Dissertations / Theses on the topic 'Acceptans'

[ An abstract in English will follow]

Denna uppsats handlar om på vilket sätt användarinvolvering påverkar acceptansen av ett affärssystem. I studien redogörs varför acceptansen påverkas av användarinvolveringen, samt hur påverkan sker och vad som leder till den.

IT genomsyrar idag så gott som alla former av företagsamhet. Affärssystem stödjer affärsprocesser i flera branscher, från tillverkande företag till renodlade tjänsteföretag. Ett företag behöver exempelvis anpassa både sina affärsprocesser och det nya affärssystem för allt som sker inom företaget. På grund av komplexiteten som detta för med sig är implementeringen ofta ett stort steg för företaget och dess anställda. De framtida användarna av systemet ställs inför en stor förändring som ett nytt affärssystem medför. För att göra övergången så enkel som möjligt och få användarna att acceptera systemet brukar användarna vara delaktiga i implementationen genom en process som benämns som användarinvolvering.

Forskning inom området har enats om att användarinvolveringen påverkar acceptansen av ett system (Dickson & Simmons, 1970; Powers & Dickson, 1973; Wu, et al.,2002; Kujala, 2003;, Gable, et al., 2003; Amoako-Gyampah, 2005; Sharp, et al., 2007). Desto mindre finns skrivet om varför acceptansen påverkas av användarinvolveringen, hur den påverkas, samt vad det egentligen är i användarinvolveringen som påverkar acceptansen. Denna uppsats undersökte detta genom att en kvalitativ studie utformades.

Teorin om att användarinvolveringen påverkar acceptansen kombinerades med Technology Acceptance Model (en modell för undersökning av acceptansen föreslagen av Davis, 1989) för att skapa en egenutvecklad modell. Den egenutvecklade modellen användes för att skapa teman kring vilka den öppna individuella intervjun utformades. Därefter genomfördes intervjuer med fyra användare som var involverade i en implementationsprocess. Resultatet från intervjuerna strukturerades på ett sätt som matchade teman i den egenskapade modellen. Därefter analyserades resultatet med hjälp av det teoretiska materialet som insamlades under studiens inledningsfas.

Slutsatsen är att användarinvolveringen som process består av flera företeelser som tros påverka acceptansen. De företeelserna som tros ha påverkat acceptansen på företaget som studerades var: användarnas förståelse för vad som kommer krävas av dem i framtiden, utbildningen och dess kvalité, användares tidigare kunskap och förmåga att ta in ny kunskap samt företagets mål med implementationen och hur väl det nya systemet kan uppfylla dessa.

Slutligen bör man inte bortse ifrån de krav som företaget ställer på sina anställda. En medarbetare kan känna sig tvungen att acceptera ett visst system, då det redan är beslutat att företaget ska bruka systemet.

[English abstract]

This essay covers what in the user involvement process affects user acceptance of an Enterprise Resource Planning System (ERP). The study reads up on why the acceptance is affected by user involvement, how the influence derives and where it comes from.

Information Technology permeates all forms of enterprise. ERP systems support business processes for many different types of enterprise, ranging from manufacturing to service oriented. A company needs to adapt both its business processes and the new ERP system to fit the company’s business processes and support them throughout the value chain. As a result of the complexity that this adaptation implies, the implementation turns often out to be a big step for the company and its employees. Because of that, future ERP system users face a huge change in their work life. To make this easy and increase the chances of the future users to accept the new system, a process called user involvement is often used.

Research has shown that user involvement affects the acceptance of a system (Dickson & Simmons, 1970; Powers & Dickson, 1973; Wu, et al.,2002; Kujala, 2003; Gable, Sedera & Chan, 2003; Amoako-Gyampah, 2005; Sharp, et al., 2007). On the contrary, less is known on why the acceptance is affected by user involvement, how the relation looks like and what in the user involvement process actually affects the acceptance. This essay studied that using a qualitative approach.

By combining the theory that user involvement affects the acceptance, with the Technology Acceptance Model (a theory proposed by Davis (1989) that models how users come to accept and use a technology), a new model was developed. The self-created model was used to develop themes which were used as a base for the empirical research. Four interviews with system users took place and the result was analyzed using the theories collected in the earlier part of the study.

The conclusion is that user involvement as a process contains many different parts which we believe may influence acceptance. Our study has shown that the acceptance depends on – but not limited to – the following: user’s understanding of what will be required of them in their future work, the educational process and its quality, user’s technical knowledge before the implementation process began, user’s ability to learn, as well as the company’s goals set for the implementation and to which degree the new system will fulfill these goals.

Finally, the demands which the company sets on its employees must not be ignored. An employee can feel obligated towards company’s choice of the ERP system and compelled to accept the new system, because it has already been decided that the company would use it.

Syftet med denna studie var att undersöka om elevers upplevda lärarstöd/acceptans har betydelse för elevers skolmotivation. 42 elever deltog i den enkätundersökning som genomfördes en gymnasieskola i två olika klasser. Deltagarna var i åldern 18-19 år. Samtliga deltagare fick besvara 29 items som var avsedda att mäta upplevt lärarstöd/acceptans, upplevt föräldrastöd, elevprestation och elevmotivation. Resultatet av studien visade signifikanta samband mellan upplevt lärarstöd/acceptans och skolmotivation. Detta kan tolkas som att lärarstöd är viktig för elevers skolmotivation.

 

Nyckelord: stöd, acceptans, motivation

Vägverket driver idag många projekt som ska föra oss närmare målet med nollvisionen. Ett av dessa projekt är variabel hastighet. Mitt syfte med detta arbete är främst att få insikt i vad variabel hastighet är och om metoden kan bidra till ett steg mot att nollvisionen uppnås. Vägverkets studier visar t.ex. att om genomsnittshastigheten skulle öka med 10 procent så skulle det resultera i att antalet dödade i trafiken skulle öka med 50 procent. Studierna visar också att hälften av alla bilförare kör fortare än hastighetsbegränsningarna. Ett bakomliggande problem till den höga hastigheten är den bristande respekten för föreskrivna hastighetsgränser. Hastighetsgränser skall helst upplevas som rimliga i proportion till trafiksituationen. Syftet med projektet variabel hastighet är just att hastigheten ska kunna varieras efter de förhållanden som är aktuella för stunden. Hastighetsgränsen kan varieras mellan 30 km/h och upp till 120 km/h. Hastigheten sänks om det t.ex. är halt väglag eller höjs om det är bra väglag. Systemen kan också variera hastigheten beroende på konfliktrisker i korsningar, köbildning eller barn på väg till skolan. Hastigheten visas på digitalt omställbara vägmärken och ändrar hastighet beroende på vilken information som de får av sensorer eller väderstationer. Projektets främsta mål är att se om acceptansen för hastighetsgränser kommer att bli större. Variabel hastighet finns idag på en rad olika ställen. I Tyskland har system med variabel hastighet minskat olyckorna med 20-30 procent på dess berörda sträckor. I England visar studier att förtroendet och acceptansen hos bilisterna är mycket stor. Statistik från England på de berörda sträckorna visar att olyckorna har minskat med 10-15 procent. Enligt min mening är variabel hastighet en bra metod för att öka trafiksäkerheten. Jag tycker att erfarenheter från internationella system, vad det gäller acceptans och antalet minskade olyckor, visar detta tydligt.

I denna studie, som bedrivits på Landstinget Dalarna, har kommunikationssystemet Microsoft Lync studerats. Lync består av kommunikationsmodulerna chatt, video- och telefonkonferens samt dela dokument. Syftet med denna rapport är att förklara hur utbildning kan påverka människors acceptans för ett kommunikationssystem samt vilka orsaker som kan finnas för att det inte används. För att kunna besvara studiens syfte användes ett kvasiexperiment som genomfördes genom två intervjuomgångar och en utbildning mellan dessa intervjuomgångar. Utifrån intervjuomgångarna kunde slutsatser dras om hur utbildningen hade påverkat acceptansen för kommunikationssystemet Lync. Modellen Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) användes för att studera de olika faktorer som påverkar acceptansen för teknik. Slutsatsen ska besvara frågorna, om utbildning påverkar människors acceptans och vad som kan vara orsaker till att ett kommunikationssystem som Lync inte används. Efter utbildningen hade en viss påverkan skett för kommunikationsmodulen chatt, inställningen hade ändrats och respondenterna såg en ökad nytta efter utbildningen. Utbildningen hade ingen påverkan när respondenterna inte såg nytta.
In this study, conducted in Landstinget Dalarna, the communication system Microsoft Lync has been studied. Lync consist of chat, video and telephone conferencing and document sharing. The purpose of this study is to explain how education can affect people’s acceptance of a communication system and what causes that may be because it is not used. In order to answer the study's purpose, a quasi-experiment was used conducted by two interview rounds and training for the users between these interview rounds. Based on interviews conclusions on how the training had influenced user acceptance for communication system Lync could be drawn. The model Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) was used to study the various factors that influence user acceptance of the technology. The conclusion should answer questions about how education affect people's acceptance and what could be the reasons that a communication system like Lync is not used. After the training, some impact of user acceptance occurred on the communication module chat, the user’s approach had been changed and the respondents saw an increase in benefits after training. The training had no effect when respondents did not see any benefit.

Det debatteras inom psykoterapiforskningen om hur förändring går till. Accep-tans beskrivs av två relationella teoretiker, Safran och Muran (2000), som hjärtat i psykoterapi. Acceptans tycks inte ha studerats som common factor inom psykoterapiforskningen. Frågeställningarna är: Hur kan förändringsproce-ssen beskrivas i psykodynamisk psykoterapi med hjälp av begreppet acceptans? Har patienterna nått en ökad acceptans, vilken slags acceptans ar de uppnått och hur hänger det samman med förändring? Framträder acceptans i intervjuer-na på ett sådant sätt så att man kan se det som en common factor av betydelse?  Arbetet har en kvalitativ ansats där intervjuer med sex vuxna som genomgått långtids psykoanalys eller psykodynamisk terapi analyserades med tematisk analys. Resultat: Fem teman i framträdde i analysen: a) Acceptans av flera aspekter av själv, b) Acceptans av egen begränsning, c) Acceptans av ansvar och agens, d) Acceptans av olikhet, e) Terapeutens acceptans av patienten. Resultatet visar på att all förändring inte är och inte kan beskrivas i termer av acceptans men det tyder på att acceptans kan ses som en viktig underliggande mekanism som bidrar till förändring. Det pekar också i riktning mot att studiet av acceptans som utfallsmått kan bidra till att studera strukturell förändring efter psykoterapi men ytterligare forskning skulle behövas för att undersöka detta vidare.
There is a debate in psychotherapy research on how change takes place. Accep-tance is described in relational theory by Safran and Muran (2000) as the heart of change in psychotherapy. It seems acceptance has not been studied as a common factor in research of psychotherapy. The question at issue is: How can the process of change in psychodynamic psychotherapy be described using the concept of acceptance? Have the patient reached an increased level of accep-tance, what kind of acceptance is it and how is it linked to change? Does accep-tance appear in such a way in the interviews that one can see it as a common factor of importance? This study has a qualitative approach, where interviews with six adults have been analyzed using a thematic approach. Five main themes emerged: a) Acceptance of more aspects of self, b) Acceptance of personal limits, c) Acceptance of responsibility and agency, d) Acceptance of difference, e) The therapist's acceptance of the patient. The result shows that not all change is or can be described in terms of acceptance but it indicates that acceptance can be seen as an important underlying mechanism that contributes to change. It also indicates that the study of acceptance as measure of outcome could contribute to studying structural change after psychotherapy but further research would be needed.

