Academic literature on the topic 'ADHD/DAMP'

Detta arbete handlar om DAMP/ADHD. Bakgrunden till arbetet är att jag har den uppfattningen att människor med den diagnosen relativt ofta kommer i kontakt med polisen. Syftet är att ta reda på om människor med DAMP/ADHD har en högre benägenhet att bli kriminella. Jag vill också skapa kunskap och förståelse kring bemötande i samband med dessa människor. Jag har använt mig av en metod baserad på litteraturstudier. Diagnosen DAMP/ADHD som jag beskrivit har speciella kännetecken. De mest framträdande kännetecknen är svårigheten att kunna koncentrera sig, svårt med perception och att de handlar impulsivt. När man som polis bemöter personer med diagnosen ska man tänka på att vara extra tydlig, konkret och konsekvent. Resultatet visar tydligt att det är högre risk att bli kriminell om man har diagnosen DAMP/ADHD.

Syftet med detta arbete var att studera vad som utmärker de så kallade bokstavsbarnen och vad som tros vara orsaken till deras problem. Genom arbetet ville jag få en bild av hur handikappet upplevs av föräldrar och barn och jag ville få en uppfattning om hur man som lärare klarar av barnen i klassrummet.

I flera år har det pågått en debatt i samhället om diagnoserna är till godo eller till ondo för barnen som har drabbats. Efter att ha läst både sidornas argument har jag kommit till den slutsatsen att utredning och diagnos är nödvändigt för att Damp- och Adhdbarnen ska få den hjälp de behöver för att klara skolan.

Metoderna som används i arbetet är litteraturstudier och fem intervjuer av föräldrar till Damp- diagnostiserade barn.

Denna uppsats är en empirisk studie om hur man behandlar barn med DAMP och ADHD och hur man som pedagog kan underlätta för barn med neuropsykiatriska diagnoser i skolan.

Syftet med uppsatsen är att få insikt i hur det är för barn att leva med DAMP och ADHD och hur det påverkar dem i skolan. Vi ville veta vad vi kan göra för att vara hjälpande pedagoger för dessa barn.

I litteraturdelen har vi tagit upp fakta om DAMP och ADHD, hur hjärnan påverkar DAMP och ADHD, pedagogik gällande DAMP och ADHD.

Resultatet grundas på våra intervjuer med specialpedagoger som har arbetat med barn med DAMP och ADHD under många år. Grundskolan var målgruppen och barnen var mellan 7 – 10 år gamla. Resultatet visar att struktur och regler är viktigt för att det ska fungera för barn som lever med DAMP eller ADHD i skolan, det visar även att det är viktigt att skola och hem samarbetar för barnens bästa.

Syftet med denna undersökning är att beskriva hur de svårigheter elever med ADHD har i skolan, samt hur vi pedagoger kan hjälpa dem tillgodogöra sig utbildningen. Undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer av lärare som arbetat mycket med ADHD-elever. Jag har även tagit stöd i litteraturen för att återge de svårigheter dessa elever har, samt hur man enligt forskarna stöttar dessa elever på bästa sätt. Resultatet visar att det råder en stor kongruens mellan forskarnas och lärarnas undervisningsmetoder, men det finns också skillnader. Elever med ADHD är ingen homogen grupp, utan deras svårigheter varierar. Därför behöver man som lärare en stor kunskap om hur dessa elevers svårigheter yttrar sig samt hur man på bästa sätt kan undervisa för att underlätta både för läraren, övriga elever och eleven med ADHD.

Denna uppsats handlar om musik och rörelse skulle kunna vara en alternativ vägledningsmetod vid studievägledning för ungdomar med diagnosen ADHD/DAMP. Uppsatsskrivarnas huvudsyfte var att undersöka om musik och rörelse skulle kunna användas inom vägledning för att ge dessa ungdomar större möjligheter till ett mer kvalitativt underbyggt val till vidare studier. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder genom intervjuer med studievägledare inom grundskola samt en aktiv studievägledare (verksam med ADHD-elever). Vi har också intervjuat en Tomatis terapeut (En metod som tränar hjärnan att prioritera, sortera och hantera sinnesintryck bättre) samt en användare av metoden. Resultaten vi kom fram till var att Tomatismetoden resulterade i stora förbättringar gällande koncentration och uppmärksamhet, samt att kvarvarande effekter bestod i minst sex månader. Intervjuerna av studie- och yrkesvägledarna visade bland annat att dessa var öppna för att prova musik & rörelse i sin vägledning, men att de ekonomiska resurserna kunde bli ett hinder för skolorna att investera i dyrbara enheter.

