Academic literature on the topic '3D-fastighetsbildning'

Sedan 1 januari 2004 är det möjligt att om- och nybilda fastigheter som avgränsas i tre dimensioner; höjd, bredd och djup och som enligt fastighetsbildningslagen (FBL) definieras som tredimensionell fastighet (3D- fastighet). Trots det faktum att 3D-fastigheter innebär införandet av ytterligare en dimension i fastighetsbildningen gjordes dock få ändringar i FBL. En av ändringarna i FBL gällde utstakning och utmärkning av gränser. Sedan tidigare ska gräns som tillkommer genom fastighetsbildning utstakas och utmärkas i behövlig omfattning. År 2004 infördes att om utstakning/utmärkning lämpligen inte kan ske i en förrättning så ska gränserna beskrivas på den karta som upprättas eller i andra förrättningshandlingar. I och med att 3D-fastigheter sällan är kopplade till marken är förrättningshandlingarna de dokument där gränserna beskrivs. Redan vid införandet av 3D-fastighetsbildning diskuterades svårigheterna med gränsmarkering och redovisning och idag pågår en stor diskussion och flertalet utredningar världen över avseende redovisning av 3D- fastighetsbildningåtgärder. Idag redovisas de nya fastighetsgränserna vid 3D- fastighetsbildning i Sverige i karta, verbal beskrivning samt i ritningar. Allt i 2D, antingen i pappersformat eller PDF. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka krav som idag ställs på redovisning av 3D-fastighetsbildning, analysera behovet av en mer standardiserad process samt redogöra för aktuella alternativa redovisningsmetoder. Fokus för studien ligger i förståeligheten och entydigheten i de förrättningsakter som bildas vid 3D-förrättningar. Till grund för studien ligger studier av lagtext, förrättningsakter, tidigare forskning och annan litteratur samt intervjuer. Resultatet visar att det finns ett behov av att förbättra förståeligheten i de förrättningsakter som bildas vid 3D- fastighetsbildning idag, främst ur ett framtida perspektiv. Samtliga respondenter vid intervjuer anser att akterna är förståeliga för förrättningslantmätare och sakägare idag men kan bli problematiskt när t.ex. en tredje part i framtiden behöver sätta sig in i de juridiska gränserna vid behov av exempelvis en ändring i gränsdragningen. Det saknas även en entydighet i framförallt de ritningar som ligger som underlag för gränserna. Studien har visat att införandet av 3D-modeller i förrättningshandlingarna samt en utveckling av de riktlinjer som finns för ritningar som underlag vid 3D-fastighetsbildning skulle öka förståeligheten av 3D-förrättningar och därmed kunna vara bidragande till en smidigare samhällsbyggnadsprocess.

Under året 2020 så kom ett av de första rättsfallen inom tredimensionell fastighetsbildning. Detta ledde till reaktioner bland de som jobbar med fastighetsbildning. Efter att en konsultfirma genomförde ett seminarium på rättsfallet så framkom det att de som jobbar med fastighetsbildning inte var nöjda med 3 kap 1a§ andra stycket i fastighetsbildningslagen även kallad finnanseringsvillkoret. De tyckte att en förändring av finansieringsvillkoret behövdes eller att finansieringsvillkoret ska tas bort helt. Detta leder till syftet med denna studie: att undersöka hur prövningen/hanteringen av finansieringsvillkoret har genomförts för att få en uppfattning om hur villkoret har hanterats fram tills nu. Studien ska även gå in djupare på varför förrättningslantmätarna som arbetar med fastighetsbildning tycker att villkoret kräver en förändring. I denna studie så har en enkätundersökning, intervjuer och studie av förrättningsakter genomförts för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att förrättningsakterna är svåra att utläsa med avseende på hur finansieringsvillkoret har hanterats eller hur djupt en prövning vid en förrättning går. Från enkäterna och intervjuerna så har ett bättre resultat funnits som visar att prövningen har varit delvis bristfällig men också att det finns flertalet situationer där förrättningslantmätaren anser att villkoret är uppfyllda utan att de prövat villkoret. Enkäten och intervjuerna har uppvisat liknande resultat som seminariet, det vill säga att de som arbetar med fastighetsbildning anser att finansieringsvillkoret behöver en förändring. Slutsatsen är att prövningen/ hanteringen av finansieringsvillkoret inte har varit helt enligt propositionen men att en förändring har skett och att prövning är mer lik propositionen idag. Samtidigt ser vi att finansieringsvillkoret troligen har varit uppfyllt i många av de förrättningar som genomförts oavsett om en utförlig prövning eller ej genomförts. Slutsatsen gällande förrättningslantmätarnas åsikt om att finnanseringsvillkortet behöver en förändring är att det som propositionen ville hindra inte varit ett problem och att det finns andra problem med tredimensionella fastigheter som bildas innan anläggning är uppförd. Så en förändring av finansieringsvillkoret kan anser de vara av vikt att titta på.