Implementationer av nya obligatoriska system är något många verksamheter står inför eller genomgår. Mycket forskning har bedrivits inom området men med litet fokus på obligatoriska system och stort fokus på att förutspå acceptans före implementation. Måttet av acceptans har tidigare mätts genom det faktiska användandet av systemet vilket i en implementation av ett obligatoriskt system inte är ett relevant mätvärde. Syftet med studien var att utreda vilka faktorer som spelar störst roll vid en implementation av ett obligatoriskt system. För att undersöka detta har två enkätundersökningar, en före och en efter implementation, genomförts. Dessa enkätundersökningar har även kompletterats med ostrukturerade intervjuer samt en semistrukturerad intervju. Ett teoretiskt ramverk har tagits fram med hjälp av en inledande litteraturstudie i ämnet. Studien visar att information och förväntningar på systemet är det som ger mest genomslag för hur användarna uppfattar systemet, men att användandet av systemet inte påverkas nämnvärt av användarnas uppfattning.

Affärssystem är ett fenomen som genomsyrar den moderna organisationen genom att vara en länk mellan dess olika avdelningar. Att införa ett affärssystem medför en förändring av människors arbetssätt. Det finns mycket forskning och flera teorier om hur ett affärssystemsprojekt bör genomföras för att minimera riskerna som förändringen medför. Fokus på merparten forskning och teoribildning grundar sig emellertid i framgångsfaktorer för planering och införande av affärssystem, vilka ofta begränsas till projektteam och ledningens roller. Detta trots att slutanvändaren är den huvudsakliga mottagaren av produkten - affärssystemet - samt att de missnöjen som uppstår i själva verket härrör från slutanvändarnas sida. Det saknas forskning kring hur slutanvändarens roll kan och bör beaktas i hela affärssystemsprojektet från ett användbarhetsperspektiv. Med andra ord, vad det är som bidrar till att ett affärssystem blir accepterat snarare än förkastat av sina slutanvändare, vilket har gett syftet med denna uppsats - att identifiera dessa faktorer. I syfte att framställa faktorerna som leder till acceptans av affärssystem från ett användbarhetsperspektiv, har utifrån tidigare forskning kring affärssystem framställts en analysmodell. Denna analysmodell framställer en rad faktorer som ses potentiellt bidragande till acceptans. Relevansen som hos dessa faktorer har prövats i en enkätundersökning riktad mot slutanvändare inom olika företag och branscher. Även om enkätundersökningens räckvidd och totala svarsmängd begränsades av den rådande pandemin i landet och omvärlden, gavs av respondenterna empiriska bevis på att acceptansen av affärssystem till stor del bygger på slutanvändarnas attityd. Denna attityd i sin tur har visat sig påverkas positivt och negativt av ledningens agerande. Slutanvändare som fick möjlighet att påverka affärssystemsprojektet och hade en närmare relation till ledningen beskrev ett positivare porträtt av vad affärssystemet innebar för dem. Vidare förekommer att kunskapsnivå och kunskapsvariation är långt viktigare än utvecklad expertis inom en specifik domän. Genom att se dessa tre faktorer, attityd, ledningens agerande och kunskapsnivå som en utgångspunkt, kan framtida forskning eventuellt vidareutveckla användbarhetsperspektivet för utökad acceptans av affärssystem.

Bitcoin är en teknologi som etableras allt mer i samhället. Med dess ökade etablering i åtanke, ämnar denna studie undersöka hur acceptans av Bitcoin kan studeras. Studien föreslår ett teoretiskt ramverk, baserat på Technology Acceptance Model och utökat med finansiell och social risk, och testar detta ramverk på ett bekvämlighetsurval av svenska privatpersoner. För att testa relevansen av de relationer som tillsammans utgör det teoretiska ramverket användes strukturell ekvationsmodellering. Studien fann att det teoretiska ramverket kan användas för att analysera urvalets acceptans av bitcoin med måttlig förklaringskraft, men kunde inte bekräfta att uppfattad användarvänlighet och uppfattad social risk har en signifikant påverkan på attityden till teknologin Bitcoin. Studiens slutsats kan sammanfattas med att det föreslagna ramverket är användbart vid analys av acceptans av Bitcoin, men att bekvämlighetsurvalet inte tillåter studien att göra några generaliseringar till en större population.

 

BAKGRUND: Diabetes typ 2 har under de senaste åren blivit en vanlig folksjukdom och det befaras att den ytterligare skall öka på grund av ohälsosamt kostintag och minskad fysisk aktivitet. För att förebygga utvecklingen samt minska sjukdomsprogressionen rekommenderas en livsstilsförändring och ett bra resultat kan uppnås genom vårdpersonalens hjälp och egenvård. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. METOD: Studien är en litteraturstudie med analys av kvalitativ forskning av tidigare genomförda studier. Datamaterialet som denna studies resultat grundar sig på består av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. RESULTAT: Resultatet ledde till två teman: Acceptans leder till upplevelse av välbefinnande hos de patienter som har förmågan att acceptera sjukdomen som en del av livet och icke acceptans leder till upplevelse av svårigheter hos de patienter som inte kan acceptera att de har insjuknat i diabetes typ 2. Dessa teman har subteman som beskriver upplevelser i förhållande till välbefinnande och svårigheter. DISKUSSION: Denna studie kan öka kunskaper hos sjuksköterskor om hur patienter upplever av att leva med diabetes typ 2. Denna kunskap kan sjuksköterskor använda som ett grundlag för att anpassa vården efter patienters egna behov och svårigheter i samband med sjukdomsbehandlingen.

 

BACKGROUND: Diabetes type 2 has in recent years become a regular national disease and there is concern that the further increase due to unhealthy dietary intake and reduced physical activity. A lifestyle change is recommended in order to prevent the development of the disease and reduce the progression of the disease. A god result can be achieved by health care workers and self care. PURPOSE: The aim of this study was to describe patients’ experiences living with diabetes type 2. METHOD: The study is a literature review with analysis of qualitative research based on already completed studies. Data material is based on ten scientific qualitative articles. RESULT: The result led to two themes: Acceptance leads to the experience of welfare in patients who have the ability to accept the disease as a part of life and non-acceptance leads to experience difficulties in patients who cannot accept that they have fallen ill in diabetes type 2. These themes have subthemes describing the experiences in relation to the welfare and difficulties. DISCUSSION: This study may increase the skills of nurses how patients experience living with diabetes type 2 and the knowledge can be used by nurses as a constitution to adapt care after the patients´ own needs and difficulties associated with disease treatment.

Vilka normer och värderingar bidrar till en god vänskapsrelation? Ien kvalitativ undersökning intervjuades tre män och tre kvinnormellan 20-30 år. Respondenterna som rekryterades via ettbekvämlighetsurval svarade på 15 frågor om deras syn på vänskap.Resultatet visade att respondenterna hade vissa gemensamma svarsom delades upp efter följande teman; tillit, acceptans, intimitet.Vänskap visade sig ha en betydande roll för välmående eftersom detär en grundläggande del av människans liv. Studien visade även attdet ur ett genusperspektiv fanns förväntningar som skiljde sig åt i envänskapsrelation och att dessa skillnader grundade sig på normer ochvärderingar. Resultatet visade slutligen att normer och värderingargenom åren har skapats genom kulturen som har sin grund isamhället.
What kind of norms and values determine a good friendship? In aqualitative study three men and three women aged 20-30 years oldwere interviewed. The respondents who were recruited through aconvenience sampling were asked to answer questions concerningtheir view about friendship. After analyzing the interview protocol,three common themes were identified: trust acceptance and intimacy.Friendship showed to be a significant part when it came to people andtheir wellbeing. The study also showed that men and women haddifferent expectations for what that friendship will entail and thesedifferences were based on norms and values. It seems that norms andvalues are developed through the existing culture in society and inover time.

Idag är det ett faktum att samhället påverkas av tekniska innovationer, där förändringar på betalningsmarknaden inte är ett undantag. Individer har gått från att betala med kontanter till att allt mer använda sig av tekniska och elektroniska lösningar som betalningsmetod. Dagens digitalisering har medfört en ny möjlig betalningsform, i form av digitala koder, vilket är det som benämns för kryptovalutor. De traditionella kryptovalutorna saknar centraliserat styre, vilket innebär att det ligger utom statens kontroll. Det som har möjliggjort denna typ av valuta är blockkedjetekniken. För att möta denna utmaning har ett flertal länder, där Sverige inte är ett undantag, börjat konstruera en egen digital valuta, vilken går under samlingsnamnet CBDC (Central Bank Digital Currency). Det dessa digitala valutor har gemensamt är att de ännu inte har blivit ett standardiserat betalningsmedel. Tidigare studier har påvisat att individers acceptans är ett utav de största hindren för att implementera nya digitala betalningsmedel. Därav antar denna uppsats en kvantitativ karaktär, med huvudsyfte att undersöka digitala valutors möjlighet som betalningsmedel. Syftet uppfylls genom att mäta vilka faktorer som påverkar individens acceptans till användningen. För detta används en egenkonstruerad analysmodell med hypoteser, som baseras på tidigare forskning om faktorer som påverkar individens betalningsmetod och faktorer som påverkar teknologisk acceptans. Datainsamlingen består av en surveyundersökning där enkät valts som datainsamlingsmetod. Resultatet består av svar från 102 stycken respondenter. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna har en positiv acceptans till användningen av digitala valutor som betalningsmedel. Dock är det fortfarande få som har stor erfarenhet av digitala valutor, vilket hänförs till att valutan ännu inte är ett standardiserat betalningsmedel. De faktorer som undersöktes var attityd, erfarenhet, förtroende, vanor, socialt inflytande, reglering och design. Enligt resultatet av korrelationsanalys är det individens attityd, det sociala inflytandet och förtroendet till blockkedjetekniken som visade starkast samband till acceptansen. Resultatet visade även att individer som har högt förtroende till staten har låg acceptans till digitala valutor. Resultatet av regressionsanalys visade att samtliga faktorer har en signifikant, och därmed betydande förklaringskraft till variationen i acceptansen. Slutligen testades analysmodellen med hjälp av strukturell ekvationsmodellering, där samtliga faktorer inkluderades. Slutsatsen av studien blev således att individens attityd, erfarenhet och det sociala inflytandet har en signifikant påverkan på individens acceptans till digitala valutor som betalningsmedel.

