Academic literature on the topic 'Åbo'

Recension av: Sonja Hagelstam 2014. Röster från kriget. En etnologisk studie av brevdialoger mellan frontsoldater och deras familjer 1941–1944. Åbo: Åbo Akademis förlag, Åbo Akademi University Press. 389 s., ill., doktorsavhandling.

Recension av: Extremt. Etnologiska analyser av kvinnorock, extremsport och Ultimate Fighting 2007. Red. Anna-Maria Ånäs, Lotta Wessberg och Anna-Maria Åström. Åbo: Åbo Akademis förlag 2007 (Etnologi vid Åbo Akademi rapport 12.), 208 s., ill.

Recension av: Så minns jag mitt Åbo. Hemmiljöer från fyra decennier under 1900-talet. Utgivna genom Sonja Hagelstam, Katja Hellman, John Hackman, Anna-Maria Åström. Åbo 2001 (Etnologiska institutionen vid Åbo Akademi. Rapport 9.) 240 s., ill.

In the old university of Turku there were written about 4 400 theses. About 1100 of them havefound their way to Linköping in Sweden. This paper describes these theses, new variants whichwere found and some characteristics of their provenance. They are compared with the largebibliography over theses from Turku by Vallinkoski. A couple of theses with completeinformation which have not been available since 1827 were found. Several new variants werefound and together with the known variants they have increased our knowledge about use oftheses by students. Different variants could be designed to thank people at the Academy and inTurku, to thank people at home in Sweden who have contributed to the costsome studies andvery often to the bishop of the students home-diocese. There are even examples of wbichdifferent variants were printed for different dioceses.Theses from time before 1713 are quite few, about 150. They seem to have come to the libraryby private persons, mostly by priests who studied in Turku. No signs of other forms of distributioncan be seen.There are many more theses from the period 1722-1827. The collection is anonymous withhundreds of theses which never have been opened. This and other facts indicate amassdistribution. The author presumes that this massdistribution is connected with the exchangeof publications that started in Sweden in the 1740s initiated by the Uppsala university.

This dissertation is the result of studies concerning the prerequisites for Finnish to survive in contemporary Sweden. When the Sweden Finnish parents want instruction in Finnish for their children the only choice available in Swedish municipal schools is between two language programs: one giving instruction in Swedish classes with 1-2 hours of home language training in Finnish per week, and the other giving instruction in and of Finnish in Finnish classes. In a four part study I investigate whether Sweden Finnish pupils who take part in these programs use and have a command of both languages. The focus of the dissertation is nonetheless on Finnish and the possibilities for Sweden Finns to preserve and develop their language and culture. A total of 560 second generation Sweden Finns from Botkyrka participated in the studies and are divided by language programs into Finnish classes (273) and Swedish classes (287). The introduction of the dissertation gives a picture of the composition of the Sweden Finnish group, cultural aspirations and education possibilities. It also discusses the official position of the Swedish authorities as well as their efforts in relation to the Sweden Finnish aspirations. For comparison 411 Finland Swedish pupils from Turku as well as monolingual control groups in Finland and Sweden are also investigated. Questionnaires, tests, and essays were collected on two occasions, in 1980 and 1995. Command of reading and writing skills in Finnish and Swedish are compared among the Sweden Finnish, the Finland Swedish, and the monolingual pupils. The most bilingual were the Finland Swedish pupils. This group achieved better results on the Swedish tests than the other groups. On the Finnish tests they were better than the Sweden Finnish pupils in the Swedish classes. Compared to the Sweden Finnish pupils in Finnish classes, the Finland Swedish pupils read just as well or better but wrote less well. In the studies the Sweden Finnish pupils' language use in school and at home and the changes which had taken place during the fifteen years which had passed between the times of data collection were scrutinized. Compared to the Sweden Finnish pupils in Swedish classes in 1980 the Sweden Finnish pupils use much more Swedish today (1995) while the Sweden Finnish pupils in Finnish classes nowadays use both languages more often than those who took part in the same language program in 1980. In one study 41 former Sweden Finnish informants with an average age of 27 were re-visited. Those who had been in the Swedish classes tended to let Swedish take over at home while those who had been in the Finnish classes used both languages. Sixteen of the former informants had children of their own. The language chosen to use when speaking to their children correlated with their own language skills and the language of their partner. None of those who had been in the Swedish classes spoke Finnish with their children. Among those who were in Finnish classes various combinations of languages were applied: 40% spoke Finnish, 25% spoke both languages and 33% spoke Swedish. Nearly 90% of those who had been in Finnish classes wanted their children to learn Finnish in school while not quite 60% of those who took part in home language training wanted their children to learn Finnish in school. Judging from the results of the study, attendance in Finnish classes was of great significance for the preservation of Finnish in Sweden because only this program seemed to guarantee many-sided language skills in Finnish. The number of pupils in Finnish classes has decreased sharply since 1980, and nowadays such classes exist only in a few places in Sweden. Swedish school political practices have contributed strongly to the difficulties Finnish is having and will have surviving beyond the coming two or three generations.

