Dissertations / Theses on the topic 'Adhocracy'

In an increasingly more interconnected world, the importance of epidemiology in public and international health is rapidly increasing. Tuberculosis is one of the diseases that contributes to this, as its lengthy incubation time and annual high mortality count makes it one of the toughest bacteria for the medical community to combat. Sweden is today a low-endemic region but still suffers a number of cases each year. The majority of these infections have occurred abroad. This qualitative study aims evaluate the Swedish healthcare systems organizational structure in relation to the treating and tracking of tuberculosis. Key personnel from several different units working with diagnosing, treating and tracking of tuberculosis have been interviewed about their perception regarding the organizational structure. The data have been analyzed through H. Mintzbergs theoretical framework regarding organizational structure. The analysis shows that the current system can be described as an Adhocracy. The organization is highly capable of handling adjustment and producing unique and complex outputs in the form of individualized treatment plans and disease tracking efforts. However, the system is highly dependent on internal communication and has great difficulty in up-scaling and expanding. The study shows that the current system would be challenged by a sharp increase in tuberculosis-cases in Stockholm.
I en alltmer sammankopplad värld så får epidemiologin en ökad betydelse i folk- och internationell hälsa. Tuberkulos är en av de sjukdomarna som ligger bakom detta. Dess långa inkubationstid och höga dödstal gör att är en av de svåraste bakteriesjukdomarna att få bukt med. Sverige är idag ett låg-endemiskt land men drabbas ändå av ett par hundra fall per år. Majoriteten av dess infekteras i utland och reser sedan in i Sverige. Denna kvalitativa studie har som mål att utvärdera det svenska hälsovårdssystemet utifrån dess organisatoriska struktur. Datainsamlandet har skett via intervjuer med nyckelpersoner inom tuberkulos-vården kring deras uppfattning om den organisatoriska strukturen. Dessa har varit inblandade i att diagnostisera, behandla och smittospåra tuberkulos patienter. Denna data har sedan analyserat utifrån H.Mintzbergs teorier kring organisationsstruktur. Analysen visar att det aktuella systemet har många likheter med modellen Adhocracy, på så sätt att det är en organisation som kan justeras på ett mycket detaljerat och följsamt sätt i en dynamisk kontext. Den kan också producera unika och komplexa produkter i form av skräddarsydda behandlingsplaner och smittspårningar. Systemet lider dock av ett stort behov av inre kommunikation och möter svårigheter när verksamheten utökas. Slutsatsen blir att det nuvarande systemet skulle ha stora utmaningar med att hantera en markant ökning av tuberkulos fall i Stockholm.

Vi har undersökt vilket innehåll som socialtjänstens enhet individ-och familjeomsorgen inom olika kommuner har på sina hemsidor samt hur de har organiserat och koordinerat arbetet.Det visar sig att innehållsmässigt ser det väldigt lika ut med den information som erbjuds, det som skiljer hemsidorna åt är aktiviteter och kontaktmöjligheter för användarna. En del kommuner erbjuder sina användare möjligheten till kontakt via email till berörd handläggare medan andra valt att enbart ha email till själva enheten eller någon chef.Koordinationen kring själva arbetet sker i det flesta fall via muntlig kommunikation och ömsesidig anpassning. Endast en kommun har minskat koordinationen genom att använda standardprogram.Arbetets organisation utgår ifrån en grundläggande form av AD-hocracy.

Syftet med denna studie är att undersöka styrningen av unga vuxna inom ett av Sveriges ledande försäkringsbolag. Den problematik som legat till grund för studiens ämnesval är den uppmärksamhet svensk och internationell media på senare tid skapat kring dagens nyinträdda arbetskraft. Den unga arbetskraften beskrivs som individer som ställer betydande krav på sitt arbete i form av självständighet och flexibilitet. Samtidigt som tidigare studier visar på att traditionell, byråkratisk organisering finns kvar inom dagens organisationer. Resultat som motsätter sig den unga arbetskraftens krav om självständighet och flexibilitet. I denna studie ämnar jag därmed att undersöka upplevelsen av självstyrning bland unga vuxna, inom ett utvalt försäkringsbolag, och sätta det i relation till byråkrati och självstyrning. Den frågeställning som legat till grund för studien är; Hur upplever unga vuxna möjligheten till att påverka sitt arbete och beslutsfattande på en avdelning på ett större försäkringsbolag? För att besvara denna frågeställning har jag använt ett kvalitativt tillvägagångssätt, med en kombination av intervjuer och en deltagande observation. Materialet analyseras utifrån en sociologisk syn på organisationer, samt teorier kring byråkrati och post-byråkrati/adhocracy. Denna studies resultat visar på att de unga vuxna upplever sig ha ett mycket lågt inflytande till att kunna påverka sina arbetsuppgifter, och i delaktigheten kring beslutsfattande. I studien åskådliggörs en övergång från direktkontroll till teknologisk kontroll. Där målstyrning och tydliga regelverk i samråd med företags policys och riktlinjer minskar möjligheterna till självstyrning för de anställda. Mycket av studiens resultat pekar i riktning mot att byråkratin fortlever, samtidigt som de anställda kontrolleras av styrformer som kännetecknar post-byråkratin. Med andra ord går dessa styrformer inte att ses som två skiljaktigeter. En slutsats som denna studie möjliggör är att en strävan mot flexibilitet och självständighet skapar nya kontrolleringsmekanismer, som i viss utsträckning minskar de anställdas upplevelser av frihet och självbestämmande.