During the year 2020, one of the first lawsuits in three-dimensional property formation came. This led to reactions among those who work with property development. After a consulting firm conducted a seminar on the case, it emerged that those who work with property development were not satisfied with the first paragraph in Chapter 3. 1a§, second paragraph of the Property Development Act, also called the financing condition. They felt that a change in the financing condition was needed or that the financing condition should be removed completely. This leads to the purpose of this study: to examine how the examination / handling of the financing condition has been carried out to get an idea of ​​how the condition has been handled until now. The study will also go deeper into why the business surveyors who work with property formation think that the condition requires a change. In this study, a questionnaire survey, interviews and a study of administrative acts were conducted to answer the study's questions. The results show that the administrative documents are difficult to read with regard to how the financing condition has been handled or how deep an examination at a procedure goes. From the surveys and interviews, there has been a better result which shows that the trial has been partly deficient but also that there are several situations where the surveyor considers that the condition is met without having tried the condition. The survey and the interviews have shown similar results as the seminar, that is, those who work with property development believe that the financing condition needs a change. The conclusion is that the examination / handling of the financing condition has not been entirely in accordance with the bill, but that a change has taken place and that the examination is more similar to the proposition today. At the same time, we see that the financing condition has probably been met in many of the procedures that have been carried out, regardless of whether a detailed examination has been carried out or not. The conclusion regarding the business surveyors' opinion that the financing condition needs a change is that those whom proposition wanted to prevent have not been a problem and that there are other problems with three-dimensional property that are formed before the facility is built. So a change in the condition somehow they consider important.

Vid införandet av tredimensionell fastighetsbildning i Sverige fanns det en oro för att det befintliga fastighetsbeståndet skulle fragmentiseras, något som skulle medföra stora kostnader för det allmänna vid planläggning och inventering av beståndet. Det har nu gått drygt sju år sedan det blev tillåtet att indela fastigheter i tre dimensioner i Sverige och det är nu möjligt att studera hur laginstitutet används idag och i vilken omfattning det används. Informationen som behövts för att genomföra denna studie har hämtats från förarbeten men har också till stor del inhämtats från Olof Sjöblom, förrättningshandläggare med stor erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning och Björn Hedlund, bolagslantmätare vid JM som har erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning från byggbolagens sida. Studien visar att tredimensionell fastighetsbildning fortfarande sker i begränsad omfattning, även om det sakta ökat sedan möjligheten att fastighetsindela i tre dimensioner öppnades. Det svaga intresset kan starkt kopplas till den skepsis och osäkerhet inför tredimensionell fastighetsbildning som fortfarande finns hos de stora aktörerna, främst förenat med ännu ouppklarade spörsmål grannar och försäkringsbolag emellan. Trots det svaga intresset kan vi se att rättsinstitutet fungerar så som det var tänkt. Den nya lagstiftningen har gett en möjlighet att förenkla förvaltningssituationer och möjliggöra en effektivare markanvändning.

