Academic literature on the topic 'Affärsmodell'

Målet med denna studie har varit att undersöka huruvida tillgänglighet inom IT och på internet kan vara värdeskapande för ett fallföretag specialiserat på utveckling av mobila IT-­‐‑lösningar, samt hur dessa potentiella värden kan realiseras. Det har gjorts genom en kvalitativ undersökning där stort fokus har legat på att hålla intervjuer med representanter från fallföretaget samt ett antal av dess kunder. Dessa intervjuer har baserats på en semistrukturerad intervjuguide som i sin tur är baserad på ett teoretsikt ramverk som tar upp tre huvudområden: tillgänglighet, värderealisering och värdeskapande, och affärsystem. Baserat på intervjuerna har sedan analyser kunnat göras för att få reda på vilken syn som finns rörande tillgänglighet i dagsläget samt hur fallföretagets förutsättningar ser ut inför en utvidgning av deras affärsmodell. Undersökningen har kommit fram till att området tillgänglighet med fokus på internet och IT är under utveckling och att marknaden är relativt ny och utan några riktigt stora aktörer. En av de största fördelarna med att ha kompetens inom tillgänglighet är att det skulle var en bra konkurrensfördel för utvecklingsfirman som skulle kunna vinna fler uppdrag genom att erbjuda särskild fokus på tillgänglighet.<br>The main purpose of this thesis work have been to determine if web accessibility can be of value for the case company, which is specialised on mobile solutions and IT, as well as find a way to make potential values into a reality. The project have been conducted in a manner of qualitative methodology where a great focus have been to interviewing employees at the case company as well as some representatives from their customers. The interviews have been conducted in a semi-­‐‑ structured fashion, based upon a theoretical outline consisting of: web accessibility, value creation and value realisation, and business model. The analysis has grounded in the results from the interviews, with the aim to determine the current overall view of accessibility and how the conditions for a future stretching of the business model of the case company. The conclusion of the study has been that the market for web development with a focus on accessibility is rather new and with few large contesters. One of the greatest advantages with accessibility is that it offers a competitive advantage for the case company so that it would be able to win more business by offering a special focus on web accessibility.

Dagens ekonomiska system bygger på en linjär modell där varor produceras, används och sedan slängs. Den linjära modellen tillsammans med en ökad befolkningsmängd som överkonsumerar planetens begränsade resurser, har bidragit till att mängden avfall och miljöproblem ständigt ökar. En cirkulär ekonomi presenteras i forskningen som ett avgörande steg mot ett mer hållbart samhälle. I en cirkulär ekonomi tillvaratas material och resurser i förlängda livscykler, vilket kan liknas vid ett slutet kretslopp. Uppsatsen är en kvalitativ studie med syfte att skapa en förståelse för vad sex företag i detaljhandeln har för uppfattning kring cirkulära affärsmodeller samt redogöra för hur väl anpassade deras affärsmodeller är till en cirkulär ekonomi. Studien ämnar även undersöka på vilket sätt design kan bidra till en mer cirkulär affärsmodell. Datainsamlingen har genomförts via semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, varav sex stycken var med grundare eller medgrundare av företag i detaljhandeln som arbetar med cirkulära arbetsmetoder. Empirin har analyserats utifrån den teoretiska referensramen, som bygger på tidigare forskning kring cirkulär ekonomi, cirkulära affärsmodeller, designtänkande och ekodesign. Studien visar att kunskapen kring begreppet cirkulär ekonomi är relativt låg, att de studerade företagen har delvis cirkulära affärsmodeller, men att det finns många utvecklingsområden för att uppnå ett helt cirkulärt flöde. Studiens resultat pekar på att design kan bidra med verktyg för att utforma mer hållbara strategier och lösningar på de hinder som finns i implementeringsprocessen av en cirkulär affärsmodell.

This study examines how an Information Technology consulting firm can act as an integrator for the Internet of Things. The aim is to contribute to a greater understanding of how the IoT-ecosystem looks and what roles an integrator can take in collaboration with partners. In order to create a deeper understanding of the topic a qualitative study was conducted with Softhouse's partners, customers, and themselves, in order to place them within the IoT-ecosystem. The study focused on examining how IoT solutions can be implemented in the forestry industry. The results show that Softhouse has a great potential to offer IoT solutions by a solid collaboration with partners. They should focus on becoming experts in data analysis through training and recruitment. Selection of partners for different projects depends on its size, complexity and type. Through analysis and by using the business model Business Model Canvas it is possible to see which partners are most suitable for which type of project. This was applied to two such cases with clients in the forest industry; Södra Skog and APEA Mobile Security Solutions.

