Dissertations / Theses: 'Adjektiva'

1

Reiße, Christiane. "Die Negation von bar-Adjektiven – eine korpuslinguistische Untersuchung mithilfe von Data-Mining-Methoden." Master's thesis, Universitätsbibliothek Chemnitz, 2006. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:swb:ch1-200600274.

Full text

Abstract:

Diese Arbeit liefert einen Beitrag zur Erforschung der Negation von bar-Adjektiven. Bar-Adjektive können auf zwei verschiedene Weisen negiert werden: durch Präfigierung mit un wie in undenkbar und durch vorangestelltes nicht wie in nicht essbar. Die Negation mit nicht ist immer möglich. Die Negation mit un unterliegt hingegen bestimmten Restriktionen. Diese Restriktionen zu erforschen ist Gegenstand dieser Arbeit. Es wird dafür ein integrierter Ansatz aus Korpusanalyse und Data Mining benutzt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Glushak, Vasiliĭ Mikhaĭlovich. "Kognitive Grundlagen der Adjektive im Russischen, Deutschen und Litauischen." München : Utz Verlag Wissenschaft, 2002. http://catalog.hathitrust.org/api/volumes/oclc/55636718.html.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Lindner, Jutta. "Die Wortbildung russischer Adjektive mit dem semantischen Merkmal "Intensität"." Hamburg Kovač, 2005. http://www.verlagdrkovac.de/3-8300-2162-3.htm.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Kulakov, Sergey. "Modale Adjektive auf "-fähig" im Frühneuhochdeutschen, Neuhochdeutschen und Gegenwartsdeutschen." Marburg Tectum-Verl, 2005. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=3008881&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Lindner, Jutta. "Die Wortbildung russischer Adjektive mit dem semantischen Merkmal "Intensität" /." Hamburg : Kovač, 2006. http://www.verlagdrkovac.de/3-8300-2162-3.htm.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Keränen, A. (Anni). "Att översätta barnlitteratur:hurdana adjektiv använder översättaren i boken Taikatalvi?" Bachelor's thesis, University of Oulu, 2016. http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201606142499.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Isaksson, Frida. "Flickors och pojkars användning av adjektiv i berättande texter utifrån ett genusperspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-103793.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to examine six girls and boys in grade 4 use of adjectives in narrative texts and examine students' perception and experience of writing from a gender perspective. The methods used were text analysis and an interview. The results showed that girls write more adjectives than boys, but no further significant difference in their use of adjectives was found. There was a certain stereotypical difference in which adjectives they wrote and their attitudes toward writing. Girls are more positive to writing and see writing primarily important for school, while boys think writing is important to succeed in life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Lund, Josefin. "Vackra damer och förtjusande gasrespons : Värderande adjektiv ur ett genusperspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34348.

Full text

Abstract:

I denna studie analyseras sex nummer av Svensk Damtidning och fyra nummer av Auto, motor & sport med syfte att klargöra huvuvida talspråksstereotypen att kvinnors språk är mer känsloladdat än mäns kan appliceras även på skriftspråk. Enligt talspråksstereotypen använder kvinnor fler värderande adjektiv än män, och dessa adjektiv tenderar att vara mer känsloladdade vid kvinnlig användning. Därför excerperas och kategoriseras värderande adjektiv utefter om de är neutrala eller känsloladdade. Studien undersöker även eventuella mönster över hur manliga och kvinnliga skribenter använder de värderande adjektiven, genom insamling och kategorisering av de substantiv och pronomen som de aktuella adjektiven står som bestämning till. Resultatet visar att de kvinnliga skribenterna i undersökningen generellt tenderar att använda fler värderande adjektiv än män, men skillnaden är där mycket liten. Däremot pekar resultatet mer tydligt på att just känsloladdade värderande adjektiv återfinns i högre frekvens i de kvinnligt producerade texterna än i de manliga. De substantiv och pronomen som de aktuella adjektiven står som bestämning till är i männens fall uteslutande inanimata, medan de kvinnliga skribenterna väljer en liten del animata och störst del inanimata ord. Talspråksstereotypen kan delvis sägas stämma in även på skriftspråket, även om resultaten inte entydigt bekräftar detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Moa, Fahlström. "Hur komparerar andraspråkselever adjektiv? : En kvantitativ analys av andraspråkselevers adjektivkomparationer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323775.

Full text

Abstract:

Adjektiv kan kompareras på två olika sätt: antingen med suffixen -(a)re och -(a)st eller perifrastiskt med hjälp av gradadverben mer och mest. Forskning visar att det finns tendenser till ett mer frekvent användande av perifrastisk adjektivkomparering bland språkanvändare vilket tyder på att en eventuell språkförändring håller på att ske. Syftet med föreliggande studie är att undersöka andraspråkelevers användande av adjektivkomparationer och huruvida det har förändrats över tid. Analysmetoden är en kvantitativ variabelanalys där komparerade adjektiv i elevtexter beräknas och jämförs. Materialet består av 88 narrativa elevtexter hämtade från nationella proven i svenska som andraspråk åren 2003 och 2013. Resultatet visar att andraspråkseleverna i det undersökta materialet inte följer trenden mot mer perifrastiska konstruktioner utan att de, tvärtom, till övervägande del använder suffixkomparerade adjektiv. Slutsatsen är att därför att suffixkom-paration står stark i andraspråkselevernas texter samt att det är möjligt att ifrågasätta den potentiellt pågående språkförändringens framfart – åtminstone bland andraspråkselever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Kirschbaum, Ilja. "Schrecklich nett und voll verrückt Muster der Adjektiv-Intensivierung im Deutschen /." [S.l. : s.n.], 2002. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=969264437.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Nordén, Anton Harry. "Adjektiv i hög grad : En korpusstudie av förstärkares distribution i svenska." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för allmän språkvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-117946.