Bakgrund: En stor del av alla projekt inom svensk industri genomförs i en så kallad multiprojektmiljö, d.v.s. i en miljö där flera projekt pågår samtidigt. Trots detta är forskningen inom projektledning i huvudsak inriktad på det enskilda projektet. Projekt är i hög grad beroende av den omgivning den verkar inom, men organiseringen av multiprojektmiljön är endast delvis utredd. Vidare är projektledningsläran starkt fokuserad på standardisering av projektarbetet för att uppnå ökad kontroll och precision. Hur hänger det ihop med de huvudsakliga fördelarna med den projektorienterade organisationen, nämligen flexibilitet och kreativitet?

Syfte: Att beskriva och erhålla förståelse för multiprojektmiljöer med avseende på organisation och styrning.

Genomförande: Studien är baserad på fallstudier av utvecklingsenheter inom tre industriföretag. Två intervjuer på respektive företag och ett möte på varje företag vid studiens början ligger till grund för densamma.

Resultat: Multiprojektmiljön kan till stora delar beskrivas med hjälp av Mintzbergs adhocratibegrepp. Den yttre miljön kännetecknas av att vara dynamisk och komplex, vilket ger en decentraliserad och organisk organisationsstruktur. Stora projekt förekommer oberoende av vilken typ av adhocrati och dessa tenderar att vara mer strukturerade än små. Ömsesidig anpassning är den mest tillämpade koordineringsmekanismen inom multiprojektmiljön. Tyngdpunkten inom matrisorganisationen har stor inverkan på multiprojektmiljön, en tyngdpunkt som ligger mittemellan projekt- och linjeorganisationen utan att vara i balans riskerar att ge en mindre tydlig organisation. Multiprojektmiljön styrs såväl informellt som formellt, formell styrning i alltför hög grad är riskfyllt. Gemensam strategiutveckling och tydlig målsättning är viktigt för multiprojektmiljön.