This thesis considers regional identity in early-modern Sweden, taking its case from the province (landskap) of Västergötland 1646–1771. The aim is to investigate verbal expressions of regional identity. A theory on the construction of regional identity is suggested from the research results, and typological categories of regional identity are established. Contrary to popular concepts of identity being constructed in relation to an outer “other”, it is argued that identity is formed from self-images. Identity is expressed in the first person (I, we), and includes an insider’s perspective of the place occupied. As the thesis shows, the theory of regional identity is substantiated by the duality of the patria-concept. Patria, Fatherland, was employed for the smaller home province as well as for the greater realm. The realm however, always could claim priority to amor patria, Love of the Fatherland. Thus, any construction of regional identity using the neighbouring provinces as a contrasting “other” would have been counter-productive to the construction of the overarching national identity. This manifold patria-concept is of Roman origin, and made its influence through the Latin language well into early-modern time. A great variety of sources in Latin and Swedish have been consulted, including orations and dissertations, minutes of the academic senate and West Geat student nation (Västgöta nation) at Uppsala University, topography, manuscripts and letters. An in-depth study has been made of the writing processes leading up to dissertations and topographical descriptions.

Climate change impose a major challenge to the world. About 23% of the world’s energy-related CO2 emissions derive from transportation. Urban freight transport has been increasing because of a growing demand for goods. Cities need to manage freight transportation to decrease its climate change impact. The purpose of this study is to investigate what the cities Gothenburg, Copenhagen, and Turku need in order to manage urban freight transport and what measures the cities have adapted to reduce the CO2 emissions deriving from urban freight transport. The study aims to reflect upon how the elements included in the practice of municipal freight transport management relate to the sustainable mobility paradigm and identify measures to decrease climate change impact and reach sustainable mobility. Social practice theory guided the analysis, where meanings, materials, and competences was searched for in the empirical material. Data was collected through a document analysis and interviews with employees at the cities’ administrations. The results showed that the reasons for managing freight is to reduce environmental and negative social impacts, ensure good ease of passage for freight transportation, strengthen the economy and create jobs, and avoid conflicting goals and find joint solutions. Needed materials are funding, guidelines, and personnel resources. Needed competences include taking a systems perspective, understanding the private sector, engaging in cooperation, seeking and managing funding, transport planning, and procurement and planning of the own municipal freight transportation. The need and behaviour that steers the freight transportation seem to be excluded from the freight transport management practice. This is the need for goods and its connected consumption behaviour. The cities’ adapted measures to reduce the climate change impact from freight transportation focus on technological and logistical improvements. The freight transport management practice includes features that are in line with the sustainable mobility paradigm as well as features that are not. To strengthen sustainable mobility, the inclusion of stakeholders when managing freight transport could be expanded to inhabitants and persons with competence in environmental and social aspects.
Klimatförändringar innebär en stor utmaning för världen. Ungefär 23% av världens energirelaterade CO2-utsläpp härstammar från transportsektorn. Urbana godstransporter fortsätter öka som ett resultat av en ökande efterfrågan på varor. Städer behöver hantera godstransportflöden för att minska klimatpåverkan från dem. Syftet med denna studie är att undersöka vad städerna Göteborg, Köpenhamn och Åbo behöver för att hantera godstransporter och vilka åtgärder de har antagit för att minska CO2-utsläppen från dem. Studiens mål är att reflektera kring hur elementen i den kommunala godstransportshanteringspraktiken förhåller sig till det hållbara mobilitetsparadigmet och identifiera möjliga åtgärder för att minska klimatpåverkan och nå hållbar mobilitet.   Social praktikteori guidade analysen där betydelser, material och kompetenser identifierades från det empiriska materialet. Data insamlades genom dokumentanalys samt genom intervjuer med anställda vid städerna. Resultatet visar att anledningarna till att hantera godstransporter är att minska miljöpåverkan, minska negativ social påverkan, säkerställa god framkomlighet för godstransporterna, stärka ekonomin och skapa jobb samt undvika målkonflikter och hitta gemensamma lösningar. Material som behövs inkluderar finansiering, riktlinjer samt personella resurser. Kompetenser som behövs är systemperspektiv, förståelse för den privata sektorn, söka och hantera finansiering, samarbetsförmåga, transportplanering samt upphandling och planering av stadens egna interna godstransporter. Behovet och beteendet som styr godstransporterna verkar vara exkluderat från praktiken. Detta är behovet av varor samt konsumtionsbeteendet som är kopplat till det. Åtgärderna som städerna har antagit för att minska klimatpåverkan från godstransporter fokuserar på tekniska och logistiska lösningar. Själva praktiken innehåller både drag som är i linje med det hållbara mobilitetsparadigmet och drag som inte är det. Den hållbara mobiliteten skulle stärkas ifall deltagandet breddas så att privatpersoner och personer med kompetens inom miljö och sociala aspekter också inkluderas i godstransporthanteringen.