Idag växer behovet av att hushålla jordens resurser med ett effektivt resursutnyttjande och ett mindre avfallshantering. Detta har bland annat resulterat i begreppen cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller som syftar till att möjliggöra ett kretslopp av jordens begränsade resurser. Idag finns ett stort utbud av teori inom ämnet, men få studier om hur cirkulära affärsmodeller fungerar i praktiken. Studien syftar därför till att utveckla en modell för cirkulära affärsmodeller och applicera ramverket på ett företag för att därefter identifiera vilka utmaningar cirkulära affärsmodeller i dagsläget står inför. Ramverket utgår från Osterwalder och Pigneurs igenkända affärsmodellkanvas kombinerat med teori kring cirkulär ekonomi och cirkulära affärsmodeller. Resultatet från studiens kvalitativa fallstudie visar först och främst att studiens framtagna modell av en cirkulär affärsmodell stämmer in i många avseenden på företagets. Studien visar att efterfrågan av att sälja begagnat i dagsläget är större än behovet av att köpa på andrahandsmarknaden. Ytterligare ett resultat studien visade är svårigheterna i att uppnå fullständig cirkularitet inom hela företagets affärsmodell. Detta beror på att dagens cirkulära affärsmodeller är beroende av andra aktörer och branscher, vars omställning och förutsättningar till en cirkulär ekonomi kan vara tidskrävande och kostsamt. En viktig del av cirkulära affärsmodeller blir därför att inkludera kunskapsspridning och en nära kommunikation om fördelarna med cirkulär ekonomi inom affärsmodellens kanaler för att påverka konsumtionsbeteendet och öka efterfrågan på att konsumera på andrahandsmarknaden. Ytterligare en viktig del att inkludera i cirkulära affärsmodeller är aktiviteter kring lobbying och opinionsbildning för att påverka beslutsfattare och industrier till omställningen av cirkulär ekonomi. Utifrån studiens fall är det framförallt viktigt att påverka tillverkningsindustrin av textilier till att producera hållbara material som går att återanvända i resursflödet. Avslutningsvis blev flexibilitet en tillkommande viktig aspekt att erbjuda och inkludera i en cirkulär affärsmodell för att dagens kunder ska välja att använda tjänster som påskyndar omställningen till cirkulär ekonomi.

Den pågående digitaliseringen kan ses som en av de mest väsentliga omvandlingarna av det moderna samhället, vilket har påverkat stora delar av näringslivet och människors vardag. Digitaliseringen har bidragit till omfattande förändringar i hur organisationer bedriver sin verksamhet och en av de främsta utmaningarna anses vara relaterade till utformningen av affärsmodeller. En bransch som formats av digitaliseringen är banksektorn, där utvecklingen har accelererat de tio senaste åren. Den svenska banksektorn har genomgått en omvandling som kännetecknats av en övergång från hierarkiska och byråkratiska strukturer till att följa principer om öppenhet och flexibilitet. De fyra storbankerna har länge dominerat den svenska banksektorn men utmanas av digitala aktörer i allt större utsträckning. Föreliggande studie syftade till att beskriva och analysera svenska stor- och nischbankers syn på förhållandet mellan digitaliseringen och affärsmodeller, vilket även innefattade att identifiera drivkrafter till förändringar av bankernas affärsmodeller. Tidsramen för studien avgränsades till de tio senaste åren, det vill säga, mellan år 2009 och 2018. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsstrategi och en fallstudie genomfördes. Studieobjekten utgjordes av storbankerna Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank samt de digitala nischbankerna Avanza och Nordnet. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av en metodtriangulering, vilket inkluderade elva semistrukturerade intervjuer och årsredovisningar. Vidare genomfördes analysen tematiskt med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade överlag på att samtliga banker hade genomgått stora förändringar i sina affärsmodeller, där det förekom både likheter och skillnader mellan stor- och nischbankerna. Drivkrafterna för ändring av bankernas affärsmodeller till följd av digitaliseringen var emellertid samma oavsett stor- eller nischbank. Bankernas affärsmodeller hade förändrats med avseende på kundinteraktioner, resurser, integration med externa partners samt intäktsströmmar och kostnadsstruktur. Avslutningsvis identifierades teknologisk utveckling, företagsstrategier och imitation, förändrade kundbeteenden, förändrade regelverk och nya aktörer som centrala drivkrafter för ändring av bankernas affärsmodeller till följd av digitaliseringen.<br>Digitalization has been one of the most transformative changes to our modern society. This shift has affected almost all aspects of daily life and extensively shaped how organizations operate. One of the most challenging aspects within digitalization is related to business models. The banking sector is a key example of an industry that has been continually shaped by digitalization. In the past decade, this development has rapidly accelerated and as a result, there is a need for banks to review their business models. The Swedish banking sector has been characterized by hierarchical and bureaucratic structures to follow principles of openness and flexibility. Four big banks have long dominated the Swedish banking sector; however, they are increasingly being challenged by digital players. This study aimed to describe and analyze how Swedish banks perceived the relationship between digitalization and business models, which includes identifying the driving forces behind the changes within banking business models. The study's timeframe was delimited to the last ten years, that is, from 2009 through 2018. A qualitative research strategy was applied in which a case study was conducted including four Swedish big banks (Handelsbanken, Nordea, SEB, and Swedbank) and two digital niche banks (Avanza and Nordnet). Data collection was carried out using a method triangulation, which included eleven semi-structured interviews combined with annual reports. The study was analyzed through a thematic qualitative content analysis. Overall, the study's results showed that digitalization has changed the business models of big and niche banks, both similarly and differently. Although, the driving forces behind the changes within the banking business models were similar regardless type of bank. Changes in the business models were primarily based on customer interaction, resources, integration of external partners, revenue streams and cost structure. Lastly, technological development, corporate strategy and imitation, changed customer behaviour, changed regulations and new market participants were identified as keydrivers for changing the banks’ business models as a result of digitalization.

