Academic literature on the topic 'Ägandeform'

 

Denna uppsats syftar till att undersöka den nya bostadsformen ägarlägenhet och de befintliga ägandeformerna bostadsrätt och småhus. En komparation har gjorts mellan dessa tre ägandeformer gällande juridiska och ekonomiska frågor. Våra nordiska grannländers ägarlägenheter har också undersökts.

 

Ägarlägenheten är enligt lagstiftaren ett "radhus på höjden", det vill säga en lägenhet i ett flerbostadshus som betraktas så som ett småhus. För att undersöka ägarlägenheten har den rättsvetenskapliga metoden använts. Litteratur inom området har behandlats med propositionen till lagändringarna gällande ägarlägenhet (2008/09:91) som främsta grund.

 

Skillnaderna mellan bostadsrätten, småhuset och ägarlägenheten varierar beroende på sakfråga. De största variationerna är att bostadsrättsägaren endast innehar en del i föreningen med nyttjanderätt till sin lägenhet som är lös egendom enligt köplagen (1990:931). Småhuset och ägarlägenheten är fast egendom och faller under jordabalkens (1970:994) regler. i en bostadsrätt måste föreningen godkänna in- och utträde av medlemmar vid överlåtelse, för småhusägaren tillika ägarlägenhetsägaren krävs det inget godkännande. Andrahandsuthyrning är fritt för småhus- eller ägarlägenhetsägaren medan det krävs godkännande från bostadsrättsföreningen vid bostadsrättsinnehav.

Problemformulering: Skiljelinjen mellan privat och offentlig sektor har på senare tid blivit allt mer otydlig då offentliga organisationer applicerar idéer och modeller som vanligtvis förekommer inom den privata sektorn. Samtidigt måste offentliga organisationer förhålla sig till sin ägandeform och de konsekvenser som tillkommer av ägandeformen. Syfte: Genom att tillskansa sig en djupare förståelse kring offentlig ägandeform och vilka konsekvenser som tillkommer av den, ämnar studien studera hur ägandeformen påverkar en offentlig organisations styrning. Metod: För att studera hur ägandeformen påverkar en organisations styrning applicerades ett explorativt tillvägagångssätt gällande de konsekvenser som tillkommer av ägandeformen. Datainsamlingen var av kvalitativ karaktär då studien är induktiv. Vidare applicerades ett brett perspektiv på styrning baserat på tidigare forskning, för att således erhålla en djupare förståelse kring hur organisationens styrning påverkas av ägandeformen. Resultat: De konsekvenser som tillkommer av offentlig ägandeform påverkar utformningen av organisationens styrsystem, vilket i sin tur påverkar organisationens styrprocess då processen förhåller sig inom styrsystemets ramar. Således anser studien att ägandeformen bör tas i beaktning när styrning studeras.

Vid upplevd patientnöjdhet är det viktigt att kunna mäta, definiera och utvärdera kvalitet inom primärvården. Det senaste årtiondet har primärvården ändrats från ett offentligt vårdsystem till en öppen marknad med privata alternativ. Sedan lagen om valfrihetssystem trädde i kraft har patientens ställning stärkts, lagen möjliggör nämligen att patienten själv får välja utförare av vårdtjänsten. Det är därför av vikt för vårdgivare att fastställa de faktorer som patienter förknippar med patientnöjdhet, då patientens tillfredställelse är den som avgör konkurrensförhållandet mellan organisationer.Syftet med denna studie är att redogöra för och analysera de faktorer som påverkar patientnöjdhet inom primärvården i Malmö stad. Vidare är syftet att redogöra för likheter och skillnader i hur patienter upplever patientnöjdhet och hur det är förknippat med om de är listade hos en offentlig eller privat vårdenhet. En avgränsning görs också då valmöjligheterna och kvaliteten som finns i en storstad kan upplevas på olika sätt vid valet att besöka den offentliga eller privata vårdenheten.Studien bygger på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer för insamling av primärdata. Intervjufrågorna har utformats utifrån en modell från tidigare forskning inom samma område och har under studien utökats med aspekten geografisk närhet. Tio respondenter har deltagit i undersökningen. Hälften av dem tillhör en offentlig vårdenhet och andra halvan är listade hos en privat.Av intervjuerna framgår det att flera faktorer påverkar patientnöjdheten inom primärvården i Malmö stad. Den största skillnaden mellan uppleveslerna är att tillgänglighet och kontinuitet lyfts fram och anses vara viktigare än andra element när patienter tillfrågades om hur de upplevde patientnöjdhet. Slutligen framhäver undersökningen att helhetsintrycket av ett besök är en aspekt som påverkar patienternas nöjdhet och kan hänvisas till tillgänglighet, delaktighet, bemötande information, kontinuitet, geografisk närhet och upplevd nytta.Kvantitativa studier har tidigare genomförts kring vilka element som påverkar patientupplevd kvalitet. För att ge en vidare djup kartläggning av de bakomliggande faktorerna av patienternas nöjdhet har denna kvalitativa undersökning utförts. Forskningen ska förhoppningsvis hjälpa organisationer inom primärvården att bättre förstå hur medborgare upplever patientnöjdhet.