Full text

Abstract:

Studien är en korpusbaserad undersökning av hur bloggare vanligen förstärker adjektiv på svenska, och om förstärkningen varierar utifrån vilka adjektiv och/eller substantiv som modifieras. Tidigare litteratur belyser exempelvis hur adjektivförstärkning kan styras av semantiska och kontextuella faktorer samt hur förstärkare ofta grammatikaliseras. Undersökningen ämnar deskriptivt komplettera tidigare observationer, genom analys av större datamängder än motsvarande studier av svenska. Datan hämtades ur korpusen Swedish Blog Sentences (>6 miljarder tokens). Alla sammansatta adjektiv, adverb följda av adjektiv samt liknelser (”ADJ som en/ett N”) extraherades automatiskt. Därefter listades manuellt de 20 vanligaste förstärkande förleden, adverben och liknelserna, totalt och för 26 utvalda adjektiv. ”Förstärkning” definierades som ett uttryck för ’hög grad’ av egenskapen som adjektivet betecknar. Resultaten visade att förleden och adverben är nära Zipf-fördelade totalt sett, och ofta för enskilda adjektiv. Vidare fastslogs att adjektiv förstärks olika mycket och med olika förstärkare. Resultaten bedöms stödja teorin kring affixoider och grammatikalisering samt graderbarhet hos adjektiv. Det föreslås att framtida större studier skulle belysa skillnaden mellan lexikalt specifika och generella förstärkningar. Slutligen argumenteras för att liknelserna fyller samma förstärkande funktion som förleden och adverben.
The study is a corpus-based investigation of how bloggers usually reinforce adjectives in Swedish, and if the intensification varies according to the adjectives and nouns that are being modified. Earlier literature shows for example how intensification of adjectives may depend on semantic and contextual factors and how intensifiers often undergo grammaticalization. The study aims to descriptively contribute to earlier observations, by analysis of more data than used in comparable studies of Swedish. The data comes from the corpus Swedish Blog Sentences (>6 billion tokens). All adjectival compounds, adverbs preceding adjectives, and similes (”ADJ som en/ett N”) were automatically extracted. Then the 20 most frequent reinforcing left parts of compounds, adverbs and similes, totally as well as for 26 chosen adjectives, were manually listed. ”Reinforcement” was defined as an expression of ’high degree’ of the feature that the adjective expresses. The results showed that the left parts along with the adverbs follow a Zipfian distribution, in total and often for individual adjectives. Moreover, it was shown that adjectives are more or less reinforced, and by different reinforcers. The results are seen as supporting theories about affixoids and grammaticalization, and also gradability in adjectives. It is suggested that future bigger studies would illuminate the difference between lexically specific and general reinforcers. Finally, it is argued that similes serve the same reinforcing function as the left parts and adverbs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Borgqvist, Linda, and Helena Vilhelmsson. "Beskrivande och berörande elevtexter – hur viktiga är adjektiven?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4124.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökning var att se om hur viktiga adjektiven är för att elevers texter ska kunna anses som goda i bemärkelsen beskrivande och berörande. För att söka svar på frågan samlades tjugo autentiska elevtexter från högstadiet in, för att analyseras i hur mängden adjektiv kunde kopplas till att göra en text beskrivande och berörande. Adjektiven granskades i sitt sammanhang, i den mening de funnits i texten, för att se till helhetsintrycket. För att analysen skulle kunna genomföras valdes relevant litteratur till ämnet ut. Väsentliga begrepps befintlighet i elevtexterna som stilvärde, ordförråd, stilfigurer, betydelseomfång, intensionsdjup och ord för att skapa stämning har undersökts i analysen. Resultatet visade på att adjektiven är väldigt viktiga i en text som ska kunna anses som en god beskrivande och berörande text. I diskussionen kring vad som framgår i undersökningen, visar det sig att valet av ämne och innehåll, eventuella förberedelser, läsvanor, självförtroende och ordförråd kan höra samman med textresultatet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Bons, Iris. "Polysemie und Distribution zur Theorie und Methode einer korpusbasierten Semantik deutscher Adjektive." Giessen Giessener Elektronische Bibliothek, 2009. http://geb.uni-giessen.de/geb/volltexte/2009/7356/index.html.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Blöhdorn, Lars M. "Postmodifying attributive adjectives in English an integrated corpus-based approach." Frankfurt, M. Berlin Bern Bruxelles New York, NY Oxford Wien Lang, 2008. http://d-nb.info/99131008X/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Benzer, Halis. "Eine kontrastiv linguistische Darstellung der Adjektive in der türkischen und der deutschen Gegenwartssprache." [S.l. : s.n.], 2000. http://deposit.ddb.de/cgi-bin/dokserv?idn=961052414.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Öis, Kristiina. "Små söta prinsessor och starka hjältar : Sagoroller och personbeskrivande adjektiv i svenska konstsagor." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-110574.

