Academic literature on the topic 'Agil arbetsmetod'

Under denna studie så hade författarna ett uppdrag från en uppdragsgivare som var att skapa en ny agil projektmetod åt denna, för att främja deras arbete med ett projekt som de genomför årligen, som heter Jobb Shop. Projektet hade under det senaste genomförandet inte genomförts med hjälp av någon särskild projektmetod. Författarna till denna studie skapade under arbetets gång en specifik agil metod åt uppdragsgivaren som de kan använda under kommande år vid genomförandet av Jobb Shop. Vid sidan av detta så gjorde författarna även en metaanalys av den nya metoden där de studerade hur den nya agila arbetsmetoden, rent teoretiskt, kan främja kreativitet och innovation. Resultatet av studien visade att den teoretiska grunden för ovanstående fråga var god, och de drog slutsatsen att agila metoder, teoretiskt sett, mycket väl kan främja kreativitet och innovation.<br>During this study the authors had an assignment from a client which was creating a new Agile project methodology for the client, to promote their work on the project they undertake annually, named Jobb Shop. The project had during the last execution not been implemented by means of a specific project methodology. During this process the authors of this study created a specific agile methodology for the client that they can use in future years in the implementation of Jobb Shop. Alongside this, the authors also did a meta-analysis of the new method in which they studied how the new agile method, theoretically, can promote creativity and innovation. The results of the study showed that the theoretical basis for the above question was good, and they concluded that agile methods, theoretically, may well promote creativity and innovation.

This thesis was made possible by the company Verendus system AB, which is the leading developer of dealership management systems in the caravan and camper market. The goal of the thesis was to create a statistics module for a new producer system envisioned by Verendus. The new system is aimed at manufacturers and importers of caravans and campers, with the goal of enabling its users to create more effective production lines. By providing statistical data to mentioned users they will be able to predict market trends and customize their production lines accordingly. Today such software does not exist which leads Verendus to think that its arrival would lead to a success on the market. Before the development and design of the producer system began, a new agile method had to be developed, MAM (Minimum Agile Method). The method has strong influences from already established agile methods such as Scrum, Extreme Programming (XP) and Disciplined Agile Delivery (DAD) and was used during the development of the producer system. The development of the basic statistics module resulted in an administration panel where new users and present users can be added or edited. The administrator can also create new connections and permissions between users and companies, which leads to specific information being displayed for each user. The major part of the development resulted in a page for viewing the statistical data currently present in the database of Verendus. With the provided statistics the user can then make qualified decisions and forecasts that have the potential of directly influencing sales.<br>Arbetet har ägt rum på företaget Verendus System AB, som är ledande affärssystemsutvecklare inom husvagns- och husbilsmarknaden. Målet med examensarbetet var att skapa en grundmodul för att presentera statistik för husvagns- och husbilstillverkare och importörer. Detta för att de ska kunna effektivisera produktionen och spå trender i ett tidigt stadie. En sådan tjänst existerar inte idag, varpå produkten tros ha stor effekt på marknaden. Innan utveckling- och designarbetet av leverantörsstödet började, skapades en agil arbetsmetod, MAM (Minimum Agile Method). Metoden har starka influenser från redan etablerade agila metoder som Scrum, XP och DAD. MAM applicerades sedan på examensarbetets utvecklingsdel. Leverantörsstödets grundmodul resulterade i en administratörspanel, en inställningssida och en statistiksida. Administratörspanelen används för att kontrollera nya användares behörigheter. Inställningssidan ger användaren möjligheten att ändra sina personuppgifter och statistiksidan är till för att användaren ska kunna generera statistik efter ett antal parametrar, fatta kvalificerade beslut och spå kommande trender.

Det ställs högra krav på små till medelstora IT-företag vad gäller arbetsprocesser och tillämpning av agil arbetsmetod. Syftet med denna studie är att undersöka användningen av DevOps-tjänsterna Jira och Azure DevOps vid tillämpning av agila arbetsmetoder i små till medelstora IT-företag enligt företagens egna erfarenheter och upplevelser. Intervjuer har gjorts med två IT-företag som tillämpar en agil arbetsprocess tillsammans med DevOps-tjänsterna Jira respektive Azure DevOps. Slutsatserna är att DevOps-tjänsterna bidrar med struktur, översikt, diagnostik och är bidragande vid kommunikation. Båda IT-företagen själva säger att de rekommenderar sin respektive DevOps-tjänst och det finns många sätt som tjänsterna kan bidra till den agila processen på.