The main subject for this study may briefly be expressed as follows: Could possibly music and physical movement be used as alternative and additional means educational and professional guidance of children and young people with special needs e.g. due to problems like ADHD/DAMP? Consequently we have tried to study how these two means of assistance now are being used to guide such young clients and increase their possibilities to make a more qualified and well founded choice of further studies. Our research is mainly based on intensive interviews with guidance personnel active in elementary schools but also one teacher specialized on guiding pupils with an ADHD-diagnosis. Further on we made interviews with one therapist and one user of the so called Tomatis Method-a brain training method designed to help individuals to a distinguished and better handling of stimuli and sensual impressions. According to our results the Tomatis Method indeed improved the concentration and attention of the pupils-With effects clearly noticeable at least six months later. Our interviews with teachers specialized on guiding, revealed that they were quite positive to future test and use of music and physical movement as means in their work, although lack of economic resources might be in more expensive units and arrangements.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur man arbetar i skolan med barn som har diagnosen ADHD/DAMP. Vi har valt att dela upp undersökningen utifrån tre olika perspektiv. Dessa perspektiv är läromiljö, arbetsmiljö och föräldrasamverkan. Undersökningen i vår rapport är gjord genom intervjuer med pedagoger och specialpedagoger samt en vuxen kvinna med diagnosen ADHD. Vi har genom våra intervjuer fått svar på hur man i skolan arbetar med barn som har ADHD/DAMP. De intervjuade pedagogerna är fyra till antalet och vi kan därför inte dra några generella slutsatser om hur skolor arbetar med barn som har ADHD/DAMP, men trots detta kan vi se många likheter i det pedagogerna berättade under intervjuerna. Resultatet av intervjuerna visar att alla pedagoger hade samma uppfattning om hur man arbetar med dessa barn men många olika tips på hur man ska lägga upp undervisningen. De flesta pedagoger som vi intervjuade önskade att de hade mera resurser så att de kunde lägga upp undervisningen i till exempel mindre grupper. Den vuxna kvinnan tyckte att det var viktigt att man uppmärksammar barnens behov på ett tidigt stadium så att de kan få den hjälp de behöver. Hon fick sin diagnos väldigt sent vilket medförde att hon gick miste om mycket kunskapsmässigt samt att självförtroendet blev sämre.

The aim of this thesis is to find out how ordinary teachers work with students with ADHD / DAMP. The questions I’ve asked are, what tools are there at school to guide children with ADHD / DAMP in addition to diagnosis and the problems that teachers usually encounter when dealing with children that are thought to have ADHD / DAMP? The empirical answers indicate, that the contact with parents is of great importance, and that the teacher comes to have a clear framework and structure in the classroom. These findings tie in to the neuropsychological approach, which is based on the neuropsychological research. The ecological perspective that looks at the overall picture of the interaction between the student and the environment and the psycho-pedagogical strategy in which, among other uses behavioral modification as a tool, for instance by highlighting the positive behaviors and documents. "ADHD in the class" is a common problem and says that between one in four to one in eight persons over twenty years of age sought psychiatric help. The method to find this out, has been through semi-structured interviews, which means that I am using the same template, but after every interview I have made the assessment in order to move on to the interviewee's line and ask supplementary questions to make it as natural as possible and to minimize the risk to stop in the middle of the argument.

Syfte

Syftet med denna studie har varit att med hjälp av intervjuer undersöka hur skolpersonal och föräldrar uppfattar betydelsen av motorisk träning för barn med ADHD/DAMP. I detta ligger att undersöka på vilket sätt barnens motorik, koncentrationsförmåga samt sociala förmåga påverkas av fysisk aktivitet, och på vilket sätt diagnosen ADHD/DAMP ställer krav på pedagogiska förhållningssätt.