Full text

Abstract:

I denna språkvetenskapliga uppsats inom ämnet språk och kön undersöker jag svenska konstsagor ur sagosamlingen Bland tomtar och troll ur ett genusperspektiv. Mitt syfte är att undersöka ifall det finns eller har funnits några skillnader mellan konstsagor skrivna av kvinnliga och manliga författare när det gäller personbeskrivande adjektiv och val av persongalleri. Analysmaterialet består av fyra årgångar Bland tomtar och troll (1913–1992) och hela analysmaterialet innehåller sex sagor av kvinnliga författare och sex sagor av manliga författare. Jag använder mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultatet visar att det finns skillnader mellan sagor skrivna av kvinnliga och manliga författare och att dessa skillnader är störst i början av 1900-talet. Den mest påfallande skillnaden ligger i valet av persongalleri: de kvinnliga författarna föredrar prinsessor medan de manliga författarna föredrar hjältar. Resultatet visar också att de kvinnliga författarna beskriver sina personer mer utförligt än de manliga författarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Couturier, Kaijser Vilma. "Omöjlig, olycklig, oönskad : O-prefigerade adjektiv och particip i svensk blogg- och nyhetstext." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-131025.

Full text

Abstract:

Negationsaffigering av adjektiv förekommer i flera indoeuropeiska språk. Tidigare studier visar på tydliga mönster, som att den affigerade stammen ofta är avledd och har positivt värde. Affigeringen skapar en negativ antonym till det affigerade ordet. Syftet med denna korpusstudie är att undersöka o-prefixet i dagens svenska. I första delen undersöks prefigerade stammars form och värde. Studiens resultat visar att 91,5 % av de 563 mest frekventa orden har en avledd stam, många av dessa är deverbala. Bland de 100 mest frekventa orden har stammen främst positivt värde. Det förekommer asymmetri i prefixets användning. 11,2 % av studiens prefigerade stammar har inte en icke-prefigerad form. 48 av de 100 mest frekventa orden tillhör den semantiska typen MÄNSKLIG BENÄGENHET. Studiens andra del undersöker antonymförhållanden mellan prefigerade och icke-prefigerade ord. I de få fall där det inte råder ett direkt antonymförhållande har det prefigerade ordet ofta en mer generell och abstrakt betydelse än det icke-prefigerade. Det prefigerade ordet kan också ha en äldre, inaktuell betydelse av stammen. Denna studie visar inga tydliga mönster i generalitet eller abstrakthet i betydelse mellan prefigerade ord och lexikala antonymer till den icke-prefigerade stammen.
Affixal negation of adjectives occur in several Indo-European languages. Previous studies show recurring patterns: the affixed stem is derived and has a positive value. The affixation creates a negative antonym. This corpus-based study examines the prefix o- in modern Swedish. The form and value of prefixed stems are investigated. The results of this study show that 91.5 % of the 563 most frequent prefixed words have a derived stem and many are deverbal. Among the 100 most frequent words, the stems have a positive value. Asymmetry in the use of the prefix occurs. 11.2 % of the study’s prefixed stems do not have a non-prefixed form. 48 of the 100 most frequent words belong to the semantic type HUMAN PROPENSITY. The second part of this study investigates the antonymic relationship between prefixed and non-prefixed words. The prefixed word often has a more general and abstract meaning when there is no direct antonymic relationship. The prefixed word may also have an older meaning, which is no longer used today. This study shows no clear patterns in differences in generality and abstractness in meaning between the prefixed word and the lexical antonym to the non-prefixed word.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Carlberg, Matilda. "Att förstärka sinnelag och sinnesstämning : En korpusstudie av förstärkande förled hos svenska adjektiv." Thesis, Stockholms universitet, Avdelningen för allmän språkvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-118197.

Full text

Abstract:

Det saknas en beskrivning i den svenska grammatiken över hur adjektiv förstärks med hjälp av förled. Forskning visar att fenomenet med förstärkningar, även kallade intensifierare, uppmärksammats mer i andra språk. Syftet med denna undersökning var att beskriva och kartlägga användandet av förledsförstärkningar, samt se om det fanns några hittills oskrivna regler och mönster. Här gjordes en kvantitativ undersöking där frågeställningarna analyserades utifrån statistiska data insamlade ur två korpusar bestående av bloggtext. Adjektiv inom sinnelag, stabila egenskaper, och sinnesstäming, temporära egenskaper, samt parametrarna positiva och negativa adjektiv undersöktes. Adjektiven visade sig vara olika förstärkningsbenägna. Temporära adjektiv förstärktes hellre än stabila, negativa adjektiv hellre än positiva, kortare ord hellre än längre, och högfrekventa ord hellre än lågfrekventa. De mest grammatikaliserade förstärkningarna går att använda på större delen adjektiv och de mer lexikalt bundna på ett mindre antal adjektiv
There is no description in the Swedish grammar regarding how adjectives can be reinforced with prefixes, also known as intensifiers. Research shows that this phenomenon have recieved greater attention in other languages. The purpose of this study was to describe and map the use of prefix reinforcements, and see if any patterns or rules could be found. The quantitative research is based on statistical data collected from informal blog texts in two Swedish corpora. Adjectives on two types of mood, solid and temporary, as well as positive and negative, were investigated. The results showed that some types were more inclined to take reinforcements than others. Temporary adjectives took on more than solid ones, negative more than positive, as well as the short and frequent adjectives where more often reinforced than the longer and uncommon ones