Denna rapport behandlar ett problem med låg utlastningseffektivitet av transporter på Econovas lagerområde för jordprodukter i Åby. Utlastningseffektivitet avser i denna rapport tiden för påfyllning från lager till ett fordon. I dagsläget så tar utlastningen av fordon för lång tid. De rutiner som används vid utlastningen medför att maskinförarna behöver röra sig onödigt mycket när de letar efter material. Dåligt uppmärkta lagerplatser samt en godtycklig placering av lagerförda artiklar bidrar till förvirring bland maskinförarna. Detta bidrar till att maskinförarna ibland får problem med att hitta de artiklar som skall levereras till kunden. En effekt av detta är köbildningar till utlastningsområdet under högsäsongen eftersom utlastningseffektiviteten är otillräcklig. Syftet med arbetet är att ta fram ett förslag på problem förknippat med låg utlastningseffektivitet som underlättar utlastningsarbetet och därmed ökar utlastningseffektiviteten. Arbetet är avgränsat till att enbart studera utlastningsarbetet för Econovas jordsortiment.

I denna magisteruppsats har författarna valt att studera Åbro Bryggeri AB: s distribution och belysa skillnader mellan olika metoder att planera transporterna på. Valet av ämne är intressant för oss som logistikstudenter, transporter och varudistribution är ett område som liksom övrig logistik är under ständig förändring.

Syfte

Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera Åbro Bryggeri AB: s manuella metod för ruttplanering som används idag, och sedan jämföra detta mot effekterna av ett datoriserat

ruttplaneringsprogram. Uppgiften är avgränsad till att undersöka uppläggning och planering av rutter från Åbro Bryggeri AB:s terminal i Årsta, Stockholm.

Undersökningen har gjorts genom en fallstudie som innefattar både kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativ forskning har använts för att beskriva exempelvis distributionssystemet vid Åbro Bryggeri. Kvantitativ forskning har använts där stora mängder

data samlats in, exempel på detta är jämförelsen mellan dagens ruttplaneringssystem vid Åbro och simulerade lösningar i ett datoriserat ruttplaneringsprogram. Teorier inom området för

ruttplanering har valts ut, för att sedan analyseras mot insamlade fakta.

Resultat

Resultatet av denna studie visar att Åbro är mycket beroende av distributionsledarnas kompetens och informella kunskaper för att den operativa ruttplaneringen skall fungera väl.

Den strategiska och taktiska ruttplaneringen är med dagens metoder ett mycket tidskrävande samt tungarbetat planeringsarbete. Effekterna av ett datoriserat ruttplaneringsprogram visar på

sänkta distributionskostnader, på grund av färre körda mil och mindre arbetad tid hos Åbro.

Denna studie har visat på minskade distributionskostnader i intervallet 14,8 % till 22,9 %.

Informell kunskap kan dokumenteras, vilket minskar beroendet av tidigare nyckelpersoner.

Det datoriserade ruttplaneringsprogrammet förenklar analyser och utvärderingar av

simuleringar för alla tänkbara strategiska, taktiska samt operativa scenarion i distributionen.

Resultatet av denna studie visar vidare på att en implementering av ett datoriserat ruttplaneringsprogram medför en stor omställning för berörd personal. Det är viktigt att beakta den mänskliga faktorn för att undvika icke-produktiva reaktioner hos personalen.

SAMMANFATTNING

Nuförtiden ställs högre och högre krav på livsmedelskvalitet, vari det ingår hållbarhet beträffande fysikaliska förändringar. När det handlar om öl, är dessa förändringars omfattning i stor grad beroende av hur hög halten löst syre är i ölet. Oxidation av smakämnen sker till följd av en hög syrekoncentration i produkten. De ämnen som bildas då kan ge upphov till en skämd lukt och smak. Oxidation av proteiner och polyfenoler resulterar i olösliga fällningar vilket yttrar sig i form av ett grumligt öl.