Det krävs en flexibel organisation för att kunna konkurrera i en värld med ständig förändring. För att kunna bemöta disruptiva innovationer och anpassa sig efter nya marknadstrender har det så kallade agila arbetssättet lyfts fram. Implementering av det agila arbetssättet i stor skala hänvisas till som storskalig agil transformation. Detta är ett centralt ämne för bland annat IT-avdelningar i stora organisationer. Bevis och framgångshistorier från praktiserande proffs pekar på att storskalig agil transformation ökar flexibilitet och konkurrenskraft för företag. En mer agil organisation gör det möjligt att bättre anpassa sig till marknads- förändringar och kunders krav. Oundvikligen resulterar en storskalig agil transformation i en organisationsförändring. Syftet med denna studie är att öka insikten i transformations- processen och vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till och om Kotters 8-stegmodell är användbar som ett teoretiskt referensramverk i detta sammanhang. Studien bygger på tre stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskningslitteratur om ämnesområdet. Studiens resultat tyder på att det är utmanande att initiera och driva förändringsarbete av denna sort. De viktigaste faktorerna i samband med storskalig agil transformation är organisatoriskt lärande och förberedelse. Det finns en positiv korrelation mellan förutsättningarna att arbeta agilt och ett företags finansiella utveckling. Kotters 8-stegsmodell kan användas för att vägleda förändringen för en organisation, men är inte tillräcklig för en såpass omfattande organisationsförändring.

Att förutspå framtiden är något som är av vikt för organisationer som vill hålla sig ajour med dagens snabbt föränderliga värld. Det är viktigt för företag att befinna sig på marknaden vid rätt tidpunkt och med rätt typ av tjänst eller produkt. Organisationer tenderar att investera stora summor på uppdaterade erbjudanden på marknaden. För att organisationer ska hålla sig uppdaterade på marknaden krävs det anpassning för att möta nya förväntningar. För att kunna agera på de nya möjligheterna har agil arbetsmetod blivit ett trendigt tillvägagångssätt. En agil organisation kan effektivt ta hänsyn till förändringar i marknaden, kundbehov och teknologi. Ett annat område som har ökat i behov för företag är tjänstedesign. Behovet har uppkommit genom nya krav på ökat värde på tjänster, ökade förväntningar hos kund och digitaliseringens påverkan på tjänster. Genom att arbeta med- och studera kunden, kan företag generera kvalitativa tjänster. Det leder vidare till en ökad förmåga att hitta marknadsmöjligheter Idag saknas studier som kombinerar trendspaning med agil arbetsmetod och tjänstedesign. Genom att studera de tre ämnesområdena i den teoretiska referensramen, har studien ändamålet att generera en modell som kombinerar dem.  Syftet med studien är att identifiera dagens metoder och arbetsprocesser kring trendspaning. Vidare kommer vi lyfta fram faktorer som har betydelse vid en trendspaning. Utöver trendspaning kommer studien även att inkludera perspektiven tjänstedesign och agil arbetsmetod. Den agila metoden kommer fokusera på Scaled Agile Framework. För att slutligen ge ett förslag på hur perspektiven kan integreras med trendspaning. Syftet med studien blir slutligen ge en rekommendation på en metod kring trendspaning som ska framtidssäkra en svensk bankverksamhet.  Forskningsfrågan besvaras genom att koppla det teoretiska ramverket till 12 kvalitativa intervjuer. Teorin och empirin sammanställs i analysen för att utveckla studiens slutliga modell. Modellen besvarar forskningsfrågan: ”Hur kan en lämplig trendspaningsmetod i en svensk bankverksamhet med fokus på agil arbetsmetod och tjänstedesignmetod utformas?”. Studien bidrar till en djupare förståelse av trendspaning, agil arbetsmetod och tjänstedesign genom en djup kunskap och en koppling mellan de tre ämnesområdena och deras samband. Slutligen belyser studien vikten av en gemensam arbetsmetod, en gemensam plattform och en stegvis process på ett företag.

Då det många gånger antas att HR bär på kunskap som skapar goda förutsättningar för effektiva och metodiska arbetssätt väcktes vår nyfikenhet för att undersöka hur HR arbetar. Eftersom att vi också har sett tendenser till att detta är trendstyrt blev vi intresserade av de agila metoderna, som syftar till att arbeta flexibelt och dynamiskt. Syftet med vår uppsats är därför att identifiera hur arbetsmetoderna hos en specifik organisations HR-funktion ser ut och jämföra dess likheter och skillnader med de agila metoderna samt att analysera hur organisationen ifråga i framtiden kan använda sig av agila metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi telefonintervjuade fyra stycken medarbetare inom en specifik HR-organisation. Vår teoretiska referensram har vi byggt upp genom att leda läsaren i hur klassiskt HR ofta ser ut och föregångare till agila metoder för att sedan förklara vad det agila innebär, vilken människosyn det präglas av samt att vi förklarar en av metoderna som används. Resultatet från våra telefonintervjuer har bearbetats utifrån rubrikerna i det agila manifestet och roller inom det agila för att därefter delas in under resultat respektive diskussion. I vår resultatdel besvarar vi våra två första frågeställningar och i vår diskussionsdel diskuterar vi kring vår tredje frågeställning och ger förslag på hur HRorganisationen kan använda sig av agila metoder. Vårt resultat visar på fler skillnader än likheter mellan hur HR-organisationen idag arbetar jämfört med de agila metoderna. Exempelvis kan de arbeta mer aktivt med feedback och att involvera medarbetarna bättre i målsättningen. Det framkom också att de sällan ser över sina mål, utan istället i relativt hög utsträckning låter dem vara så som de utformades från början. Vi fann även vissa likheter i att organisationen vill arbeta förändringsbenäget, precis som det agila förespråkar, men att det kanske finns en viss diskrepans mellan vilja och verklighet. Vi tror att HR-organisationen i framtiden skulle kunna arbeta med agila metoder bland annat genom att tillämpa scrum, arbeta med talangmappar och att använda ”talent mobility” som en strategi.

