Dissertations / Theses on the topic 'Affärssystem'

Uppsatsen behandlar ämnet affärssystem och studerar systemet med utgångspunkt från vårdföretaget Carema Omsorg. Affärssystem är en typ av informationsteknologi som har till syfte att integrera informationsflödet i en organisation för att skapa högre effektivitet och sänka kostnaderna. Mötet mellan en organisation och affärssystemet kan vara en mycket komplex process som bidrar till både negativa och positiva upplevelser för företaget.

Syftet med studien är att undersöka hur Carema Omsorg upplever att affärssystemet har påverkat organisationen i förhållande till den teori som presenteras kring affärssystem som främst bygger på produktionsföretags erfarenheter av systemet. Problematiken ses utifrån att erfarenheter och kunskap om affärssystem främst bygger på produktionsföretagens upplevelser av affärssystemets påverkan på företaget.

Den teoretiska infallsvinkeln är främst utifrån Davenport och Markus & Tanis som har publicerat ett flertal ansedda artiklar angående affärssystem. Studien har genomförts genom en empirisk undersökning i form av intervjuer och en enkätundersökning. Den empiriska undersökningen har kompletterats med sekundärt material i form av Caremas årsredovisning 2008 och webbaserat material.  

Den empiriska presentationen visar att Carema använder sig av flera system i sin affärssystemslösning som identifieras som en best-of-breed lösning. Det som prioriteras av företaget är att affärssystemet uppfyller en hög grad av systemanpassning medan en mindre viktig aspekt är graden av integration mellan de olika delsystemen. Den påverkan som systemet har i organisationen kan identifieras efter problem som uppstår i förhållande till medarbetarna och systemanvändning samt vinster utifrån effektiviserade arbetsprocesser och i form av stöd för företagets nyckelfördelar. 

Resultatet av undersökningen mynnar ut i att många Caremas upplevelser av affärssystemet är svåra att koppla direkt till systemets påverkan, eftersom företaget har många systemlösningar som inte är fullt integrerade med varandra. Slutsats är att det finns en differens mellan Caremas uppfattning av ett affärssystem och den teori som presenteras om affärssystem.

Studien redogör för vilka fördelar det finns med en anskaffning av affärssystem som molntjänst vilket är ett nytt och fortfarande relativt outforskat område. IT-relaterade tidskrifter och artiklar skildrar molntekniken som ett fenomen vilken kommer förändra IT-industrin, molnteknikens påverkan jämförs med både pc-revolutionen och uppkomsten av elektriciteten. Det är denna studies syfte att undersöka vilka fördelar som i praktiken motiverar företag till att anskaffa ett molnbaserat affärssystem. Studien har avgränsats till att enbart fokusera på tre företag. Vi har även haft som avgränsning att endast använda oss av företag som använder ett heltäckande affärssystem över molnet. Vi har med en kvalitativ utgångspunkt genomfört tre intervjuer med ledningsrepresentanter från företag som använder ett heltäckande affärssystem i molnet. Intervjuernas syfte var att få deras syn på fördelar med molnbaserade affärssystem. Vi har som underlag för intervjuguiden använt oss av vår teoretiska referensram vilken är baserad på vetenskaplig artiklar, facklitteratur samt böcker inom området. Studiens slutsats visar att när affärssystemet hanteras av en extern part via Internet tillåts företag fokusera mer på den egna kärnverksamheten. De får tillgång till systemleverantörens resurser och upplever en minskad säkerhetsmässig och ekonomisk risk, fördelar som indirekt leder till minskade kostnader. Det framgick även att då affärssystemet levereras över Internet ökar tillgängligheten till systemet och företag får en ökad mobilitet. Vår slutsats har tydliggjort för företag om vilka fördelar som i praktiken driver anskaffningen av affärssystem som molntjänst.