I slutet av jäsningsprocessen bör syrehalten vara så låg som 10 ppb. Efterföljande processers utformning avgör hur väl syreupptaget minimeras fram till tappad produkt. Önskvärt är att syrehalten vid tappningen inte överskrider 200 ppb.

Syftet med det här examensarbetet är att kartlägga hur syrehalten i ölet varierar under de olika processtegen från lagringstank till färdigtappad produkt vid Åbro Bryggeri i Vimmerby. Genom att göra mätningar före och efter ett processteg, kan syreupptaget beräknas vid en specifik punkt. Koncentrationen löst syre vid olika provtagningspunkter erhölls med hjälp av en portabel syremätare. Vid provtagning kopplades en slang mellan mätaren och ölledning, så att ölet kunde flöda fritt igenom mätutrymmet.

Erhållna mätdata på koncentrationen löst syre i ölet, pekar på att det sker ett upptag av syre mellan processtegen från tömning av lagertank till tappad produkt (flaska eller burk).

Att genomföra ytterligare mätningar är nödvändigt, för att säkrare kunna fastställa och kartlägga vilka halter av löst syre som finns i ölet vid olika processteg.

ABSTRACT

 

Today the market and consumers demand good and even quality of beer. Most people find factors as price, durability, origin of manufacturing and sensory pleasure important when choosing among an abundance of goods.

 

What people generally don’t know, is what it takes to produce an even quality beer that tastes exactly the same year after year. There are so many things that can spoil a batch of beer. One important factor is the oxygen level. If it’s too high in the product, the beer will go cloudy and produce off-flavours.

 

This is what my objective has been during this project; to evaluate how extensive the oxygen pickup is during different steps of beer making. Everybody knows that we need oxygen to survive. But when it comes to later stages of beer making, its presence is absolutely not wanted.

 

To find out the oxygen level in different steps of beer making, an oxygen meter that can measure very small amounts of dissolved oxygen in fluids was used. By connecting the instrument to examination taps before and after different process steps, I could determine exactly how big the oxygen pickup had been at a specific point.

 

The outcome of the oxygen level measuring shows inconsistency when comparing data from a single process that has been measured on different dates. Though there are trends showing a pickup of oxygen during the processes from emptying the storage tanks to filling the beer into bottles or cans.

 

Further measurements need to be done during the beer production, to evaluate the magnitude of oxygen pickup to the product and to get more precise values.

 

This short project has been limited to beer-production, and filling it to cans or bottles. But there is also a need for following up the filling of KEGs and trucks. Mapping out the oxygen levels during cider production also needs to be done.

Studien bygger på hur kvinnorna vid Norra Åsbo häradsrätt framkommer i domboken under åren 1680 och 1681. I förhållande till tidigare forskning har en diskussion förts gällande om kvinnan var underordnad mannen och i så fall hur detta har framkommit i domboken. Yvonne Hirdmans genusteori har använts för att studera dikotomier, det vill säga motsatserna mellan manligt och kvinnligt samt hierarkin mellan könen. De ärenden som kvinnorna hade störst delaktighet i var de rörande ekonomi, affärer, arv och stöld. Ärenden rörande trolovning, lägersmål, ärekränkning och fysiskt våld har också framkommit i domboken. Enligt dansk lag hade kvinnorna rätt att föra sin egen talan vid tinget men de behövde inte närvara. I studien har det framkommit att kvinnorna, om så i små mängder, kunde ansvara för männens affärer och ärenden vid tinget.  Det har också framkommit att männen oftast förde kvinnornas talan.

Five bridges of different types have been tested to failure and the results have been compared to analyses of the load-carrying capacity using standard code models and advanced numerical methods. The results may help to make accurate assessments of similar existing bridges. There it is necessary to know the real behaviour, weak points, and to be able to model the load-carrying capacity in a correct way.<p> The five bridges were: (1) a strengthened one span concrete road bridge - Stora Höga ; (2) a one span concrete rail trough bridge loaded in fatigue – Lautajokk; (3) a two span strengthened concrete trough railway bridge - Övik; (4) a one span railway steel truss bridge -Åby; and (5) a five span prestressed concrete road bridge - Kiruna. The unique results in the paper are the experiences of the real failure types, the robustness/weakness of the bridges, and the accuracy and shortcomings/potentials of different codes and models for safety assessment of existing structures.