Rapporten beskriver framtagandet av en webbshop för glasögonförsäljning. Läsaren får ta del av lärdomar om hur det fungerar att arbeta efter den agila projektmodellen Scrum i praktiken och förslag till hur metodiken kan anpassas för effektiv användning i ett utvecklingsteam. Vidare diskuteras även hur sammanslagning av flera projektmodeller kan ske för att skapa en mer produktiv projektmiljö.  Lösningar till tekniska problem som uppstått under projektets gång presenteras och diskuteras utifrån ett utvecklarprespektiv. Vidare presenteras en marknadsundersökning där kundsegmentet identifieras och analyseras för utformning av slutprodukten. Utmärkande för slutprodukten är en smidig och enkel köpprocess uppdelad i tre enkla steg.

Med en kvalitativ metod undersöker studien det agila arbetssättet inom projektledning förstadsutvecklingsprojekt genom en fallstudie av Nacka kommuns projekt Nacka Stad. Studiensyftar till att identifiera och förtydliga problem och hinder en applicering av ett agilt arbetssättkan leda till och hur arbetssättet i praktiken skiljer sig från litteratur om det agila arbetssättet ihandböcker och vetenskapliga artiklar – med hopp om att ge en djupare förståelse för agilaarbetsmetoder inom projektledning av stadsutvecklingsprojekt.Studien beskriver det agila manifestet och dess kärnprinciper, tillvägagångssättet för Scrumoch Kanban samt tittar på vad det innebär att ha en agil mentalitet. Genom detta formulerasatt essensen av ett agilt arbetssätt är att arbetsfördelningen sker i korta, regelbundna ochfrekventa cykler av tydliga uppgifter, där deltagandet av kunden och medarbetarna iplaneringsprocessen är centralt och strukturen av organisationen är i ‘teams’.Fallstudien visade att även om vissa agila metoder appliceras görs detta utan tydlig struktur.Det som kunde identifieras som agilt var att projektresultat i form av tidplan levererades oftaoch det nya arbetssättet gav en bättre överblick av helheten för delprojektledare. En nymötesplan visade agila element av att ha mer möten med kommunikation face-to-face för attfå snabbare beslut. Användandet av en digital Kanban tavla och en form av Scrum-mötenobserverades där en ’backlog’ av uppgifter delades ut mellan samordningsteamet.Scrum-mötena hade dock låg energi och fundamentala agila metoder såsom ’stand-upmeetings’ och Sprints applicerades inte. Full applicering av agila metoder visade sig svårt dåbeslutsprocesser var tröga och organisationen fortfarande hade en tydlig hierarkisk struktur.Fyra semi-strukturerade intervjuer utfördes som bekräftade observationerna. Upplevda hindermed agila metoder och att applicera dem beskrevs som att det saknades motivation ochstruktur.Studien mynnar ut i att det agila arbetssättet behöver förvaltas och att det i praktiken intefungerar att applicera agila metoder på ett i agilt sätt utan det behöver ske strukturerat och konsekvent för att ge önskat resultat om högre engagemang och en effektivare organisation.<br>With a qualitative method, the study investigates the agile working methods within projectmanagement for urban development projects through a case study of Nacka municipality'sproject Nacka Stad. The study aims to identify and clarify problems and obstacles anapplication of an agile way of working can lead to and how the working method differs fromthe literature in manuals and scientific articles - with the hope of giving a deeperunderstanding of agile working methods within project management of urban developmentprojects.The study describes the agile manifesto and its core principles, the methods Scrum andKanban, and explores what it means to have an agile mentality. By this it is formulated thatthe essence of an agile working method is that the work is divided in short, regular andfrequent cycles of clear tasks, where the participation of the customer and the employees inthe planning process is fundamental and the structure of the organization is in teams.The case study showed that although some agile methods are applied, this is done withoutclear structure. What could be identified as agile was that project results in the form oftimetables were often delivered and the new way of working gave a better overview of theoverall picture for sub-project managers. A new meeting plan showed agile elements ofhaving more meetings with face-to-face communication to get faster decisions. The use of adigital Kanban board and a form of Scrum meetings was observed where a backlog ofinformation was distributed between the coordination team.However, the Scrum meetings had low energy and fundamental agile methods such as standupmeetings and Sprints were not applied. Full application of agile methods proved to bedifficult as decision processes were slow and the organization still had a clear hierarchicalstructure.Four semi-structured interviews were conducted which confirmed the observations.Experienced obstacles with agile methods and implementing them were described as thelacking of motivation and structure.The study concludes that the agile way of working needs to be managed and that it in practicedoes not work to apply agile methods in an agile way, that it instead needs to be structured and consistent in order to obtain the desired results of increased involvement from theemployees and a more efficient organization. The report is written in Swedish.

