To see the other types of publications on this topic, follow the link: Aggression Replacement Training.
Dissertations / Theses on the topic 'Aggression Replacement Training'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 25 dissertations / theses for your research on the topic 'Aggression Replacement Training.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Strømgren, Børge. "Aggression replacement training and autistic spectrum disorders." Thesis, University of Ulster, 2007. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.436761.
Full text
2
Strømgren, Børge. "Aggression replacement training and autism spectrum disorders." Thesis, University of Ulster, 2007. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.445228.
Full text
3
Andersson, Greger, and Ulf Hansen. "ART (Aggression Replacement Training) - en resurs i grundskolan?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3254.
Full textAbstract:
<p>Vi har i vårt arbete studerat hur ART (Aggressive Replacement Training) som metod kan användas ute i skolans värld. Frågan vi ställde oss var: Kan ART användas som resurs i grundskolan och i så fall hur? Arbetet syftar till att belysa och konkretisera ART både som behandlingsmetod för elever med aggressivt beteende samt i förlängningen, integrerat i skolverksamheten som skolämne. I teoridelen beskriver vi ART utifrån litteratur i ämnet, tillvägagångssätt och metodik. I empiridelen har vi intervjuat både elever och pedagoger/tränare ute i verksamheten. Frågorna ställdes i avsikt att belysa både lärares och elevers syn på ART för att utröna vilken nytta de anser sig ha av ART, samt vilken nytta de kommer att ha i framtiden. Vi har genomfört våra undersökningar under vår VFU-placering på en resursskola på vilken ART genomsyrar den dagliga verksamheten. Vi kan konstatera att ART är ett verksamt instrument i våra strävanden att skapa en trygg och lärorik läromiljö för alla våra elever.</p>
4
Holmström, Lotta, and Theres Karlsson. "Aggression Replacement Training - hur får man en hållbar förändring?" Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26311.
Full textAbstract:
Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur metoden Aggression Replacement Training (ART) används i arbetet med ungdomar. I ART tränas den unge i att förändra sitt aggressiva beteende och sina värderingar och ersätta dessa med positiva tankar och handlingar. Metoden är multimodal vilket innebär att den kombinerar olika delar i en och samma metod för att genom strukturerade övningar komma fram till bäst resultat. I vår undersökning har vi gjort fem kvalitativa intervjuer som vi sedan har jämfört med varandra och tidigare forskning. Vi fann att killar var överrepresenterade på ART träningen, att killar tenderar vara mer aggressiva och utåtagerande än tjejer. För övrigt användes metoden på samma sätt oavsett om det var killar eller tjejer i gruppen. Dock menar en av våra informanter att han ser att trenden håller på att förändras och att fler tjejer är utåtagerande än tidigare. Teorin och våra informanter visar att ett hållbart resultat av ART främst uppnås genom användning av alla tre komponenterna: socialfärdighetsträning, ilskekontroll samt moralträning. Forskning visar också på att det aggressiva beteendet är grundlagt i hemmet och att detta går att förändras genom träning och positiv förstärkning. Slutligen är det viktigt med ett nätverk och den unges motivation för att lyckas förändra sitt beteende.
5
Torchin, Stephanie. "Aggression replacement training : evaluation of a program for young offenders." Thesis, McGill University, 2003. http://digitool.Library.McGill.CA:80/R/?func=dbin-jump-full&object_id=78194.
Full textAbstract:
The Aggression Replacement Training Program (ART) is an approach to reduce aggression in Young Offenders. This program was implemented with a sample of youths on probation and living in the community (N = 21). The goal was to evaluate the efficacy of the program, and to measure changes in aggression, skill acquisition and recidivism rates. A quasi-experimental nonequivalent control group design was used. The Aggression Questionnaire and Skillstreaming Checklist were the main source of data and results were compared pre- and posttest. Recidivism rates were determined six months after the start of the program. An improvement in aggression scores was found in the ART sample, but this was not statistically significant. Only 5.8% of the total sample that had recidivated, committed an aggressive crime. Recommendations are made to maximize the efficacy of the ART program for the future.
6
Lennborg, Anette, and Katarina Zuber. "”Jag har blivit en lugn kille..” : Upplevelser av Aggression Replacement Training." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-87.
