Academic literature on the topic 'Affärsstrategi'

Revisionspliktens avskaffande innebar att 72 procent av de svenska aktiebolagen inte är tvingade till revision enligt lag. Detta har lett till att revisionsbyråerna har fått anpassa sin affärsstrategi för att bemöta den nuvarande marknaden och klienternas behov. Även hela revisionsprofessionen har fått anpassa sig för att kunna bli mer öppna för förändringar som historisk varit strängt reglerade av egna restriktioner för hur man ska bemöta klienter och konkurrenter. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur revisorerna ser på revisionsbyråernas affärsstrategi efter avskaffandet av revisionsplikten. Vi har använt en abduktiv forskningsstrategi och en kvalitativ metod, där vi gjort fyra stycken intervjuer med revisorer från de fem största revisionsbyråerna i Sverige och även kompletterat detta med en dokumentstudie av byråernas hemsidor och årsredovisningar. Undersökningen visar enligt de intervjuade revisorerna att revisionsbyråernas affärsstrategi år 2011 fortfarande omfattar revision, men är idag även mer fokuserat på rådgivning, redovisning, sälj samt till en större grad än tidigare år marknadsföra sig mot de blivande och potentiella klienterna. Detta beror på att klienternas situation har förändrats sedan revisionspliktens avskaffande. De strategiska förändringarna påbörjades redan innan år 2011, men eskalerades efter revisionspliktens avskaffande. Uppsatsen bidrar med en större förståelse och kunskap om hur affärsstrategin för de fem största revisionsbyråerna i Sverige ser ut år 2011 efter avskaffandet av revisionsplikten. Resultaten av undersökningen är intressant för revisionsbranschen och revisorer, men även för studenter med avsikt att bli revisor.
The Audit obligation abolition has led to that 72 percent of the Swedish limited companies do not need statutory audit. This means that audit firms have had to adapt their business strategy to meet the current market and customer needs. Historically the profession was heavily regulated by their own restrictions on how to respond to clients and competitors. The entire audit profession has now had to adapt in order to become more open to changes. The purpose of this paper is to describe and analyze how auditors view the audit firms’ business strategy after the abolition of the audit obligation. We have used an abductive research approach and a qualitative method, involving four interviews with auditors from the five largest auditing firms in Sweden, we supplemented this with a documentary study of the firms’ websites and annual reports. According to the interviewed auditors the audit firms’ business strategy in 2011 still includes auditing. But today it is even more focused on consulting, accounting, sales, and to a greater extent than in previous years the firms market themselves to new and potential customers. These strategic changes began before 2011, but escalated after the audit obligation abolition. The study contributes to a greater understanding and knowledge of the business strategies for the five largest auditing firms in Sweden in 2011, after the abolition of the audit obligation. The survey results are interesting for the accounting profession and auditors, but also for students intending to become auditors.

Today companies in all industries use digital technology in their business strategy. In Sweden private actors have put digital health-care services on the market and the increased use of them has forced the digitalization of the Swedish health-care system. Studies have shown that usages of digital health-care services offered by the county council has been tenfolded during Covid-19. The majority are from Stockholm, Gothenburg and Malmo. A natural effect of digitalization is that competing companies start to imitate each other and begin to have similar properties. In Stockholm the inhabitants are used to a certain lifestyle and having many options of services to choose from, quick delivery and access. For many people where you live is a choice, you can stay or move away from the fast-paced environment. A small city can look entirely different when it comes to people’s expectations or desires. As a company owner, you can also choose. The digitalization gives you many possibilities, it shouldn’t be complicated nor expensive to implement a digital business strategy.