Innovationer har betydelse för att både driva samhället framåt, men även för organisationers överlevnad. Det är en nyckelfaktor för att organisationer kan förändra och förbättra vad de erbjuder marknaden och möta kundernas behov. Förändringen påverkar även hur organisationen arbetar och därmed berörs även affärsmodellen. Vid benämning av organisationer framkommer det även att de består av både privata företag och statliga myndigheter. Respektive arbetar med olika syften, men innovation är fortfarande en nyckelfaktor för att de ska kunna leverera bästa möjliga värde till marknaden. Tidigare forskning visar däremot att statliga myndigheter står inför barriärer för att driva innovation som privata företag inte har. Vidare framkommer det även att traditionella teorier för affärsmodeller och innovation fokuserar på privata företag. Det finns därför ett behov av att undersöka hur traditionella affärsmodeller kan appliceras på statliga myndigheter och hur de anpassas genom innovation som drivs. Studien syftar således till att öka förståelsen för statliga myndigheters affärsmodeller, med målet att undersöka hur affärsmodellens delar anpassas genom innovationer och innovationsprocesser. Studien har en abduktiv ansats och en kvalitativ metod där fyra utvalda statliga myndigheter som driver en innovation i en innovationsprocess undersöktes: Lantmäteriet, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket och Försäkringskassan. Intervjuer har genomförts med representanter från respektive myndighet för att öka förståelsen för den innovation som de driver. Slutsatserna som studien visar är att samtliga undersökta myndigheter driver inkrementella och teknologiska innovationer för att förbättra antingen processer eller produkter. Vidare befinner sig även myndigheterna i en innovationsprocess och har inte genomfört en implementation ännu. För affärsmodellen ser vi att samtliga byggstenar anpassas, men inte signifikant. Effektivitetsdelen av affärsmodellen är den enda som det går att dra slutsatser om att den anpassas då interna resurser och aktiviteter måste läggas till för att kunna driva innovationen framåt. Det går inte att dra slutsatser om anpassningen av värdedelen av affärsmodellen, då detta först kan mätas när en implementation är genomförd.<br>Innovations are important for driving society forward, but also for the survival of organizations. It is a key factor for organizations to change and improve what they offer to the market and meet customer needs. The change also affects how the organization works and therefore the business model is also affected. When it comes to organizations, it also appears that they consist of both private companies and government authorities.Both work for different purposes, but innovation is still a key factor for them to deliver the best value to the market. Previous research shows, however, that government authorities face barriers to drive innovation that private companies do not have. Furthermore, it appears that traditional theories for business models and innovation focus on private companies. There is therefore a need to investigate how traditional business models can be applied to government authorities and how they are adapted to the innovation. The study thus aims at increasing the understanding of government authorities’ business models, with the aim of exploring how the parts of the business model are adapted to innovations and innovation processes. The study has an abductive approach and a qualitative method in which four governmental authorities that engage in innovation in an innovation process were investigated: Lantmäteriet, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket and Försäkringskassan. Interviews have been conducted with representatives from the respective authorities in order to increase understanding of the innovation they operate. The conclusions shown by the study are that all investigated authorities are pursuing incremental and technological innovations to improve either processes or products. Furthermore, the authorities are also in an innovation process and have not yet implemented the innovation. For the business model, we see that all building blocks are adapted, but not significantly. The efficiency part of the business model is the only one to conclude that it is adapted as internal resources and activities need to be added to drive innovation forward. We cannot draw conclusions about adjusting the value of the business model, as this can first be measured when an implementation is completed.