Informationsteknologin har mer och mer satts på kartan för resurskrävande faktorer och däri dess affärssystem. En ständigt återkommande problematik är att förse användarna och organisationen med information av hög kvalitet. Ett av våra syften med studien har därför varit att beskriva hur företag arbetar för att uppnå en hög informationskvalitet i sina affärssystem för att därefter kunna utveckla riktlinjer som informationsansvariga kan använda för att öka informationskvaliteten i affärssystem. För att komma fram till hur företag arbetar med hanteringen av informationen är det viktigt att veta huruvida det finns en medvetenhet på

olika nivåer (informationsansvarig och användare) av informationskvaliteten i företaget för att verkligen säkerställa dess arbetssätt. Det här har gjort att vår problemformulering har blivit; Hur arbetar företagen för att uppnå informationskvalitet i sina affärssystem? För att svara på frågan har vi skapat oss en teoretisk referensram som består utav sex huvudrubriker; information, perspektiv på information, medvetenhet, informationshantering,

informationskvalitet och dimensioner av informationskvalitet.

Studien har en explorativ problemformulering och en kvalitativ metod. Vid insamlandet av

empiri har öppna individuella intervjuer använts. Studien har genomförts på tre företag där de utvalda respondenterna är informationsansvariga och användare av systemet. Alla intervjuer har genomförts på respektive respondents arbetsplats. Genom studien har vi påvisat hur de studerade företagen har arbetat med informationskvaliteten. Av det här har vi tagit fram 15 riktlinjer för hur företag kan arbeta för att öka informationskvaliteten i sina affärssystem. Utifrån de här 15 riktlinjerna har två oberoende informationsansvariga valt ut vardera fem riktlinjer varav tre var samma, visuell

presentation, förklaring av informationen och informationsstrategier.

Förslag till fortsatt forskning är att testa generaliserbarheten på riktlinjerna för att se om de går att implementera i ett flertal olika företag.

Nyckelord: Informationskvalitet, affärssystem, informationshantering, användare, informationsansvarig, informationskvalitetsdimensioner och riktlinjer.

I dagens hårda konkurrenssituation krävs det mer och mer av företags informations-system. Detta gör att fler och fler företag väljer att implementera ett integrerat affärs-system. Integreringen gör att företag får en enhetlig systemmiljö för hela företagets informationsbehandling. Implementeringen är dock en kostsam och tidskrävande process (Ekstrand, 1998). Mitt arbete behandlar frågeställningarna om varför företag väljer att implementera ett affärssystem, hur implementeringen förlöpte samt hur affärssystemet fungerar när implementeringen är färdig.

Bland de företag jag vände mig till så var den främsta anledningen till att företag installerar ett affärssystem att systemen är omfattande och integrerade.

Jag kom även till slutsatsen att det nästan är omöjligt att genomföra en implementering av ett affärssystem helt smärtfritt. Problemen beror dock inte alltid på affärssystemet utan på t.ex. dålig beredskap från företagens sida.

Sammanfattningsvis fick jag intrycket att de flesta företag är nöjda med sitt val av system och de som inte ännu såg nyttan med systemen trodde att de inom kort skulle göra det.

Att införskaffa ett nytt affärssystem är en stor investering för en organisation. Den höga komplexiteten av ett affärssystemprojekt samt de kostnader, både tidsmässiga och monetära, associerade med projektet gör att många företag undviker att påbörja ett affärssystemprojekt. För att underlätta för organisationer som vill införa ett nytt affärssystem finns det konsulter som kan hjälpa till under affärssystemsprojektets alla faser. Denna uppsats fokuserar på upphandlingsfasen och de framgångsfaktorer som bör beaktas under upphandlingsfasen av ett affärssystem. Uppsatsen tar hjälp av upphandlingskonsulten Medius AB för att identifiera och utvärdera framgångsfaktorer under upphandlingsfasen. Intervjuer utföres även med kunder till Medius AB för att få deras syn på upphandlingsfasen och viktiga framgångsfaktorer däri. Förutom framgångsfaktorer under upphandlingsfasen undersöker uppsatsen även motiven till att företag väljer att införskaffa affärssystem, de effekter som kunder till Medius AB förväntar sig av det nya affärssystemet. Studien visar att det finns framgångsfaktorer som kan sägas vara extra viktiga under just upphandlingsfasen och som bör beaktas för att affärssystemsprojektet ska lyckas. Dessutom visar studien att mätbara effekter av affärssystem såsom till exempel minskade produktionskostnader inte är orsaken till varför de studerade företagen valt att införskaffa ett nytt affärssystem. Det är istället omätbara effekter såsom ökad flexibilitet inom företaget och en ökad kundnöjdhet till produkt och service som är anledningar till att de studerade företagen valt att införskaffa ett nytt affärssystem.

