Academic literature on the topic 'Adekvat digital kompetens'

Adekvat digital kompetens är något förskollärare som undervisar barn behöver ha kunskap om, men också besitta själva. I och med att Läroplanen för förskolan har blivit reviderad och förnyad till Lpfö 18, finns det ett ökat krav på förskollärare. Men även ett tolkningsutrymme, hur de ska tolka det nya uppdraget med adekvat digital kompetens. I vår undersökning tar vi upp tidigare forskning och annan relevant litteratur där vi lyfter förskolans styrdokument och förskollärarnas uppdrag kring adekvat digital kompetens, för att problematisera möjligheter och svårigheter i arbetet. Vårt syfte med studien är att undersöka förskollärarens beskrivning hur de arbetar med adekvat digital kompetens på förskolan. För att komma fram till ett svar kring vårt syfte använde vi oss utav tre frågeställningar som lyder som följer “Vad är adekvat digital kompetens för förskollärare?”, “hur används adekvat digital kompetens i spontan undervisning och planerad undervisning?” samt “vad för svårigheter eller möjligheter finns kring adekvat digital kompetens?” Vi genomförde vår empiri genom kvalitativa forskningsintervjuer då vi ville gå in på djupet i vår studie och få bredare mer ingående svar. Fem yrkesverksamma förskollärare intervjuades och intervjuerna spelades in med hjälp av ljudupptagning samt anteckningar skrevs. Först och främst visar resultatet i vår studie att förskollärarna upplever utmaningar i arbetet med adekvat digital kompetens. De visar på aktiviteter i både planerad och spontan undervisning i digital kompetens, men förskollärarna påvisar att det krävs en medvetenhet kring hur digital teknik ska används och de eftersöker kompetensutveckling till sin egen och barnens digitala kompetens. Utvecklingen sker snabbt i samhället då det gäller digitalisering och förskollärarna behöver kunskap för att kunna utföra sitt uppdrag på ett adekvat sätt. En annan viktig aspekt som synliggjordes är att den sociala dimensionen spelar stor roll i den adekvata digitala kompetensen inför barnens framtid.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad adekvat digital kompetens kan innebära för förskollärare idag, år 2020. I den svenska läroplanen för förskolan (2018) står det skrivet att förskollärare ska skapa möjligheter för barnen på förskolan att utveckla adekvat digital kompetens. Men vad innebär adekvat digital kompetens? Och hur uppfattar förskollärare begreppet adekvat digital kompetens?   I studien har fjorton förskollärare deltagit i en semistrukturerad intervju via en digital enkät med syfte att kartlägga vad adekvat digital kompetens kan innebära för förskollärare. Studien och enkäten bygger på det teoretiska ramverket TPACK som är en teori där teknisk- pedagogisk- och innehållskunskap tillsammans skapar förutsättningar för att utveckla adekvat digital kompetens. Genom att undersöka hur förskollärare använder digitala verktyg, vilka pedagogiska metoder förskollärare använder och vad förskollärare anser krävs för att kunna bedriva undervisning med digitala verktyg undersöks syftet i studien och teorin utforskas. Tidigare forskning visar att digitalisering är ett svårarbetat område eftersom det kräver digital kompetens hos förskollärare, något som många förskollärare anser att de saknar. Resultatet av studien visar att begreppet adekvat digital kompetens tolkas på olika sätt ute på förskolorna. Förskollärarna har en grundläggande teknisk kompetens om hur exempelvis en lärplatta fungerar men har svårigheter att använda lärplattan i undervisningssituationer på förskolan. Resultatet visar att förskollärarna fokuserar på att använda digitala verktyg administrativt men också tillsammans med barnen. Att skapa ett källkritiskt förhållningssätt lyfts fram som en metod att arbeta med. Men precis som tidigare forskning visar så saknar förskollärare fortfarande kompetensutveckling för att få möjlighet att utveckla sin digitala kompetens. Undersökningen visar att adekvat digital kompetens för förskollärare innebär att arbeta med de digitala verktygen som finns tillgängliga både administrativt och pedagogiskt. Barnens bästa ska alltid vara i fokus och ibland kan digitala verktyg underlätta undervisningen på förskolan och ibland inte. Det viktigaste är att utgå från sin egen barngrupp.