Bakgrund och problem: Konsumenter värderar individualism vilket leder till hög efterfrågan av unika produkter. Massproducerade produkter anses inte längre vara lika värdefulla vilket har utvecklat drop till en vanligt förekommande affärsstrategi. Modeföretag kan tillämpa drop i syfte att signalera unikhet genom att begränsa dess tillgänglighet. Marknadsföringen inom drop handlar om att framhäva produktens knapphet och på så sätt förstärka dess unika attribut. Modeföretag väljer att använda sig av sociala medier som marknadsföringsplattform för att stärka varumärkets community och skapa en hype kring lanseringen. I samband med att produkter behöver ha en förmåga att särskilja sig samtidigt som de kan tillfredsställa konsumenternas behov av att vara unika, behövs effektiva marknadsföringsstrategier som betonar produkternas knapphet, framkallar efterfrågan och skapar en känsla av gemenskap för konsumenten. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och kartlägga vad affärsstrategin drop innebär och hur det utvalda modeföretaget anpassar strategin i sin verksamhet, samt undersöka i vilken utsträckning knapphet, sociala medier som marknadsföringsplattform och unikhet kan utnyttjas i samband med drop. Avsikten med studien är att öka förståelsen för drop som strategi samt bidra med att berika forskningsområdet genom nya effektiva analyser och slutsatser kring vilka effekter limiterade produkter inom drop har på efterfrågan. Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där tre semistrukturerade intervjuer samt en observation har genomförts. Datainsamlingen har utgått ifrån fyra teman och frågeställningar som har förankring till studiens teoretiska referensramen. Resultat och slutsats: Resultatet i denna studie indikerar på att drop generellt ökar produktens exklusivitet och efterfrågan genom att skapa en illusion av knapphet. Vidare visar resultatet på att företag med hjälp av knapphet kan upprätthålla konsumenters uppmärksamhet och därmed öka lönsamheten. Studien indikerar på att det är väsentligt att begränsa antalet drop samt att det är viktigt att ständigt uppdatera produkterna så de upprätthåller sina unika attribut. Marknadsföring via sociala medieplattformar har en förmåga att höja värdet av varumärket och skapa en hype bland konsumenterna innan ett drop. Sociala medier är dessutom lönsamt att tillämpa då det inte kräver stora investeringar samtidigt som det möjliggör att nå ut till en bredare räckvidd konsumenter.
Background: Consumer value individualism which leads to a higher demand for unique products. Mass produced products are no longer considered as valuable which has developed drop into a common occurring business strategy. Fashion companies can apply drop in order to indicate uniqueness by limiting it’s availability. Marketing within drop is about emphasising the products scarcity and thus enhancing its unique attribute. Fashion companies choose to use social media as a marketing platform in order to strengthen the brand community and create a hype around the launch. As well as products need to be able to differentiate and at the same time satisfy the consumers need for uniqueness, it requires effective marketing strategies that emphasizes the products scarcity, provokes demand and creates a feeling of a community for the consumer. Aim: The aim of this study is to examine and map what the business strategy drop means and how the chosen fashion company adopts the strategy into their business, also examine to what extent scarcity, social media as a marketing platform and uniqueness can be utilized within drop. The intention of this study is to increase the understanding about drop as a business strategy as well as contribute to the research area through new effective analyses and conclusions about the effects limited products within drop have on the demand. Methodology: This study is based on a qualitative research method where three semi-structured interviews and one observation have been done. The data collection derives from four themes and the questions which are anchored from the theoretical framework. Findings and conclusion: The result of this study indicated that drop generally enhances the products exclusivity and demand by creating an illusion of scarcity. Furthermore the results show that companies can by scarcity gain the ability to maintain consumers attention and thereby increase the profitability. The study indicates that it is significant to limit the amount of drops as well as it is important to constantly develop the products in order to maintain their unique attributes. Marketing through social media platforms have the ability to increase the value of the brand and create a hype among the consumers before a drop. Social media is also profitable to apply because it doesn't need large investments even though it is possible to reach a wider range of consumers.

Det saknades teori kring vilka aspekter som var viktiga för potentiella kunder att väga in i ett beslut om övergång till molnbaserade affärssystem. I undersökningen har vi samlat tidigare forskning kring molntjänster generellt och sedan jämfört den med empiri från respondenter med erfarenhet av molnbaserade affärssystem. På så sätt har vi försökt koppla tidigare forskning och undersökt huruvida den är applicerbar på vår studie. Vi kom fram till att det framförallt är aspekter rörande säkerhet, ekonomi och affärsstrategi som kunder bör vara medvetna om när de planerar en övergång till molnbaserade affärssystem. Rörande säkerhet fann vi att det är viktigt att tänka på hur den fysiska lagringen sker och säkerhetsrutiner kring vem som handhar data och hur den säkerhetskopieras samt vem som äger datan. Ekonomiskt kan beslutet om en övergång påverkas av molntjänsters olika prismodeller, hur kostnader skiljer sig mot lokalt installerade system samt potentiellt dolda kostnader. Slutligen kan det affärsstrategiskt finnas avgörande aspekter i hur system interagerar med varandra, hur anpassad en tjänst är till mobila enheter samt att molntjänster enkelt kan skalas upp i storlek vid behov.