Denna uppsats vill ge en bild av hur affärssystem påverkar beslutsfattande och därmed blir det av vikt att även undersöka vilka beslutsstöd som kan identifieras i affärssystemen. Affärssystem har idag fått en allt mer central roll när det gäller företagets styrning. Det är även av betydelse hur företag tolkar den information som finns i affärssystemen vid beslutsfattande, då detta i sin tur kan ge konsekvenser på verksamheten. Värdet av hög beslutskvalitet och minimering av Information Overload är viktiga faktorer i samband med affärssystem och av avgörande betydelse för att kunna ge goda förutsättningar för fattande av beslut.

Fallstudien behandlar två företag genom en kvalitativ ansats. Genom intervjuer har beslutsprocessen och målen med affärssystem undersökts. Utifrån en omarbetad modell av Holsappel och Sena (2003) vilken behandlar olika särdrag av beslutsstöd undersöks om det finns beslutsstöd i fallstudiens affärssystem.

Resultatet av studien visar att de undersökta företagen är väl medvetna om vilken påverkan affärssystem har på verksamheten och grundar därför sitt beslutsfattande på att kritiskt analysera informationen från affärssystemen samt att de även tar information från andra delar av verksamheten. Utifrån undersökningen går det ej att avgöra om det beslutsstöd som förekommer i de tillfrågade företagen är tillräckligt för att stödja beslutsfattande men att det finns ett samband mellan affärssystem och beslutsstöd är tydligt.

Nyckelord: Affärssystem, beslutsstöd, beslutsfattande, beslutskvalitet och Information Overload.

[ An abstract in English will follow]

Denna uppsats handlar om på vilket sätt användarinvolvering påverkar acceptansen av ett affärssystem. I studien redogörs varför acceptansen påverkas av användarinvolveringen, samt hur påverkan sker och vad som leder till den.

IT genomsyrar idag så gott som alla former av företagsamhet. Affärssystem stödjer affärsprocesser i flera branscher, från tillverkande företag till renodlade tjänsteföretag. Ett företag behöver exempelvis anpassa både sina affärsprocesser och det nya affärssystem för allt som sker inom företaget. På grund av komplexiteten som detta för med sig är implementeringen ofta ett stort steg för företaget och dess anställda. De framtida användarna av systemet ställs inför en stor förändring som ett nytt affärssystem medför. För att göra övergången så enkel som möjligt och få användarna att acceptera systemet brukar användarna vara delaktiga i implementationen genom en process som benämns som användarinvolvering.

Forskning inom området har enats om att användarinvolveringen påverkar acceptansen av ett system (Dickson & Simmons, 1970; Powers & Dickson, 1973; Wu, et al.,2002; Kujala, 2003;, Gable, et al., 2003; Amoako-Gyampah, 2005; Sharp, et al., 2007). Desto mindre finns skrivet om varför acceptansen påverkas av användarinvolveringen, hur den påverkas, samt vad det egentligen är i användarinvolveringen som påverkar acceptansen. Denna uppsats undersökte detta genom att en kvalitativ studie utformades.

Teorin om att användarinvolveringen påverkar acceptansen kombinerades med Technology Acceptance Model (en modell för undersökning av acceptansen föreslagen av Davis, 1989) för att skapa en egenutvecklad modell. Den egenutvecklade modellen användes för att skapa teman kring vilka den öppna individuella intervjun utformades. Därefter genomfördes intervjuer med fyra användare som var involverade i en implementationsprocess. Resultatet från intervjuerna strukturerades på ett sätt som matchade teman i den egenskapade modellen. Därefter analyserades resultatet med hjälp av det teoretiska materialet som insamlades under studiens inledningsfas.