Full textAbstract:
<p>Ungdomars aggression kan få negativa konsekvenser både för dem själva och för omgivningen genom olika former av destruktivt och störande beteende. Det behöver inte vara våld och hot utan även mobbing, snatteri och skolk. Hur ska vi inom socialt arbete på bästa sätt bemöta utagerande, aggressiva ungdomar? Aggression Replacement Training (ART) är en evidensbaserad metod inspirerad av Kognitiv Beteendeterapi (KBT), vilken används i arbete med ungdomar som påvisar ett utagerande beteende. ART består av tre komponenter; interpersonell färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralisk färdighetsträning. Sammantaget innefattar dessa tanke, känsla och handling vilket är kärnan inom KBT. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar som genomgått ART har upplevt metoden samt att få ett vidare perspektiv på upplevelser av ART- programmet genom intervjuer med ungdomarnas ART- instruktörer. Tillvägagångssättet bestod av en genomgång av tidigare forskning samt relevanta teorier gällande ART. Vidare tillämpades halvstrukturerade intervjuer vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys och meningstolkning. Resultatet visade på positiva upplevelser hos både ungdomar och deras ART- instruktörer. Praktiska övningar såsom hemuppgifter och rollspel var något som visade sig vara bra. ART- instruktörerna upplevde metoden som enkel och lättförståelig. Ungdomarna hade förändrats i sitt sätt att hantera ilska, bland annat genom att de tagit till sig lämpliga tekniker i samband med ilskekontrollträningen samt lärt sig nya sociala färdigheter genom den interpersonella färdighetsträningen. De tycktes även ha utvecklat ett mer moget och moraliskt tankesätt. Programmet verkade ha inneburit en vändpunkt för intervjupersonerna i och med att det hade skett en märkbar förändring i deras beteende efter att ha genomgått ART. Nyckelbegreppen visade sig vara lugn och kommunikation.</p>
7
Curulla, Virginia Latta. "Aggression replacement training in the community for adult learning disabled offenders /." Thesis, Connect to this title online; UW restricted, 1991. http://hdl.handle.net/1773/7761.
Full text
8
Ondrus, Coral Ann. "Outcomes of Aggression Replacement Training for U.S. Adolescents in Residential Facilities." ScholarWorks, 2016. https://scholarworks.waldenu.edu/dissertations/2372.
Full textAbstract:
A National Survey indicated that 1.6 million adolescents in the U.S. were arrested in 2010 and 1.5 million in 2011 for erratic aggressive behaviors, thus showing a decline from the 2.18 million adolescent arrests in 2007. Residential facilities in the state of Pennsylvania offer a group intervention called Aggression Replacement Training (ART) to help adjudicated adolescents regain control of erratic behaviors. The purpose of this study was to examine the extent to which level of group participation in ART and certain demographic factors (age, gender, ethnicity, family socioeconomic status, parental involvement, and education) predict decreased aggression and increased anger control among these youth. Cognitive theory and change theory were used to guide this causal-comparative investigation. The overarching research question was, does a youth's level of ART group participation (i.e., attentive, inattentive, and resistant) result in a subsequent reduction in risk assessment as measured by post Aggression Questionnaire score differences. Data were collected for the period of 2011-2014 from archival records from 5 residential facilities (n = 160) in Pennsylvania and were statistically analyzed. Findings from an analysis of variance indicate that ART group participation predict decreased erratic aggressive behaviors and increased anger control among adolescents. Findings from multiple regression analyses indicate that parental involvement predicts attentive participation level, whereas ART group participation, gender, and parental involvement predicted a reduction in risk assessment. Study findings may assist other treatment facilities and affiliated agencies in the U.S. with developing and implementing effective interventions for youth who exhibit erratic aggressive behaviors.
9
Kaunitz, Catrine. "Aggression Replacement Training (ART) i Sverige : - spridning, programtrohet, målgrupp och utvärdering." Licentiate thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-142439.
Full textAbstract:
The manual- based prevention program Aggression Replacement Training (ART) is used in treatment of young people with behavioral problems. This thesis is based on two attempts to evaluate ART in Sweden. Using ART as an example, the aim of the thesis is to describe and analyze how a manual-based program is spread and applied within Swedish social services. The aim is also to discuss the conditions for conducting efficacy studies of manual-based programs in regular in-home care and in secure institutional youth care. In addition, the thesis includes a systematic review of existing international and Swedish effect and efficacy studies of ART (Brännström, Kaunitz, Andershed, South & Smedslund 2016). The first sub-study presented in the thesis consists of two different surveys of how and to what extent ART was used within the Swedish municipal social services in 2006 and 2012. The results show that ART has been widely spread within local social services though the program adherence has been low and the variations of ART used in practice have been far from adherent to the original manual-based program. The second sub-study examines and describes the target group of youth receiving ART within the Swedish social services. Results show that program participants are a crime active group but the variation is large in terms of seriousness and extent. According to self-reported data, program participants neither use alcohol or drugs to any greater extent than other peers. Furthermore they seemed to have social skills (interpersonal skills, ability to assert themselves, self-control and empathy) within the normal range for young people of the same age. Roughly one in three participants did not complete the ART training as planned. The third sub-study describes two aborted attempts to carry out efficacy studies of ART within regular in-home and secure youth care in Sweden. A number of factors such as low adherence to the program - which affects the ability to carry out efficacy studies in this research field - are reported and discussed. According to the systematic review of effect and efficacy studies of ART, most international studies show more or less positive results. After checking the quality of the studies and risk for bias, it appears that all of the studies - in varying degrees - have substantial methodological flaws. The scientific evidence is therefore insufficient for drawing conclusions about effects of ART. Finally the results are discussed in relation to contemporary demands and expectations of an evidence-based youth care, in relation to other studies that have been carried out in this field, and in relation to the existing conditions for using manual-based programs in youth care regular practice.
