Academic literature on the topic 'Abstrakt tänkande'

De senaste åren har stor uppmärksamhet riktats mot behovet av praktiknära, eller praktikutvecklande, forskning i skolan. Tillsammans väntas forskare och lärare utarbeta ny kunskap och vetenskapligt underbyggda metoder för höjd kvalitet och ökad måluppfyllelse. Föreliggande artikel rapporterar resultat från en kvalitativ pilotstudie tillsammans med fyra lärare i det så kallade ULF-projektet (Utbildning, Lärande, Forskning), där forskare och lärare på gemensamt initiativ prövar en modell för samarbete om utvecklad undervisningskvalitet. Studien bygger på tidigare storskaliga observationsstudier där särskilda observa­tionsprotokoll utformats för att identifiera kritiska aspekter av undervisningskvalitet. Syftet med studien är att pröva om observationer och videoinspelningar av undervisning följt av återkoppling till lärarna utifrån ett sådant observationsprotokoll (PLATO) kan användas för att stötta lärarnas undervisningsutveckling. Forskningsintresset riktas dels mot observationernas och återkopplingens eventuella påverkan på undervisningen eller på lärarnas tänkande om undervisningen, dels mot förutsättningarna för att underlätta och utvidga samarbetet och göra det mer långsiktigt hållbart. Resultaten antyder att de forskningsbaserade kvalitetsdimensionerna i PLATO syn­liggör relevanta utvecklingsområden som lärarna drar nytta av i planering och analys av sin undervisning. Samtidigt konstateras att ett fungerande forsknings- och utvecklings­samarbete fordrar mer tid i lärarnas schema för planering och reflexion och en lokalt placerad ämneskompetent mottagarresurs som kan driva och förankra utvecklings­arbetet på huvudmannanivå. Implikationer för ett utvecklat och uppskalat samarbete diskuteras i artikeln. Nyckelord: observation, PLATO, praktikutvecklande forskning, undervisning, återkoppling Observation and feedback for improved instruction: Professional development by PLATO Abstract In recent years, increased attention has been devoted to the need for practice-based research in education. Together, teachers and researchers are expected to build new knowledge and arrive at evidence-based methods for improved quality and more efficient learning in schools. This article reports from a pilot study in the Swedish ULF project (Utbildning, Lärande, Forskning [Education, Learning, Research]), where researchers and teachers, on joint initiative and within the context of application, try out a model of collaboration for improved instructional quality. This research builds on previous large-scale studies where observation protocols have been used to identify critical aspects of instructional quality. The study aims to determine whether observations and video recordings of teaching followed by feedback to teachers, based on an observation protocol (PLATO), can be used to support the improvement of language arts instruction. Research interests concern both the effect caused by observation and feedback on teachers’ practice and their thinking about practice, and the potentials and pitfalls for a sustained collaboration. Findings indicate that the research-based quality criteria in PLATO pinpoint areas of development relevant for teachers’ planning and analysis of instruction. At the same time, the collaboration accentuates the need of more time for planning and reflection in teachers’ schedule as well as a local change agent to operate and authorize professional development at school level. Implications for an extended and large-scale collaboration are discussed. Keywords: collaborative research, feedback, instruction, observation, PLATO

Syftet med litteraturstudien är att undersöka lärarens förmåga att bedriva enundervisning för att gynna elevers abstrakta tänkande. För att förstå eleversabstrakta tänkande behöver man titta närmare på undervisningen och lärarensförmåga att undervisa i klassrummet. I följande litteraturstudie kommer fokusvara på läraren och eleven, med en inblick i bråkundervisningen. Resultatet istudien är att abstrakt tänkande inte är något läraren kan ta på och undervisaeleverna, eftersom abstrakt tänkande inte är givet. Det hänger en stor vikt påundervisningen och hur läraren förmedlar bråk i matematik, men det i sig äringa avgörande faktorer för hur eleverna tänker och lär.