3D fastigheter möjliggör att byggnader kan delas upp i flera fastigheter för olika ändamål med olika ägare. 3D fastigheter bildas i lantmäteriförrättningar genom avstyckning, fastighetsreglering eller klyvning. Vid bildande av en 3D fastighet finns specifika krav som måste uppfyllas för att den ska bli lämplig för sitt ändamål. Det innebär att alla fastighetens rättigheter ska vara säkrade redan vid lantmäteriförrättningen. Rättigheterna kan bildas genom gemensamhetsanläggningar och servitut. Trapphus, korridorer och stomme är några exempel som kan behöva säkras upp med rättigheter. Syftet med studien är att kartlägga hur 3D fastighetsbildning sker i praktiken och hur fastigheternas rättigheter tillgodoses vid lantmäteriförrättningen. Vidare undersöks hur rättigheterna kan få en fungerande och hållbar förvaltning. På vilket sätt bostadsexploatörer och förrättningslantmätare samarbetar för att nå en hållbar förvaltning är också en del av studiens syfte. I studien undersöks vilka möjligheter som finns för 3D fastighetsbildning utifrån rådande lagstiftning. För att undersöka hur lagarna tillämpas i realiteten har tio förrättningsakter från fyra kommuner med 3D fastighetsbildningar och bildande av gemensamhetsanläggningar studerats. Intervjuer har genomförts med två erfarna förrättningslantmätare och två bostadsexploatörer som arbetat med projekt där 3D fastigheter förekommer. Intervjuerna har gjorts för att få svar på frågor som framkommit vid studerandet av förrättningsakterna och hur samarbetet mellan bostadsexploatörer och förrättningslantmätare fungerar. Studien visar att det går att genomföra fastighetsbildning av 3D fastigheter på flera olika sätt. Hur lantmäteriförrättningarna har gått till beror på de unika förutsättningarna i projekten, vilket arbetssätt förrättningslantmätaren använder, hur erfarna bostadsexploatörerna är och om det förekommit inhyrda konsulter. För att förvaltningen av gemensamhetsanläggningarna ska kunna ske på ett hållbart sätt gäller det att dessa utformas för att vara lämpliga både vid bildandet och för ett framtida behov. Karlatornet i Göteborg är ett unikt projekt med upp till 20 olika fastighetsägare i samma byggnad. Planering och samarbete mellan lantmäteriet och bostadsexploatören är viktig för att helheten ska fungera. Att inte detaljstyra gemensamhetsanläggningarna mer än vad som krävs för att tillåta framtida justeringar är ett måste i detta projekt. Studien visar fyra olika lösningsförslag på hur rättigheterna kan upplåtas. Att låta stommen och grundläggning ingå i både marksamfällighet och gemensamhetsanläggning är kanske inte av väsentlig betydelse men slutsatsen är att den bör ingå för en förenklad framtida förvaltning.