10
Hayman, Emily L. "Reducing Verbal and Physical Aggression in Elementary Students with Autism Spectrum Disorder Using the Aggression Replacement Training Program." University of Toledo / OhioLINK, 2014. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=toledo1412251648.
Full text
11
GREEN, JIM. "AGGRESSION REPLACEMENT TRAINING AND ENGLISH AS A FOREIGN LANGUAGE IN A SECONDARY SCHOOL." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30839.
Full textAbstract:
This paper investigates if the tools of the Aggression Replacement Training (ART) program, a structured treatment model for the training of social skills, can scaffold secondary learners of English as a foreign language (EFL) with regards to speaking and interaction. Furthermore, with the help of interviews I aim to get a better understanding of teachers´ perception of ART. The tools modelling, roleplaying, and performance feedback are used within the ART program to improve social skills; by looking at the ART-program and by comparing these to how they are used in the EFL classroom, and at the secondary Ung ART school, in general. I will attempt to show how the learning of English as a foreign learning can be improved, particularly regarding speaking and interaction. This paper is primarily relevant to teachers of EFL but may also be useful to other teachers who want to scaffold their students. The ART-program tools modelling, roleplaying, and performance feedback have a positive effect on EFL-learners.
12
Skaret, Beatrice, and Lina Agdur. "Aggression Replacement Training : En studie av ART-projektet på Engelbrektsskolans särskola i Örebro kommun." Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-474.
Full textAbstract:
<p>Forskning har påvisat ett samband mellan personer med neuropsykiatriska funktionshinder och kriminalitet. Aggression Replacement Training (ART) som förebyggande arbete har visat sig vara effektivt i syfte att reducera brottslighet. Tillämpning av metoden är dock inte vanlig avseende personer med neuropsykiatriska funktionshinder varför det inte finns mycket forsk-ning på området.</p><p>Syftet var att utifrån systemteori med fokus på Bronfenbrenners socialekologiska modell samt kognitiva behavioristiska teorier och social inlärningsteori teori beskriva och studera den ART- träning som ingår i grundsärskolans undervisning på Engelbrektskolan i Örebro kom-mun. Utifrån att en ny målgrupp med särskilda behov har identifierats är det angeläget att erhålla information om metodens eventuella effektivitet.</p><p>Författarna har valt att basera det empiriska materialet på kvalitativa intervjuer. I avsnittet empiri presenteras relevant material kring ART-träningen på Engelbrektsskolan. Fokus ligger på skolpersonalens upplevelser av eventuella effekter.</p><p>I analysavsnittet har författarna kopplat samman teori med empiri i syfte att producera ny kunskap. Konstateras kan att ART har haft vissa effekter, exempelvis avseende barnens för-måga att lösa problem verbalt.</p>
13
Fröberg, Sara, and Elsa Brobacke. "En studie i SiS-placerade ungdomars upplevelser av och attityder till ART." Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-550.
Full textAbstract:
<p>I dagens samhälle ökar våldsbrotten bland ungdomar och våld, hot, mobbning och vandalism är vanligt förekommande. Vi har valt att titta på aggressioner hos ungdomar ur olika perspektiv, främst inlärningsteori och kognitiv teori. Samhället behöver ge ungdomar verktyg för att kunna agera annorlunda än med aggression i olika situationer, ett sätt är behandlingsmetoden ART. ART (Aggression Replacement Training) är en behandlingsmodell som syftar till att ge personer sociala alternativ till ilska och aggressioner. Genom ett antal kvalitativa intervjuer på två SIS-institutioner, där ungdomar med tung social problematik är placerade genom LVU och LSU, har vi försökt komma underfund med vad ungdomarna som genomgått behandlingen har för åsikter om den och om de själva tror sig kunna ha nytta av behandlingen även i framtiden. Vi har också undersökt behandlarens roll, och vad ungdomarna tyckte om behandlarna. Resultatet av intervjuerna är mycket positivt, ungdomarna var i allmänhet mycket positiva till metoden och kom även med förslag på hur den skulle kunna göras bättre. Efter att ha gjort halvstrukturerade kvalitativa intervjuer användes en manifest innehållsanalys för att analysera de svar vi fått under intervjuerna.</p>
14
Danielsson, Åsa, and Farida Olsson. "Motivation är nyckeln till förändring : En studie om ungdomars upplevelse av behandlingsmetoden Aggression Replacement Training." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-913.