Wir befinden uns mitten im Langzeitprojekt »Aufklärung«, dem Ausgang der Menschheit aus ihrer selbstverschuldeten Unmündigkeit – und bislang sieht es gut aus: Die Freiheit der Andersdenkenden, die Gleichheit aller vor dem Gesetz und die Solidarität unter den Menschen auf dem Erdball sind allgemein akzeptierte Entwicklungsziele. Über den Weg dahin lässt sich trefflich streiten, am besten in einer der schwatzhaftesten Staatsformen, eben in der parlamentarischen Demokratie. Der Aushandlungsprozess wird medienöffentlich geführt, von Kants Leserwelt bis zum world wide web von Berners-Lee nutzt der politische Mensch die Kulturtechniken Schrift, Bild und Zahl, um öffentlich von seiner Vernunft Gebrauch zu machen. Informatik ist die technische Wissenschaft, die sich mit dem Entwurf von informations- und kommunikationstechnischen Artefakten und deren Auswirkungen auf die Lebenswelt des Menschen beschäftigt, diese Arbeit fokussiert die technischen Bedingungen der Möglichkeit des öffentlichen Vernunftgebrauchs. Unter Technik soll in dieser Arbeit nicht nur die Gesamtheit der technischen Artefakte oder Systeme verstanden werden, sondern auch Handwerk, Handwerkskunst und sogar Geisteshaltungen, Gedankenketten sowie Algorithmen – ganz wie es die Etymologie des griechischen Wortes τέχνη verrät. Die vorliegende Untersuchung einer technē der Publizität führt uns von der antiken Agora über die aufklärerischen Salons bis zu den virtuellen und realen Orten der Netzöffentlichkeit. Technisch Handelnde besitzen eine ungeheure Macht, die öffentliche Deliberation zu ermöglichen oder zu bremsen. In der nun ausgerufenen Turing-Galaxis muss nun gerade die Informatik in allen Bindestrich-Varianten Verantwortung für die Gewährleistung von Öffentlichkeit übernehmen. Diese Arbeit soll dazu beitragen.
The long term project »Enlightenment« is in full swing: the freedom to dissent, equality under public law, and solidarity with all the people from all over the world – these self-imposed development goals are widely accepted by all human beings. Since everything is exquisitely debated in a parliamentary democracy, this chatty form of government, citizens will of course exquisitely debate on how to achieve these goals. The negotiation process is conducted in and by public media, from Kant''s world of readers (»Leserwelt«) on to the hypermedia of the world wide web, the homo politicus uses cultural techniques like writing, image and number for his public display of reasoning. Informatics (and also computer science for that matter) is the study of designing information and communications technology and assessing it in all social respects; this dissertation focuses on the necessary conditions for the possibility of public reasoning. The Greek word τέχνη is translated as either craft or art, in this political context technē also means mindset, chain of ideas or algorithms. In this enquiry entitled »technē der Publizität«, we will visit places of the public, starting from the Greek »agora« via Victorian coffee houses to the contemporary locations of the networked public sphere. Technicians yield the power to enable or suppress public deliberation; in the so called Turing Galaxy, Informaticians have the responsibility to ensure the possibilities of the existence of an informed public. This thesis tries to accept this responsibility.

L’apparition et le développement depuis les années 2010 d’organisations professionnelles et extraprofessionnelles présentées comme collaboratives font évoluer notre perception du travail et les questions et problématiques qui lui sont spécifiques. Cette évolution vient notamment questionner la pertinence des modèles organisationnels actuels, ainsi que les modèles de gestion de son parcours professionnel. En effet, les pratiques collaboratives apparaitraient aujourd’hui comme un modèle stratégique de développement, puisque susceptible de répondre favorablement à la fois aux demandes de nature économique et aux demandes de nature sociale. L’objectif de ce travail est de mettre en évidence les conditions initiales et les facteurs de maintenance susceptibles de soutenir la mise en oeuvre de tels fonctionnements collaboratifs. Pour cela notre objet sera étudié dans une perspective à la fois organisationnelle – identifier les théories et modèles organisationnels permettant de penser et mettre en oeuvre ces fonctionnements ; épistémologique et politique – mettre en évidence les valeurs et croyances sur lesquelles ces modèles se construisent et puisent leur légitimité ; psychologique – examiner la façon dont sont vécues ces injonctions par les personnes concernées pour identifier les facteurs facilitants ou limitants. Au moyen de plusieurs recueils de données (1014 offres d’emploi, 100 images représentant le collaboratif et 10 entretiens approfondis auprès de travailleurs collaboratifs), nous avons pu dégager et éclaircir le paradoxe d’un modèle organisationnel apparaissant dans la seconde moitié du XXe siècle mais ne se développant que des dizaines d’années après en réponse à une certaine configuration socio-économique. Nos résultats confirment aujourd’hui une véritable actualité du collaboratif, notamment dans sa dispersion dans de nombreux domaines professionnels et extraprofessionnels et la diffusion de certains éléments d’un discours lui étant propre dans les sphères professionnelles. Ce développement passe notamment par l’apparition de profils organisationnels et individuels hybrides, ayant intégré tout ou partie des valeurs et principes propres à ces logiques réticulaires
The development of collaborative organizations since the 2010s questions the relevance of the current organizational models, as well as the models of career management. Collaborative practices appear today as a strategic development model, because they are more likely to both answer favorably to economic and social requests. The objective of this work is to highlight the initial conditions and the factors of maintenance able to support the implementation of such functioning. We employed a three levels analysis: organizational - to identify theories and organizational models allowing to think and to implement these functioning; epistemological and political - to highlight values and beliefs on which these models build themselves and draw their legitimacy; psychological - to examine the way these orders are lived by the concerned people. By means of several datacollections (1014 job offers, 100 images representing the collaborative and 10 extensive interviews with collaborative workers) and qualitative and quantitative analysis, results collaborative topicality, in particular in its late appearance in answer to a specific economic and social environment and the broadcasting of idiosyncratic elements of speech in the professional sphere. This development can be seen in particular in the appearance of hybrid organizational and individual profiles, having integrated all or part of the values and peculiar principles to these reticular logics