De senaste fyrtio åren har fört fram innovationer i hur vi gör musik och det sätt som vi arbetar med efterbehandligen av musik. Den digitala framväxten har möjliggjort för program och produkter att utvecklas i syfte att förbättra och förenkla arbetsflödet för efterbehandlingen. Denna studie fokuserar på användningen av surfplattor i arbetsflödet och om detta kan hjälpa en musiker i efterbehandlingen att föra fram sin estetiska vision. Vi har undersökt detta område genom att använda ett antal metoder. En semistrukturerad fokusgrupp med ett band utfördes i syfte att få åsikter från aktiva musiker och se hur de kände angående möjligheten att efterbehandla sin egen musik på en surfplatta och se om de trodde att det var ett bra sätt för att arbeta fram sin vision. En enkät skickades ut till allmänheten för att få en aning om vad den allmänna uppfattningen är när det gäller att använda en surfplatta för detta ändamål. Samma enkät skickades till bandet som var med i vår fokusgrupp för att återigen se vilka åsikter de hade om detta i förväg. Dessa metoder i kombination med vår litteraturstudie visar att surfplattan kan vara en stark utmanare i efterbehandlingssammanhang, både på amatörnivå och för lärandet av mer avancerad efterbehandling. De som tidigare har varit bekant med befintliga program för efterbehandling var ofta obekväma med tanken att använda surfplattor, detta på grund av deras erfarenhet och djupa kunskaper av att använda en stationär dator för detta ändamål. Bandet, och de i allmänheten som valde att svara på vår enkät har alla uttryckt att en surfplatta skulle vara en bra “bro” mellan att vilja lära sig om efterbehandling och faktiskt lära sig om efterbehandling, detta trots prestandamässiga begränsningar som surfplattor innehar idag
The last forty years has brought forth innovation in the way we make music and the way that we work with audio post production. The digital era is upon us and at a rapid pace we see programs and products developed to enhance and simplify the workflow of audio post production. The focus of this study is on the usage of tablet computers in this workflow and if they can help a musician in the audio post production stage to bring forth his or her aesthetic vision. We have tried to examine this area by utilizing a number of methods. A semi-structured focus group with members of a band was conducted in order to get the opinions of active musicians and see how they felt about audio post production on a tablet computer and to see if they thought that it was a feasible method for this purpose. A survey was sent out to the public to get an idea what the music makers opinion is when it comes to using a tablet computer for this means. The same survey was sent to the band that was to be in our focus group. These methods combined with our literary study show that the tablet computer can be a strong contender in audio post production, at an amateur level and most importantly for learning. The people who were familiar with existing programs for audio post production were often uneasy with the idea of using a tablet, this because of their deep rooted knowledge in using a desktop computer. The band and the people who chose to answer our survey have all expressed that a tablet computer would be a great sort of bridge between wanting to learn about audio post production and actually learning post production, this despite the limitations performance wise of the tablet computers of today.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva vilka copingresurser som individer med långvarig smärta använder sig av samt hur dessa resurser förbättrar eller försämrar individernas möjlighet att acceptera sin smärta. Designen för litteraturstudien var deskriptiv och studien baserades på 17 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline (via PubMed) samt CINAHL. Huvudresultatet visade att individer med långvarig smärta använde sig av inre copingresurser som fysiska och psykosociala copingresurser samt förmågor vid acceptans av långvarig smärta. Individer använde sig även av yttre copingresurser som socialt stöd och materiella copingresurser. Dessa copingresurser kunde förbättra eller försämra individers möjlighet att acceptera långvarig smärta. Litteraturstudiens slutsats belyste vikten av att sjuksköterskan har kunskap om att fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter genererade smärtupplevelsen. Sjuksköterskan behövde även ha kännedom om copingresurser för att kunna uppmärksamma individens unika förutsättningar och behov. Detta gjorde det möjligt för sjuksköterskan att erbjuda professionellt stöd anpassat efter individens unika copingresurser och hjälpa denne att uppnå acceptans av långvarig smärta. 

The aim of the literature rewiev was to describe which coping skills individuals with chronic pain use and how these skills improve or impair the individuals' ability to accept their pain. The design for the literature study was descriptive and the study was based on 17 scientific articles of both quantitative and qualitative approach. The literature searches were carried out in the databases Medline (via PubMed) and CINAHL. The main result showed that individuals with chronic pain use internal skills such as physical and psychosocial skills and abilities to accept chronic pain. Individuals also use external skills such as social support and material resources. These skills can improve or impair individuals' possibility to accept chronic pain. The conclusion highlighted that a nurse should have knowledge about that physical, psychological, social and existential aspects generated the pain experience. A nurse should also have knowledge about coping skills in order to pay attention to the individual's unique circumstances and needs. This enabled the nurse to offer professional support tailored to the individual's unique coping skills and help the individual to achieve acceptance of chronic pain.

Denna uppsats är uppdelad i två delstudier där syftet med delstudie ett var att utarbeta ett tinnitusspecifikt självskattningsformulär för acceptans, samt undersöka dess psykometriska egenskaper, normer och faktorstruktur. Syftet med delstudie två var att bland tinnituspatienter undersöka det prediktiva värdet av acceptans avseende senare tinnitusbesvär och livskvalitet, när man kontrollerar för depression och ångest. Detta då acceptans i en rad studier visat sig vara relaterat till ett antal mått på livskvalitet, psykopatologi, stress, smärta, jobbprestation och negativ affektivitet (Hayes, Luoma et al., 2006).

Delstudie två var en longitudinell korrelationsstudie med ett tidsintervall på 7 månader. Deltagarna i studierna var tinnituspatienter från Öronmottagningen på Universitetssjukhuset i Linköping och uppgick i delstudie ett till 77 personer och i delstudie två till 47.

Resultaten i delstudie ett visar att ett tinnitusspecifikt acceptansmått kunde utarbetas med adekvat frekvensdistribution samt god intern konsistens och test-retest reliabilitet. Detta acceptansmått har två faktorer där den första är activity engagement och den andra är tinnitus willingness.

Resultaten i delstudie två visar att såväl specifik som generell acceptans har ett starkt signifikant samband med senare tinnitusbesvär och ett måttligt signifikant samband med senare livskvalitet. Vid partiell korrelationsanalys och multipla regressioner visar det sig dock att utfallsvariablernas baslinjevärden är de mått som bäst predicerar utfallet vid uppföljningen. Slutsatsen blir att acceptans prediktiva förklaringsvärde avseende tinnitusbesvär och livskvalitet försvinner när baslinjevärden på dessa utfallsvariabler tas med i beräkningen.

Denna studie utreder hur användarna kommer att acceptera och använda en Mobile augmented reality app i möbelbranschen utifrån modellen Technology Acceptance Model (TAM). Därmed bidrar till den begränsade forskningen kring MAR inom Möbelbranschen. Undersökningen görs med IKEA Place app i ett kontrollerat fallstudie där användarna observeras och intervjuas. Forskningsstrategin har gått ut på att samla kvalitativa data för att få en förståelse för hur och varför, istället kvantitativa data som är standard inom studier med TAM. Studien har har resulterat i ett kunskapsbidrag i form av nytt empirisktmaterial inom området för forskningsvärlden. Samt förslag på förbättringar eller faktorer att ta hänsyn till vid implementering av MAR inom möbelbranschen för aktiva verksamheter. Det har även resulterat i en för sitt syfte, bredare förståelse för hur och varför användarna accepterar MAR vid handel av inredningsvaror.
This study investigates how users will accept and use a Mobile augmented reality app in the furniture industry based on the Technology Acceptance Model (TAM) model. This contributes to the limited research on MAR in the furniture industry. The survey is done with the IKEA Place app in a controlled case study where users are observed and interviewed. The research strategy has been to gather qualitative data to gain an understanding of how and why, instead of quantitative data that is standard in studies with TAM. The study has resulted in a knowledge contribution in the form of new empirical material in the field of the research world. And suggestions for improvements or factors to take into consideration when implementing MAR in the furniture industry for active businesses. It has also resulted in one for its purpose, broader understanding of how and why users accept MAR in the trade of furnishing goods.

The dependency of fossil fuels has to decrease in order to reduce emissions of green house gases. Wind turbines generate electricity with low environmental impact, but the local opinion in Sweden is sometimes an obstacle to new developments. The acceptance of nuclear power increases at the same time. Mining uranium is once again on the agenda and prospectors are currently drilling for uranium. This cross-sectional study deals with acceptance of wind farms and uranium drilling. The aim was to describe the perception of the planed wind farm at Hedbodberget and the uranium drilling in the area among the residents of Dalfors, Dalarna. A questionnaire was answered by 61 persons (response rate: 91 %). The respondents had a negative attitude to the uranium drilling, but positive to the wind farm. Women were more negative to uranium drilling than men. Most respondents were positive to wind power on a general level (92 %) but less positive to nuclear power (44 %). Respondents who had attended the information meeting about the wind farm were more positive to the information provided by the local authorities and the developers than those who did not attend. Among respondents that attended the meeting about uranium drilling, 86 % had a negative attitude from the beginning compared to 51 % of those who did not attend the meeting. The information from the developers was rated negatively by 93 % of those who attended the meeting in comparison to 70 % who did not. The results indicate that people who have a negative attitude more often than others attend information meetings and that good information gives a more positive attitude to planned project.

På några år har användningen av IP-telefoni inom svenska företag tredubblats och vi börjar nu se ett attitydskifte gentemot en teknik som länge dragits med dåligt rykte på grund av kvalitetsbrister.

IP-telefoni är ett resultat av att data- och telefonikommunikation vävs samman och att kapaciteten i nätverken ökar. Detta medför att man genom att införa IP-telefoni kan genomföra kostnadsbesparingar och effektivisering. Men tekniken erbjuder även ökad funktionalitet och därmed även mervärde för organisationer som använder IP-telefoni. Inser organisationer detta och utnyttjar man fördelarna med tekniken för att skapa acceptans inom organisationen?

Syftet är att undersöka vilka faktorer som motiverar en övergång från kretskopplad telefoni till IP-telefoni, och hur man inom en organisation skapar acceptans för den nya tekniken.

Syftet har uppfyllts genom en kvalitativ studie som byggt på semi-standardiserade intervjuer. Studien genomfördes hos fyra svenska organisationer som implementerat en ”ren” IP-telefonilösning med IP-växel och hårdvarutelefoner.

Resultatet av studien visar att det är vanligt att utnyttja en större händelse som startskott för implementationen. Detta kan röra sig om en flytt eller en renovering av organisationens lokaler. De främsta orsakerna till att man väljer IP-telefoni har visat sig vara kostnadsbesparingar, effektivisering av nätverksinfrastrukturen samt att man ser tekniken som en investering för framtiden. Det har visat sig att de företag som genomfört en grundlig studie av IP-telefoni som teknik, inledningsvis har identifierat fler fördelar med tekniken.

Vidare har studien även visat att organisationer upplever ett initialt motstånd till förändringen från anställda och att detta motstånd ofta uppkommer i anknytning till tekniska problem som uppstår i samband med implementationen.

Det är mycket ovanligt att organisationer har en speciell fas för att skapa acceptans för förändringen, vilket troligtvis beror på att man ser användandet som liknande med traditionell PSTN-telefoni och att resurser istället läggs på att lösa tekniska problem.

Over the last few years there has been a threefold increase in the use of IP telephony within Swedish companies. We are now beginning to see a change in attitude towards a technology that thanks to poor Quality of Service has been struggling with a bad reputation. IP telephony is a result of computer and telephone networks being con-verged, and by doing this, costs can be saved and efficiency boosted. But the technology does also offer increased functionality and thereby added value to the organisations using it. But do organisations realize this, and do they exploit the benefits of the technology in order to create acceptance for it within the organisation?