Full textAbstract:
Sedan 1990-talet har behandlingsmetoden Aggression Replacement Training (ART) fått ett stort genomslag i Sverige och metoden används såväl inom socialtjänstens öppenvård som inom kriminalvården, samt på många av Statens institutioners ungdomshem. ART tycks idag vara en av de mest spridda manualbaserade behandlingsmetoderna (Kaunitz & Strandberg, 2009, s. 37). Mot bakgrund av metodens omfattande tillämpning inom dessa områden, ansåg vi att det fanns skäl till att undersöka hur ungdomar som genomgått ART träning upplevde metoden. Detta är också syftet med denna studie. Då vi har förstått att det finns få svenska kvalitativa studier om ungdomars erfarenheter av ART, menar vi att det är av intresse att i föreliggande studie belysa denna fråga.Vi valde därför att genomföra en kvalitativ undersökning, varvid vi intervjuade sex stycken ungdomar som samtliga har haft problem med ett antisocialt beteende och kriminalitet. I syfte att analysera vår empiri har vi utkristalliserat följande fem teman: motivation, gruppens betydelse, användbara kunskaper, övning ger färdighet och faktorer som påverkar. Vår studie visar bland annat att ungdomarnas aggressiva och destruktiva beteende genom åren har belönats och förstärkts, vilket vi anser kan vara en förklaring till varför dessa beteenden hos ungdomarna har vidmakthållits. Vi har också sett att ungdomarnas motivation till att förändra sina destruktiva beteenden tycks vara avgörande för att ungdomarna skall vilja ta till sig de verktyg som ART tillhandahåller. Vidare kan vi konstatera att ART gruppens sammansättning och atmosfären i gruppen är viktig för att ART deltagarna skall kunna ge sig hän i träningen, och därmed få en större behållning av behandlingsmetoden. Vi har förstått att de kunskaper som ungdomarna har förvärvat genom ART, riskerar att försvinna då missbruk finns med i bilden. Då den unge eventuellt har en komplex problematik, anser vi att andra behandlingsprogram utöver, eller i kombination med ART, kan vara verkningsfulla.
15
Hjalmarsson, Sara. "Att klistra fast humöret : En kvalitativ studie av Aggression Replacement Training och dess upplevda behandlingseffekter." Thesis, Örebro University, School of Law, Psychology and Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-9835.
Full textAbstract:
<p>Under 1990-talet implementerades i Sverige en metod för behandling av aggressivitethos barn och unga, som kallas Aggression Replacement Training (ART). Metoden ärutvecklad i USA av Arnold P. Goldstein och hans kollegor. Metoden har sin teoretiskagrund inom den sociala inlärningsteorin och bygger till stor del på behandlingsprinciperinspirerade av kognitiv beteendeterapi. ART som behandlingsmetod för aggressiva barnoch unga har fått stor spridning i Sverige och en av de kommuner som erbjuder ARTsom öppenvårdsinsats inom socialtjänsten är Västerås. Denna uppsats utgår från ettuppdrag från familjebehandlingen i Västerås Stad, som önskar belysa vilka eventuellaupplevda effekter deras variant av ART har gett. Förutom detta syftar uppsatsen ocksåtill att teoretiskt beskriva ART med avseende på teoretiskt ursprung och praktiskttillämpning. Studien, som har en kvalitativ ansats, utgår från en specifikbehandlingsgrupp om fem barn, vars föräldrar har intervjuats om vilka eventuellaeffekter de upplever att behandlingen gett. Resultaten är inte helt entydiga, då vissaföräldrar väldigt tydligt upplevt stora förbättringar när det gäller ilska och aggressivitethos sitt barn, medan andra föräldrar inte tycker sig se några större förändringar.Genomgående är dock föräldrarna nöjda med metoden och dess genomförande somsådant, men efterfrågar t.ex. intensivare och mer långvariga insatser för att ökamöjligheten för deras barn att ta till sig behandlingen fullt ut.</p><br><p>During the 1990’s a method of treatment for aggression and anger problems in childrenand youth was introduced in Sweden, witch is called Aggression Replacement Training(ART). ART was first developed in the United States, by Arnold P. Goldstein andcolleagues. The method has its theoretical foundation in the social learning theory and isinspired by the treatment principles found in cognitive behavioural therapy. ART as atreatment method for aggressive children and youth has been widely spread in Swedenand one of the cities that offers ART within their social services are Västerås. This essayis a mission from the unit of family treatment in Västerås Stad, who has an interest inelucidate possible treatment outcomes from their work with ART. In addition to that, thepurpose of this essay is to describe the theoretical foundations and practical appliancesof ART. This study, which has a qualitative approach, emanate from a specific treatmentgroup of five children, whose parents has been interviewed about what, if any, outcomethey experience that the treatment has resulted in. The results are not really univocal.Some of the parents experience very significant improvements in their child’sexpression of anger and aggressiveness, whereas some other parents don’t experienceany improvement at all. Consistently though, all of the parents are very pleased with themethod itself and its implementation, but some of them ask for more intensive and farreachinginterventions, to increase the possibilities for their children to fully ingest thetreatment.Key</p>
16
Sreekumar, Usha. "Aggression replacement training, comparing incarcerated group intervention and community-based individual intervention among young offenders." Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 2000. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk2/ftp01/MQ53255.pdf.