3D real estate enable buildings to be divided into multiple real estates for different purpose and with different ownership. 3D real estates are created through a cadastral procedure according to Swedish law. When establishing a new 3D real estate there are specific requirements that has to be fulfilled so the purpose of the real estate is adequate. This means that all the real estate rights has to be acquired at the time of the cadastral procedure. The rights can be obtained through jointly-owned facilities or easements. Stairwells, hallways and the buildings core are a few examples where rights may have to be acquired. The purpose of this study is to map how creating a 3D real estate can be done and how the real estate rights is acquired in the cadastral procedure. Furthermore, it examines how rights can be managed and sustainable. How developers and cadastral engineers are cooperating to accomplish a sustainable management is also part of purpose of this study. This study examines what possibilities there are for 3D real estate's according to the Swedish law. To examine how the Swedish law is applied in reality, we studied ten cadastral procedure reports from four different municipalities. Interviews have been done with two experienced cadastral engineers and two developers who has been working with projects where 3D real estates were present. The purpose of the interviews was to acquire answers from questions that arose when the cadastral procedure reports were studied and how the developers and cadastral engineers cooperation works. The study shows the different possibilities of creating 3D real estates. How the cadastral procedure is done is based on the unique conditions between the projects, what way of work the cadastral engineer use, how experienced the developers are and if consultants has been used. To make sure that the management of the jointly-owned facilities can be done in a sustainable way they have to be formed to be adequate both from the beginning and even for future needs. The tower Karlatornet is a unique project where around 20 different real estate owners will share the building. Planning and cooperation between the cadastral engineers and the developer is an important part to make sure the project will work. Avoiding more details than what is needed in the jointly-owned facilities to enable future adjustments is a must in a project like this. The study show four different solutions on how the rights can be obtained. To let the core of the building and the foundation be a part of the jointly-owned facilities and the jointly-owned land may not be of essential importance but the conclusion is that they should be included for a simplified future management.

Det har skett en betydande folkökning i Stockholm under de senaste åren. För att kunna hantera ökningen ska tunnelbanan byggas ut. Stockholmsförhandlingen resulterade i planering och finansiering av ett antal nya sträckningar. Sträckningarna kommer mestadels att gå underjord och kräver markåtkomst och tillträde. För att tvångsvis få markåtkomst till järnvägstunnlar finns det två konkurrerande möjligheter antigen används tredimensionell fastighetsbildning eller servitutsrätt. När mark exproprieras eller på annat sätt tvångsvis överlåts ska ersättning utgå. Intrångsersättningen ska motsvara marknadsvärdeminskningen som intrånget gör.     Syftet med studien är att jämföra överlåtelseformerna servitut och tredimensionell fastighetsbildning vid tvångsvis markåtkomst för järnvägstunnlar samt även bestämma lämplig ersättning för överlåten mark eller rättighet. En kvalitativ studie har används för att svara på syftet och frågeställningen. Metoden har inkluderat en undersökning av rättssituationen, fallstudier och intervjuer. Järnvägstunnlar i Stockholm, Göteborg och Malmö har studerats som lämpliga fall. I intervjuerna tillfrågades representanter från Stockholms Statliga och Kommunala lantmäteri, Trafikverket samt även en fastighetsvärderare. Frågorna som behandlades var om tunnelns intrång, lämplig ersättning och skillnaderna mellan servitut och tredimensionell fastighetsbildning.  Undersökningen resulterade i att det är juridiskt möjligt att bilda både en tredimensionell fastighet och servitut men utifrån fallstudierna och intervjuerna har tredimensionell fastighetsbildning fördelar framför servitutsbildning. Eftersom järnvägsägaren blir fastighetsägare över tunneln så blir ansvarsfördeliningen tydligare vilket förenklar den framtida förvaltningen. När det gäller ersättningen bör den bestämmas utifrån den faktiska marknadsvärdeminskningen om det går men för de fastigheter där det är svårt att påvisa en värdeminskning kan schablonbelopp användas. Undersökningen kom fram till att intrånget blir lite större när tredimensionell fastighetsbildning används och bör resultera i lite högre ersättning.
The population of Stockholm has increased over the last few years and will continue to increase in the near future. In order to facilitate a continuing development of Stockholm the Metro will expand. The Metro expansion will run mostly underground and requires access to underground space. There are two different options to receive access either through three-dimensional property or easements. Depending on which method is used there are different consequences for the railway owner and the property owners.  The purpose of this thesis is to describe the reasons for using either ownership or easements and the consequences of the choice, the effect an underground tunnel has on the property value, and if there is a difference in the effect on property value depending on which method is utilized.    A qualitative study has been employed to answer the research questions. The research consisted of case studies and the interviews. Three cases have been studied; the cases are railway tunnels in Stockholm, Gothenburg and Malmö. Interviews have been held with the cadastral authorities in Stockholm, the Transportation administration, and a property evaluator specializing in infrastructure. The research concludes ownership is a more suitable for railways and makes the maintaining easier. However it can be considered more intrusive and thus the compensation received should be a little higher. The compensation values that Norell came up with are appropriate for the seized space.