Slutsatsen är att användarinvolveringen som process består av flera företeelser som tros påverka acceptansen. De företeelserna som tros ha påverkat acceptansen på företaget som studerades var: användarnas förståelse för vad som kommer krävas av dem i framtiden, utbildningen och dess kvalité, användares tidigare kunskap och förmåga att ta in ny kunskap samt företagets mål med implementationen och hur väl det nya systemet kan uppfylla dessa.

Slutligen bör man inte bortse ifrån de krav som företaget ställer på sina anställda. En medarbetare kan känna sig tvungen att acceptera ett visst system, då det redan är beslutat att företaget ska bruka systemet.

[English abstract]

This essay covers what in the user involvement process affects user acceptance of an Enterprise Resource Planning System (ERP). The study reads up on why the acceptance is affected by user involvement, how the influence derives and where it comes from.

Information Technology permeates all forms of enterprise. ERP systems support business processes for many different types of enterprise, ranging from manufacturing to service oriented. A company needs to adapt both its business processes and the new ERP system to fit the company’s business processes and support them throughout the value chain. As a result of the complexity that this adaptation implies, the implementation turns often out to be a big step for the company and its employees. Because of that, future ERP system users face a huge change in their work life. To make this easy and increase the chances of the future users to accept the new system, a process called user involvement is often used.

Research has shown that user involvement affects the acceptance of a system (Dickson & Simmons, 1970; Powers & Dickson, 1973; Wu, et al.,2002; Kujala, 2003; Gable, Sedera & Chan, 2003; Amoako-Gyampah, 2005; Sharp, et al., 2007). On the contrary, less is known on why the acceptance is affected by user involvement, how the relation looks like and what in the user involvement process actually affects the acceptance. This essay studied that using a qualitative approach.

By combining the theory that user involvement affects the acceptance, with the Technology Acceptance Model (a theory proposed by Davis (1989) that models how users come to accept and use a technology), a new model was developed. The self-created model was used to develop themes which were used as a base for the empirical research. Four interviews with system users took place and the result was analyzed using the theories collected in the earlier part of the study.

The conclusion is that user involvement as a process contains many different parts which we believe may influence acceptance. Our study has shown that the acceptance depends on – but not limited to – the following: user’s understanding of what will be required of them in their future work, the educational process and its quality, user’s technical knowledge before the implementation process began, user’s ability to learn, as well as the company’s goals set for the implementation and to which degree the new system will fulfill these goals.

Finally, the demands which the company sets on its employees must not be ignored. An employee can feel obligated towards company’s choice of the ERP system and compelled to accept the new system, because it has already been decided that the company would use it.

I samband med införandet av ett totalintegrerat administrativt affärssystem, i en större processindustri, så har vardagen för många av företagets medarbetare påverkats på ett genomgripande sätt. Första linjens chefer, arbetsledarna, på en av underhållsavdelningarna har intervjuats om deras upplevelse av hur arbetsuppgifterna har förändrats, hur organisationen har utvecklats och den upplevda affärsnyttan med införandet av affärssystemet.

Den undersökta avdelningen fokuserar på kostnader och kostnadsuppföljning. Affärssystemet har skapat nya möjligheter för kostnadsuppföljning i det dagliga underhållsarbetet.

På företaget bedrivs ett verksamhetsutvecklingsarbete som handlar om operatörsunderhåll. Underhållsavdelningarna för över enklare och rutinmässiga arbetsuppgifter till produktionsavdelningarna. Första linjens chefer på den undersökta avdelningen uttrycker en känsla av det inte räcker för att kompensera det merarbete som de upplever att affärssystemet har inneburit för dem i vardagen.