Agila arbetsmetoder har uppkommit ur utvecklingsprojekt av mjukvara inom it-branschen. Det behövdes ett mer flexibelt sätt att arbeta än vad som var fallet i traditionell projektledning. Det gällde att kunna förändra planen efter förutsättningar som ändrades under projektets gång. Inom eventprojekt måste olika aspekter fungera för att resultatet ska bli lyckat och även här måste en projektledare vara beredd på att förutsättningarna förändras. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka hur agila arbetssätt går att använda för människor som arbetar med eventprojekt. Förklaringen till att vi valde Europamästerskapet i fotboll för damer 2013 för vår fallstudie är ett stort idrottsintresse, samt att vi kände till att den allmänna uppfattningen är att det var ett lyckat event. Syftet med uppsatsen blev att undersöka hur projektledarna och arbetsgrupperna arbetade med mästerskapet och om de använde sig av några arbetssätt som kan liknas vid agil projektledning. För att uppsatsen även ska vara framåtblickande presenterade vi ett antal agila arbetssätt för intervjupersonerna med förhoppningen att deras svar skulle ge en indikation på om agila arbetssätt kan fungera i eventprojekt. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar genomfördes fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra projektledare som arbetade med dam-EM 2013. Deras svar analyserades sedan och tillsammans med relevant teori ledde de fram till vad som sedermera blev uppsatsens slutsatser. Ingen av intervjupersonerna sa att de arbetade agilt, men det framkom redan under en sonderande intervju med turneringsdirektör Göran Havik på Svenska fotbollförbundet att flera av framgångsfaktorerna kan liknas vid agila arbetssätt. Efter att ha analyserat empirin kunde vi dra slutsatsen att det finns likheter i arbetsprocessen kring mästerskapet som kan liknas vid agila synsätt, exempelvis när det gäller kommunikation, ansvar och självstyre samt arbetsmiljö. När det gällde de agila arbetssätt som presenterades för intervjupersonerna fick dessa övervägande positiva reaktioner, även om de i vissa fall kan behöva anpassas från projekt till projekt. Efter genomförd uppsats är vår uppfattning att det finns anledning för projektledare som arbetar med eventprojekt att vara öppna för att använda agila arbetssätt. Dock kan det kanske vara svårt att helt ut använda agila arbetssätt, med de utmaningar som är typiska för eventbranschen.<br>Agile work methods evolved from developing software in the IT industry. The general opinion was that the industry needed a more flexible way of attacking different duties and the work methods in projects. There was a need to create a way of working that would let them change the original plan of the project if the conditions changed during the process. From this need, agile work methods evolved. In event projects different aspects must work together for the result to be as successful as possible in the IT industry, the project manager needs to be on his/her toes and be prepared for the conditions to change.  Our interest in investigating how and if agile work methods can work in the event industry evolved from this basic similarity. The reason why we chose the UEFA Euro 2013 for women for our case study is that we both have a huge interest in sports in general, and we knew that the general opinion is that this was an event project that was a success. The purpose with our project is thus to create knowledge regarding how the project managers and their teams work and the role of flexibility in their projects and were these project managers stand in the question of agile work methods and working more agile in the event industry. We did interviews with four project managers in different cities who were chosen to host a couple of games during the tournament. Their answers during the interviews were analysed with the help of relevant theory.  None of the project managers that were interviewed said that their work methods were based on agile methods. However, under the exploratory interview with the tournament director Göran Havik from the Swedish Football Association, it emerged that a number of factors that created the success of the tournament were similar in different ways to agile work methods. After the case study was completed we were able to draw the conclusion that event project managers would benefit from being open to learning more about agile work methods. Even though applying the full range of these work methods in the event industry could be difficult, the analysis of the interviews indicates that it is worth exploring further how the event industry could benefit from incorporating more agile work methods.