Idag kan ses att allt mindre 3D-fastigheter bildas. För att bilda 3Dfastigheter ska en lämplighetsbedömning göras av lantmäterimyndigheten, där bland annat de allmänna lämplighetsvillkoren i kapitel 3 fastighetsbildningslagen ska beaktas. Fastighetsbildningslagens förarbeten och lagkommentar talar om att 3D-fastigheten som bildas ska bli ett lämpligt förvaltningsobjekt och samtidigt vara av påtaglig storlek. Det har visat sig att lantmäterimyndigheterna i vissa ärenden kan ha svårt att bedöma vad som är lämpligt utifrån storleksperspektivet och vad som kan anses vara påtaglig storlek. Studien tar sikte på hur lämpliga förvaltningsobjekt bedöms vid 3D-fastighetsbildning utifrån storleken och hur bedömningen kan påverkas av andra faktorer. För att uppnå målen med studien har enkätundersökning, intervjuer och en studie av förrättningsakter gjorts. Studien av förrättningsakter visar att det är svårt att utläsa något skäl till varför en 3D-fastighet ansetts lämplig. Enkätundersökningen och intervjuerna visar att bedömningen görs främst utifrån 3D-fastighetens ändamål och dess självständighet. Självständigheten innebär att fastigheten ska kunna fungera utan alltför många rättigheter, vara ekonomiskt stabil och fungera förvaltningsmässigt. Däremot har storleken en mycket liten betydelse för lämplighetsbedömningen. Slutsatsen är att lämpligheten för varje förvaltningsobjekt – 3D-fastighet – görs i enlighet med de allmänna lämplighetsvillkor som finns i kapitel 3 fastighetsbildningslagen och att storleken i sig inte har en överhängande betydelse vid bedömningen. Däremot kan bedömning påverkas av andra faktorer som beaktas individuellt i varje ärende.
Nowadays it can be seen that smaller and smaller 3D-property units are formed. To form 3D-property units the property formation procedure must have undergone an assessment of suitability where the general suitability conditions in the third chapter of the Property Formation Act should be taken into account. The legislative history and the commentary of the Property Formation Act speak of that the 3D-property units formed should be suitable management objects and be of palpable size. The size perspective on the 3D-property units has, in some cases, been proven challenging to assess for the cadastral authority. This study examines how the assessment of suitable management objects is performed and how the assessment can be affected by other factors. To achieve this, a survey, interviews and a study of property information procedure dossiers have been done. The study of dossiers shows that it is difficult to see reasons to why the 3D-property unit has been considered suitable. The survey and interviews show that the assessment is done with the 3D-property unit’s purpose and independence in mind. The independence is dependent on that the 3D-property unit can operate without too many rights, be economically stable and function alone from a management perspective. The size is only of small significance when it comes to the assessment. Conclusion is that the suitability for each management object, the 3D-property units, is done according to the general suitability conditions of the third chapter of the Property Formation Act, where the size doesn’t have an impending significance. However, other factors can affect the assessment; factors that are taken into account individually in each 3D-case.