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Bons, Iris [Verfasser]. "Polysemie und Distribution : zur Theorie und Methode einer korpusbasierten Semantik deutscher Adjektive / Iris Bons." Gießen : Gießener Elektronische Bibliothek, 2009. http://d-nb.info/1000416399/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Eaker, Birgit. "Adjektivet [grann] i svenska dialekter : en semantisk och dialektgeografisk undersökning /." Uppsala : Dialekt- och folkminnesarkivet, 1993. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35610088j.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Ralmé, Sascha. "Kaffesugen - ett adjektiv och en anledning att träffas. : Om äldres syn på sin vardag." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-129971.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att belysa hur äldre ser på och beskriver sina vardagsmiljöer, samt vilka möjligheter äldre upplever sig ha att påverka den egna vardagen. På en träffpunkt för äldre har deltagande observation med tematiskt öppna intervjuer genomförts under två veckor. Studien har resulterat i följande huvudteman: mötesplatser, gemenskap, beroende av andra, äldre och samhället, teknik samt dövgruppen. Dessa teman återger centrala element ur de äldres dagliga liv. Analysen av den insamlade empirin har gjorts utifrån två socialgerontologiska teorier, politisk ekonomi och åldrande samt livsloppsteorin. Dessutom har begrepp som ålderism, tunna band och dövkultur använts. Studien har visat att träffpunkten som mötesplats för äldre kompenserar när det sociala nätverket minskar. Att ha något att göra, ge en känsla av gemenskap och struktur åt vardagen. För äldre döva är rätten till teckenspråket och möjlighet att träffa andra döva mycket centralt. Dessutom är åldrandet och medföljande funktionsnedsättning något som präglar besökarnas vardag. Att behöva andras hjälp och olika samhälls insatser när orken avtar, är något som tvingar den enskilda att accepterar att egna val och önskemål försvåras, exempelvis gällande mat och tidsplanering eller valet av bostad. När allt kommer omkring bestäms samhällets insatser utifrån politiska och ekonomiska ramar. I de tematiskt öppna intervjuerna blir det tydligt att dessa ramar, under vilka olika insatser verkar, har en märkbar påverkan på äldres vardag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Schöntag, Roger. "Sprachkontakt: grammatische Interferenz im Französischen? : der Einfluß des Englischen auf das Stellungsverhalten des attributiven Adjektivs = Contact de langues: interférence grammaticale en français? /." München : Utz, 2009. http://d-nb.info/990864278/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Nesterud, Isabelle. "Alla vi barn i Genusbyn : En studie av beskrivande adjektiv i litteratur av Astrid Lindgren." Thesis, Uppsala University, Department of Scandinavian Languages, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7793.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka adjektiv som används för att beskriva flickor respektive pojkar i barnlitteratur, samt hur flickor och pojkar i lågstadiet väljer att beskriva sig själva. Jag har utgått från fem barnböcker, samtliga skrivna av Astrid Lindgren, och utifrån dem gjort en kompletterande enkätundersökning med en grupp lågstadiebarn.

I de utvalda böckerna plockades samtliga personbeskrivande adjektiv ut, för att därefter kategoriseras semantiskt efter sin betydelse. Med ett urval av de utplockade orden skapades därefter enkäten.

Den semantiska kategoriseringen visar att flickor och pojkar beskrivs med delvis skilda ord, samt att pojkar totalt sett beskrivs med en större variation av ord. Enkätundersökningen visar att när barnen beskriver sig själva så verkar de inte vara så bundna till könsföreställningar, men när de däremot ska knyta ord till ett specifikt kön är de väldigt samstämmiga och målar upp motsatsbilder av exempelvis den svaga flickan och den starka pojken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Kärrlander, Eva. "Skrabbig och skrallig, karsk och katig : en semantisk studie av svenska dialektala adjektiv avseende hälsotillstånd /." Uppsala : Dialekt- och folkminnesarkivet, 1993. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35599876d.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Åkerström, Linda. "Ett märkligt adjektiv på en medborgare : En intervjustudie av det praktiska medborgarskapet som identitet och ideal." Thesis, Södertörn University College, School of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1221.

Full text

Abstract:

The aim of this essay is to explore the lived citizenship and its ideal. First, the form and expression of citizenship practice and ideal is explored through a qualitative interwiev study of ten citizens in the southern suburbs of Stockholm. The perception and expectations of the nature of citizenship, presented by the informants, is then compared to their citizen ideal, as well as to the ideal presented and promoted by the Swedish government. The point of departure is theory of democracy. The essay calls attention to an observed lack of empirical studies in the field of deliberative theory of democracy as well as studies that more broadly bring the theory down to empirical earth. The method used here strives towards combining and interacting the theoretical and academic debate with empirical data of citizen experience. The result shows that the informants’ perceptions of their citizenship is largely liberal, though with participatory features. The citizenship ideal is closer to, but not in tune with, the more active and participatory democracy promoted by the Swedish government. The deliberative ideas, which have had a big influence on recent democracy projects in Sweden and generally, are not found to be supported by the informants.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Radatz, Hans-Ingo. "Die Semantik des Adjektivstellung : eine kognitive Studie zur Konstruktion "Adjektiv + Substantiv" im Spanischen, Französischen und Italienischen /." Tübingen : M. Niemeyer, 2001. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb399087361.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Ryttermalm, Karin. "The weak voice of the witches : A comparison of adjectives between male and female characters in Harry Potter and the Philosopher’s Stone and Harry Potter and the Half-Blood Prince." Thesis, Södertörn University College, School of Language and Culture, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2476.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Züwerink, Tim. "Possessivadjektive in slavischen Sprachen Morphosyntax und pragmatische Empirie." München Sagner, 2008. http://d-nb.info/990376435/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Feihl, Stefan. "Resultativkonstruktionen mit Prädikatsadjektiv und ihre Übersetzung aus dem Deutschen ins Französische, Italienische, Spanische und Portugiesische." Frankfurt, M. Berlin Bern Bruxelles New York, NY Oxford Wien Lang, 2007. http://d-nb.info/993421970/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Grutschus, Anke. "Strategien der Musikbeschreibung eine diachrone Analyse französischer Toneigenschaftsbezeichnungen." Berlin Frank & Timme, 2008. http://d-nb.info/99524653X/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Ottosson, Hanna. "Miljöbeskrivande adjektiv och stilistiska figurer : En studie av miljöskildringen i Frances Hodgson Burnetts berättelse Den hemliga trädgården." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6878.