Full text
17
Erickson, Jody Anne. "The Efficacy of Aggression Replacement Training with Female Juvenile Offenders in a Residential Commitment Program." Scholar Commons, 2013. http://scholarcommons.usf.edu/etd/4479.
Full textAbstract:
Female adolescents are increasingly being charged with crimes of violence, and the literature is lacking as to how best to reduce their aggressive tendencies. In the past, girls represented a small portion of all youths involved in criminal justice systems, and studies involving effective treatment options for them were rarely conducted.
Aggression Replacement Training® is a 10-week, evidence-based, group treatment intervention designed to advance moral reasoning, improve social skills, and manage angry feelings. Numerous outcome studies of Aggression Replacement Training® with both offending and non-offending male adolescents and with male and female adolescents together have yielded mixed results. The question remains whether or not positive results can be obtained when Aggression Replacement Training® is provided to only female adolescents in a group setting.
This quasi-experimental study examined if there were significant decreases in aggressive tendencies and increases in pro-social behaviors among female juvenile offenders in a residential commitment program in the state of Florida who participated in an Aggression Replacement Training® group intervention versus those who did not participate. Due to the exceptionally high degree of exposure to traumatic life events commonly reported by this population, this study also hoped to ascertain whether or not the level of traumatic distress mattered as to the efficacy of the intervention for the girls who participated.
The results of repeated measures 2 X 2 (time X group) ANOVA tests indicated no significant mean differences in rule-breaking or aggressive behaviors pre- to posttest between the 30 experimental and 30 comparison group members in this quasi-experimental study, although only a large anticipated effect could have been observed with a sample this size. The degree of trauma (covariate), also, had no significant impact on intervention efficacy for those girls who participated in the Aggression Replacement Training® group treatment. Mean negative behaviors were reduced for all study participants during the 12-week study time frame while in the commitment program, however, and both groups exhibited a mean increase in positive behaviors. Additional studies with larger samples may reveal a clearer picture of the benefits this intervention may provide to girls in juvenile justice commitment settings.
18
Granlund, Anne, Daniela Sundberg, and Linnea Wallgren. "Att växa som individ i ett könsfokuserat samhälle : Perspektiv på moralutveckling och ART." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-27883.
Full textAbstract:
Moral och moralutveckling är ett komplext område som kan vara viktigt att belysa i socialt arbete, då det visat sig att ungdomar med ett normbrytande beteende ofta har en lägre moralnivå än andra ungdomar. Det kan därför hävdas att det finns ett behov av moralfrämjande insatser inom ramen för behandling. Studiens syfte är att undersöka moralutveckling och ställa detta mot behandlingsprogrammet Aggression Replacement Training för att se hur de moralbildande komponenterna är tänkta att främja normbrytande ungdomars moralutveckling. Ett vidare syfte är att undersöka hur moralteorier och ART kan förstås ur ett genusperspektiv. I Studien används scoping samt en riktad innehållsanalys för att tematisera manual, forskning och litteratur. Resultatet visar att ART:s syfte med moralträning är att ungdomar ska ledas framåt i sin moralutveckling och nå en medvetenhet kring ömsesidigt beroende mellan individ och samhälle. Behandlingsutfallet påverkas av en kombination av olika faktorer, inom och utanför behandlingsprogrammets ramar. Det är oklart huruvida det finns ett behov av att anpassa behandling utefter kön, dock kan det hävdas att det utifrån ett genusperspektiv krävs individanpassning. Diskussionen belyser att det kan finnas ett behov av att göra en distinktion mellan moraliskt resonerande och moraliskt handlande, samt så diskuteras genusperspektivets betydelse i relation till könsroller och socialisering.<br>Morality and moral development are complex topics that may be important to social work, as it has been found that adolescents with antisocial behavior often has a lower moral level than other juveniles. It can therefore be argued that there is a need for moral interventions when different interventions are organized. The purpose of this study is to explore moral development in relation to the treatment program Aggression Replacement Training, how the components in moral skill training are meant to promote moral development in juvenile delinquents. A further aim is to examine how moral theories and ART can be understood from a gender perspective. Methods used in this study are scoping and directed content analysis. The results show that ART:s aim with moral training is to lead juveniles forward in their moral development. A combination of factors, both within and outside the treatment program affects the treatment outcome. Whether there is a need to adjust treatment to sex is unclear, thus it can be argued that there from a gender perspective may exist a need for more personalized treatment. The discussion illuminates a need to make a distinction between moral reasoning and moral action in treatment. Furthermore the discussion considers gender perspective in relation to gender role and socialization.