While land is a limited asset the population are becoming more and more urbanized. As a result, the land in the metropolitan areas become very attractive and volume-limited spaces both above and below the land surface, which in daily speech is called three-dimensional real estate, also get its own unique value. Since 2004, it has been possible in Sweden to create three-dimensional properties, but easements for volume-limited facilities has been used in a similar way for a long time. Since the introduction of the possibility of creating properties in three dimensions, easements have still been widely used for that same purpose. The purpose of the study is to see if there is any agreement in how the conditions are suitably tested between three-dimensional real estate formation and easements formed for the same purpose. In this study both quantitative and qualitative methods are used. A study of the suitability test in 112 cadastral dossiers concerning three-dimensional property formation for public utility spaces is presented in table and diagram form in the result. Two easement dossiers for easements formed for volume-bound spaces have been studied and are presented textually in the result. In connection with the presentation of the two acts of easements, the Supreme Court's ruling of 1978, which is the basis for the subway's continued servitude, is also presented. Nine interviews with people working with three-dimensional real estate have also been conducted and are also presented in the results. In the conclusion, the difficulty is found in connecting easements to spaces that are granted with easement. Before the legislation for 3D property formation came in 2004, various creative solutions were used for linked rights. It becomes clear in the conclusion that there is no practice for how the conditions of suitability in the Property Development Act should be tested and that a practice is requested by several cadastral surveyors.
Mark är en begränsad tillgång samtidigt som människan blir mer och mer urbaniserad. Som ett resultat blir marken i våra storstadsområden mycket attraktiv. De volymbegränsade utrymmena både över och under jordytan, det som i dagligt tal kallas tredimensionella fastigheter får därmed sitt eget unika värde. Sedan 2004 har det varit möjligt att i Sverige skapa tredimensionella fastigheter. Servitut för volymmässigt avgränsade anläggningar har använts på liknande sätt under lång tid. Sedan införandet av möjligheten att göra förrättningar i tre dimensioner så har servitut använts i stor utsträckning för samma ändamål. Syftet med studien är att se om det finns någon överensstämmelse i hur lämplighetsbedömning sker vid tredimensionell fastighetsbildning och servitut bildade för samma ändamål. I denna studie används både kvantitativa och kvalitativa metoder. En studie av lämplighetsprövningen i 112 förrättningsakter, avseende tredimensionell fastighetsbildning för allmännyttiga utrymmen presenteras i tabell- och diagramform i resultatet. Två servitutakter för servitut bildade för volymbundna utrymmen har studerats och presenteras textmässigt i resultatet. I anslutning till presentationen av servitutakterna presenteras också högsta domstolens dom från 1978, som ligger till grund för att tunnelbanan fortsätter att vara servitut i stockholmsregionen. Ett antal intervjuer med personer som arbetar med tredimensionell fastighetsbildning har också genomförts och presenteras i resultaten. I slutsatsen konstateras svårigheten med att koppla servitut till utrymmen som redan är upplåtna med servitut. Innan lagstiftningen för tredimensionell fastighetsbildning kom 2004, så har olika kreativa lösningar använts för kopplade rättigheter. Det blir tydligt i slutsatsen att det inte finns någon praxis för hur lämplighetsvillkoren i fastighetsbildningslagen ska prövas och att en praxis efterfrågas av flera förrättningslantmätare.

På grund av Corona pandemin så hölls presentationen online.