Första linjens chefer upplever att det finns en affärsnytta för såväl företaget som för den egna avdelningen. Det kommer dock att ta ett antal år innan affärsnyttan blir synlig på hela företaget.

Denna rapport behandlar ett tämligen outforskat delområde inom elektroniskt handel, nämligen integration av affärssystem och e-handelssystem. Huvudfrågan i denna rapport går ut på att undersöka hur företag har integrerat sitt affärssystem med sitt e-handelssystem. För att besvara huvudfrågan delades den upp i tre delfrågor. Dessa sökte besvara dels på vilken nivå inom Enterprise Application Integration som företagen hade integrerat systemen, dels vilka integrationstekniker företagen använder för att integrera systemen samt dels vilka effekter integrationen medfört för företagen. För att besvara problemställningen utfördes telefonintervjuer med fyra företag. Resultatet av undersökningen var att samtliga företag hade integrerat på Enterprise Application Integrations datanivå, vilket även var den nivå de hade börjat med att integrera. De integrationstekniker som användes varierade. Det var dock inte särskilt vanligt att använda nyare integrationstekniker. Integrationen medförde genomgående positiva effekter för företagen, även om vissa problem kvarstod. Inga större nya problem uppkom dock.

Informationsteknologi introducerades under 1950-60 talet och har sedan dess fått en ökad betydelse i företag och organisationers rutiner. Tidigare manuella arbeten kunde nu till viss del datoriseras och bli automatiserade. Under 1970-80 talet började utvecklingen av mjukvara till datorer ta fart och från tidigt 1990 tal till nutid har informationsmängden Kraftigt ökat. Detta har lett till att den globala marknaden mellan företag och organisationer hårdnat och att strävan efter bättre effektivitet inom dessa är större än tidigare. Tillverkarna av affärssystem finslipar ideligen sin produkt och hävdar stundvis att den möter alla de informationshanteringskrav ett företag har. Ett sådant löfte fick till följd att affärssystem blev den mest investerade mjukvaran bland företag och organisationer på 1990 talet då ”världen” var rädd för datorkrasch vid övergången till 2000 talet. Är då affärssystem så heltäckande som tillverkarna vågar påstå eller hur ligger det till? Uppsatsens syfte är att ta reda på om affärssystemen stödjer företagens arbetsprocess i medelstora tjänsteföretag. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på åtta intervjuer med personer som har daglig kontakt via sina arbetsuppgifter med affärssystem samt att fyra olika företag undersöktes. I analysen av insamlad data framkom det att samtliga fyra företags affärssystem inte kunde stödja den arbetsprocess som fanns, av olika skäl. För att nämna några exempel kan sägas att designen och den heuristiska gången i affärssystemen inte klarade av att leverera tillräckligt med information, för att användaren skulle känna sig bekant och hemmastadd med systemet. Men att de positiva effekterna med affärssystemen överstiger de negativa går inte att tillbakavisa då affärssystemen inte skulle existera i den utsträckning de idag gör. Att de underlättar och ger effektivitet i företaget går inte heller det att avvisa då nästan alla företag i dagsläget behöver ett affärssystem för att kunna existera på marknaden. Författaren har kommit till slutsatsen att affärssystemen inte fullt ut stödjer företagens arbetsprocess som de utlovar, men att affärssystemen faktisk bidrar med betydligt mer positiva effekter till företaget än negativa. Företagen skall därför fortsätta använda samt utveckla sina affärssystem. Men tillverkarna av affärssystem behöver lära sig mer om hur arbetsprocesserna i de företag som skall nyttja systemen är, för att kunna skapa en bättre och fullständigare arbetsgång än vad de belysta företagen i uppsatsen har.