19
Landing, Ann-Katrine, and Sanna Sandström. "ART. Aggression Replacement Training. : En kvantitativ undersökning där resultat i skola och hem mäts på barns uppförandeproblem efter en intervention med ART-metoden i helklass." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-155180.
Full textAbstract:
Sammanfattning ART-metoden har i denna undersökning använts som en multimodal metod. ART-metoden utvecklades från början för barn som uppvisade ett aggressivt beteende. Där dess grundare Goldstein, Glick och Gibbs (2001) menade att ett aggressivt beteende var ett komplext socialt inlärt beteende och således inget barn föddes med. Detta resonemang resulterade i att beteendet enligt dem kunde läras om. Den mesta av forskningen som gjorts om ART-metoden innefattade barn som redan utvecklat svåra uppförandeproblem. I dessa forskningar lades fokus oftast på specifika barn, oftast pojkar. I detta arbete undersöktes om och i så fall vilka effekter en helklassintervention med ART-metoden hade på barns uppförandeproblem i hem och skola. Detta oavsett kön, om barnen var ”normala”, om de var på gränsen till att utveckla eller redan hade svåra uppförandeproblem. Grundtanken i ART-metoden var att programmet skulle utföras i tio veckor med tre lektioner i veckan för att metoden skulle hinna implementeras hos barnen. ART-metoden bestod av tre olika delar för att dämpa barnens uppförandeproblem. Interpersonell färdighetsträning, där barnen lärde sig sociala färdigheter, ilskekontrollsträning, där barnen lärde sig hantera sin ilska, samt moraliskt resonerande träning, där barnen genom KBT lärde sig moraliskt tänkande. Alla dessa tre delar var tänkta att stödja varandra och ge ett långvarigt resultat. I detta arbete genomfördes en longitudinell studie i sex klasser, två årskurs sex och fyra årskurs två. Varav en klass i årskurs sex och två klasser i årskurs två tog del av ART-metoden och de resterande klasserna fungerade som kontrollgrupp. Undersökningen genomfördes i skolan och hemmet. Detta med en förmätning som genomfördes innan klasserna fick ta del av ART-metoden och en eftermätning som genomfördes tio veckor senare direkt efter att ART-metoden var slut. I skolan genomfördes sedan en uppföljningsmätning för att se hur resultaten av ART-metoden blev under tid.
20
Kron, Annika. "Teoretisk syn på inlärning inom ART : En kvalitativ textanalys av ART, Aggression Replacement Training A Comprehensive Intervention for Youth samt skolans styrdokument, Lpo 94." Thesis, Linköping University, Department for Studies of Social Change and Culture, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6451.
Full textAbstract:
<p>ART, Aggression Replacement Training är en multimodal behandlingsmetod som bygger på tre samverkande komponenter. Dessa är: Interpersonell färdighetsträning där sociala färdigheter tränas, ilskekontrollträning som lär individen att handskas med sin ilska samt moralträningen som ska höja det moraliska resonerandet. 1987 började ART att användas på ungdomsvårdsskolor i USA, metoden har spridit sig och idag används ART inte enbart inom den institutionella vården utan allt mer i skolans värld.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilket eller vilka teoretiska perspektiv på inlärning som metoden stödjer sig på och hur väl dessa stämmer överens med skolans styrdokument (Lpo 94). Studien är baserad på en kvalitativ textanalys av ART Aggression Replacement Training A Comprehensive Intervention for Youth, en bok av grundarna till metoden, samt skolans styrdokument (Lpo 94).</p><p>Reultatet visar att ART vilar på flera olika teorier om inlärning, och att olika teorier finns representerade inom de olika komponenterna. I förhållande till Lpo 94 visar de delar jag analyserar på en överensstämmelse, även om någon punkt kan tolkas annorlunda.</p>
21
Andersson, Kjerstin. "Talking violence, constructing identities : young men in institutional care." Doctoral thesis, Department of Child Studies, The Tema Institute, Linköping University, Linköping, Sweden; Faculty of Arts and Sciences, Linköping University, Linköping, Sweden, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-38584.