Syfte: I Sverige råder det en stor bostadsbrist. En lösning för att skapa nya bostäder i tätbebyggda områden är vertikal förtätning. Detta kan ske via våningspåbyggnad av bostäder på parkeringshus. Denna typ av påbyggnad ställer dock krav på den befintliga byggnaden. Rapportens syfte är att fungera som ett underlag vid projektering av konstruktion, brand och installationer vid framtida projekt av liknande slag. Målet är vidare att analysera och sammanställa olika byggnadstekniska lösningar som används vid våningspåbyggnad av bostäder på parkeringshus. Detta skall besvaras genom följande frågeställningar: Vilka konstruktionstyper tillämpas vid våningspåbyggnad på ett parkeringshus och vilka krav ställer påbyggnaden på den befintliga stommen? Vilka brandkrav ställs på denna typ av våningspåbyggnad och hur uppfylls dessa? Hur förses påbyggnaden med installationer?   Metod: Rapporten bygger på en kvalitativ fallstudie där intervjuer och dokumentanalyser legat till grund för empirin. För att styrka studien med teori har en litteraturstudie genomförts.   Resultat: Resultatet visar att en lätt stomme har använts till samtliga våningspåbyggnader, däremot har valet av stommaterial skiljt sig åt. Kapaciteten på den befintliga byggnadens grund har varit avgörande för om en våningspåbyggnad varit möjlig. Placering av våningspåbyggnaden har berott på om boyta eller antalet parkeringsplatser prioriterats högst. Brandkraven på denna typ av byggnad kan likställas med kraven som ställs på en nybyggnad av bostäder. Detta har inneburit att förändringar på de befintliga parkeringshusen varit nödvändiga för att uppfylla kraven. Nya installationsschakt har placerats både in- och utvändigt av den befintliga byggnaden.   Konsekvenser: De slutsatser och rekommendationer, utifrån rapportens innehåll, består främst av vikten i att göra en noggrann inventering av den befintliga byggnaden. Det handlar om byggnadens kapacitet och vilka eventuella förstärkningsarbeten som krävs innan en våningspåbyggnad.   Begränsningar: Studien avgränsar sig från byggnadstekniska beräkningar och ekonomiska kalkyler. Arbetet har begränsats utifrån en viss mängd ord och tidsram, utan dessa hade möjligheten funnits att göra en mer djupgående analys av studiens referensobjekt. Detta genom att intervjua ytterligare aktörer inom fler konsultområden för de valda referensobjekten.
Purpose: In Sweden, there is a shortage of housing and a solution for creating new housing in urban areas is vertical densification. Vertical densification can be done by adding floors of housing on top of existing parking garages. This type of extension sets demands on the existing building. The purpose of this thesis is to serve as a basis for the planning of construction, fire requirements and installations for future similar projects. The goal is furthermore to analyze and compile various building-technical solutions that are used when floors of housing are built on top of existing parking garages. The goal is answered by the following questions: Which types of construction are used for additional floors of housing on top of parking garages and what requirements does the extension have on the existing building? What fire requirements are imposed on this type of extension and how are they fulfilled? How are the additional floors of housing provided with installations?   Method: The report is based on a qualitative case study in which interviews and document analysis formed the basis of empirical data. To confirm the study with theory, a literature study has been conducted. Findings: The result shows that a light framework has been used for additional floors of housing, however, the choice of framework material has been different. The capacity of the existing building's foundation has been vital for whether an extension with housing has been possible. Placement of the extension has been due to whether the living space or the number of parking spaces is given as the highest priority. The fire requirements for this type of building can be equated with the requirements imposed on a new building of housing. This has meant that changes to the existing parking garages have been necessary to meet the requirements. New shafts for installations have been placed on both inside and outside of the existing building. Implications: The conclusions and recommendations, based on the content of the thesis, consist primarily of the importance of making an accurate inventory. It’s about the existing building's capacity and what possible reinforcement work it requires before an extension with housing. Limitations: The study delimits itself from construction engineering calculations and economic calculations. The work has been limited based on a variety of words and timeframe, without these it would be possible to make a more in-depth analysis of the study's reference objects. This would be done through interviewing more actors from additional consulting areas for the selected reference objects.