The purpose is to examine what the motivating factors are for a transition from PSTN telephony to IP telephony, and also to study how acceptance for the new technology is created within the organisation.

The purpose has been fulfilled by conducting a qualitative study based on semi-standardized interviews. The study has been conducted at four Swedish organisations that have implemented a "pure" IP telephony solution including IP gateways and IP telephones.

The result of the study shows that it is common to use a "big event" as a starting block for the implementation. This could be a relocation or the restoration of an office building. The main reason for choosing IP telephony is the fact that convergence cuts costs, boosts efficiency, and that organisations see IP telephony as an investment for the future. We have noticed that organisations that conduct a thorough study of IP telephony have identified more functional advantages with the technology.

Furthermore, the study has shown that organisations experience initial resistance from users, and that this resistance often arises in connection to technical problems that transpire during the implementation.

It is rare for organisations to have special phase for creation of acceptance, which most likely is due to the fact that organisations see the use of IP telephony as similar to the use of traditional PSTN telephony, and that resources instead are being placed on solving technical problems

Vårdpersonalens arbetsdagar består till stor del av användning av IT-system utöver den fysiska patientkontakten. Tanken med IT-system inom vården är positiv och de finns där för att underlätta för personalen. För att nå den förväntade positiva effekten behöver personalens inställning till IT-system vara bra. När vårdpersonalens inställning till, och upplevelser kring IT-system inte är av en hög grad når IT-systemen inte sin fulla potential och kan även bli en tidstjuv och ett frustrationsmoment i arbetet. Hur IT-systemen används av vårdpersonalen har också en påverkan på patientsäkerheten. Syftet med den här studien är att se över hur IT-systemen upplevs idag – hur IT-acceptansen ser ut.För att ta reda på hur IT-acceptansen ser ut bland vårdpersonalen har en kvalitativ metod använts. Data har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med blandade yrkesroller inom vården och analyserats med acceptansmodellen Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT).Resultatet tyder på att det finns mycket kvar att göra för att öka IT-acceptansen. Den främsta förändringen bör ske hos vårdorganisationernas samspel med både personal och IT-systemutvecklare. Personalens arbetssituation behöver stärkas genom att tillsätta rätt resurser för att bidra till ett mer effektivt och patientsäkert IT-användande. Personalens arbetssätt behöver också tas hänsyn till för att IT-system ska bli anpassade för vården.
The healthcare staff’s working days largely consists of the use of IT-systems in addition to the physical contact with the patient. The idea of IT-systems in healthcare is positive and it is there to aid the staff. To achieve the expected positive effect, the staff’s attitude to ITsystems needs to be good. When the healthcare staff’s attitude to, and experiences withIT-systems are not of a high degree, the IT-systems do not reach their full potential and can also be a time thief and cause frustration at work. How the IT-systems are used by healthcare professionals also have an impact on the patient safety. The purpose of this study is to review how IT-systems are experienced today – what the IT-acceptance looks like.To find out what IT-acceptance looks like among healthcare staff, a qualitative method has been used. Data has been collected through ten semi-structured interviews with varied professional roles in healthcare and analyzed with the acceptance model Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT).The results indicate that there is still a lot to do to increase IT-acceptance. The main change should take place in the healthcare organizations’ interaction with both staff and IT-system developers. The staff’s work situation needs to be strengthened by allocating the right resources to contribute to a more efficient and patient-safe use of IT. The working methods of the staff also need to be considered for IT-systems to be adapted for healthcare.

Psoriasis är en hudsjukdom som syns på grund av dess röda och fjällande hudflagor på huden. Sjukdomen beror på både miljö- och genetiska faktorer. Det kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande att leva med diagnosen eftersom sjukdomen innebär en livslång behandling men går inte att bota. Vårt syfte är att undersöka hur personer med psoriasis accepterar sin livssituation. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie. Resultatet visade på att personer med psoriasis kan acceptera sin livssituation med hjälp av familj och vänner, social samhörighet och genom anpassningar i deras liv. Detta genom att de drabbade fick stöd från närstående och kunde prata ut med andra personer som befann sig i samma situation, då var det enklare att acceptera sin livssituation. Förmågan att kunna koppla bort negativa kommentarer och fokusera på sin inre krets istället var till hjälp. Genom att belysa hur personer med psoriasis upplever sin livssituation kan det underlätta till acceptans hos den drabbade.
Psoriasis is a skin disease that is visible due to its red and scaly skin flakes on the skin. The disease is due to both environmental and genetic factors. It can be both mentally and physically stressful to live with the diagnosis because the disease involves a lifelong treatment but can not be cured. Our purpose is to investigate how people with psoriasis accept their disease. The method used was a general literature study. The result showed that people with psoriasis can accept their life situation with family and friends, social cohesion and through adjustments in their lives. This because the victims were given support from related people and were able to communicate with other people who were in the same situation, it was easier to accept their life situation. The ability to disconnect negative comments and focus on their inner circle instead was helpful. By highlighting how people with psoriasis experience their life situation, it can facilitate acceptance of the victim.

Bakgrund: Partnervåld är något som drabbar och utövas av män och kvinnor världen över. Flertalet faktorer har funnits öka risken för att partnervåld ska inträffa, så som psykisk ohälsa, missbruk och arbetsrelaterade problem. Även attityder kring partnervåld har visat sig vara associerat med en förhöjd risk. Attityder är något som skiljer sig åt beroende på kultur, psykosociala omständigheter samt kön på offer och förövare. Syfte: Att undersöka hur förövarens psykosociala situation påverkade studenters acceptans för partnervåld, samt att jämföra skillnader beroende på respondentens kön och upplevt kön på förövaren. Metod: Studenter på ett medelstort svenskt universitet (N = 197; 78 män och 118 kvinnor) tilldelades en enkät innehållande tre vinjetter som beskrev ett gräl mellan två partners, där gärningspersonens psykosociala situation ändrades för respektive vinjett, samt sex efterföljande åsiktsfrågor. Resultat: Den psykosociala situationen påverkade studenternas acceptans för partnervåld när det rörde sig om verbal aggression och förtäckta hot. Männen hade högre acceptans än kvinnorna för vissa av de beskrivna beteendena. När det rörde sig om verbalt partnervåld var acceptansen lägre bland de respondenter som uppfattade gärningspersonen med missbruksproblem som man, däremot fanns inga skillnader när det rörde sig om fysiskt partnervåld eller rörande de övriga två vinjetterna. Diskussion: Vissa skillnader fanns och stämde överens med tidigare forskning, medan andra resultat motsade resultat från tidigare studier. Teorin om personlig konstruktion kunde delvis förklara hur respondenternas attityder kunde ha formats. Resultatet belyser att partnervåld ursäktas under vissa omständigheter, något som kan bidra till förståelsen för varför partnervåld utövas.

2016-06-01

This study examines different meanings attached to and practices adopted during Swedish local consultation processes on offshore wind power projects. It analyses the role played by those processes in a democratic planning context, as well as the ways in which they are implemented. It also identifies overarching process models. The study is informed by theories on democracy, planning, participation, communication, and media. The empirical material comprises three case studies, each examining experiences of local consultation processes for wind power projects that led to differences in local reception. Methodologically, the study triangulates analyses of semi-structured interviews, documents and news articles. The results show that, in a Swedish context, the role of local consultation processes is to create legitimacy and trust in the process and planning decisions. The complex dynamics become evident in the different forms of participation, knowledge generation, and communication employed during the consultation. This is shown to be the result of various democratic and planning attitudes to locally-situated interests and knowledge, which in turn lead to differing views on local understanding for and acceptance of project proposals. The study develops three schematic models that correspond to different types of consultation processes. An important conclusion is that the content and form of local consultation processes depends on the agency of several actors on different scales. They are not simple pre-designed by project planners, but the result of a far more complex interaction between a host of local actors, including officials, local media, and local communities. The categorisation of different local consultation processes could contribute to awareness about the implications of various ways of working with large-scale projects from local perspectives.
I den här avhandlingen undersöks lokala förankringsprocesser med ett särskilt fokus på havsbaserade vindkraftsprojekt. Diskussionen uppehåller sig vid frågor om förankringsprocessens roll i en svensk planeringskontext, samt hur olika utformningar av processen kan påverka det lokala mottagandet. Studien visar att förankringsprocesser ytterst handlar om legitimitet och tillit. I praktiken förekommer en stor variation, komplexitet och dynamik i lokala förankringsprocesser. Det yttrar sig bland annat genom olika former av deltagande, kunskapsbyggande och kommunikation. Centralt i resonemangen är demokratiska och planeringsmässiga förhållningssätt till platsbundna intressen och kunskaper. På så sätt tydliggörs skillnader i synen på förståelse och lokal acceptans avseende ett projektförslag. Genom studien urskiljs också tre schematiska förankringsmodeller som belyser sådana skillnader. Förståelse för lokala förankringsprocesser har betydelse inte minst avseende påverkan på lokal acceptans för storskaliga projekt.

Title: Real estate companies' acceptance of digital innovations - A study focused on the impact and effect of digital mailboxes on real estate companies. Subject: Bachelor's thesis in business administration- specialization real estate company acceptance of digital innovations, 15 HP. Problem statements: What does the acceptance of digital innovations look like in real estate companies with a main focus on apartment buildings? What impact and effect does the implementation of digital mailboxes in apartment buildings have from the perspective of real estate companies? Purpose: The aim of the thesis is to examine from a broad perspective real estate companies' views on the implementation of digital innovations in apartment buildings. More specifically, the implementation of digital mailboxes and opportunities in the development of postal market. The goal is to spread the knowledge and hopefully form the basis for future decisions in the area. Method: This study uses an abductive research approach, with an inductive core. The studybegan by identifying a current research area. The researchers collected empirical material and examined scientific articles to identify a research gap and create a problem formulation. To answer the research question, the researchers collected primary data through qualitative interviews with seven selected stakeholders at seven different companies. The survey is limited to five different respondents at different real estate companies. These five were supplemented with interviews with the Swedish post and telecom agency, as well as interviews with the authority for digital administration. Conclusion: The real estate companies place great focus and a lot of resources on digitization and digital innovations. However, it appears that the real estate companies have difficulty predicting the results of the projects. A clear understanding needs to be created about how the implementation affects the staff, why the system is implemented and all about the implementation benefits. It turns out that the area around digital mailboxes and digitization of letters is something that has not been discussed whether externally or internally within the real estate companies. The study shows clear incentives and motivation from the real estate companies to be part of the future development. The study shows that increased cooperation between the postal sector and the real estate companies, increases the opportunity to take advantage of benefits and reduce shortcomings caused by  the digital structural transformation that the postal market is facingtoday.