Background: Based upon two important phenomena within the manufacturing industry an upcoming agile era is being proposed within this thesis, those phenomena have shown a shift in the focus of attention for companies within the manufacturing industry in the past. The first phenomenon is being referred to as “physical product development saturation” and the second phenomenon is “lean saturation”, which are introduced in order to give importance to the aspiration for a new emphasis to remain competitiveness and create more value within the manufacturing industry. Where in the past the focus was on physical product development, this in order to enhance and or invent new products. This was followed by the need for a more efficient way of working by eliminating wastes (Lean), although both phenomena are about to reach their limits with respect to the extra value they (can) create. The forthcoming agile era allows for a new way of value creation, this by adaptivity. This introduces the potential of a new way to create value, this being done by the agile way of working. Purpose: The research in this thesis aimed to find an answer to the question of how companies within the manufacturing industry could adopt an agile way of working in order to allow for a new way of value creation. Method: This research was approached by conducting a qualitative study. Eleven semi-structured interviews were conducted, with companies from the manufacturing, IT and consultancy industries. The collected data was then sorted and analysed systematically to generate knowledge and draw upon conclusions to answer the proposed research questions. Conclusion: In order to successfully adopt the agile way of working, within an organization in the manufacturing industry, the challenge is to create awareness and an understanding of the value and benefits an agile way of working could create, especially for the middle-management. This could be done by explaining an agile way of working as an extension to Lean. Furthermore, the tools & processes of the agile way of working could be experimented with in order to start “doing agile”, this finally resulting in creating an understanding of the potential power of an agile way of working. Whereas, an agile way of working is being characterized by an encouraging, transparent culture led by a servant leadership style by making use of empowerment to stimulate value creation. Ultimately, resulting in adopting an agile way of working and achieving “becoming agile”.

Thesis written in the  context of the study program “Engineering Management”.

Enterprise Wikis werden nach und nach zum alltäglichen Bestandteil der Toollandschaft moderner Wissensarbeiter. Das Aufkommen der flexibel einsetzbaren Intranet-Plattformen geht einher mit der Forderung nach organisationalen Veränderungen wie flache Hierarchien, autonome Projetteams sowie einer dezentralen Selbststeuerung. Neben der reinen Technologiesicht werden damit auch Aspekte der Organisationsstruktur und -kultur unter dem Schlagwort „Enterprise 2.0“ adressiert. Der vorliegende Beitrag widmet sich der Erforschung der Einsatzszenarien und Einführungsbedingungen von Enterprise Wikis hinsichtlich unterschiedlicher organisationaler Strukturtypen. Hierfür wurden auf Basis eines Grounded Theory-Ansatzes Enterprise Wikis von 15 Organisationen mittels semi-strukturierter Interviews untersucht. Entlang der von Henry Mintzberg entwickelten Klassifikation organisationaler Strukturtypen (Konfigurationen) werden die Erkenntnisse der durchgeführten Unter-suchung beschrieben. Weiterhin wird auch die Rolle von Enterprise Wikis für interorganisationale Beziehungen und Netzwerke diskutiert. Es konnten abhängig vom organisationalen Strukturtyp unterschiedliche Einsatzszenarien für Enterprise Wikis gefunden werden. Die Mehrheit der Einsatzszenarien liegt dabei in der Unterstützung planerischer und konzeptioneller Tätigkeiten. Vor allen Dingen die Entwicklung von innovativen Lösungen sowie die Zusammenarbeit von Teams können effektiv durch Enterprise Wikis begleitet werden. Nicht in jedem organisationalen Strukturtyp können sich die Potentiale von Enterprise Wikis voll entfalten. Es wurde festgestellt, dass die Einführungsbedingungen für Enterprise Wikis sich ebenfalls je nach vorliegendem organisationalen Strukturtyp unterscheidet. So können starre Richtlinien und strikt definierte Arbeitsprozesse die Einführung und Nutzung von Enterprise Wikis behindern, z.B. bei der Maschinenbürokratie.