Full text

Abstract:

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av miljöbeskrivande adjektiv och stilistiska figurer som används för att ge en bild av de olika miljöerna i Frances Hodgson Burnetts berättelse Den hemliga trädgården. De miljöer som analyseras är huset Misselthwaite Manor, heden, trädgårdarna och den hemliga trädgården. Metoden som används i uppsatsarbetet är en stilistisk metod som innebär en närläsande intensivanalys av den enskilda texten. Även kvantitativa och kvalitativa aspekter inkluderas i metoden. Analysen visar att följande typer av adjektiv förekommer i samtliga miljöskildringar: adjektiv som beskriver dimension, värdering, tillstånd och färg. Adjektiv som beskriver ålder hittas i miljöerna huset Misselthwaite Manor, trädgårdarna och den hemliga trädgården och de som beskriver sinnesstämning hittas i skildringarna av trädgårdarna och den hemliga trädgården. De klassificerande adjektiven hittas endast i skildringen av huset Misselthwaite Manor. Den vanligaste typen av adjektiv är de som utrycker värdering med sammanlagt 148 exempel. Stilfigurerna besjälning och liknelse förekommer i samtliga skildringar, medan metaforen saknas i beskrivningen av huset. Besjälning och liknelse är de vanligaste stilfigurerna, medan metaforen är minst representerad. Analysen visar även att den hemliga trädgården genomgår en positiv förändring, vilket inte är fallet med huset som förblir dystert. Samma typer av adjektiv används i de båda miljöerna förutom de klassificerande, som endast används i skildringen av huset Misselthwaite Manor, och de adjektiv som beskriver sinnesstämning, som används i skildringen av den hemliga trädgården. Den hemliga trädgården innehåller samtliga stilistiska figurer, medan huset saknar figuren metafor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Simunic, Roman Nino Verfasser], Tibor [Gutachter] [Kiss, and Ralf [Gutachter] Klabunde. "Datenakquisition und Datenanalyse von Nomen-Adjektiv-Komposita / Roman Nino Simunic ; Gutachter: Tibor Kiss, Ralf Klabunde ; Fakultät für Philologie." Bochum : Ruhr-Universität Bochum, 2018. http://d-nb.info/1157095712/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Greek, Annelie. "Korrelation mellan betyg och kön kopplat till textuellt användande av adjektiv, handlingsinriktade verb och pronomen i årskurs 6." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74724.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Det är sedan länge känt att pojkar presterar sämre än flickor vilket även forsknings- och PISA- resultat enstämmigt bekräftar. I nuläget vet man inte vad det beror på att pojkar presterar 90% av flickors resultat. Studien ämnar undersöka vilka korrelationer som finns mellan betyg och elever i årskurs 6 användande av adjektiv, handlingsinriktade verb och pronomen. Dessutom ämnar studien utröna vilka korrelationer som återfinns mellan pojkar och flickor i relation till betyg. I studien kartläggs pojkar och flickors ordklassanvändande, textomfång, kön och betyg. De ordklasser som analyseras är adjektiv, handlingsinriktade verb och pronomen. Även ett ordvariationsindex genomförs utifrån handlingsinriktade verb. En kvantitativ metod har använts för att analysera 94 nationella prov i svenska för årskurs 6. Materialet var samtliga elevtexter från en mindre skola, skrivna åren 2012 – 2014. Resultatet visar på små variationer mellan pojkar och flickors ordklassanvändande, textomfång samt betyg. Flickor som kategori visade sig prestera mer inom kategorierna textomfång, adjektiv och handlingsinriktade verb och hade också högre betyg än pojkar. Pojkar presterade marginellt bättre inom kategorin pronomen. Slutsatserna som framkommer i studien är att höga andelar av tidigare beskrivna ordklasser, textomfång eller ordvariationsindex inte per automatik resulterar i höga betyg. Sammanfattningsvis kan analyser med hjälp av ordvariationsindex visa bredden på elevens ordförråd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Simunic, Roman Nino [Verfasser], Tibor [Gutachter] Kiss, and Ralf [Gutachter] Klabunde. "Datenakquisition und Datenanalyse von Nomen-Adjektiv-Komposita / Roman Nino Simunic ; Gutachter: Tibor Kiss, Ralf Klabunde ; Fakultät für Philologie." Bochum : Ruhr-Universität Bochum, 2018. http://d-nb.info/1157095712/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Valentine, Bordal Heidi. "Privativa adjektiv och deras motsatsord : En studie i hur frånvaro och närvaro av en egenskap uttrycks i svenska." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-131153.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Englin, Sara. "Ridderliga män och hjälplösa kvinnor? : En språkvetenskaplig undersökning av fantasygenrens karaktärsgestaltning med adjektiv och adverb utifrån ett genusperspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19501.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka två fantasyromaners användning av personbeskrivande adjektiv och adverb utifrån ett genusperspektiv. Materialet är David Eddings (1997) bok Stenens väktare och Christopher Paolinis (2006) bok Eragon. Metoden är en kvalitativ närläsning utifrån ett genusperspektiv av dessa två verks första 100 sidor. I materialet analyseras åtta karaktärer för att urskilja vilka adjektiv och adverb som beskriver de kvinnliga respektive manliga karaktärerna. Analysen går över till en kvantitativ och kvalitativ undersökning, då de utvalda adjektiven och adverben sätts in i tabeller och räknas ut i procent som sedan tolkas. Resultatet visar att det finns skillnader i valet av de personbeskrivande adjektiven och adverben mellan de manliga och kvinnliga karaktärerna. Vilket är förväntat, men det finns även likheter som antyder på en samhällsutveckling, en utveckling i riktning mot mer jämställt. Brytningen av genusstereotyper skapar likheter mellan de manliga och kvinnliga karaktärerna, kvinnorna tillåts vara lika aggressiva som män och männen får vara mildare. Karaktärerna får beskrivas med samma adjektiv och adverb.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Wretström, Mari. "Han är snäll och hon känner sig lite ledsen : En semantisk studie av personbeskrivande adjektiv i populära barnböcker." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-168809.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Ružaitė, Ilona. "K. Sirvydo "Punktų sakymų" II dalies daiktavardis ir būdvardis." Master's thesis, Lithuanian Academic Libraries Network (LABT), 2005. http://vddb.library.lt/obj/LT-eLABa-0001:E.02~2005~D_20050622_153800-36999.