Sedan införandet av ny lagstiftning 2004 blev det möjligt att bilda tredimensionella fastigheter i Sverige och intresset har därefter gradvis ökat, dock har utbredningen av denna typ av fastighet inte mött förväntade nivåer. Anledningarna till denna utveckling har i största sannolikhet många bakomliggande orsaker som behöver utforskas. Detta arbete ämnar dock fokusera på att utreda hur lagstiftningen för 3D-fastighetsbildning påverkar utbredningen av dessa fastigheter i landet ur perspektivet av de förrättningslantmätare som tillämpar den praktiskt. Varför lagstiftningen i sig bör granskas är en fråga som härstammar i propositionen till Riksdagen där steg togs för att avsiktligt begränsa möjligheterna att bilda 3D-fastigheter. Detta med grund i en oro för en potentiellt skadlig uppsplittring av befintligt fastighetsbestånd vilket skulle medföra en ökad ekonomisk belastning för samhället.  Studien riktade sig till förrättningslantmätare med erfarenhet av att tillämpa lagstiftningen och innefattade både intervju- och enkätstudier i förhoppning att kunna besvara frågeställningen med samlade kvantitativa och kvalitativa data. Tre intervjuer planerades och genomfördes, transkriberades, sammanfattades och bildade sedan stomen för utormningen av enkätstudiens frågeställningar i ämnet. Den digitala enkäten distribuerades till samtliga kommunala Lantmäterimyndigheter och genom kontakt med Kundcenter till en statlig Lantmäterimyndighet. 36 svar inkom, efter applicering av inklusions- /exklusionskriterier kunde 32st svar användas som grund för enkätstudien av arbetets frågeställning.  Resultatet både kvalitativt och kvantitativt, visar att en betydande minoritet av FLM som tillämpar lagen, menar att lagstiftningen i dess nuvarande utformning bidrar till att hämma utbredningen av 3D-fastigheter i Sverige. En stor majoritet menar att det är riktigt att denna fastighetsbildningsåtgärd ska vara sekundär till traditionella metoder, då bestämmelsen i 3:1 3st FBL hindrar en skadlig uppsplittring av det befintliga fastighetsbeståndet samt bildningen av onödigt komplexa fastigheter där behovet kan tillgodoses med traditionella metoder. Gällande 3:1a FBL ansåg en dryg femtedel av respondenterna att något eller några av villkoren i paragrafen var för restriktiva. I kvalitativa data framgick mycket kritik mot finansieringsvillkoret. Utöver detta fanns att marknadens låga intresse samt aktörernas skepsis och okunskap var de största faktorerna som hämmar utbredningen av 3D- fastigheter ur målgruppen för studiens perspektiv. Dessutom att en stor brist på praxis för tillämpning av lagen rådde vid studiens genomförande.
In 2004 it became possible to form three-dimensional real property in Sweden through the introduction of new law. The interest has ever since gradually increased, however the spread of this new form of real property has not met the expected level of prevalence yet as of today. There is high probability that the reasons for this development have many underlying causes that need to be explored. This thesiswork aims to focus on investigating how the afformentioned law affects the prevalence of 3D real property in the country through the perspective of the land surveyors who use it in practice. Why the law in itself should be explored is a question stemming from the proposition to the Swedish parliament where steps were taken to intentionally limit the possibilities to found 3D real property. This was founded in a worry of a potentional damaging fragmentation of the existing Swedish real property stock, which in turn would cause an increased economic strain on society at large.  The study was directed to landsurveyors with practical experience in the application of this law and it included both interview and survey studies in hopes of answering the questions put with compiled quantitative and qualitative data. Three interviews were planned and executed, transcribed, summarized and used to create the coming survey questionnaire on the subject. The digital survey was distributed to every municipal landsurveying offices as well as one national landsurveyor through customer center. 36 answers were received. After the application of the criteria for inclusion and exclusion 32 answers were assessed fit to be used for the survey study to answer the questions of the thesis work.  The results both qualitative and quantitative show a conciderable minority of the landsurveyors who apply the law think it contributes to inhibit the spread of 3D real properties in Sweden. A vast majority think that the measure of founding 3D real property should be secondary to traditional methods is proper, since the law prevents a damaging fragmentation of the existing Swedish real property stock, as well as the foundation of unnessesarily complex real property where the needs can be met through simpler traditional methods. In the case of paragraph 3:1a FBL an ample fifth of the respondents considered one or more of the terms it contains to be overly restrictive. Apart from this it was found that the scarce interest from the market as well as the skepcism and ignorance of its actors were the greatest factors that limit the spread of 3D real property according to the respondents and that a shortage of praxis for the appliance of the law prevailed at the time of the study.