Det finns en djupt rotad allmän uppfattning om att de nya kunskapsintensiva företagen är föredömliga vad det gäller struktur samt hur man styr och kontrollerar förhållanden inom organisationen. Åsikten tycks vara att medarbetaren inom kunskapsintensiva företag får en betydligt mer framträdande roll och stor beslutsmakt över sina egna arbetsvillkor.Studiens syfte är att undersöka hur två företag inom konsultbranschen är uppbyggda rent strukturellt och hur dessa organisationer styrs. Det ska utmynna i en jämförelse mellan verksamheterna. Studien är baserad på företagen Deloitte och PricewaterhouseCooper (PwC) som är två ledande företag i konsultbranschen.Den teoretiska referensramen presenterar bland annat litteratur inom organisationshierarki och organisationskultur där en rad författare resonerar kring sin syn på struktur och styrning. Alvesson i sin tur återger istället ingående beskrivningar på begreppet kunskapsintensiva företag. Studien har utförts utifrån ett kvalitativt angreppssätt där empirin har samlats in genom personliga intervjuer med kontorscheferna på de båda företagen.Den empiriska datan som samlades in har sedan analyserats i jakten på att finna likheter och skillnader mellan fallföretagen. Analysen genomfördes också för att få en klarare bild av vilka teorier som fortfarande är relevanta i ett samhälle och en bransch som präglas av ständig rörelse och utveckling.De slutsatser som vi har kommit fram till är att styrningen inom PwC och Deloitte sker med ungefär samma verktyg, men att det ändå finns en del intressanta olikheter som skiljer de båda företagen åt. Vad det gäller strukturen fann vi även där en del olikheter som dock var skarpare ”på pappret” än i praktiken.

Sommaren 2014 infördes extra anpassningar i Skollagen (2010:800). Med det ålades skolan krav på tidiga stödinsatser då en elev riskerar att inte uppfylla kunskapskraven i ett eller flera skolämnen. När Skolinspektionen (2016) två år senare granskade skolornas arbete med extra anpassningar ansågs  majoriteten av de undersökta skolorna ha brister. Sandström, Klang och Lindqvist (2019) kopplar skolans oförmåga att ge alla elever det stöd de behöver till bristande samsyn mellan skolans professioner. Syftet med detta arbete var att bidra med kunskap om hur rektorer, specialpedagoger och lärare beskriver sitt arbete med extra anpassningar, tolkat ur ett organisatoriskt perspektiv. Mer specifikt utgjorde rollfördelning, kommunikation och uttalade framgångsfaktorer i arbetet med extra anpassningar fokus för studien. Data inhämtades genom kvalitativa intervjuer i såväl fria som kommunalt styrda grund- och gymnasieskolor. Data analyserades utifrån Thomas Skrtic´s (1991) organisationsteori. I analysen synliggjordes hur rektorerna och en majoritet av specialpedagogerna antog ett maskinbyråkratiskt förhållningssätt. Rektorerna och specialpedagogerna frånkopplade sig därmed från ansvaret för de extra anpassningarna utifrån en på förhand uppgjord fördelning av arbetsuppgifter. Ansvar för utformning och genomförande av stödinsatser förlades till de undervisande lärarna vilket i sin tur medförde att rektorer och specialpedagoger saknade insyn i arbetet med extra anpassningar. Resultatet visar vidare på att enskilda lärare upplever sig ensamma med uppgiften att förverkliga stödinsatsen oavsett vilka övriga förutsättningar som råder. Studien synliggör i sin helhet låg grad av samarbeten mellan skolans professioner då det gäller extra anpassningar. Mycket tyder på att den specialpedagogiska kompetens specialpedagoger besitter inte används när skolorna utformar extra anpassningar. Rektorers distansering till stödinsatsen och stödinsatsens underordnade roll vid resursstyrning riskerar utöver det att begränsa den enskilda lärarens möjligheter att genomföra stödinsatsen. Ytterst är det elever som drabbas genom felaktig, sen, eller utebliven stödinsats, vilket står i strid med skollagens krav på inkluderande och likvärdig utbildning.