Detta är en empirisk studie med fokus på artefakters påverkan av elevers lösningsstrategier för problemlösningsuppgifter. Studiens syfte har varit att undersöka hur artefakter påverkar elevernas problemlösningsprocess samt hur eleverna använde artefakter när de löser en problemlösningsuppgift. Fokus har legat på elever i årskurs tre då de antas ha mer erfarenheter av både artefaktanvändning samt problemlösningsuppgifter. Studien består av observationer av två klasser under fyra olika tillfällen. Fokus har då legat  vid hur eleverna löser ett matematiskt problem med valfri metod jämfört med när de använder artefakter. Studiens resultat har analyserats med hjälp av Heddens teori om att gå från det konkreta tänkandet till det abstrakta samt ett metodologiskt analysverktyg. Resultatet visar att artefakternas effekt vid problemlösningsprocessen grundar sig i elevernas inställning till artefakter samt tidigare erfarenheter av materialet.

Detta är en systematisk litteraturstudie med fokus på artefakters användning i problemlösningsprocessen. Syftet med studien är att belysa den roll som artefakter får vid processen i årskurserna ett till tre. Litteraturstudien bygger på 16 publikationer, både vetenskapliga artiklar samt relevant litteratur inom studiens område. Studien visar att problemlösningsprocessen beskrivs genom fyra steg: förståelse, metodval, genom-förande samt reflektioner efter genomförandet. Resultatet visar även att artefakten används på olika sätt i problemlösningsprocessen beroende på var eleverna befinner sig på vägen mot det abstrakta tänkandet. Dessutom visar resultatet att lärarens kunskaper om artefaktanvändning avgör om den blir gynnsam för elevernas utveckling av problemlösningsförmågan eller inte.

Syftet med denna studie är att belysa hur global en gymnasieelevs mentala karta är utifrån rådande eller historiska konflikter runt om i världen. Syftet är också att undersöka om det finns mönster mellan respondenternas mentala kartor som synliggör kunskap eller brist på kunskap inom specifika områden i världen. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Hur ser gymnasieelevers mentala/kognitiva kartor ut utifrån historiska/rådande konflikter? Täcker elevernas mentala karta hela världen eller bara delar av den? Metoden utgår från fenomenografin och förhåller sig vetenskapligt. Fokus inom denna metod ligger i att studera uppfattningar på ett kvalitativt sätt. Syftet med fenomenografisk analys är att se hur människor uppfattar sin omvärld. Eftersom begreppet uppfattning är centralt både inom fenomenografi och även i denna studie så passar denna typ av metod bäst. Undersökningen riktar in sig på gymnasielever och ett kriterium för att delta i undersökningen är att man läst någon form av gymnasiekurs. Undersökningen bygger på enkäter där varje respondent ska fylla i sin egna mentala karta med länder som har en koppling till en rådande eller historisk konflikt. Mitt teoretiska ramverk utgår från grundskolans 7-9 samt gymnasiets läroplaner och de båda läroplanerna synliggörs utifrån begreppet mental karta. Vidare presenteras resultatet i en tabell där det finns en analys kring varje land som varit representativt i studien. Uppsatsen avslutas sedan med en diskussion och även en kortare slutsats.

Denna studie syftar till att undersöka hur två lärare använder konkretisering inom algebra och laborativt material för att öka elevernas förståelse om förstagradsekvationer i årskurs 6. Undersökningen är gjord med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt klassrums-observationer som baseras på en kvalitativ undersökning. Intervjuerna är gjorda med två lärare, ljudet har spelats in och materialet har transkriberats. Totalt två lärare som undervisar i matematik på mellanstadiet deltar i studien. Datamaterialet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultaten av intervjuarna visar att båda lärarna betonar vikten av konkretisering och användandet av laborativt material i matematikundervisning. Samtidigt som resultatet av klassrumsobservationerna visar att lärarna inte använder sig av laborativt material i den utsträckning som de uttrycker att de gör. I huvudsak anser lärarna att konkretiserad matematikundervisning ökar elevers förståelse av matematiska begrepp, då de anser att eleverna ska arbeta praktiskt med ämnesbegrepp i relation till problemlösningsfrågor i undervisningen och inte enbart teoretiskt. Ytterligare anser lärarna att kommunikation utgör ett viktigt redskap i undervisningen, då kommunikationen ger utrymme till konkretisering av ämnesbegrepp. Lärarna uttrycker även att elever visar mindre intresse för matematikämnet än andra ämnen i skolan. För att locka och fånga elevers intresse för matematikämnet har lärarna använt konkretisering och laborativt material i undervisningen. Detta anser lärarna har påverkat eleverna positivt då det har underlättat för de att förstå olika begrepp inom algebra. Enligt lärarna leder detta i sin tur till att eleverna kan uppnå kunskapsmålen och utveckla sig i ämnet.