Full text

Abstract:

Die Morphologie des Substantivs und des Adjektivs des ersten Teiles eines der bedeutendsten ostlitauischen Schriftdenkmäler - der originalen Predigtsammlung von K. Sirvydas ,,Punkten des Redens“ - ist schon beschrieben (Šilaikienė, 2004). Diese Magisterarbeit ist für die Morphologie des Substantivs und des Adjektivs des zweiten Teiles von K. Sirvydas ,,Punkten des Redens“ gewidmet. In dieser Arbeit sind die Substantivs- und Adjektivsstämme des zweiten Teiles, ihre Formen, die in der Literatursprache und den Mundarten gebräuchlich oder nicht gebräuchlich sind, überblickt. Da werden auch Stammparadigmen gegeben, die Sprachfakten des I und II Teiles verglichen, die Ähnlichkeiten und die Unterschiede vorgelegt. Gesammeltes und beschriebenes Material erlaubt folgende Ausschlüsse zu ziehen: 1. Der II Teil von K. Sirvydas ,,Punkten des Redens", im Jahre 1644 nach dem Tod des Autors (von J. Jaknavičius vorbereitet) herausgegeben, unterscheidet sich vom ersten Teil der Arbeit. 2. Die entstandenen Unterschiede des I und II Teiles (die Fälle des Wandels e auf a am Anfang des Wortes, unkonsequentes uo Schreiben statt o, t, d Wandel in Afrikaten vor i, ie u.a.) hat J. Jaknavičius gemacht, aber ie statt uo, e und o, ou statt au Schreiben in den zirkumflexen Endungen, verschiedene Formen mit nicht östlichen an gehören dem anonymischen Redakteur. 3. Die Morphologie des Substantivs und des Adjektivs des I Teiles von K. Sirvydas ,,Punkten des Redens" unterscheidet sich vom II Teil der Arbeit. ... [to full text]