Uma das condições que mais influencia a competitividade entre instituições é a qualidade educativa. As capacidades profissionais necessárias à sociedade obrigam a uma necessária medição da qualidade na educação, no sentido do investimento na melhoria contínua para o atingir da excelência. O modo como está constituído e escola pública e o sistema de educação, não permitem dar resposta às contínuas solicitações que lhes são colocadas, do mesmo modo que o fizeram, quando enfrentaram profundas alterações à educação pública no século passado. Esse aspecto levará a um falhanço global da Escola, com consequências terríveis para a educação pública. As Direcções das Escolas e os Coordenadores de Departamento devem preparar-se e adquirir competências que lhes permitiram fazer face aos novos desafios que a Escola enfrenta. A Qualidade da educação pública depende do modo como directores e líderes intermédios lidarem com o conceito de Qualidade e com as ferramentas que utilizam para que a possam medir. Hoje em dia, a qualidade deve se medida e vista como uma vantagem competitiva. O uso de uma ferramenta de autoavaliação, desenvolvida no espaço europeu, Common Assessment Framework - CAF, originária na European Foundation for Quality Management (EFQM), e que estabelece várias dimensões, vai no sentido da promoção da Gestão da Qualidade Total. Este aspecto reforça a ideia de que estamos a enfrentar uma filosofia de integração relativa à qualidade e, ao mesmo tempo reflecte a lógica da relação entre objectivos e resultados. Este estudo pretende dar uma nova perspectiva da importância das lideranças intermédias nos Departamentos Curriculares da Escola Secundária em estudo. O seu objectivo é dar uma imagem da percepção que os colaboradores - professores - do Departamento Curricular a que pertencem através da aplicação da CAF e, ao mesmo tempo, entender o enquadramento estrutural da escola, se no sentido da Burocracia Profissional ou, por outro lado da Adhocracia. - ABSTRACT: One of the conditions that most influences the competitivness among institutions of education is quality. As society increasingly demanding in terms of professional skills it is necessary to measure and assess the quality of education through continuous improvement to achive excellence. Public schools and school systems as they are presently constituting, are simply not led in ways that enable them to respond to the increasing demands they face under standarsbased reforms the way they have responded to other attempts at broad scale reform of public education over the past century, they will fail massively and visibly, with an attendant loss of public confidence and serious consequences for public education. School leaders, principals or department leaders must be prepared to achive all kind of technical tools to face the new challenges of educational organization. The Quality of public education depends on the ways schools, top and intermediate leaderships deal with the concept of quality and with the tools they use to measure and achived it. Currently, the quality must be measured and seen as competitive advantage. The use of a tool for self-evaluation of quality, developed at EU level, The Common Assessment Framework (CAF), has its origin on European Foundation for Quality Management (EFQM) which defines and establishes the several dimensions that constitutes the Total Quality Management, reinforcing the idea we were facing an integrate philosophy and, at the same time, shows the logic connection between enablers and results. This study pretends to give a new approach to the importance of intermediate leaderships in a Secondary School Departments. It is a case study of a Portuguese Secondary School and it aims to know what is the school and department perception of collaborators (teachers), in several points of the enablers and to get the degree of teacher's work satisfaction as well it tries to understand if the present concept of school structure is a maintenance of a burocratic system or, on the other hand, it tries to approach the mintzeberguian adhocratic system.

Submitted by Viviane de Oliveira (viviane_oliveira2602@hotmail.com) on 2016-12-16T17:33:45Z No. of bitstreams: 1 Dissertação VIVIANE DE OLIVEIRA MEX 2015.docx: 4915351 bytes, checksum: 782a446a5f7763951639dae5a8921b24 (MD5)
Approved for entry into archive by Janete de Oliveira Feitosa (janete.feitosa@fgv.br) on 2016-12-19T15:29:01Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação VIVIANE DE OLIVEIRA MEX 2015.docx: 4915351 bytes, checksum: 782a446a5f7763951639dae5a8921b24 (MD5)
Made available in DSpace on 2016-12-22T12:56:33Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação VIVIANE DE OLIVEIRA MEX 2015.docx: 4915351 bytes, checksum: 782a446a5f7763951639dae5a8921b24 (MD5) Previous issue date: 2016-11-16
O objetivo deste trabalho é analisar os mecanismos de gestão de projetos e inovação no Instituto Nacional de Tecnologia, propondo possíveis soluções para o aprimoramento da gestão da inovação na instituição estudada, tendo em vista os paradoxos a serem encontrados. Para tanto, buscou-se compreender quais os paradoxos organizacionais que estão envolvidos na gestão da inovação do Instituto e quais os desafios para superar estes paradoxos aprimorando a gestão da inovação neste Instituto de pesquisa. Estudos sobre paradoxos vêm ganhando cada vez mais espaço nas organizações, devido a sua importância e por este tema ser apresentado como modelo explicativo na transição da sociedade atual entre as organizações burocráticas e pós- burocráticas. Este tema está mais presente hoje, devido ao contexto socioeconômico enfrentado pelas organizações, que reforça as contradições entre os modelos professados e os modelos praticados. Com o apoio de alguns colaboradores do Instituto, foi realizada uma pesquisa a fim de verificar os possíveis paradoxos observados na instituição, sob o ponto de vista dos entrevistados. As soluções propostas pelos entrevistados foram: a implementação de um sistema de gestão por competências (ou Modelo Político de Gestão de Pessoas) e a implementação de ferramentas de Total Quality Management como melhoria contínua de processos de inovação e processos organizacionais, além disso, do redesenho de alguns processos de gestão. Neste sentido, a pesquisadora após analisar as entrevistas e os paradoxos relatados que se referem à inovação x burocracia, propôs um redesenho do design organizacional do Instituto, e a adoção de uma nova forma organizacional compatível com os objetivos de inovação, ou seja, a adhocracia.