De fördelar och värde som ett affärssystem kan bidra med till verksamheten uppstår inte automatiskt när det tas i drift. Det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete av system, processer och organisation för att fördelarna ska synas. Studiens syfte har varit att få fram vilka aspekter som är viktiga att ha i åtanke kring fortsatt utvecklingsarbete av ett affärssystem. Därigenom har vi skapat oss en förståelse för hur företag arbetar i Second Wave samt hur teorin förhåller sig till praktiken. Det empiriska materialet har inhämtats genom kvalitativa gruppintervjuer på två stora svenska företag med sammanlagt elva respondenter. Det insamlade materialet har sedan analyserats och jämförts med vår teoretiska referensram som behandlar affärssystem generellt och arbetet efter implementationen i synnerhet. Undersökningen har visat att företag måste arbeta parallellt med stegen i Second Wave, att det initialt krävs en strategi hos företagen för det fortsatta utvecklingsarbetet samt att det är viktigt att företagen bedriver användarträning både före och efter det att systemet har tagits i drift. För företagen börjar det stora arbetet när affärssystemet är implementerat, affärssystemleverantören har gjort sitt och företaget ska börja utvecklas för att nå nya mål.

Den här studien handlar om användarkompetens vid postimplementering av affärssystem.

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som påverkar om användarnas kompetens

kommer att omsättas till effektivare nyttjande och användande av affärssystemet. För att

kunna göra detta har vi kartlagt hur ett antal företag arbetar med dessa frågor. Studien syftade

också till att ta fram riktlinjer för hur företag effektivt bör hantera och utveckla användarnas

kompetens under postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är

uppdelad i fyra kategorier; ledningens roll, kompetensplanering, kompetensutveckling och

användarmedverkan. Vi har i studien gjort en förstudie och en huvudstudie. Syftet med

förstudien var att kontrollera att studien var relevant och genomförbar. Den visade på att postimplementeringen inte var ett prioriterat område i verksamheten. Resultatet av huvudstudien visade att det många gånger finns brister i hur användarnas kompetens nyttjas och utvecklas under postimplementeringen. Resultatet visar också brister kring ledningens medvetenhet om betydelsen för fortsatt utveckling av systemet. Utifrån resultatet tog vi fram

ett antal riktlinjer som kan vara till hjälp för små och medelstora tillverkande företag att nyttja och utveckla användarnas kompetens.

Detta examensarbete behandlar affärssystem (även kallade ERP-system) och implementering av dessa. ERP betyder Enterprise Resource Planning och innebär ett integrerat system som innefattar hela företagets verksamhet.

Att införa ett affärssystem i en organisation är en stor investering och ofta en komplicerad uppgift, det är därför bra om tidigare erfarenheter från liknande implementationer kan utnyttjas. I mitt arbete har jag undersökt vilka faktorer en organisation bör beakta för att erhålla en lyckad implementering. Arbetet har bedrivits i form av en fallstudie där jag genom intervjuer med projektdeltagare har studerat den implementation som Volvo Lastvagnar Komponenter AB i Skövde nyligen har genomfört av affärssystemet SAP R/3.

Resultatet av undersökningen kan sammanfattas i tre övergripande områden; planering, utbildning och resurser. Dessa områden är alla viktiga att beakta i samband med en implementering av ett affärssystem för att implementeringen skall nå ett, för företaget, lyckat resultat.

Syftet med denna studie är att identifiera ett antal kritiska framgångsfaktorer för implementering av ett nytt affärssystem, samt att utifrån dessa faktorer skapa en modell. Utgångspunkten för dessa parametrar är med fokus på användarna.

I litteraturdelen redovisas ett antal olika projektmodeller och faktorer. För att kunna belysa de styrkor och svagheter som dessa modeller påvisar har jag granskat, analyserat och kritiserat dem, samt ställt dem emot varandra. Det som de flesta har gemensamt är att de saknar ett användarfokus.

I den empiriska delen beskrivs två stycken fallstudier på Fagersta Stainless AB. Den första granskar en implementering av affärssystemet Movex som genomfördes 1999.  Den andra studien undersöker en pågående systemimplementering av affärssystemet Jeeves. Där jag själv är delaktig som delprojektledare, och på sätt fått en inblick hur implementeringen har gått till väga från det att projektet startades

Resultatet av de båda fallstudierna visar att fokuset på användarna hade en betydande roll för hur lyckosam implementeringen skulle bli, samt även att det fortsatta arbetet i affärssystemet skulle bli utvecklande och enkelt för användarna.   