Metod

Vi har gjort en litteraturgenomgång och en kvalitativ intervjustudiestudie. Urvalsgruppen från St: Örjans skolor har bestått av två pedagoger, en idrottslärare, en assistent och en förälder. Samtliga inom skolpersonalsgruppen hade många års erfarenhet inom området. Vi har använt oss av halvstrukturerande intervjuer som lagts upp utifrån följande temaområden: skolpersonal och förälders syn på fysisk aktivitet/motorisk träning för barn med ADHD/DAMP, den fysiska aktivitetens påverkan på barnen, förhållningssätt och bemötande samt barnet/barnens anpassningsförmåga till aktivitet.

Resultat och slutsats

Vad man kan urskönja av resultatet är att samtliga intervjupersoner i denna studie är ense om att fysisk aktivitet och motorisk träning är av stor betydelse för barn med ADHD/DAMP.

Något som de intervjuade tryckte på var den fysiska aktivitetens betydelse för barnens sociala utveckling, här sågs idrotten som en viktig arena. Genom idrott och fysisk aktivitet får barnen lära sig att umgås med andra, visa hänsyn, respekt, empati och förstå att andra människor har känslor. Den sistnämnda förmågan saknas ofta hos dessa barn.

Vad det gäller motoriken behöver dessa barn mycket träning och enligt litteraturen kan denna träning på sikt ge goda resultat. Noterbart i studien är dock att det råder delade meningar om att koncentrationsförmågan kan påverkas av fysisk aktivitet. Även intervjupersonerna menar att det inte med säkerhet går att säga att koncentrationen förbättras av fysisk aktivitet. Trots att vi har kommit i kontakt med erfarna personer inom detta område, anser vi inte riktigt att vi fått ut det vi förväntat oss. Detta kan bero på att våra och de intervjuades praktiskt pedagogiska kunskaper skiljer sig åt. I resultatet framträder det att de intervjuade har svårt att i mer preciserad form tala om motorisk träning, vilket gör att den röda tråden i deras beskrivningar är svår att läsa av. Slutsatsen är att de intervjuade anser att fysisk aktivitet och motorisk träning har en påtaglig betydelse för barn med ADHD/DAMP i relation till barnens sociala, emotionella och motoriska utveckling samt till viss del deras koncentrationsförmåga.

Syftet med denna rapport är att undersöka om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Detta har jag undersökt utifrån två olika perspektiv vilka är elev- och lärarperspektiv. Undersökningarna i min rapport är gjorda genom intervjuer och observationer. Dessa är gjorda genom intervjuer med lärare, elever samt en vuxen kvinna med ADHD och jag har genom dessa undersökningar fått fram svar om vad de olika perspektivgrupperna anser om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Det generella resultatet var att de två perspektiven var nöjda med hur skolan arbetar med dessa barn utifrån de resurser som skolan arbetar med. Däremot tyckte den vuxna kvinnan som blev intervjuad att när hon gick i skolan så tog det alldeles för lång tid att se hennes behov och detta gjorde att hennes skolgång upplevdes som mycket besvärlig. Därför är det viktigt att skolan tidigt ”ser” barnen och vid ett tidigt skede upptäcker vilket behov av stöd som den enskilde eleven är i behov av. Detta kan förebygga många problem för både skolan och eleven.

Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för barn med DAMP/ADHD och allmänt belysa deras problematik. Idag räknar man med att det finns minst ett barn i varje klass som har DAMP/ADHD i våra skolor. För att hjälpa barnen krävs det kunskap om deras handikapp. I mitt arbete har jag kommit fram till att barn med DAMP/ADHD uppvisar olika svårigheter vilka varierar hos de olika barnen. Därför måste skolgången anpassas till just den individen. Arbetet belyser även familjens situation. Min empiriska del utgår från en fallstudie där jag följer en pojke som har fått hjälp genom alternativ behandling i form av läkepedagogik. Inom läkepedagogiken tar man fasta på att barnet är en individ som har ett friskt jag och arbetar utifrån det.