I min studie presenterar och analyserar jag resultat av hur ledande och ansvariga företagsledare inom HRM (Human Resource Management) ser på företagets arbete med kompetensutveckling. Det handlar också om hur kompetensstrategier kan samverka med affärsstrategier i praktiken. Undersökningen baseras på tre intervjuer med respondenter från tre skilda branscher. De representerar konfektionsindustri, telecom- och mejeribranschen. Den pedagogiska infallsvinkeln representeras av mina egna erfarenheter och det styrdokument som min nuvarande arbetsgivare använder sig av. En något överraskande slutsats är att skola och näringsliv allt mer intar samma perspektiv kring lärande. Det är också på det sättet att konkurrensutsatthet, företags lokalisering, företagsform och generella omvärldstryck påverkar utformningen av kompetensstrategin. Hur man arbetar med kompetens- och affärsstrategin styrs till exempel till viss del av vilken relation man har till kunderna. Gemensamma svårigheter är tidspressen som försvårar möjligheterna till utrymme, struktur, organisation för återkoppling, uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling. Samtidigt är man överens om den ekonomiska och sociala nyttan av en aktiv kompetensstrategi. Akilleshälen är administrativa, ekonomiska och tekniska mät och värderingssystem av kompetensutvecklingens värde. Det visar sig dessutom att det inte är någon markant skillnad i grund och botten mellan privata och offentliga organisationer när det gäller de stora frågorna. Det som skiljer dem är tillgängliga resurser och den struktur man arbetar i.

Att finna nya vägar för att reducera och effektivisera verksamheten blir allt vanligare bland dagens företag. Världen blir mindre och företag finner möjligheter att utveckla sin verksamhet med hjälp av andra företag. Detta innebär att de nationella gränserna alltmer börjar suddas ut, att söka internationella partners har därmed blivit allt vanligare för att integrera ny teknik och innovationer i verksamheten. Att välja att offshora delar av verksamheten till Indien innebär ofta nya utmaningar för företaget. I denna affärsrelation kommer företaget att möta kulturella, kommunikativa och organisatoriska skillnader. Dessa utmaningar kommer att innebära stora förändringar i den interna verksamheten där avsikten med förändring är att åstadkomma ett lyckat resultat. Att utveckla IT-funktioner och idéer tillsammans med en samarbetspartner som befinner sig i ett avlägset land där språk, synsätt, intressen skiljer sig åt kräver mycket engagemang, tid och tydlig kommunikation för att samordna verksamheterna. Vi har undersökt dessa fenomen för att få en förståelse över kommunikationen betydelse och vilka kommunikativa utmaningar SMF möter när de vänder sig till indiska IT-leverantörer för att utveckla verksamhetens IT-resurser.I den teoretiska delen lyfts det fram vad den tidigare forskningen säger om offshoring och offshore outsourcing. I vår empiriska del har undersökt på vilket sätt svenska och indiska företag vid IT-offshore hanterar processer, kulturella olikheter, relationen och ledarskap, och vilken betydelse den har kommunikativa förmågan i dessa sammanhang.I vår analys och slutsats har vi kommit fram till att offshoring och offshore outsourcing kräver mycket förberedelse där företaget noggrant går igenom processerna. Vid projektets integrering och precisering behöver kommunikationen vara tydlig och klar för att inga missförstånd ska uppstå. Med offshoring och offshore outsourcing finns det många möjligheter men också många utmaningar som kundföretaget måste hantera både internt och externt.
Program: Civilekonomprogrammet