Full textAbstract:
The aim of the study is to investigate how young men constructing identities in talk about their own use of violence. The study is based on a fieldwork at a youth detention home in Sweden. The data consists of individual interviews and video recordings of the treatment programme Aggression Replacement Training (ART). Detailed analyses have been made of conversations between the young men, between the young men and the trainers, and of the narratives generated in the individual interviews. The study has a social constructionist approach to identity, which is seen as constructed in a joint achievement in social interaction. An important analytical perspective in the study is how social categories and subcategories are constructed. The study has a particular focus on gender, primarily masculinity, but age and ethnicity are also being emphasised. The analysis draws on four empirical studies. It is shown how the young men construct a preferred self-presentation when talking about violent events. The narratives on violence are either based on experiences or talked about as a hypothetical use of violence. Violence based on personal experience is problematized and legitimized in terms of self-defence, defending friends, restraint and justified violence. Narratives of violence are shown to be interactional resources available to the young men. When talking about violence, the young men can be seen to regulate social relations, and to position themselves in relation to particular discourses of masculinity. The specific understanding of what it entails to be a man enables the use of violence with respect to social categorizations such as age, ethnicity or criminal identity. It is also argued that the treatment programme ART may, at times, facilitate maintaining a criminal identity.<br>Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka hur unga män konstruerar identiteter kring berättelser om eget våldsutövande. Den bygger på en studie gjord vid ett särskilt ungdomshem i Sverige. Såväl enskilda intervjuer som videoinspelningar av behandlingsprogrammet Aggression Replacement Training (ART) har utgjort analysmaterialet. Ingående analyser har gjorts av samtalen mellan de unga männen, mellan de unga männen och behandlingspersonalen, och berättelserna i de enskilda intervjuerna. Avhandlingen bygger på en socialkonstruktionistisk ansats där identitet analyseras i social interaktion med andra. Ett viktigt analytiskt perspektiv i studien är hur sociala kategorier och underkategorier skapas. Ett särskilt fokus ligger på genus och då främst maskulinitet, men även ålder och etnicitet lyfts fram som viktiga perspektiv. Avhandlingen omfattar fyra delstudier. Studien visar hur de unga männen konstruerar en positiv självpresentation när de talar om våldshändelser. Våldsberättelserna är antingen erfarenhetsbaserade eller utgår ifrån tal om hypotetiskt våld. Det erfarenhetsbaserade våldet problematiseras och legitimeras genom att talas om som självförsvar, försvar av kompisar, återhållsamt eller rättmätigt. Studien visar att våldsberättelser är interaktionella resurser för de unga männen. Genom att tala om våld reglerar de sociala relationer och positionerar sig i relation till vissa maskulinitetsdiskurser. Den specifika förståelsen av vad det innebär att vara en man, möjliggör användandet av våld avhängigt andra sociala kategorier, så som ålder, etnicitet och kriminell identitet. Studien indikerar också att behandlingsprogrammet ART ger möjlighet att underlätta upprätthållandet av en kriminell identitet.<br><p>Due to copyright matters, have the articles, published in chapter 4, 5, 6 and 7, been removed.</p>
22
Andersson, Kjerstin. "Talking Violence, Constructing Identity : Young Men in Institutional Care." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Tema Barn, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-12581.
Full textAbstract:
The aim of the study is to investigate how young men constructing identities in talk about their own use of violence. The study is based on a fieldwork at a youth detention home in Sweden. The data consists of individual interviews and video recordings of the treatment programme Aggression Replacement Training (ART). Detailed analyses have been made of conversations between the young men, between the young men and the trainers, and of the narratives generated in the individual interviews. The study has a social constructionist approach to identity, which is seen as constructed in a joint achievement in social interaction. An important analytical perspective in the study is how social categories and subcategories are constructed. The study has a particular focus on gender, primarily masculinity, but age and ethnicity are also being emphasised. The analysis draws on four empirical studies. It is shown how the young men construct a preferred self-presentation when talking about violent events. The narratives on violence are either based on experiences or talked about as a hypothetical use of violence. Violence based on personal experience is problematized and legitimized in terms of self-defence, defending friends, restraint and justified violence. Narratives of violence are shown to be interactional resources available to the young men. When talking about violence, the young men can be seen to regulate social relations, and to position themselves in relation to particular discourses of masculinity. The specific understanding of what it entails to be a man enables the use of violence with respect to social categorizations such as age, ethnicity or criminal identity. It is also argued that the treatment programme ART may, at times, facilitate maintaining a criminal identity.