Denna systematiska litteraturstudie inriktar sig på användandet av semiotiska resurser, som i detta arbete uttrycks i form av konkret material, vid beräkning av multiplikation i skolans lägre åldrar. Studiens syfte är att ta reda på de semiotiska resursers roll och funktion i förhållande till undervisning kring multiplikation. Studien grundar sig i flertalet vetenskapliga publikationer och dessa har tolkats utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv som ligger till grund för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Detta har mynnat ut i ett resultat som visar att det finns både för- och nackdelar med användandet av semiotiska resurser. Främst visar resultatet att semiotiska resurser har en positiv och betydande roll för elevers lärande. För att detta ska uppnås krävs det dock att den undervisande läraren introducerar de semiotiska resurserna på rätt sätt för eleverna. Detta i sin tur leder till att eleverna förstår syftet med användningen och kan dra nytta av dess fördelar i matematikundervisningen.

Med utgångspunkt i min egen kunskapslucka kring elevgruppen svagbegåvade, trots flera år på Lärarhögskolan i form av lärarutbildning och ett flertal fristående kurser, så ville jag undersöka hur forskningen såg ut på området. Bilden som växte fram visade på ett osynliggörande av denna elevgrupps problematik. Ett osynliggörande som dels visar sig i lärarkårens kunskapslucka kring dessa elevers behov och förutsättningar, och dels i de styrdokument som skolan följer. Varje elevs rätt till undervisning efter behov och förutsättningar, en så kallad individualiserad undervisning, har stått i fokus sedan 1994 med dåvarande läroplan, Lpo94. Dessvärre tolkades detta med att eleverna fick mindre lärarledd undervisning och själva fick ta ett större ansvar för sitt eget lärande. I Lgr11 värderas abstrakta och teoretiska förmågor högt och genom The Big Five har de fått ett stort genomslag ute i klassrummen. Ingen av dessa effekter gynnar elevgruppen svagbegåvade. Jag ville ta denna problematik ett steg längre och sätta det i relation till teorier om individualiserad undervisning och motivation för att på så vis få fram en längre kedja av följder och konsekvenser av osynliggörandet av denna elevgrupps problematik. Till syvende och sist är det relationen lärare-elev som är bland det viktigaste för en elevs resultat. En god relation mellan elev och lärare grundar sig i lärarens kunskap och förförståelse för elevers olika behov och förutsättningar samt ett gott bemötande av lärare gentemot elev som inte förstärker den beroendeställning som oundvikligen finns mellan lärare-elev.

Syftet med studien har varit att undersöka hur matematiklärare utformar sin undervisning, därtill lärobokens användning, i avseende att analysera om en konkretiserad undervisning stöttar elevers abstrakta tänkande. Utgångspunkten i studien har varit Vygotskijs sociokulturella teori. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet har varit i form av observation och intervju. Observationerna har varit i fyra parallellklasser, i årskurs 4, och intervjuerna med tre verksamma och behöriga matematiklärare från mellanstadiet. Empiri samlades in och analyserades med hjälp av en djupgående tolkning av datan. Studiens resultat pekar på att undervisningen i matematik är till viss del anpassat för att stötta elevers abstrakta tänkande. Däremot är undervisningen utformad för att läroboken ska vara dominerande. Slutsatsen av denna studie är att lärarna försöker innefatta varierande metoder och strategier i undervisningen för att främja elevers lärande, dock förekom en del begränsningar vilket medförde att eleverna utförde samma aktiviteter. Grundtanken med studien var att uppmärksamma och synliggöra matematiklärarens arbete, samt belysa elevers konkreta och abstrakta tankesätt.