Currently there is a controversial debate about that we must reduce our impact on the global warming; therefore both the Government and the local authorities have invested heavily in developing renewable energy in Sweden. The major development on the wind power market can be seen as a result of both the technological development and also on the decision that the Government took in 1996, which opened up the wind power market for private parties. This paper has aimed to examine the types of financial innovations that have arisen from the investments and financing of wind power on Gotland, and what these innovations can contribute to the future development of wind power. The problems that this thesis is based on is; what kind of financial innovations have occurred within investment and financing of wind power? How can these innovations contribute to the continued development of wind power on Gotland? The conclusion of this study shows that respondents and participants have defined a number of financial innovations that have emerged. Where some of the innovations only can be seen as incremental since they are based on continuous improvements, while others can be seen as radical as they are completely new for the context in which they operate. The study has also shown that Gotland has a great potential to produce more renewable electricity, but the development is dependent on the new power lines being built, in order to export electricity to the mainland.

Purpose: The purpose of this study is to examine how eight private and state-owned Swedish companies report their CSR-work, to then compare and analyze how the form of ownership can affect the shape of the annual sustainability reports.  Method:  This study uses a qualitative method based on a deductive research approach. The study implements a comparative research design and applies a text analysis to analyze and identify specific differences among the company’s sustainability reports.   Empiricism and Analysis: The empirical part presents a brief description of the selected companies and a description of the identifying themes that are repeated in all of the company’s sustainability reports. Then, a deeper analysis is carried out that combines the study's reference frameworks with help of the study’s analysis model that is based on the selected theories.  Conclusions: The conclusion that can be drawn is that the form of ownership is not the deciding factor in the shape of the sustainability reports. What has mainly affected the outcome is the companies branch of industry, which has affected both the reporting of the environmental activities and financial incentives in the form of investment. For the remaining aspects, no specific differences have existed from the ownership perspective. The form of ownership has affected the company’s insight of CSR and sustainability work with influence from the stakeholders. The study's results also show that the government for the state-owned companies was the most important player while customers and suppliers were more central to the privately-owned companies.
Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur åtta privat- och statligt ägda svenska företag redovisar för sitt CSR-arbete, jämföra samt analysera hur ägandeformen kan påverka utformningen av hållbarhetsredovisning. Metod: Studien använder sig utav en kvalitativ metod som bygger på en deduktiv forskningsansats. Studien implementerar en komparativ forskningsdesign och tillämpar en textanalys för att analysera och identifiera specifika skillnader bland de olika företagens hållbarhetsredovisningar. Empiri och analys: I den empiriska delen presenteras en kort beskrivning av valda företag samt en redovisning av de återkommande identifierande teman som upprepas i de valda hållbarhetsrapporteringarna. Sedan genomförs en djupare analys som sammanfogar studiens referensramar med hjälp av en analysmodell som utgår från de tillämpande teorierna. Slutsatser: Slutsatsen som kan dras är att ägandeformen inte är den avgörande faktorn i utformningen av hållbarhetsrapporterna. Det som har påverkat utfallet främst är företagens branschtillhörighet som har inverkar både rapportering av de miljömässiga aktiviteterna samt ekonomiska incitament i form av investering. För de resterande aspekterna har inga specifika skillnader funnits utifrån ägarperspektivet. Ägandeformen har påverkat företagens uppfattning av CSR och hållbarhetsarbete med inflytande från intressenterna sida. Studiens resultat visar även att staten för de statligt ägda företagen är mest betydelsefull aktör medan kunder och leverantörer är mer centrala för de privatägda företagen.