Mobiltelefonen är viktig på individ- och systemnivå men mobiltelefonens roll i skolans värld är inte lika självklar enligt samhällsdebatten och svensk politik. Digitalisering genomsyrar däremot både samhället och skolan vilket visar sig i olika digitaliseringsstrategier med digital kompetens som en gemensam nämnare. Med respekt för mobiltelefonens roll i samhället ämnar den kvalitativa fallstudien undersöka mobiltelefonens roll i skolan genom forskningsfrågan “Vad är lärares uppfattningar om undervisning av digital kompetens kopplad till mobilanvändning?”. Fem intervjuer har genomförts med lärare och materialet har analyserats med teoretisk utgångspunkt i Skolverkets konkretisering av adekvat digital kompetens. Resultatet visar att lärare har gemensamma uppfattningar om att skolan ska ta ett ansvar för undervisning av vissa aspekter av adekvat digital kompetens kopplad till mobilanvändning. Det råder splittrade uppfattningar om hur undervisningen ska genomföras och om mobiltelefonen bör inkluderas i klassrummet.

Denna studie genomfördes i syfte att ta reda på hur förskollärare beskriver sitt arbete med att integrera digital teknik i förskolan samt hur de arbetar för att utveckla barns digitala kompetens. För att undersöka detta har nio förskollärare intervjuats och fått beskriva hur de förhåller sig till digital teknik, hur de integrerar den digitala tekniken i förskolans verksamhet, hur de arbetar för att utveckla barns digitala kompetens samt vilka utmaningar de ser relaterat till arbetet med digital teknik. Relevanta begrepp utifrån det sociokulturella perspektivet har sedan använts för att analysera förskollärarnas beskrivna arbetsmetoder och förhållningssätt gentemot digital teknik. De begrepp som användes var redskap, appropriera, mediera, den proximala utvecklingszonen samt scaffolding. Resultatet av studien pekar på att förskollärares förhållningssätt till digital teknik påverkar i vilken utsträckning de integrerar digital teknik i förskolans verksamhet samt hur djupgående de anser sig behöva gå in på ämnet för att ge barnen adekvat digital kompetens. Vidare framkommer fyra olika områden vilka ses som utmaningar när det kommer till förskollärarnas möjligheter att integrera digital teknik såväl som att utveckla barnens digitala kompetens. Dessa områden är de fysiska resurserna, tidsaspekten, barngruppens storlek samt förskollärarnas egen digitala kompetens. Studien bidrar med kunskap kring hur förskollärare arbetar för att integrera digital teknik i förskolans verksamhet, hur de arbetar för att utveckla barns digitala kompetens samt kunskap kring vad som kan behövas för att detta arbete ska underlättas.

Digitaliseringen går snabbt framåt i det svenska samhället, vilket även blir synligt i förskolans läroplan där adekvat digital kompetens förtydligats och förstärkts. Studier visar dock att många förskollärare uttrycker osäkerhet om hur de ska hantera digitala verktyg tillsammans med barn i förskolan. Vårt syfte med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare tolkar sitt uppdrag att arbeta för att utveckla barns digitala kompetens i förskolan. För att nå vårt syfte har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med några verksamma förskollärare. Under intervjuerna har vi undersökt hur förskollärarna beskriver vad som är adekvat digital kompetens för barn i förskolan samt hur de beskriver sin egen respektive de digitala verktygens roll för att utveckla barns digitala kompetens. Vi har analyserat materialet utifrån fyra centrala aspekter av adekvat digital kompetens samt utifrån fyra begrepp ur den sociokulturella teorin. I resultatet framkommer att förskollärarnas uppfattning är att de digitala verktygen i sig inte räcker för att utveckla barns digitala kompetens, utan att förskolläraren på olika sätt behöver stötta barnen i utvecklandet av digital kompetens. Vidare framkommer att förskollärarna anser att yngre och äldre barn har olika behov av stöd av förskolläraren i arbete med digitala verktyg.