Några av de kritiska framgångsfaktorerna identifieras och förklaras i ett tidigt skede av i analysen av Jeeves projektet, dessa är: Användarna, konsulter, förståelse för processer samt att tillvarata tidigare erfarenheter.

Ytterligare en faktor som uppkom under den senare delen av projektet, redovisas och förklaras som tilläggsfaktor under modellavsnittet, denna faktor är: attityd inom projektgruppen.

Modellen som skapats med information utifrån vad som redovisats i den tidigare teori och empiridelen förklaras med tillhörande ledord, i ett eget avsnitt.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg.

Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.

Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen.

Kraven från omvärlden att organisationer skall högprestera är ett faktum och de trappas upp varje dag vilket innebär att behovet av förändringar i verksamheten ständigt finns på ledningens agenda. Förändringar innebär enligt Ahrenfelt och Berner (1992) alltid en konflikt och många människor har inte förmågan att se möjligheterna istället för hoten. Mastec AB är en industrigrupp, bestående av sju dotterbolag, inom metall och plast med huvudkontor beläget i Huskvarna. Koncernen har valt att implementera Microsoft Business Solution Navision på alla dot-terbolag för att på så sätt skapa ett enhetligt affärssystem. I och med implementeringen har dock konflikter uppstått.

Syftet är, med utgångspunkt i konfliktteori, att undersöka vilka konflikter som kan uppstå i samband med införandet av ett affärssystem med anknytning till parallell affärsutveckling samt ge exempel på hur dessa konflikter kan hanteras.

Undersökningen påbörjades med en genomgång av lämplig litteratur inom konfliktteori. Den empiriska studien utfördes sedan på Mastec AB och inleddes med en kvalitativ intervju och följdes av en enkät på tre dotterbolag bestående av både kvalitativa och kvantitativa frågor. Utfallen från den empiriska studien analyserades sedan i förhållande till lämplig teori.

Informationsbrist kan vara en orsak till att konflikter uppstår. Det mesta talar för att detta kan hanteras genom möten och ytterligare information. Det finns situationer där konflikter väljs att hanteras genom överkörning, exempelvis då tidspress föreligger. Studien visar också att det skett en parallell verksamhetsutveckling, dock inte medvetet. Även missförstånd kan leda till konflikter. Hantering av dessa kan exempelvis bestå av förändrat samarbete. Konflikter kan även uppstå när förväntningarna på verksamheten och systemet är diffusa.

Demands from the surrounding world concerning the fact that organizations must overachieve increases every day, which means that business changes always have to be on the management’s agenda. According to Ahrenfelt and Berner (1992) changes always mean a conflict and many people do not have the ability to see the opportunities instead of the threats. Mastec AB is a group of seven companies within the plastics- and metal industry with its headquarter situated in Huskvarna. It has chosen to implement Microsoft Business Solution Navision on all subsidiaries to attain a uniformed business system. In relation to the implementation, conflicts have arisen.

The purpose is, with starting-point in conflicts theory, to investigate what conflicts that may occur when implementing a business system in connection to a parallel business development and also give examples on how to handle these.

The investigation was initiated with a literature study with suitable ref-erences to conflicts. The empirical study was then carried out at Mastec AB and began with a qualitative interview which was followed by a survey that consisted of both qualitative and quantitative questions. The results from the empirical study were then analyzed in relation to appropriate theory.

Lack of information can cause conflicts. This conflict may be handled through meetings and further information. There are situations when conflicts are chosen to be completely disregarded, which also is a way of conflict handling. The study shows that a parallel business development has occurred but not deliberately. Also misunderstandings can lead to conflicts. These can be handled by changing ways to collaborate. Conflicts can also arise when the expectations on the business and the business system are diffuse.