Submitted by Rodrigo Almeida (rodrigo.lessa.almeida@gmail.com) on 2015-01-06T22:14:20Z No. of bitstreams: 1 Versão de Entrega_Dissertação Final_Rodrigo Lessa de Almeida.pdf: 1359408 bytes, checksum: 3300a078db39c85b0dc3264bfa15c4a9 (MD5)
Approved for entry into archive by Janete de Oliveira Feitosa (janete.feitosa@fgv.br) on 2015-01-09T12:56:16Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Versão de Entrega_Dissertação Final_Rodrigo Lessa de Almeida.pdf: 1359408 bytes, checksum: 3300a078db39c85b0dc3264bfa15c4a9 (MD5)
Approved for entry into archive by Marcia Bacha (marcia.bacha@fgv.br) on 2015-01-16T19:07:04Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Versão de Entrega_Dissertação Final_Rodrigo Lessa de Almeida.pdf: 1359408 bytes, checksum: 3300a078db39c85b0dc3264bfa15c4a9 (MD5)
Made available in DSpace on 2015-01-16T19:07:55Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Versão de Entrega_Dissertação Final_Rodrigo Lessa de Almeida.pdf: 1359408 bytes, checksum: 3300a078db39c85b0dc3264bfa15c4a9 (MD5) Previous issue date: 2014-12-10
Este estudo objetiva identificar os principais desafios que a Agência X encontrou no caminho do desenvolvimento de um modelo de gestão de pessoas por competências e quais as possíveis formas de superar esses desafios, tendo como foco a percepção e o entendimento dos entrevistados. A organização estudada procura, há tempos, amadurecer o processo de elaboração de um plano de cargos e salários baseado em mérito e competência, que culminou na aprovação da nova modelagem institucional em gestão de recursos humanos. Com este ferramental típico da iniciativa privada, dedica-se a Agência X, fortemente, à criação de um ambiente favorável para uma gestão eficiente e produtiva, claramente alinhada aos conceitos de uma adhocracia e de uma organização inovadora sustentável. Ocorre que todo processo de mudança organizacional encontra seus desafios e seus obstáculos. No complexo ambiente das empresas públicas, este processo não é diferente, sendo ainda mais forte e evidente. Elaboraram-se, nesta pesquisa, três tipologias de grupos organizacionais, tendo como base a forma de entrada na organização: o Grupo 01 'da Oposição' – os funcionários com entrada pró-forma, o Grupo 02 'Favorável Financeiro' – os funcionários com entrada por concurso público e o Grupo 03 'Favorável Meritocrático' – os funcionários com entrada por concurso público e que exercem cargo de confiança. As análises demonstraram que os funcionários com entrada pró-forma são contrários ao novo plano por motivos que perpassam condições financeiras e motivos de ordem técnica. Os demais grupos são favoráveis ao novo plano exatamente pela lógica inversa, ou seja, motivos financeiros e motivos de ordem técnica são identificados como os principais incentivadores da nova modelagem institucional. Os maiores desafios encontrados pela Agência X foram: o enorme período apático da própria organização em relação às questões meritocráticas, como na demora pela realização de seu primeiro concurso público, a falta, no passado, de um comando superior dentro da empresa com o intuito de fortalecer a instituição no cenário nacional e internacional com foco na valorização das atividades e ações realizadas pelo seu corpo funcional, e a acomodação instalada nos empregados, fruto de gestões passadas que não se preocupavam com a gestão por resultados, perdendo o foco no desenvolvimento sustentável. Por fim, neste cenário de estagnação, a Agência X entendeu a lógica de poder e os aspectos culturais envolvidos nos grupos organizacionais, e optou, mesmo sabendo das resistências que seriam encontradas, pela priorização da profissionalização, e gestão por resultados e competência. Desenvolver as competências individuais e coletivas alinhadas com as estratégias organizacionais foram fatores determinantes para a Agência X vencer obstáculos e conseguir, depois de muitos anos, implementar uma ferramenta típica da gestão privada na esfera pública, com foco em competências, mérito e resultados, sendo assim, o maior avanço histórico da organização no sentido de fortalecer seus funcionários e robustecer a empresa dentro do cenário político nacional e internacional.
This study aims to identify the main challenges that Agency X has found in the way of developing a human management model by competence and which the possible ways are to overcome those challenges, focusing on respondents’ perceptions and views. The studied organization has been seeking, for some time, to mature the process of drafting a plan for jobs and salaries based on merit and competence, which culminated in the adoption of a new institutional model to human resource management. With those typical tools of private enterprise, Agency X aims the creation a favorable environment for an efficient and productive management clearly aligned with the concepts of an adhocracy and a sustainable innovative organization. However, every process of organizational change faces its challenges and its obstacles. In the complex environment of public companies this process isn’t different, being even stronger and more evident. It has been elaborated in this research three types of organizational groups, based on the admission way into the organization: Group 01 'Opposition' - employees with proforma admission, Group 02 'Favorable Financial/Financially For' - employees with admission by applying to a public vacant position and Group 03 'Meritocratic Favorable/For' - employees admitted by applying to a public vacant position, and in charge of a trust position. Analysis showed that employees with proforma admission are against the new plan for reasons that pervade financial conditions and technical reasons. The other groups are in favor of the new plan exactly for the reverse logic. Financial and technical reasons are identified as the main supporters of the new institutional model. The biggest challenges faced by the Agency X were: Huge listless period of meritocratic organization regarding issues such as delay in the holding of its first public offer of vacant position, the lack, in the past, of a higher command within the company in order to strengthen the institution in the national and international scenes with a focus on developing the activities and actions carried out by its staff and the accommodation feeling installed on employees, as the result of past administrations that were not concerned with the management by results, losing the focus on sustainable development. Finally, in that stagnation scenario, Agency X understood the logic of power and cultural aspects involved in the organizational groups and decided, even though the resistance that would be encountered, by prioritizing the professionalization by the prioritization of professionalization and by management by results and competence. Develop individual and collective skills aligned with organizational strategies have been determining factors for the Agency X overcome obstacles and be able to, after many years, implement a typical tool of private sector management in the public sphere, focusing on competence, merit and results, being, thus, the largest historic breakthrough of the organization to strengthen its employees and strengthen the company in the national and international political scenarios.

碩士
國立交通大學
管理學院碩士在職專班經營管理組
93
Many large-scale institutions have come to a finding: plenty of occasional, physical, and massive missions cannot be fulfilled solely relying on established structure of organizations. Thus, it is necessary to set up an adhocracy. This thesis, based on theory and literature research, takes Taipei City Government as an example for case study. Digging into the status quo of Taipei City Government’s adhocracies, this study analyzes their qualities, establishment foundations and motives, in order to deduce the conditions or standard of setting up an adhocracy, which might as well work as an evaluation of other public affair departments. This thesis consists of three parts. Part I, the discussion of theory, aims to further study the definition of task forces, the theory of an adhocracy, and domestic and international literature, and works as the basis of the theory establishing task forces. Part II is a case study of the work forces of Taipei City Government, via questionnaires in order to understand their status quo and review them. Part III presents the conditions or standards of establishing task forces as the foundation of reviewing approval/ disapproval and plausible suggestions. By means of this thesis’ discovery, the operation of Taipei City Government’s adhocracy has attained maturity; the existence of task forces is needed and valuable. Although the annual fixed time check is necessary, the amount of task forces shall not be strictly controlled. Only if they are consistent with the conditions of establishment, under the permission of regulations, and based on the need of business, task forces are allowed to operate in order to fulfill temporary missions and achieve the goals of organization.

У статті аналізується роль державних технологій при реалізації національних проектів. Обґрунтовується необхідність зміни державних технологій в умовах сучасної України. Головна увага зосереджена на адхократії, як одній з технологій, адекватних сучасній постіндустріальній цивілізації
В статье анализируется роль государственных технологий при реализации национальных проектов. Обосновывается необходимость изменения государственных технологий в условиях современной Украины. Основное внимание сосредоточено на адхократии, как одной из технологий, адекватных реалиям современной постиндустриальной цивилизации
The article analyzes the role of the state of technology in the implementation of national projects. The necessity of changing the state of technology in today's Ukraine. It focused on the adhocracy as one of the technologies that are adequate to the realities of the modern post-industrial civilization