Adekvat digital kompetens, vad är det? Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur pedagoger i förskolan tolkar och förmedlar adekvat digital kompetens till förskolebarn. Vi ville därtill undersöka om och i så fall hur undervisning om och i digital kompetens skiljer sig åt beroende på vilken tolkning av läroplanen (Skolverket, 2018a) som görs av pedagogerna. I studien medverkade sju pedagoger genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar variation på undervisningsupplägg utifrån pedagogers tolkningar av läroplanen, vad de lägger störst vikt på inom området och vilka resurser som finns att tillgå. Där tillgången av digitala resurser var bredare fick barnen enligt informanterna större möjlighet att tillämpa sig digital kompetens. Resultatet visar också att pedagoger både vill förmedla kunskap om de digitala resursernas påverkan på samhället och ge barn möjlighet att vara delaktiga i sitt eget lärande genom att prova på olika digitala verktyg. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv sker lärandet tillsammans med andra och utifrån undervisningsteori i praktiken innebär det att ett tydligt syfte och mål måste finnas för att föra lärandet framåt. En slutsats som dras i denna studie är att adekvat digital kompetens i förskolan måste ha ett tydligt syfte och mål, och samtidigt är något föränderligt som berör förskolors ledning, förskollärare och barngrupper. En annan slutsats är att det finns många olika sätt att sätt möta barnen i förskolan där de är i sin kunskapsutveckling, för att de ska tillägna sig digital kompetens. En ytterligare slutsats är att resurser och material varierar stort mellan förskolor. Den övergripande slutsatsen som kan dras utav detta är att om förskolans uppdrag att bidra till adekvat digital kompetens ska kunna uppfyllas måste det finnas både digitala resurser och närvarande pedagoger som har tillräckliga kunskaper för att stödja barnens kunskapsutveckling.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare använder surfplattan i förskolans verksamhet. Genom fem semistrukturerade intervjuer med förskollärare samlades data om deras resonemang om att använda surfplattan, som är det digitala verktyget som används mest i förskolan (Nylander, 2019), i förskolans verksamhet för att besvara studiens undersökningsfråga. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande och utveckling i sociala samspel är centralt. Studiens resultat klargör att de didaktiska frågorna, vad, hur och varför är viktiga att reflektera kring vid användning av surfplattan i förskolan.  Det framgår i vår studie att surfplattan kan användas som ett verktyg för undervisning och dokumentation, där fördelar med pekskärmens funktionen anses fördelaktig för barn. Utifrån intervjuerna framgår det att förskollärarens digitala kompetens är betydelsefull för hur och till vad surfplattan kommer till användning där förskollärarens roll är central. Denna undersökning bidrar med resonemang och ger underlag för reflektion kring hur och till vad surfplattan ska användas i förskolans verksamhet och motiverar varför så att användandet inte bara blir för att det skrivs fram i läroplanen (Skolverket, 2018) att barn ska ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens.

Denna studie syftar till att undersöka hur rektorer tolkar den senaste läroplanens tillägg gällande att barnen ska ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. Studien vill också synliggöra rektorers implementeringsarbete av de digitala verktygen och hur de följer upp samt utvärderar undervisningen. Studiens ansats är baserad på semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Empirin baseras på åtta yrkesverksamma rektorers subjektiva uppfattningar kring digitala verktyg. Studien utgick från en utvecklingsekologisk systemteori för att synliggöra rektorernas förutsättningar i implementeringsfasen av digitala verktyg. Genom systemteorin blir det synligt att de olika systemen behöver fungera tillsammans för att det som bestäms inom politiken ska komma att påverka barnens utveckling och lärande i förskolan. Sammanfattningsvis framgick det att rektorer har en övervägande positiv inställning till digitala verktyg i förskolan och att tillägget i den senaste läroplanen var väntad i och med den digitaliserade utvecklingen som sker i samhället. Rektorer tolkar läroplanens skrivelser om digitala verktyg att de ska användas i förskolan som ett komplement med det analoga materialet i undervisningen, också att barns digitala användning i förskolan ska komplettera den användning barnen utvecklar i hemmiljön.