Idag talar forskare om en utveckling av digitaliseringen där allt är uppkopplat via ”Internet of Things” (IoT), eller på svenska ”Sakernas Internet”, som innebär att produkter förses med sensorer och inbyggda system. Dessa kan sedan kopplas upp mot Internet så att de olika produkterna kan kommunicera med sin omgivning. Även om forskare är oense om när detta nya paradigm kommer bryta ut, är de överens om att ett användande av IoT på rätt sätt medför fördelar då IoT optimerar och effektiviserar arbetsprocesser i företags värdekedjor. Vidare menar forskare att framgång inte längre är en fråga om teknologi, utan istället en fråga om transformationen hos företag samt vilka affärsmodeller som kan ta till vara på och skapa lönsamhet av denna utveckling. Tidigare forskning om affärsmodeller har fokuserat på innehållsmässiga aspekter i affärsmodellen och kommit fram med konceptuella modeller. En väletablerad sådan är canvas-modellen. Hur canvas-modellen kan användas i praktiken är däremot mindre utforskat. Syftet med denna uppsats har således varit att undersöka hur canvas-modellen fungerar i praktiken genom att utföra en fallstudie på Veolia Nordics nutida affärsmodell samt framtida visioner med hänsyn till Internet of Things (IoT). Uppsatsens undersökning visar att implementeringen av canvas-modellen på Veolias affärsmodell har begränsningar. I dagens ständigt föränderliga och konkurrensutsatta affärsmiljö krävs det att företag söker nya möjligheter samt utvärderar dessa mot affärssammanhang för att hitta en optimal passform. Detta innebär att företag, såsom Veolia, bör se affärsmodellen som en process som kräver progressiva förbättringar, snarare än en statisk bild över nutida data. Vidare anses canvas- modellen vara lämpligare att använda av företag som arbetar med produkter, snarare än tjänster. För att använda modellen som ett verktyg för strategiska beslut i ett företag som Veolia, är det lämpligt att den utvidgas till att karaktärisera fler byggstenar ur ett transformativt perspektiv. I utvecklingen av IoT skulle modellen exempelvis kunna anpassas utefter de särdrag inom paradigmet som forskare nämner i form av säkerhetsåtgärder och ansvarsfrågor då dessa är väsentliga att reflektera över vid beslutsfattande av strategiska initiativ. Sammanfattningsvis har studien visat vikten och nyttan av affärsmodeller samt behovet av att anpassa dessa till externa händelser såsom det nya paradigmet IoT.<br>Many researchers are currently discussing a development of the digitalization, where everything is connected via Internet of Things (IoT), implying that products are equipped with sensors and embedded systems. These sensors can be connected to Internet in order to communicate with their environment. Although researchers disagree on when this new paradigm will happen, they agree that the usage of IoT entails advantages for companies’ value chains, as it optimizes work processes. Furthermore, researchers argues that success not longer is a question of technology, but rather a question of the transformation of companies, and which business models that could take advantage and generate profit from this development. Previous studies regarding business models are focused on substance of the business model, which have resulted in conceptual models. One well-established model is the canvas-model. The usage of the canvas-model in practice is however less explored. The purpose of this study was thus to examine how the canvas-model works in practice by conducting a case study on the contemporary business model of Veolia Nordic. Future visions with respect to IoT have also been examined. The result of the study implies that the canvas-model is inadequate when implementing it on the business model of Veolia. The business environment is constantly changing and competitive, and businesses need to find innovative possibilities and evaluate them against the business context in order to find optimal solutions. This entails that companies, such as Veolia, should look at the business model as a process that requires progressive improvement, rather than a static image of contemporary data. Furthermore, the canvas- model is considered to be better suited for companies focusing on products, rather than services. To use the model as a tool for strategic decisions in a company like Veolia, it is appropriate that the canvas-model is extended to characterize more building blocks from a transformative perspective. When looking at the development of IoT, the model could be further adapted along the specificities within the paradigm, for example along the terms of security and liability issues, as these are important to consider when making decisions about strategic initiatives. This study has shown the importance of business models and the need to adapt these to external occurrences, such as the new paradigm IoT.