Den senaste tiden har inneburit stora förändringar på den svenska betalmarknaden. Kontanterna används allt mindre samtidigt som konkurrensen från nya alternativ tilltar. Med anledning av dessa förändringar har Riksbanken börjat undersöka möjligheten att införa en e-krona. Det finns dock frågetecken hur detta projekt ska mottas på den svenska betalmarknaden. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka vilka socio-tekniska förutsättningar som påverkar e-kronans acceptans på svenska betalmarknaden. Uppsatsens data är inhämtad från intervjuer med sju olika experter. Intervjumaterialet analyseras sedan med en modifierad version av Unified Theory of Acceptance and Use of Technology och tidigare forskning. Uppsatsens slutsatser är att det finns en låg respektive negativ påverkan från konstrukten performance expectancy samt effort expectancy. Detta beror på svårigheten att uppfylla de krav som kommer ställas av användare. Social influence har en positiv påverkan eftersom det finns goda förutsättningar att få politiskt stöd för e-kronan. Facilitating conditions har en något oklar påverkan där det beror mycket på hur man väljer att integrera lösningen. Perceived risk har en obetydlig påverkan då skillnaden i risk inte kommer uppfattas av en majoritet av användare.

Bakgrund: Långvarig neuropatisk smärta efter ryggmärgsskada är ett komplext tillstånd som berör personens psykiska, fysiska, sociala samt existentiella välbefinnande. Ett gott bemötande från hälso- och sjukvården är av vikt för att personer som är berörda skulle förstå sin situation och kunna anpassa sig till ett liv med smärta. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig neuropatisk smärta efter ryggmärgsskada. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes. Databaserna CINAHL, PsycINFO samt MEDLINE användes för att söka artiklar. Resultatet bygger på nio artiklar med kvalitativ metod samt en med mixad design där endast det kvalitativa resultatet användes. Resultat: Litteraturöversikten genererade i två huvudteman: Behov av stöd, acceptera och hantera samt sex stycken subteman: upplevelsen av stöd från hälso- och sjukvården, upplevelsen av socialt stöd, upplevelsen av acceptans, upplevelsen av att kunna hantera, upplevelsen av hanteringsstrategier, upplevelsen av hopp.  Slutsats: Personer berörda av långvarig neuropatisk smärta efter ryggmärgsskada upplevde bristande kunskap och förståelse från hälso- och sjukvården. En ökad kunskap från vårdpersonal om neuropatisk smärta kan leda till att personer som är berörda lättare kan hantera smärtproblematiken.
Background: Chronic neuropathic pain after spinal cord injury is a complex condition affecting the person's mental, physical, social and existential well-being. A good response from the health and medical service is important for persons concerned with understanding their situation and being able to adapt to a life of pain. Aim: The purpose was to describe the experience of living with chronic neuropathic pain after spinal cord injury. Method: A literature review with inductive approach was conducted. The databases CINAHL, PsycINFO and MEDLINE were used to make the literature search. The result is based on nine articles of qualitative method and one with a mixed method where only the qualitative result was used. Result: The literature review has been generated in two main themes: The need for support, acceptance and management and six sub-themes: Experience of support from health care, experience of social support, experience of acceptance, experience of being able to act, the experience of management strategies, the experiences of hope. Conclusion: People concerned with chronic neuropathic pain after spinal cord injury experienced lack of knowledge and understanding from the health care. Increased knowledge from nursing staff about neuropathic pain can lead to people who are affected more easily handle the pain problem.

This thesis examines prerequisites for wind power diffusion in a county in Sweden that quite recently was concidered to be of interest for electricty production from renewable energy sources. Three different municipalities: Falun, Mora and Orsa in the county of Dalarna are highlighted.  Their view on permitting processes of wind power installations are investigated. Other actors, such as exploiters and local citizens are also being analysed. This study shows that the local acceptance was very high when the first wind power parks were built, much thanks to local politicians and local citizens. For the politicians the wind power symbolised a key to a better green society, for the local citizens the wind power meant some economical advantages. The first wind power parks were localised to areas because of good wind conditions and social factors, especially from local communities. However, results from this study shows that the acceptance for wind power the last few years, in generel, has decreased.  The local authorities have also been conscious of some negative consequenses from already built wind power parks.  As a response they started to add planning tools to the permitting process.

The ever-evolving information technology gives users more opportunities, but also put higher demands on them. The digital agenda of the state and society clarifies the objectives and effects academic libraries’ development. E-books influence the development of organizational, economic, legal and political perspectives.   At the University Library in Gävle work is ongoing. The process is controlled by the acquisition policy which makes it clear that e-books should be purchased if possible. By offering e-books including textbooks it expands the availability for student demands. It is one of University Libraries fundamental tasks.   The curiosity about how this work is received by students is the purpose of this thesis and addresses the questions concerning what affects students' acceptance, perception, attitude and usage of e-books in studies at the University of Gävle?   Through an online questionnaire based on a theoretical foundation developed to be used in tests of new information technology, Technology Acceptance Model, students' perceptions of e-books is mapped. Important variables are perceived usefulness and perceived ease of use which influence the attitude, the intention to use and actual use.   The thesis concluded that students accept e-books as a supplement to printed books. The factor students’ value as most important is availability and that it is easy to find. The main goal of students' reading is to gain access to required literature of the course and perceived usefulness of e-books is primarily to its being available which affects studying and learning.

Background: The importance of data increases for current and future companies. As a result of prominent research within the field of information and communication technology, the interest in Internet of Things (IoT) and its industrial applications has grown strong from both research and the public sector. Due to advancements in the technological infrastructure, the IoT-solutions are available to the broader market, but despite being accredited with praise and promise of real potential, current IoT-solutions are mostly utilized by large enterprises (LE:s). A fundamental understanding for the cause of the aforementioned unbalance was acquired by revisiting theory and former studies of technology diffusion. It appears that the challenge for IoT-solutions resonates with a recurring phenomenon within diffusion of new technology. As a result from rapid advancements, technology often finds itself in a productivity paradox. This basically means that practitioners perceive them as too expensive and too complicated to use, thusly, they won’t be as productive as required to generate enough economic value. Therefore, new technologies can paradoxically be unproductive. As demanded from research and commercial actors, this study seeks to deepen the understanding for the cause of Small and Medium sized Enterprises (SME:s) Intention to use IoT-solutions, hence bridging the current market unbalance and gap in research. Objective: The purpose of the study is to deepen the understanding for SME:s Intention to use IoT-solutions. Therefore, the study is based on the research question: Which factors can explain SME:s Intention to use IoT- solutions? Methods: To find a proper tool for analysis, the author probed the literature of technology acceptance models related to sociology and psychology. With an explorative research design, an adapted version of the Unified Theory of Acceptance and use of Technology (UTAUT) was developed according to the reaming parts of the literature review. 6 hypotheses were formulated based on the research question and UTAUT. Thereafter, a survey was used to collect quantitative data from 165 SME:s within the Swedish sector of manufacturing. The hypotheses were tested with the support of Explorative Factor Analysis (EFA) and multiple regression analysis in SPSS. Results: The main result shows that Performance expectancy, Facilitating conditions, Social Influence and Price value exerts a significant correlation with the Intention to use IoT- applications. Effort Expectancy and Hindering conditions was to be found insignificant. The factors explained 27,9% of the total variance within the Intention. An additional effect from the survey reveals a low amount of knowledge for IoT- solutions amongst the responding SME:s. Conclusions: In light of the objective, the result provides both practical and theoretical implications. Practically, commercial actors can use the findings from this study to influence the Intention to use IoT-applications within the Swedish manufacturing sector by operationalizing Performance expectancy, Facilitating conditions, Social Influence and Price value. From a theoretical perspective, the extended and validated version of the current technology acceptance models, UTAUT-FP, can be applied for future research.
Bakgrund: Dataflödet intar en alltmer central funktion för sam- och framtidens företag. Som ett resultat av framstående forskning och tekniska landvinningar på området för informations- och kommunikationsteknologi har ett uppseendeväckande intresse för Internet of Things (IoT) - och dess industriella tillämpningar - vuxit fram. Med den nödvändig infrastrukturen väl på plats är dagens IoT-lösningar tillgängliga för en bred marknad. Men trots lovord om oumbärliga konkurrensfördelar så återfinns majoriteten av dagens IoT-lösningar likväl hos stora företag (SF). En grundläggande förståelse för orsaken förvärvades genom att återbesöka teori och tidigare studier över acceptans för nya teknologier. Problemet med IoT-lösningar visar sig resonera med ett återkommande fenomen för spridning av ny teknologi. Som ett resultat av hastig teknikutveckling uppstår regelbundet en så kallad produktivitetsparadox. Det visar sig att frontlinjens teknologier alltid löper risken att upplevas som för dyra och komplicerade i relation till hur mycket värde användaren uppfattar att de skapar. För att överbrygga dagens låga användning av IoT-lösningar efterfrågar forskare och kommersiella aktörer sålunda en djupare förståelse för vad som formar Små och Medelstora Företags (SMF:s) Intention till att använda ny teknologi, i denna studie IoT-lösningar. Syfte: Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om varför SMF inte använder IoT- lösningar. Således utformas studien efter forskningsfrågan: Vilka faktorer kan förklara SMF:s Intention till att använda IoT-lösningar? Metod: För att hitta ett adekvat analysverktyg sonderade författaren fältet av beteendevetenskapens adoptionsmodeller för ny teknologi. Utifrån en explorativ forskningsansats anpassades Unified Theory of Acceptance and use of Technology (UTAUT). I enlighet med studiens litteraturgenomgång bildade författaren således UTAUT-FP. Med bas i forskningsfrågan och UTAUT-FP utvecklades 6 hypoteser. Med en enkätundersökning samlades kvantitativa data in från 165 SMF. Med Explorativ Faktoranalys (EFA) och linjär regressionsanalys kunde studiens hypoteser testats i SPSS. Resultat: Studiens primära resultat visar att faktorerna Prestationsföväntning, Underlättande förhållanden, Socialt inflytande och Prisbild utövar en signifikant korrelation med Intentionen till att använda IoT-lösningar. Indirekta Hjälpmedel och Förhindrande förhållanden var insignifikanta för Intentionen. Faktorerna förklarar 27,9% av Intentionens varians. En bieffekt av studiens enkätundersökning lyckas spegla SMF:s okunskap kring studiens särskilda aspekter av IoT-lösningar. Slutsatser: I ljuset av forskningsfrågan generar studiens resultat dels praktiska, dels teoretiska implikationer. Praktiskt medför resultatet att dagens leverantörer delges en djupare insikt för hur de kan påverka SMF:s inställning och således Intention till IoT-lösningar genom att operationalisera resultatet för Prestationsföväntning, Underlättande förhållanden, Socialt inflytande och Prisbild. Teoretiskt bidrar studien med en validerad adoptionsmodell för IoT- lösningar - UTAUT-FP.

COVID-19 är ett av de största virusutbrott som drabbat vårt globala samhälle i modern tid.För att lindra och hantera konsekvenserna av dess framfart har olika insatser prövats. En av dessa insatser är utvecklingen av applikationer för diagnosticering och spårning. Även om dessa applikationer utvecklas och implementeras är området kring acceptansen för dem relativt outforskat. Syftet med uppsatsen är att få en bättre förståelse kring hur användare uppfattar och i sin tur accepterar applikationer för diagnostisering och spårning under en pågående pandemi. Studien genomförde intervjuer med användare av två applikationer: COVID‑19-bedömningsverktyg av Apple och COVID Symptom Study av Lunds universitet. Intervjufrågorna formulerades efter Health Information Technology Acceptance Model vilketresulterat i flertal insikter i vilka faktorer som gör att användare accepterar dessa applikationer. Tre faktorer var särskilt intressanta då de utmanar de befintliga antaganden avstudiens teoretiska ramverk. Dessa faktorer är: kritik av kopplingen till sociala nätverk, varumärkets stärkande påverkan på användarnas tillförlitlighet samt acceptans bland användare kopplat till att appar fyller ett större syfte och hjälper samhället i stort.

Idag har de flesta svenskar någon form av försäkring. Trots detta är det många som saknarkunskap om hur det juridiska förfarandet vid avtalsslut med ett försäkringsbolag påverkar deraseventuella framtida krav gällande försäkringsersättning. Det kan medföra problem vid anspråkom försäkringsersättning så-till-vida att kunder själva inte känner till villkoren, trots betalningav försäkringspremien och deras eget ansvar. De stränga krav som åligger ett försäkringsbolagatt informera om gällande villkor tycks ofta vara betydelselöst för konsumenterna vid avtalsslutet.I uppsatsen analyseras olika typer av avtal och avtalsslut i syfte av att utreda försäkringstagaresoch försäkringsbolags rättigheter och skyldigheter vid ingående av avtal. Analysen avgällande lagstiftning och tidigare rättsfall visar att även om försäkringsbolag har en långtgåendeskyldighet att informera konsumenter om gällande villkor, är skyldigheten inte absolut och detåligger ett ansvar hos konsumenten att ta del av villkoren trots att det bara i vissa fall finns enhänvisning i avtalet.

Utformandet av våra klassrum och fysiska lärmiljöer har i stort sett varit detsamma i flera hundra år, trots att villkoren och syftet med undervisningen har förändrats. För att “en skola för alla” verkligen ska kunna tillgodose allas rätt till likvärdig utbildning måste delaktigheten öka i den pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljön. Denna studie tar till vara specialpedagogikens tvärvetenskapliga ambitioner och har för avsikt att få en ökad förståelse för hur vi i skolan kan ändra de traditionella klassrummen och göra dem mer inkluderande. Vi lutar oss också mot Vygotskij och den sociokulturella teorin samt det relationella perspektivet. Studien kommer att svara på hur elever och lärare upplever att deras klassrum främjar delaktighet och vad det har för betydelse. I detta arbete har vi i forskning samt med en etnografiskt inspirerad forskningsansats undersökt hur alternativa fysiska lärmiljöer kan främja ökad delaktighet. Vi presenterar forskning kring delaktighet och lärmiljöer, och lyfter de hinder och framgångsfaktorer som framkommer där. Vi har tolkat observationer, fokusgruppssamtal och enskilda intervjuer. I våra resultat blev tre teman tydliga: Samspel, gemenskap och relationer; Arbetsro och motivation samt Acceptans av olikheter. Alla teman leder till begreppet delaktighet, varav det sista temat är det med störst specialpedagogisk relevans. Resultaten bekräftar att de elever och lärare som hade tillgång till ett klassrum med alternativ lärmiljö upplever att detta främjar delaktigheten, både den pedagogiska och den sociala. De alternativa fysiska lärmiljöerna är mer flexibla och inkluderande och erbjuder eleverna anpassningar utan att dessa blir utmärkande. Vidare framkommer att lärarna reflekterar mer över sin undervisning och sitt ledarskap i dessa miljöer, samt att de alternativa lärmiljöerna generellt bidrar till en känsla av arbetsro, kreativitet, sammanhållning och acceptans för olikheter, samt att man kommer närmare varandra på olika plan.

Google Glass är ett par glasögon med utökade tekniska funktioner som är under utveckling av Google X. Denna kandidatuppsats undersöker hur produkten kommer att stå sig på marknaden. De områden som denna studie har valt att fokusera på är de säkerhetsfrågor som kan komma att uppstå gällande produkten. Säkerhetsfrågorna syftar på integritetsaspekten för användaren och dess omgivning, samt hantering och spridning av data. Det andra område som denna rapport analyserar är människa-datorinteraktion. Interaktionsstil samt utseende var de två faktorer som vägde tyngst gällande frågor kring MDI. En enkätundersökning och olika slags intervjuer genomfördes för att sammanställa ett kvantitativt respektive kvalitativt resultat. Resultatet av metoderna visar att det finns en skeptisk syn på produkten gällande utseendet, prissättningen och integritetsaspekterna.

Organisationer och personer runt om i världen blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbättra det redan befintligt systemet. En användare kan reagera på olika sätt vid införandet av ett nytt system beroende på olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som används inom äldreomsorgen. Ett Care-system kan bestå av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg. Digitala och mobila verktyg innebär interaktiva redskap som låta användaren utföra sina dagliga arbetsuppgifter med minimala ansträngningar. Syftet med studien är att utvärdera Care-systemet genom att ta reda på användarnas mål med användning av systemet, dokumentera användarnas upplevelser av systemet, och kontrollera användbarheten hos systemet.  Med hjälp av olika designprinciper och datainsamlingsmetoder hittade jag några problem som påverkade användarens upplevelse och attityd mot systemet. Detta ledde till en undersökning av faktorer som påverka acceptans av ett nytt system hos användaren. Jag skapade persona och användarscenario för att beskriver de olika användarna som utnyttjar Care-systemet samt användningskontexten. Från scenarion tog jag fram en behov- och kravspecifikation som kan ligga till grund för framtida utvecklingsarbete i Care-systemet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur interkulturellt förhållningssätt tillämpas i förskolan för att ge lika möjligheter till utveckling och lärande för alla barn oavsett bakgrund. Som metod användes kvalitativa intervjuer som genomfördes med pedagoger i två mångkulturella förskolor. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv som ifrågasätter normer och beskriver hur identitet, etnicitet och liknande begrepp är socialt konstruerade. Resultatet visade att pedagogerna både värdesätter och tillämpar ett interkulturellt förhållningssätt, exempelvis genom att aktivt arbeta för att tillmötesgå alla barn, och främja en acceptans för olikheter. Språkets och kommunikationens betydelse liksom föräldrasamverkan sågs som viktiga grundbultar i tillämpningen av interkulturellt förhållningssätt.  Dock identifierades utmaningar med detta kopplat till tankar om vad som ingår i förskolans uppdrag och förskollärarprofessionen samt bristande ekonomiska resurser i verksamheten. Slutsatsen som kan dras från denna studie är att tillämpningen av ett interkulturellt förhållningssätt är en del av pedagogers yrkeskompetens som blir allt mer betydande i och med ett allt mer mångkulturell förskola.

Stereotyper är vanliga sätt för oss människor att förenkla och underlätta situationer vi stöter på i vår omgivning. Trots fördelarna en förenklad vardag innebär kan stereotyper även innebära negativa konsekvenser, så som diskriminering eller utanförskap.  I denna studie undersöktes svenskars föreställning av typiska ägare till fem olika hundraser (labrador, pudel, pitbull, tax och chihuahua) med syfte att undersöka om stereotyper förekommer rörande svenska hundägare och om dessa stereotyper skiljer sig åt mellan hundägare och icke-hundägare.  Studien genomfördes med hjälp av en enkät som publicerades på det sociala mediet Facebook. 120 personer deltog i studien, varav 27 var män och 93 var kvinnor. Deltagarna var mellan 18 och 60 år gamla, med en medelålder av 29,6 år (Sd=9,6). Deltagarna fick besvara frågor rörande hur de föreställde sig typiska hundägare till de fem raserna, samt gradera hur väl de instämde med tolv påståenden avseende acceptans för stereotyper i allmänhet. I slutet av enkäten fick deltagarna även besvara bakgrundsfrågor rörande dennes kön, ålder, utbildningsnivå, om denne hade hund eller inte, samt vilken inställning denne hade till hundar i allmänhet.  Resultatet pekar på att det i mycket stor utsträckning finns gemensamma uppfattningar om hur ägare till olika hundraser ter sig när det gäller allt från frisyr till ålder. Det visade sig inte finnas någon större skillnad  mellan de två grupperna när det gällde stereotypt tänkande.  Avseende enkätdelen rörande acceptans för stereotyper visade sig deltagarna ha en relativt låg grad av acceptans, vilket är intressant eftersom de samtidigt uppvisade stereotypa tankesätt när de svarade på frågorna om de olika hundraserna.  Studien har visat att stereotypt tänkande mest troligen förekommer kring olika hundrasers ägare, att medvetandegöra stereotypers förekomst kan vara en viktig aspekt för att minska risken för ytterligare stereotyper.
Stereotypes are common ways for human beings to simplify and facilitate situations they face in their surroundings. Despite the advantages of simplyfied living, stereotypes could lead to negative consequences, such as discrimination or exclusion.  This study investigated Swedes ideas regarding typical owners of five different dog breeds (labrador, poodle, pitbull, dachshund and chihuahua). The aim of the study was to examine whether stereotypes exist regarding swedish dog owners, and if these stereotypes differ between dog owners and non dog owners.  The study was performed using a questionnaire which was posted om Facebook. 120 persons participated, 27 men and 93 women. The participants were between 18 and 60 years old (mean=29,6 Sd=9,6). Each participant was asked to answer several questions regarding their idea of typical dog owners of the five breeds, and then grade how well they agreed to twelve statements regarding acceptance of stereotypes in general. At the end of the questionnaire, the participant answered background questions such as age, gender, level of education, if they themselves were dog owners and their attitude towards dogs in general.   The results show that stereotypes exist in great extent regarding the appearance of owners to different breeds. There was not much difference between the two groups when it came to stereotypical thinking.  Regarding acceptance for stereotypes in general this study showed that the participants show a low degree of acceptance, which is interesting because they at the same time showed stereotypical thinking when they answered the questions about the different breeds.  This study has shown that stereotypical thinking most likely occurs regarding owners of certain breeds. To sensitize stereotypes occurrence may be an important aspect to reduce the risk of further stereotypes.

During the last 100 years, elevated focus has been on workplace safety. The use of technological improvements and work design changes contributed to saving thousands of lives. This study was designed to understand employee attitudes towards an employee-positioning technology. The positioning technology developed by Mobilaris shows employees location in real time with the intention of aiding in decision making and improving safety in dangerous work environments. Employee attitudes towards the positioning technology and the privacy issues that may follow were studied using semi-structured qualitative interviews with employees of the steel factory SSAB in Borlänge Sweden. Results show different positive uses for the technology, and acceptance of it by all the participants. However, participants believed that privacy issues will arise in other departments who would not gain of the technology as clearly, due to less unsafe work conditions. The type of work being done, the situation, trust, control and empowerment were found to be important factors in affecting employee attitudes. These findings are in line with previous research on employee attitudes towards surveillance. Further research including other departments as well as changes in work design may be needed when aiming to achieve a smooth integration of such a system, and better cooperation with employees.
Under de senaste 100 åren har fokus på arbetsplatsens säkerhet ökat. Användningen av tekniska förbättringar och förändringar av utformningen av arbetet bidrog till att spara tusentals liv. Denna studie utformades för att förstå medarbetarnas attityder gentemot en personalpositioneringsteknik. Den positioneringsteknik som Mobilaris utvecklar visar arbetstagarnas plats i realtid med avsikt att hjälpa beslutsfattande och förbättra säkerheten i farliga arbetsmiljöer. Medarbetarnas attityder gentemot positioneringstekniken och de integritetsproblem som kan bli följden studerades med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med anställda i stålfabriken SSAB i Borlänge, Sverige. Resultaten visar olika positiva användningsområden för tekniken och acceptans av alla deltagare. Deltagarna menade emellertid att integritetsproblem kommer att uppstå i andra avdelningar som inte skulle ha samma nytta av tekniken på grund av mindre osäkra arbetsförhållanden. Den typ av arbete som utförs, situationen, förtroendet, kontrollen och empowerment visade sig vara viktiga faktorer som påverkar medarbetarnas attityder. Dessa resultat ligger i linje med tidigare forskning om medarbetares attityder till övervakning. Ytterligare forskning som inkluderar andra avdelningar samt förändringar av arbetsmetoder kan behövas för att uppnå en smidig integrering av ett sådant system och bättre samarbete med de anställda.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig neurologisk sjukdom, där de motoriska nervcellerna bryts ner och påverkar den viljestyrda muskulaturen. Sjukdomen kan leda till förlamning och andningssvikt, vilket kan debutera inom loppet av tre till fem år. Den psykologiska delen är viktig, då människan övergår till en annan fas i livet och påverkas genom de händelseförlopp som sjukdomen medför. Med en obotlig sjukdom har begreppet lidande en stor närvaro i människans liv. För att kunna hjälpa människor måste det framgå vad det är som skapar lidande. Syfte: Att beskriva hur personer med ALS upplever lidande relaterat till sjukdomen. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av fyra patografier. Resultat: Resultatet är baserat på fem kategorier, samt elva underkategorier. Resultatet visar på ett fysiskt lidande, ett socialt lidande, ett existentiellt lidande samt ett lidande relaterat till den maktlöshet sjukdomen medför. Men resultatet visar inte endast en negativ bild kring begreppet utan också en upplevelse av acceptans i slutskedet av livet trots lidandet. Slutsats: Att drabbas av ALS innebar en markant förändring i personernas liv. ALS upplevdes generera ett långt lidandeförlopp med många faser, som påverkade både den fysiska och den psykiska hälsan. Lidandet övergick med tiden till en acceptans över situationen. Vidare forskning krävs för att beskriva upplevelser som kan förbättra omvårdnaden.
Background: Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is a non-curable neurological disease, in which the motor neuron cells breaks down and affects the involuntary musculature. The disease can lead to paralysis and respiratory failure, which can debut in the course of three to five years. The psychological part is important, because people enters another phase in life and are influenced by events caused by the disease. With an incurable disease, the concept of suffering is a major presence in human life. In order to help people it must be shown what it is that creates suffering. Aim: To describe how people with ALS experience suffering related to the disease. Method: A content analysis of four pathographies. Results: The result is based on five categories and eleven subcategories. The result shows a physical suffering, a social suffering, an existential suffering and the suffering associated with the impotence of the disease. But the results show not only a negative image about the concept, but also a sense of acceptance in the final stages of life despite the suffering. Conclusion: To suffer from ALS has had a significant change in people’s life. ALS generates a long suffering process with many stages where ALS affected both the physical and mental health. Suffering turned over time into an acceptance of the situation. Further research is needed to describe experiences that can improve the care.

Den snabba utvecklingen av informationsteknik har medfört stora förändringar i modernt arbetsliv. Nya verktyg uppkommer ständigt i syfte att effektivisera arbete. Intelligenta Agenter är en sådan artefakt vars syfte är bl a att effektivisera olika arbetsuppgifter. Detta verktyg har gjort sitt intåg i och förväntas revolutionera vårt IT- samhälle. När arbetet effektiviseras är det dock inte ovanligt att det sker på bekostnad av andra värden, såsom arbetets innehåll och karaktär. Det är minst lika viktigt att beakta de värden som kan gå förlorade, t ex arbetstillfredsställelse och personlig kontakt, eftersom dessa är ofta kritiska för en människas acceptans av sin arbetssituation.

Det här arbetet tar upp viktiga frågor i samband med användarnas acceptans av Intelligenta Agenter. Jag undersöker bl a vilka yttre egenskaper hos agenter skulle kunna bidra till att underlätta acceptans av detta verktyg. En annan fråga som är central i mitt arbete går ut på att undersöka hur acceptans kan uppnås vid införandet av Intelligenta Agenter. I detta arbete fästs även vikt vid agenternas påverkan på kommunikation människor emellan

Den metod som används för att undersöka valt ämne är kombination av en litteraturstudie och intervjuer.

Undersökning visar bl a att användarna vill ha kontroll över agenten. Därmed bör de ges möjlighet att anpassa agent efter sina smak och tycke och på det viset känna att de har kontrollen över agentapplikationen. Resultat tyder också på att människor befarar minskning av den sociala kontakten, om agenttekniken får sin stora genombrott. Detta skulle i sin tur ha negativ inverkan på användarnas acceptans av agenter. Vidare tyder resultatet på att det skulle vara nödvändigt att engagera alla berörda i processen kring införande av Intelligenta Agenter, för att uppnå deras acceptans.

Engelskans påverkan på svenskan diskuteras ofta och väcker reaktioner hos många. Idag lånar vi in engelska ord och uttryck i större omfattning än någonsin förr. Syftet med denna uppsats är att undersöka svenskars acceptans av nyare anglicismer i svenskan. Undersökningens fokus ligger på konstruktions- och betydelselån snarare än på direkta lånord. Dessutom undersöks svenskars attityder till språksituationen i Sverige idag. Undersökningens material består av 15 anglicismer. Acceptansen av dessa har kontrollerats genom en enkätundersökning. Resultatet visar bland annat att betydelselån accepteras i högre grad än konstruktionslån och att yngre i högre grad accepterar anglicismer än äldre, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Resultaten visar också att engelskans ställning i Sverige är stark och att informanterna inte ser domänförluster som ett problem. Slutsatsen är att vissa anglicismer i princip är helt accepterade i svenskan idag, att graden av etablering och graden av acceptans av ett uttryck påverkar varandra och att svenskar inte är oroliga för engelskans påverkan på det svenska språket.

Standardsystem är något som har blivit allt mer populärt bland verksamheter, vilket innebär att företag väljer att köpa en paketerad systemlösning i form av informationssystem. Vissa standardsystem är väl anpassade för respektive verksamhet, medan vissa inte är det, vilket kräver modifikationer av systemet. Ett sätt för att uppnå god anpassning av systemet är att använda sig av användarinvolvering under utvecklingsprocessen. Genom att anpassa ett system utefter användarnas önskemål tenderar deras acceptans på systemet att bli högre. Därför kommer denna studie inrikta sig på att försöka förstå om användares involvering påverkar deras acceptans av ett standardsystem vid ett standardsystembyte och hur. För att kunna undersöka detta har en fallstudie av kvalitativ art genomförts på företaget Ellos. Studien har genomförts med hjälp av tidigare forskning inom användarinvolvering och användaracceptans som skapat en grund för att undersöka hur det har applicerats i en verksamhet. Författarna ville skapa sig en djupare förståelse kring begreppen och genomförde därför intervjuer på Ellos som är i implementeringsfasen av sitt standardsystembyte. Eftersom Ellos implementerar flera system är studien avgränsad till deras logistikavdelning. Resultatet av studien visade att en högre grad användarinvolvering bidrog till högre acceptans hos användarna.
ERP-systems are becoming more and more popular among businesses, and it means that the company buys an information system in a packaged system solution. Some ERP-systems is well suited for each business, while some are not, which require modifications of the system. One way to achieve good alignment of the system is to use user involvement during the development process. By adapting a system along the user requests, their acceptance towards the system tends to become higher. Therefore, will this study focus on trying to understand if user involvement affects their acceptance of an ERP-system change and how. To investigate this, a case study of a qualitative approach was conducted on the company Ellos. The study was completed with help from previous research in the areas of user involvement and user acceptance that created a base for examining of how the actual work is done in an organization. The authors wanted to create a deeper understanding of the concepts and therefore completed interviews at Ellos that is in the implementation phase of an ERP-system. Because Ellos implements several systems, is the study limited to their logistic department. The result of the study showed that a higher degree of user involvement contributed to higher user acceptance.

Abstract Purpose The purpose of the study was to investigate young Swedish consumers attitudes towards electronic payments.  To answer this purpose, two research questions were formulated: What factors influence young adults' attitudes towards electronic payment? How can young adults' attitudes towards electronic payment be described?  Method  As for the quantitative part, questionnaires have been used to collect data which have then been analyzed by using regression analyzes. For the qualitative part, in-depth interviews have been used to describe young adults' attitudes and acceptance of electronic payment. Result The results of the study showed that there were various factors that had an impact on young adults' attitudes and acceptance of using electronic payment. The factors that were correlated to age were Perceived usefulness, perceived ease of use, risk, safety. Young adults' attitudes towards electronic payment were very positive and the respondents had a great acceptance of new forms of electronic payments. What the study has also concluded is that other people's influence had a small effect on other individual's attitude towards the usage of electronic payment. Factors that had a major impact on young adults' attitudes towards electronic payments was safety, speed, and ease of use.
Sammanfattning Syfte Studiens syfte har varit att undersöka unga svenska konsumenters attityder till digitala betalningsmedel. För att besvara syftet upprättades två forskningsfrågor:  Hur kan faktorer som påverkar unga vuxnas attityder till digitala betalningsmedel beskrivas? Hur kan unga vuxnas attityder till digitala betalningsmedel beskrivas?   Metod Både en kvalitativ metod och kvalitativ metod har använts, en så kallad triangulering. Vad gäller den kvantitativa delen så har enkäter använts för att samla in data som sedan har analyserats med hjälp av regressionsanalyser. För den kvalitativa delen användes djupintervjuer för att beskriva unga vuxnas attityder och acceptans till digitala betalningsmedel.  Resultat Studiens resultat visade att det fanns olika faktorer som hade en påverkan på unga vuxnas attityder och acceptans till att använda digitala betalningsmedel. De faktorer som hade ett samband med ålder var upplevd användarvänlighet, upplevd enkelhet att använda, risk- samt säkerhetsaspekter. Unga vuxnas attityder till digitala betalningsmedel var mycket positiva och respondenterna hade en stor acceptans till nya digitala betalningsmedel. Vad studien även har kommit fram till är att andra människors inflytande hade en liten inverkan på individens attityd till att använda digitala betalningsmedel. Faktorer som hade en stor påverkan på unga vuxnas attityder och användande var säkerhet, snabbhet och användarvänlighet.

Användaracceptans är en viktig del i alla systemutvecklingsprojekt och är också en väldigt lättpåverkad variabel för en lyckad implementering. Därför är det viktigt att ha översikt på sådana faktorer som kan påverka användaracceptansen negativt, en sådan faktor är försening. Denna uppsats belyser sammanhanget mellan hur en försening påverkar användaracceptansen. Genom att låta en undersökningsgrupp genomgå en enkät utformad efter Technology Acceptance Model har jag samlat upp en generaliserad åsikt. Resultaten visar att försening som variabel inte påverkar användaracceptansen för fallstudien.
User acceptance is an important part of all system development projects and is also a very easily influenced variable for a successful implementation. That is why it is important to have an overview of those factors that could influence the user acceptance negatively, one of those factors being delay. This thesis highlights the cohesion between a delayed project and its influence over the user acceptance. By letting a study group answer a survey formed by the Technology Acceptance Model, I have gathered the generalized opinion of the group. The results show that delay as a variable does not influence the user acceptance of this case study.

Syftet med studien var att undersöka varför människor söker sig till Vipassanakurser, vad de upplever under kursen samt om och i så fall hur livet påverkats efter kursen. Datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare som medverkat i minst en tiodagars Vipassanakurs. Gunnar Karlssons (1995) Empirical Phenomenology Psychological Method (EPP) användes som analysmetod. Genom analysen framkom fem teman som belyser drömmen om förändring, processen deltagarna genomgår under kursen med tre underteman: (1) obehagliga och behagliga upplevelser, (2) förändring och (3) förhållningssätt i form av motstånd/strävan samt acceptans, reflektioner, insikter efter kursen samt paradoxen. Resultatet visar att de som söker sig till en Vipassanakurs har en dröm om förändring, att antingen komma bort från något, ändra något i sin verklighet eller att uppnå något nytt. Deltagarna går igenom en process under kursen som innefattar obehagliga och behagliga upplevelser. Förhållningssätten till upplevelserna är motstånd/strävan som ofta leder till ett lidande och acceptans som karaktäriseras av frid och lugn. I alla delar av studien är förändring en röd tråd genom deltagarnas berättelser. Deltagarna gör reflektioner om de förhållningssätt och regler som råder på kursen, bland annat över hur tystanden upplevs och jämförelser med sekter. Insikter efter kursen ger både nya insikter om livet i stort och nya livsstilsvanor. Det sista temat är paradoxen som beskriver flertalet deltagares svårigheter att upprätthålla meditationen efter kursen trots erfarenheten av de goda effekter de märkt av meditationen under kursen.
The purpose of this study was to investigate why people attend to silent meditation courses, what they experience and if their lives are affected after the course. The data collection was carried out through semi-structured interviews with eight participants who had attended at least one ten days Vipassana course. The Empirical Phenomenology Psychological Method (EPP) of Gunnar Karlsson (1995) was used for analysis method. From the analysis, five themes emerged: dream of change, the process that they go through with three under themes: unpleasant and pleasant experience, change and approach either in form of resistance/striving and acceptance, reflections, insights after the course and the paradox. The result shows that those who attend in a Vipassana course have a dream of change, either to get away from something, change something or to reach something new. The participants are going through a process during the course that involves unpleasant and pleasant experiences. The approaches that emerge are resistance/striving that leads to suffering and acceptance that is characterised by peace. Through the study change is a returning theme in the participants stories. The participants are making reflections about approaches and rules that need to be applied during the course, e.g. how silence is experienced and comparisons to cults. Insights after the course arise about life in general and new life styles. The last theme is the paradox that describes the majority of the participant’s difficulties to maintain the meditation after the course despite the experience of the positive effects they noticed from the meditation during the course.

Sveriges regering har tagit fram en nationell planeringsram för vindkraft som inkluderar 30 TWh installerad effekt år 2020. Negativa attityder mot vindkraft kan dock bromsa upp och hindra specifika vindkraftsprojekt, vilket skapar en utmaning för att uppnå målen. En problematik för vindkrafts­projektörer i Sverige är att även om majoriteten av lokalbefolkningen är positivt inställda till en etablering, kan det vara tillräckligt att en person agerar rättsligt för att ett projekt ska fördröjas eller hindras. Motstånd mot vindkraft baseras ofta på subjektiva uppfattningar, vilket innebär att det är svårt att hitta en generell lösning för att öka acceptansen bland lokalbefolkningen. Ibland baseras motståndet på den lokala påverkan en vindkraftsanläggning förväntas medföra medan det i andra fall snarare är ett motstånd mot de som driver ett projekt eller det sätt projektet genomförs på. Denna studie syftar till att kvalitativt undersöka hur lokalbefolkningens acceptans till vindkraftsprojekt påverkas av kommunikationen i planerings- och prövningsprocessen, samt identifiera åtgärder som kan öka acceptansen för nyetableringar av vindkraft. Detta har utförts med hjälp av intervjuer med projektörer, myndigheter och konsulter som delgivit sina tidigare erfarenheter från olika vindkrafts­projekt. Informationen har sammanställts och kopplats till teorier kring attityder och kommunikation för att sedan resultera i en rekommendation för projektörers framtida arbete. Studien har resulterat i bland annat ett antal faktorer som kan påverka acceptansnivån och attityderna hos lokalbefolkningen, som därmed är viktiga för projektören att ta hänsyn till i kommunikationen med de närboende. En vindkraftsetablering innebär för många en förändring av närområdet och kan skapa en känsla av oro för hur etableringen ska påverka människor och miljö. En etablering kan även skapa en känsla hos de närboende av att de inte har kontroll och bestämmanderätt över sin närmaste omgivning och livssituation. Oro samt känslan av att sakna kontroll kan skapa negativa attityder och bör därför fokuseras på under projektet. Ett sätt att erbjuda lokalbefolkningen kontroll är att involvera dem i projektet samt förklara samråds- och tillståndsprocessen. Ett sätt att stilla oro är att delge de närboende saklig och korrekt information kontinuerligt under hela projektet. Det är viktigt att involvera lokalbefolkningen för att de inte ska känna sig åsidosatta, men om lokalbefolkningen involveras är det viktigt att deras åsikter har en reell effekt på etableringen. Människor litar på information de får från en tillitsfull person. Därför är det viktigt att projektören inger förtroende och vinner tillit från lokalbefolkningen. Detta kan fås genom att ha en ärlig, öppen och respektfull kommunikation. Det är även viktigt att projektörer visar att de tar hänsyn till och lyssnar på lokalbefolkningens åsikter och oro, oavsett om dessa är relevanta för tillståndsprövningen eller inte. Det är viktigt med en tidig och proaktiv kommunikation då studiens resultat påvisat att det är svårt att förändra negativa attityder. Om människor bygger en negativ attityd på felaktig information, rykten eller spekulationer är det svårt att ändra dessa attityder i efterhand. Därför är det viktigt att aktivt informera människor tidigt i processen. Projektören bör tidigt i processen kartlägga intressenter och deras eventuella oro i syfte att sammanställa en kommunikationsplan. Resultaten visar tydligt att ett utställningssamråd har större förutsättningar att skapa en lokal förankring för ett projekt än ett presentationssamråd. Vid ett presentationssamråd är det svårt för alla människor att komma till tals och ställa sina frågor eller lämna synpunkter. Vid en utställning sker en dialog mellan projektörer och närboende, vilket innebär att samtalet kan fokusera på den enskilde individens oro. Risken för feltolkningar och missförstånd minskar då projektören kan anpassa dialogen till den närboende. Övriga åtgärder som kan öka acceptansen för vindkraftsprojekt är bland annat ekonomisk ersättning och fältbesök. Ekonomisk ersättning kan ge en individuell tillfredställelse. Fältbesök och liknande åtgärder kan ge de närboende nya erfarenheter av vindkraft, vilka kan stilla lokalbefolkningens oro och därmed påverka attityden mot specifika vindkraftsetableringar positivt.
The Swedish government has established a national planning framework for wind power, including a goal of 30 TWh of installed capacity by 2020. It has however been proven difficult to reach these goals since negative attitudes towards wind power projects can hinder the development. One main issue is that even though the majority of the local community is positive to a wind power establishment, it can be enough that one person take legal action against it for the project to be interrupted. Resistance towards wind power is often subjective which means that it is difficult to find a general solution to increase the acceptance among the local community. People often resist the local impact wind turbines might cause, but the resistance could also be towards those who carry out the project or how the project is conducted. This study aims to qualitatively investigate how communication throughout the planning- and permission process affect the level of acceptance among the local community, as well as to identify measures which can raise the acceptance for wind power projects. Interviews have been conducted with project planners, authorities and consultants in order to gather their experiences from previous projects. This information has been related to theories regarding attitudes and communication and has resulted in a recommendation of how future projects should be conducted in order to raise the local acceptance. The study results in several factors that affect the level of acceptance and the attitudes among the local community. These factors are important for the project planner to take into account when communicating with the public. A wind power establishment is for many people a huge change in the surroundings, and can create a feeling of worry and anxiety related to how the establishment will affect humans and the environment. A project might also cause a feeling of not being in control. These two feelings can create negative attitudes towards a project. One way to create a feeling of control is to involve the local community in the project and to explain for them the process of planning a project and applying for permission. In order to ease worries, the project planner should share objective and accurate information. People tend to trust the information they receive from a person they consider trustworthy. Therefore it is important for the project planner to act in a trustworthy manner, for example by being honest and to use a transparent and respectful communication. It is also important that the project planner listen to the public’s opinions and worries, even though they are not relevant for the permission process. The study proves the difficulty of changing already negative attitudes, which emphasise the importance of an early and proactive communication. If people create a negative attitude based on false information, rumours or speculations, it is hard to change their attitudes afterwards. Therefore it is important to map actors in the community and their potential worries, with the purpose to construct a communication plan. The results clearly indicate that a consultation meeting in the shape of an exhibition instead of a presentation has a higher potential for creating a local acceptance towards a project. With only a presentation not everyone will have their saying. An exhibition enables a dialogue between the project planner and individual inhabitants where opinions and questions can be more easily communicated between the parties. The project planner can also easily adapt the dialogue to decrease the risk of misperceptions and confusions. Other measures that can increase the level of acceptance are economical compensation as well as field trips, where the inhabitants can create their own opinion of the impact from wind turbines. It can ease worries and thereby create positive attitudes towards wind power projects.

Bakgrund: Permanent tarmstomi är ett kirurgiskt ingrepp där en bit tarm läggs ut på magen och avföringen samlas ihop i en stomipåse. Tarmstomi blir aktuell då sjukdom eller skador föreligger i tarmen. Kvinnor med permanent tarmstomi kan uppleva en förändrad självbild och utveckla depressiva symptom. För att lindra kvinnorsnas lidande blir det därmed viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras livsvärld.  Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med peramnent tarmstomi. Metod: Systematisk litteraturstudie med ett induktivt tillvägagångssätt. 10 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Många kvinnor hade svårt att identifiera sig med den förändrade kroppen och upplevde sig ha lägre värde som kvinna. Tarmstomin påverkade deras själsliga välmående och kvinnorna upplevde begränsningar i det vardagliga livet. Avsaknaden av kontroll över tarmgas, lukt från tarmen och tarmtöming medförde känslor som osäkerhet inför omgivningens reaktioner. Emotionellt och psykosocialt stöd från partner och familj hade positiv inverkan på kvinnors upplevelse att leva med tarmstomi.    Slutsats: Att leva med permanent tarmstomi innebar för kvinnorna en upplevelse av minskad livskvalitet och en viktig del i vägen mot försoning och acceptans var stödet från omgivningen.