Vi anser att eftersom affärssystem är generellt standardiserade, för att kunna användas hos ett flertal verksamheter, uppstår det en problematik. Vi har utfört en fallstudie av kvalitativ karaktär där syftet har varit att förtydliga och öka förståelsen för handlingsbarhet i affärssystem. Syftet har också varit att utvärdera ett affärssystem i en verksamhetskontext där vi har kunnat påvisa styrkor och svagheter i utvärderingsmetoder för handlingsbarhet. Vi har också utifrån det lämnat förslag på förbättringar som kan genomföras med de utvärderingsmetoder som ligger till grund för att utvärdera handlingsbarhet i ett affärssystem. Fokus i vårt uppsatsarbete har varit att kunna redovisa hur man kan gå tillväga för att åstadkomma handlingsbarhet i affärssystem.

Resultatet visar att det som kännetecknar handlingsbarhet i affärssystem inte enbart är de handlingsbara kvalitetsidealen i affärssystemet. Det är även av stor vikt att ta hänsyn till flera viktiga faktorer som återspeglar sig inom användbarhetsområdet, som anpassning, användarvänlighet, kompetensutveckling med flera för att förstå orsakerna till att kriterierna inte uppfylls. Därmed blir graden av uppfyllelse för de faktorer som ligger till grund för att kvalitetsidealen infrias också ett tecken på handlingsbarhet.

Resultatet visar också att det är flera viktiga steg som berör det mänskliga perspektivet och det systematiska för att få handlingsbarhet i ett affärssystem. Vi anser att det krävs att användarna blir väl förankrade med systemet och att kompetensutveckling sker för system och verksamhetens processer. Det är viktigt att det tillsätts en projektgrupp av användare som lär av varandra och överför kunskap till varandras verksamhetsområden.

Vi har kommit fram till att det måste finnas ett tydligt processtänkande hos kund och användare samt konsult för att åstadkomma handlingsbarhet i ett affärssystem så att en god kvalitet i lösningen uppstår. Vi anser också att handlingsbarhetsbegreppet måste förtydligas och lämnar därför förslag på en ny definition av handlingsbarhet.

Since enterprise systems generally are standardized in order to suit many companies and companies perform their business actions in different ways, our opinion is that this may lead to problems. We have performed a qualitative case study with a purpose to clarify and increase the understanding of actability in enterprise systems.

The purpose has also been to evaluate an enterprise system in a specific business context. Therefore we have been able to point out strengths and weaknesses in the analytic framework of actability evaluation.

The result of the study shows that several factors in the theory of usability also are important in order to achieve actability; the factors are among other things adaptation, usefulness, and competence development. Our proposal to improve the analytic framework of actability evaluation is that it has to be more exact in the use of techniques to collect the necessary basis to perform the evaluation. We also believe that the actabilityconcept has to be clarified; therefore we launch a new definition of the actability concept.

Bakgrund: Upphandlingen av affärssystem har stadigt ökat och trenden väntas fortsätta i takt med att de uppgifter systemen kan utföra utvidgas. Ett affärssystem kan ses som en strategisk resurs och ”livsnerv” för företaget. Trots detta misslyckas en stor del av alla investeringar i affärssystem.

Syfte: Att med utgångspunkt i upphandlingsförfarandet av affärssystem ge en bild av den bakomliggande beslutsprocessen och bidra till förståelsen av vilka krafter som påverkar den.

Avgränsningar: Studien omfattar endast ledningsgruppen i små och medelstora företag inom svensk verkstadsindustri. Undersökningen kommer att sträcka sig t o m beslutet om köp, vi kommer inte att behandla implementeringsfasen. Genomförande: Studien har genomförts i form av intervjuer med tre verkstadsindustriföretag i Linköping med omgivning.

Resultat: Alla företag har följt ett likartat mönster i upphandlingen. De faktorer som påverkat beslutsprocessen har varit dels interna, dels externa. Företagsledningens roll har främst varit att genomföra de önskemål användarna uttryckt. Vissa nyckelpersoner i ledningsposition har dock spelat en nyckelroll i kraft av sin kunskap och vana av IT.