I dagens organisationer har man förstått att utvecklingen av teknologin går fort och framåt. För att kun-na hänga med i framåtskridandet måste företag och verksamheter anpassa sig efter utvecklingen som sker i omvärlden för att inte hamna efter. Många företag anser att det inte räcker med bara satsa på af-färsstrategier för att kunna lyckas på marknaden utan behöver också ta fram Informationsteknik-/Informationssystem-strategier som ska stödja affärsstrategierna. Det innebär att kopplingen mellan af-färs- och IT-/IS-strategier är väsentlig på grund av att de är beroende av varandra för att företaget ska lyckas att nå sina mål. Problematik kan uppstå när företag ska koordinera de nämnda strategierna. Det kan då finnas tendens att behandla informationsteknologin som ”kostnadscentrerad” eller se den som en dyr investering, snarare än en möjliggörare som driver affärsvärdet. Samordningen av informations-teknik och affärsstrategi, för att utnyttja IT-funktionerna och omvandla verksamheten, har ökat i bety-delse sen flera år tillbaka. Företag strävar efter konkurrensfördel i den mångskiftande och föränderliga marknaden. Det finns mycket forskning och insikt om sambanden mellan affärs- och IT-strategi, och den rollen om partnerskap mellan IT och företagsledningen kan spela. Vi har genomfört djupintervjuer enligt en kvalitativ undersökningsmetod. Det empiriska materialet har analyserat genom abduktiv me-tod och hermeneutisk förhållningsätt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag samordnar IT-management- och affärsstrategi. En viktig aspekt i undersökningen är relationen mellan IT-avdelningen och företagsledningen - hur företagsledningen prioriterar strategierna. Dessutom vill vi belysa bakom-liggande orsaker till de problem som tycks föreligga i området. Syftet är inte heller att dra några gene-rella slutsatser utan deskriptivt angripa problemet. Svaret på vår forskningsfråga om hur de strategierna koordineras i postorder/distanshandel företag är implicit. Den bakomliggande orsaken till detta anser vi vara bristen på väl formulerade strategier. Detta är ett mönster som kan vi se i alla de tre företag. IT-cheferna måste visa framfötterna när gäller strategi formulering. Det är deras ansvar att kräva från ledningen tydliga affärsstrategier för att lättare formule-ra och koordinera IM-strategin med affärsstrategierna. Postorder/distanshandel företag befinner sig i en växande branschen dessa företag kommer att bli tvungna att ha väl formulerande strategier i framtiden.

Strategisk roll av informationssystem har börjat diskuteras i allt större utsträckning i och med uppkomsten av den Internetbaserade elektroniska handeln mellan företag, Business-to-Business (B2B). För att kunna uppskatta den strategiska betydelsen av införandet av ett sådant system krävs att företagen begrundar sin allmänna affärsstrategi utifrån informationssystemets potential. Befintliga ramverk för informationssysystemsutveckling innehåller riktlinjer för kartläggning av de strategiska förändringarna men räcker inte till för att enskilt utvärdera B2B:s strategiska bidrag. En sammanställning av flera befintliga ramverk har resulterat i ett nytt ramverk som mer enhetligt kan analysera företagens allmänna affärsstrategi med avseende på B2B. I sin tillämpning har ramverket uppvisat förmågan att väcka en diskussion kring de potentiella förändringarna i företagens strategiska läge utifrån deras informationssystems utvecklingsmöjligheter.

Vi startade vår studie med en vilja att ta reda på hur tidningsföretagen ska göra för att hantera förändringsprocessen som sker inom tidningsbranschen just nu. Upplagorna för papperstidningarna sjunker och många tidningar tvingas säga upp personal för att finansiera verksamheten. Fler och fler tidningsföretag har även börjat införa olika sätt att ta betalt för de digitala nyheterna på internet som ett försök att ordna upp den försämrade ekonomin. Det aktuella ämnet har väckt många frågor hos oss. Är papperstidningen en rest från gamla tider som snart kommer ersättas helt av de digitala nyheterna? Och hur ska det digitala i så fall kunna finansiera tidningarna när läsarna är vana att få sina digitala nyheter gratis? Vi har studerat ämnet genom en kvantitativ studie där vi med en enkät frågat personer mellan 25-45 år om deras vanor och syn på nyheter och nyhetsmedier. Enkäten byggde vi utifrån teorier om värdeskapande, betalningsvilja och prissättning. Vi har i vår studie sett att det inte är så enkelt att bara dödsförklara papperstidningen och se den som en relik. Vi har sett att det fortfarande verkar finnas en nytta och ett behov av den fysiska tidningen som nyhetskanal och att det i slutändan handlar om hur tidningsföretagen väljer att arbeta. Så länge det finns gratisalternativ finns det även en risk för papperstidningens död. Vår studie visar dock att folk ändå föredrar papperstidningen som medium och att om det digitala nyheterna kommer tas betalt för kommer det finnas en större motivation till att köpa papperstidningar, då nyttan av de digitala alternativen minskar när priset för dem ökar. På detta sätt skulle de digitala nyheterna kunna bli ett komplement istället för en ersättning. De olika kanalerna skulle kunna tillföra olika delar i nyhetsrapporteringen. Exempelvis skulle de digitala kanalerna kunna hantera de minutsnabba nyheterna medan papperstidningen skulle kunna stå för trovärdigheten, de fördjupande reportagen och den kvalitativa journalistiken. Skapar tidningsföretagen möjligheten för de olika kanalerna att komplettera varandra, så skapar de även motivationen att betala för dem. Vår studie tyder på att lösningen finns i denna typ av medvetna strategiska satsningar.