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Kunze, Chris. "Hectic, hippic and hygienic: adjectives in victorian fiction a semantic analysis." Frankfurt, M. Berlin Bern Bruxelles New York, NY Oxford Wien Lang, 2007. http://d-nb.info/992301564/04.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Sauereisen, Britta [Verfasser], and Jürgen [Akademischer Betreuer] Pafel. "Adjektive zwischen Syntax, Semantik und Kognition : eine sprachvergleichende kognitive Analyse anhand des Deutschen und Türkischen / Britta Sauereisen ; Betreuer: Jürgen Pafel." Stuttgart : Universitätsbibliothek der Universität Stuttgart, 2018. http://d-nb.info/117087729X/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Lindström, Cecilia. "Unga kvinnor och gamla män : En pragmatisk studie i bruket av adjektiv och substantiv vid gestaltning av kvinnor och män." Thesis, Högskolan i Gävle, Svenska språket och genusvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27002.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker språkbruket vid kvinnliga och manliga gestaltningar i klassiskaromaner i svensk litteratur, om detta språkbruk styrker stereotyper om kvinnor och mänsamt om författarens könstillhörighet påverkat språkbruket. Studiens material består avromanerna Doktor Glas av Hjalmar Söderberg, Mor gifter sig av Moa Martinson ochKejsarn av Portugallien av Selma Lagerlöf. Studiens teoretiska utgångspunkt är genusteorimed inslag av dekonstruktion, semantik, pragmatik och markerade konstruktioner.Vid datainsamlingen brukades metoden närläsning. Insamlade data bearbetades däreftermed en modifierad semantisk fältteori. Studiens resultat påvisade att språkbruket främststyrker stereotyper om både kvinnor och män samt att författarens könstillhörighet haften oansenlig påverkan på språkbruket.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Gomér, Gabriel. "Sverige – klart eller klara för final? : Användning av semantisk pluralkongruens mellan singulara subjekt och plurala predikativa adjektiv i nutida svenska." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-364568.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att utreda vilka faktorer som kan föranleda semantisk pluralkongruens mellan singulara subjekt och plurala predikativa adjektiv. Uppsatsen består av två delundersökningar. I den första delundersökningen har jag sökt i en korpussamling för att se vilka olika varianter av denna typ av semantisk pluralkongruens som förekommer och om texters formalitetsnivå spelar någon roll för detta. Resultatet visar att fenomenet förekommer även på förhållandevis formella stilnivåer, om än i annorlunda form än på de lägre. I den andra delundersökningen har jag med hjälp av en enkät bett enskilda personer att bedöma hur språkligt korrekt de har uppfattat meningar innehållande vissa typer av semantisk pluralkongruens. Resultatet tyder på att en stor mängd faktorer påverkar bedömningen av semantisk pluralkongruens, bland annat adjektivets innebörd, etablerade benämningar, underförståddhet, samt egenskaper hos attribut och andra plurala led. Dessa sammanfattas i åtta hypoteser, som potentiellt även kan fungera som principer för vidare forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Thorsén, Dennis. "Adjektivens roll i författarbeskrivningar : En läromedelsanalys inriktad mot adjektivanvändning och genus." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42485.

Full text

Abstract:

This essay examines the use of adjectives in author descriptions in teaching materials for the course Swedish. By qualitatively categorizing and counting adjectives according to different categories of adjectives, the study shows how adjectives affect and maintain gender structures and stereotypes of male and female characteristics. The result shows that the quantitative occurrence of adjectives is not a contributing cause for the maintenance of gender structures. Although the male author in the teaching materials are heavily overrepresented, they are not described with more adjectives than female authors. Instead, the results show that female writers are described with more adjectives than the male ones. The results of the study also show that gender structures and stereotypes are maintained through the qualitative use of adjectives, where female writers more often are described with adjectives that are closer to the private sphere. While the male writers are more often described with adjectives linked to the public.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Andreani, Mirco. "Ordklassers betydelse och effekter i enkätfrågor: Abstraktionsnivåer och Stereotyptänkande." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8488.

Full text

Abstract:

Enkäter används flitigt idag. Spector (1994) menade att endast en liten del av den förklarade variansen i enkäter utgörs av det som önskas mäta. Bryggan mellan respondenten och enkäten är språket. Enligt Whorf-Safir hypotesen styrs våra tankar av språket. Semin och Fiedler (1988) menade att ordklasserna har olika abstraktionsnivåer. Desto högre abstraktionsnivå ju mer rör den sig bort från kontexten resulterande i stereotyptänkande (Gilbert & Malone, 1995). Denna studie undersökte hur olika ordklasser påverkar svar. Huvudstudien var utformad som ett personlighetstest med påståenden. Resultatet uppvisade en skillnad mellan svaren då påståendena innehöll substantiv eller adjektiv. Respondenterna tenderade att instämma mindre då ordet var ett substantiv, något som förklarades med correspondence bias. Resultatet bekräftade tidigare studier. Replikering med engelsk enkät efterlystes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Rödholm, Siegrist Helena. "Eine eindeutig traumabezogene Verhaltensweise : Optionen, Komplikationen und Implikationen bei der Übersetzung von pränominalen erweiterten Adjektiv- und Partizipialattributen aus dem Deutschen ins Schwedische." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk (SPR), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105046.

Full text

Abstract:

This study investigates the Swedish translations of extended premodifiers in a non-fictional German text on pedagogical theory and practice. The aim is to analyse complications and implications connected to different translation options and strategies. The analysis is based on Solfjeld’s (2003, 2004) German-Norwegian translation studies, which propose a classification model for translation strategies for German extended premodifiers with regard to aspects of explicitation and implicitation. The results show relations between postnominal finite target clauses and explicitation on the one hand, and on the other hand between prenominal non-clausal units and implicitation. Explicitation tends to result in sentence splitting which affects the text length and text cohesion.In addition, the study defines three main categories of German extended modifiers. The first category of adverbial extender premodifiers describe time, degree, and perspective and can easily be transferred into Swedish premodifying structures. The second category includes objects or predicatives which must be transferred into postmodifying structures. For the extended premodifiers belonging to the third category, the transferring into pre- or postmodifying target structures is optional. The study shows that the complexity of the extended premodifiers is a crucial factor which determines the choice of translation strategy. While explicifying relative clauses have a high amount of correspondence with Swedish language structures, the analysis emphasizes that implicifying premodifying target structures have less negative impact on text length, sentence splitting and text cohesion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Löfstrand, Louise. "Helande och gudomlig eller djurisk och blodig? : En innehållsanalys av värderande adjektiv som används om nya religiösa rörelser och kristendom i läroböcker." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323853.