<br>Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka hur unga män konstruerar identiteter kring berättelser om eget våldsutövande. Den bygger på en studie gjord vid ett särskilt ungdomshem i Sverige. Såväl enskilda intervjuer som videoinspelningar av behandlingsprogrammet Aggression Replacement Training (ART) har utgjort analysmaterialet. Ingående analyser har gjorts av samtalen mellan de unga männen, mellan de unga männen och behandlingspersonalen, och berättelserna i de enskilda intervjuerna. Avhandlingen bygger på en socialkonstruktionistisk ansats där identitet analyseras i social interaktion med andra. Ett viktigt analytiskt perspektiv i studien är hur sociala kategorier och underkategorier skapas. Ett särskilt fokus ligger på genus och då främst maskulinitet, men även ålder och etnicitet lyfts fram som viktiga perspektiv. Avhandlingen omfattar fyra delstudier. Studien visar hur de unga männen konstruerar en positiv självpresentation när de talar om våldshändelser. Våldsberättelserna är antingen erfarenhetsbaserade eller utgår ifrån tal om hypotetiskt våld. Det erfarenhetsbaserade våldet problematiseras och legitimeras genom att talas om som självförsvar, försvar av kompisar, återhållsamt eller rättmätigt. Studien visar att våldsberättelser är interaktionella resurser för de unga männen. Genom att tala om våld reglerar de sociala relationer och positionerar sig i relation till vissa maskulinitetsdiskurser. Den specifika förståelsen av vad det innebär att vara en man, möjliggör användandet av våld avhängigt andra sociala kategorier, så som ålder, etnicitet och kriminell identitet. Studien indikerar också att behandlingsprogrammet ART ger möjlighet att underlätta upprätthållandet av en kriminell identitet.<br><p>Due to copyright matters, have the articles, published in chapter 4, 5, 6 and 7, been removed.</p>
23
Grimes, Samantha. "An evaluation of Aggression Replacement Training : the impact of a multi-component, CBT-based intervention on the problem behaviours, pro-social skills and moral development of pupils in English secondary schools." Thesis, University of Nottingham, 2015. http://eprints.nottingham.ac.uk/30479/.
Full textAbstract:
Aggression Replacement Training (ART) is a 10-week, multi-component intervention based in cognitive behaviour therapy (CBT), which aims to improve social competence. It has been applied internationally as part of offender rehabilitation (NOMS, 2010). However, more recent research has focused upon its application in school-based settings. The aim of the current research is to investigate the efficacy of ART when implemented in the UK with an adolescent sample in mainstream school settings. These sessions were facilitated by newly-trained staff from the Educational Psychology Service (EPS). A quasi-experimental design was employed to evaluate this initial pilot of the programme in one Local Authority. 41 participants across six settings were allocated to intervention (N=23) and wait-list control (N=18) conditions. The Social Skills Improvement System-Rating Scales (SSIS-RS), a multi-source measure, was used to assess the group member’s problem behaviours and social skills, with data gathered from teachers, parents and pupils themselves. The Sociomoral Reflection Measure-Short Form (SRM-SF) was also completed by the participants to ascertain their moral reasoning maturity. Non-parametric statistical tests demonstrated no significant improvements in the intervention participant’s social skills or problem behaviours. However, their moral reasoning ability did increase significantly from pre to post-test, achieving a large effect size (r=-0.64), which was not reflected in the data from the control group. In contrast to the quantitative findings, supplementary qualitative data gathered from the facilitators and group members involved in the ART programme demonstrated that all felt the intervention had resulted in positive outcomes for the young people. Factors which may have contributed to the success of the programme were also provided, including organisational support and group composition. Possible explanations for these findings, including methodological considerations and comparison with previous research are discussed and the implications of these findings in future practice and in guiding further research suggested.
24
Möller, Walldén Jenny. "Att arbeta med ART metoden - Ett arbetslags arbete med Aggressive Replacement Training." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32758.
Full textAbstract:
Att arbeta med ART metoden är en kvalitativ studie med syftet att ta reda på hur ett specifikt arbetslag arbetar med modellen Aggressive Replacement Training (ART) i en skolverksamhet. ART metoden är en beteendeförändringsmodell skapad för kriminella utåtagerande och aggressiva unga. Utveckling av ART metoden och dess anpassningsbarhet har gjort den till en arbetsmodell som används inom skolan, då modellen anses kunna ge alla barn och unga verktyg och träning i dess sociala och emotionella utveckling. Metoden innehåller de tre huvudkomponenterna: socialfärdighetsträning, känslokontrollträning och moralträning. Arbetslaget Trädet som deltar i studien arbetar endast aktivt med ART modellens sociala färdighetsträning och pedagogernas arbete med denna komponent presenteras i uppsatsens analysdel. Viktiga frågeställningar som ger information om det specifika arbetslagets arbete med ART modellen är följande: hur ser arbetslagets planering och genomförande av en ART lektion ut samt hur presenteras metoden och hur tas den emot av elever och föräldrar? Den information som presenteras i uppsatsavsnittet Tidigare forskning, bygger på metodböcker skrivna av modellutvecklare, dessa ger insikt i ART modellens bakgrund och grundtankar.
25
Kuo, Loung-shiung, and 郭隆興. "A Study of the Effect of Applying Aggression Replacement Training to Reducing Aggressive behavior and Enhancing Better Life Adjustment to the 5th Grade Students." Thesis, 1997. http://ndltd.ncl.edu.tw/handle/60055641079992588076.
Full text