Full text

Abstract:

The purpose with this study is to research how new religious movements are depicted, in textbooks used for upper secondary school in religious education, in contrast to how Christianity is depicted, and if there is a more negative depiction around new religious movements. The content analysis uses/investigates three chosen textbooks, all written for Swedish upper secondary education. The content analysis uses quantitatively research whereas the depiction of Christianity and new religious movements are investigated by counting as well as analyzing adjectives used to describe, furthermore what emotive value the adjectives carry. Through qualitative and quantitative analysis the syntheses of an adjective the study shows that more negatively charged adjectives are more common describing new religious movements in two of the textbooks and throughout all textbooks, Christianity is described positively.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Vigren, Rebecka. "Stor stark back och underbara skridskoåkare : En undersökning av genusföreställningar i TV-pucken och Stålbucklan." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-352250.

Full text

Abstract:

Ishockey har sedan länge varit en sport som engagerat både män och kvinnor, men än är sporten inte jämlik mellan könen, vare sig gällande lön eller förutsättningar. I föreliggande uppsats undersöks hur sportkommentatorer beskriver hockeyungdomar i finalmatchen av TV-pucken och Stålbucklan 2017. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur genusföreställningar utmanas eller reproduceras i språkliga kommentarer av kommentatorerna i dessa hockeymatcher. Analysen bygger på en kvantitativ metod med räkning av hur många värderande adjektiv och adverb kommentatorerna använder i sina beskrivningar. Analysen bygger även på en diskursanalys, som rör användning av namn, kommentarer kring kropp och skridskoåkning samt TV-pucken som norm. Resultatet visar att kommentatorerna både utmanar och reproducerar stereotypiska genusföreställningar. Slutsatsen är att det fortfarande reproduceras stereotypiska genusföreställningar i TV-pucken och Stålbucklan, vilket kan bero på olika förväntningar på könen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Matsekh-Ukrayinskyy, Lyubomyr [Verfasser]. "Adjektivvalenz und präpositionale Komplemente : Eine framebasierte Untersuchung zu Syntax und Semantik der präpositionalen Komplemente bei Adjektiven / Lyubomyr Matsekh-Ukrayinskyy." Frankfurt : Peter Lang GmbH, Internationaler Verlag der Wissenschaften, 2015. http://d-nb.info/1080455868/34.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Dahlin, Veronica. ""OCH SEN LAGADE EN FINT SNÖGUBBE" : En jämförande studie av inlärare i svenska som andraspråk och deras grammatiska kompetens på SFI-nivåerna B, C och D." Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för forskning och utbildning i modern svenska (FUMS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225367.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om nio andraspråkselevers grammatiska kompetens i användningen av adjektivkongruens i attributiv och predikativ ställning samt spetsställning. Eleverna läser på nivåerna B, C och D inom svensk undervisning för invandrare på vuxenutbildningen (SFI), och dessa elever har gemensamma lektioner ibland. Syftet är också att jämföra dessa gruppers grammatiska kompetens utifrån processbarhetsteorin, som är en vedertagen teori över andraspråksinlärning. Processbarhetsteorin säger i stora drag att svenska lärs in i fem bestämda grammatiska steg vilka kommer i en bestämd ordning, och att dessa steg inte kan hoppas över. Det undersökta materialet har skrivits av informanterna utifrån en bildserie på åtta bilder, som har analyserats i en slags performansanalys som baseras på processbarhetsteorin. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan grupperna inom de undersökta strukturerna, och resultatet pekar också mot att det finns stora skillnader inom grupperna. Den grupp som läser på C-nivå är den grupp som har kommit längst i användningen av alla de grammatiska strukturerna. Den grupp som läser på B- nivå är den grupp som har lägst resultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Andersson, Eriksson Louise. "Domänen SVÅRIGHETER i svenska bloggtexter : Det svåra, hårda, tunga och komplicerade livet." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-184963.

Full text

Abstract:

Ett ord kan ha flera betydelser, vilket innebär att betydelsen är beroende av kontexten där ordet används. I denna korpusbaserade studie undersöks adjektiven svår, komplicerad, hård och tung som, antingen i sin grundläggande eller metaforiska betydelse, relaterar till den semantiska domänen SVÅRIGHETER. I enlighet med Rakhilina och Reznikovas (2016) frame-metod ämnas adjektivens kontexter, och således även betydelser, beskrivas genom att identifiera vilka substantiv som respektive adjektiv vanligen kombineras med i svensk bloggtext. De kombinatoriska möjligheterna (och begränsningarna) ställs både i relation till varandra, samt i ett bredare perspektiv till tidigare forskning om motsvarande lexem på andra språk. Adjektiven svår och komplicerad tenderar att samförekomma med en relativt bred variation av substantiv, medan adjektiven hård och tung ofta används med arbetsrelaterade eller tidsrelaterade substantiv. Flest likheter hittades å ena sidan mellan svår och komplicerad, å andra sidan mellan hård och tung. Skillnaderna var annars mer påfallande, trots många gemensamma kollokat, eftersom adjektiven även kunde associeras till olika bibegrepp. Studiens upptäckter ger särskilt stöd för att det mellan skilda språk finns olika associationer mellan SVÅRIGHETER och de lexem som relaterar till domänen, och därmed ges ytterligare anledning för framtida studier att undersöka kontexterna där lexemen används.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Adjektiva'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles