Dissertations / Theses on the topic 'Agil mjukvaruutveckling'

Kravprioritering är ett av de viktigaste och mest inflytelserika stegen vid tillverkning av en mjukvaruprodukt. Processen är iterativ; den sker under hela produktens agila mjukvaruutvecklingsprocess. Genom kravprioritering beslutas det om vilka krav som ska utvecklas, i vilken ordning och varför.  Målet med denna studie är att undersöka hur mjukvaruutvecklande företag gör för att kravprioritera, samt identifiera vilka prioriteringsmetoder de eventuellt använder sig av. Studiens syfte är att få en förståelse för varför en väl avvägd prioritering är viktig, vilka särskilda prioriteringsfaktorer som ger värde till en produkt och att se hur dessa faktorer är relaterade till resultatet. Syftet är även att undersöka vilka svårigheter som finns i en prioriteringsprocess, samt att skapa en översikt över några av de mest vedertagna prioriteringsmetoderna inom agil mjukvaruutveckling.  Studien utförs i samarbete med mjukvaruföretaget Monitor ERP för att analysera företagets prioriteringsprocesser som används för att utveckla deras affärssystem Monitor. Metoden som används är en kvalitativ undersökning som består av observationer av möten kring prioriteringsarbete och semi-strukturerade intervjuer. Bearbetning av insamlat material skedde genom att organisera, analysera och sammanställa resultat enligt begrepp och kategorier som framkom utifrån litteraturstudien. Resultatet redovisar arbetsprocesser, gemensamma mål, prioriteringsaspekter och utmaningar i prioriteringsarbetet hos Monitor ERP. En väl avvägd prioritering visade sig vara viktigt för att kunna leverera rätt funktionalitet i tid, för att kunna ge trovärdiga estimeringar om utvecklingen och det i sin tur leder till att kunder får förtroende för både produkten och företaget. En rad olika prioriteringsfaktorer som ger värde till programvaran Monitor identifierades, varav många bidrar till att öka kundnöjdheten och kvaliteten på produkten. Monitor ERP använder inte några särskilda prioriteringsmetoder, utan utvecklingsfilosofin Minimum Viable Product används som grund till deras prioriteringsval. Under prioriteringsarbetet upplevdes utmaningar såsom begränsade resurser, oförutsägbara uppgifter, svårigheter med tidsestimering och en utmaning i balansen mellan kundnytta och kundfokus.
Prioritizing requirements is one of the most important and influential steps in the creation of a software product. The process is iterative; it takes place during the entire agile software development. Through prioritizing requirements, it is decided which requirements are to be developed, in which order, and why.  The aim of this study is to investigate how companies that design software prioritize requirements and to identify which prioritization methods they might use during this process. The purpose of this study is to gain an understanding for why a well-balanced prioritization is important, which specific prioritization factors give value to a product, as well as identifying how these factors are related to the result. The purpose is also to investigate the difficulties that exist in a prioritization process, and to create an overview of some of the most used prioritization methods in agile software development.  This study is conducted in collaboration with the software company Monitor ERP in order to analyze the company's prioritization processes used to develop their business management system Monitor. The method used is a qualitative study that consists of observations of meetings about prioritization processes, and semi-structured interviews. Processing of collected material was done by organizing, analyzing, and compiling results according to concepts and categories that emerged from the literature study. The results documents work processes, common goals, prioritization aspects and challenges in the requirements prioritization at Monitor ERP.  A well-balanced prioritization proved to be important to be able to deliver the right functionality on time and to be able to provide dependable estimates of development, which in turn leads to customers gaining confidence in both the product and the company. A number of prioritization factors that give value to the Monitor software were identified, many of which contribute to increasing customer satisfaction and product quality. Monitor ERP does not use any specific prioritization methods, but the development philosophy Minimum Viable Product is used as a basis for their prioritization choices. During the prioritization process, challenges such as limited resources, unpredictable tasks, difficulties with time estimation, and a challenge in balancing customer value and customer focus were experienced.

Kravhantering vid agil mjukvaruutveckling är en utmaning som allt fler företag ställs inför.Prototyper, modeller som liknar tilltänkta slutprodukter, kan användas för att inhämtaviktig information om det som ska utvecklas. För att beskriva hur lik en prototyp är dentilltänkta slutprodukten används begreppet verklighetsfaktor. Studiens syfte är dels attöka kunskapen kring prototypanvändning i agil mjukvaruutveckling, dels att undersökavilken effekt en prototyps verklighetsfaktor har då prototyper används i diskussioner inomkravhantering. En fallstudie görs på företaget Exsitec där personal intervjuas angående prototypanvändning i mjukvaruprojekt. Två prototyper utvecklas sedan med låg respekti-ve hög verklighetsfaktor och används som diskussionsunderlag i intervjuer. Studien visar att användning av prototyper i mjukvaruprojekt kan bidra till ökat förtroende hos kun-der, förbättrad kommunikation med kunder och kan förenkla att uppnå konsensus mellan olika intressenter. Vidare kan de, beroende av hur de används, bidra till helhetsbilden avprodukten och fungera som dokumentation. Studien påvisar även några, om än subtila, skillnader i den information som samlas in med hjälp av prototyper med låg respekti-ve hög verklighetsfaktor. Hög verklighetsfaktor tycks medföra att fler krav samlas in, men göra respondenter mindre benägna att vilja komma med förslag på mer omfattandeförändringar.
Requirements Engineering (RE) in Agile Software Development (ASD) is a challenge thatmany face and several techniques exist when doing so. One such technique is prototyping, when a model of a product is used to gather important information in software develop-ment. To describe how much a prototype resembles the product the notion of fidelity is used. The aim of this study is to contribute to research regarding prototyping in ASD,and to examine the effect of a prototype’s fidelity when using prototypes in discussionsduring RE. A case study is performed at the company Exsitec where staff are interviewedregarding prototyping in software development. Thereafter, two prototypes of low andhigh fidelity are developed and used in interviews as a basis for discussion. Based on thisstudy, the use of prototypes in software projects can help customers trust the process,improve communication with customers, and facilitate when trying to reach consensusamong different stakeholders. Furthermore, depending on how they are used, prototypescan contribute to understanding the big picture of the requirements and can also serve asdocumentation. The study also shows some, albeit subtle, differences in the informationcollected using prototypes with low and high fidelity. The use of a high fidelity prototypeseems to generate more requirements, but makes interviewees less likely to come up withlarger, more comprehensive requirement changes.

Global systemutveckling (GSD) är en ökande trend inom systemutvecklingsbranschenoch möjliggör för verksamheter att reducera utvecklingskostnaderna, få tillgång tillexpertis till lägre kostnader samt öka flexibilitet och effektivitet genom att konstantbedriva systemutveckling över olika tidszoner. Global mjukvaruutveckling ikombination med agila metodologier visar sig bli allt vanligare då framgångsrika agilaprojekt kan producera programvara av högre kvalitet som bättre uppfylleranvändarnas behov. Tidigare forskning konstaterar dock att utmaningar ochkomplikationer kan uppstå i globala mjukvaruutvecklingsmiljöer ur perspektivet avindivider som arbetar i geografiskt separerade projektgrupper. Syftet med dennastudie har varit att undersöka vilka problem och utmaningar som individer upplever iglobala mjukvaruutvecklingsmiljöer där den agila metodologin Scrum tillämpas.Problemen och utmaningarna som i denna studie undersökts relaterar till följandehuvudområden: kommunikation, språkliga och kulturella skillnader,gruppsammanhållning och laganda samt kunskapshantering. Studien syftar även tillatt redogöra för hur de uppkomna utmaningarna förslagsvis kan hanteras. Enundersökning har genomförts på ett mjukvaruutvecklingsföretag i Växjö som verkarinom ekonomitjänstebranschen. En kvalitativ undersökningsmetodik i form avsemistrukturerade intervjuer har genomförts med arbetstagare som arbetar i ettmjukvaruutvecklingsprojekt som bedrivs globalt.Slutsatserna som dras av studien är att individer som arbetar inom globalamjukvaruutvecklingsprojekt ställs inför flera utmaningar. Kommunikationsrelateradesvårigheter upplevs bl.a. på grund av bristen på informell kommunikation vilketresulterar i misskommunikation, missförstånd och långa svarstider. För en förbättradkommunikation kan kombinationen av synkrona och asynkrona verktyg användassamt skärmdelning och videosamtal. Scrum aktiviteter som daily scrums ochretrospectives kan även förbättra kommunikationen inom projektgruppen. Avseendekulturella skillnader visar studien att det upplevs svårt att definiera om utmaningarkan relateras till kulturella skillnader mellan olika länder eller om det avser skillnaderi organisationskulturer. Språkrelaterade skillnader visar sig upplevas som en barriäroch leder bl.a. till svårigheter att uttrycka sina idéer och tankar och att arbetetförsvåras eftersom att översättning krävs. Beträffande gruppsammanhållning upplevsdet råda en bristande gruppsammanhållning när projektmedlemmarna är fysisktseparerade och att gruppsammanhållningen tenderar att öka inom respektive separeradgrupp snarare än projektgruppen som helhet. Den geografiska spridningen påverkaräven tilliten inom projektgruppen. För ökad gruppsammanhållning och tillit ärinformella sammanträffar en nyckelfaktor. Medlare ses även som en nyckelfigur föratt länka samman teammedlemmarna i de fysiskt separerade grupperna. Avseendekunskapshantering upplevs den geografiska spridningen inom projektgruppen som enmöjlighet att dra nytta av varandras olika bakgrunder och erfarenheter för att på så sättöka kunskapen inom hela projektgruppen. Utmaningar som relaterar tillkunskapshantering är att samma misstag kan begås flera gånger inom projektet p.g.a.en avsaknad av informellt kunskapsutbyte. För förbättrad kunskapshantering inomprojektgruppen ges förslag på användning av t.ex. code reviews, checklistor ochkunskapstävlingar för främjandet av kunskapshantering inom projektgruppen
Global software development (GSD) is a growing trend within the software industryand enables companies to reduce development costs, get access to expertise to lowercosts and increase flexibility and efficiency by constantly conducting softwaredevelopment across different time zones. Global software development combinedwith agile methodologies proves to be more common as successful agile projects canproduce software of higher quality that better meet user needs. Previous researchconcludes however that challenges and complications can arise in GSD environmentsfrom the perspective of the individuals working in geographically separated projectteams. The purpose of this study was to examine the problems and challenges thatindividuals experience in GSD environments where the agile Scrum methodology isapplied. The problems and challenges that have been examined relate to the followingareas: communication, language and cultural differences, group cohesion and teamspirit and knowledge management. The study also aims to explain and exemplify howthe challenges can be mitigated. A study has been conducted at a softwaredevelopment company in Växjö operating in the finance service industry. Aqualitative research method in the form of semi-structured interviews was conductedwith employees working in a global software development project.The conclusions drawn from the study are that individuals working within GSDprojects face several challenges. Communication related difficulties are experiencedpartly due to of the lack of informal communication, which results in failedcommunication, misunderstandings and long response times. In order to improve thecommunication, a combination of synchronous and asynchronous tools can be used aswell as screen sharing and video calls. Scrum activities such as daily scrums andretrospectives can also improve the communication within the project team.Regarding cultural differences, the study shows that it’s difficult to distinguishwhether challenges are related to cultural differences between the countries, orwhether it relates to differences in organizational cultures. The language-relateddifferences prove to be perceived as a barrier and lead to difficulties for individuals toexpress their ideas and thoughts, as well as understanding other individuals. Thelanguage differences also hamper the work because translation is required. Challengesrelated to group cohesion include that individual’s experience a lack of groupcohesion when project members are physically separated and that the group cohesiontends to increase in each separated group instead of the project team as a whole. Thegeographic dispersion also affects the trust within the project team. In order improvegroup cohesion and trust within the team informal gatherings are a key factor.Mediators are also seen as a key figure for linking the team members in physicallyseparated groups. Knowledge management is seen as an opportunity to benefit fromeach other's different backgrounds and experiences to increase the knowledge withinthe entire team. Challenges related to knowledge management are that the samemistakes can be committed several times in the project due to a lack of informalknowledge exchange. In order to improve knowledge management within the project,suggestions are given such as the use of code reviews, checklists and to organizeknowledge competitions to promote knowledge sharing within the project team.

Requirements management is an important part of the software development process. The success of a project may depend on how this is handled. Even though several research studies indicates that more attention should be paid on non-functional requirements, the primary focus in practical projects still regards identifying functional requirements. Especially the prioritization of the non-functional requirements has been proven to be of great importance for the success of a project. This report investigates basics in agile requirements management involving opinions from experts from a software development company. This is done with help of existing literature and interviews with key actors involved in prioritization at the company. I investigate prioritization of non-functional requirements and possibilities for agile project development. The results contribute to developing an overall understanding of the agile way of working. The methodology of this report follows a qualitative approach. It is based on secondary data from literature and documents, but also on data collected via interviews. The results are acknowledging earlier findings from the literature and illustrate with examples actual prioritization of non-functional requirements, and how and why prioritization is a complex activity at a company. However, according to one of the most important findings of this study, the strict use of prioritization techniques is not the most urgent necessity for the success of a project.
Kravhanteringen är en viktig del av systemutvecklingsprocessen. Ett projekts framgång kan kopplas till hur detta genomförs. Även om flera studier pekar på att mer uppmärksamhet bör läggas på icke-funktionella krav är den primära fokusen i flera projekt fortfarande att identifiera funktionella krav. Speciellt prioriteringen av de icke-funktionella kraven har visat sig vara av stor betydelse för ett lyckat projekt.  Den här rapporten undersöker grunderna i den agila kravhanteringen som involverar åsikter från experter i ett företag inom mjukvaruutveckling. Detta görs med hjälp av befintlig litteratur samt intervjuer med nyckelaktörer involverade i prioriteringen hos företaget. Jag undersöker prioriteringen av icke-funktionella krav och möjligheter för agil projektutveckling hos företaget. Följaktligen kommer resultatet bidra till att ge läsaren en allmän förståelse om det agila arbetssättet. Metodologin för den här rapporten följer ett kvalitativt tillvägagångssätt. Den baseras på sekundär data från litteratur och dokument, men även data insamlat via intervjuer. Resultaten medger tidigare upptäckter från litteraturen och visar med exempel verklig prioritering av icke-funktionella krav samt hur och varför prioriteringen är en komplex aktivitet hos ett företag. Dock är, enligt en av de viktigaste upptäckterna i den här rapporten, ett strikt användande av prioriteringstekniker inte den viktigaste nödvändigheten för ett lyckat projekt.

Syftet med detta examensarbete var att lära sig att genomföra ett programutvecklingsprojekt under realistiska förutsättningar och därigenom få erfarenheter som är relevanta för yrkeslivet. En grupp på åtta personer arbetade under en termin med ett projekt som handlade om utvecklingen av ett obemannat luftburet radiometrisystem. Ett lättare system efterfrågades för att förlänga flygtiden. Under utvecklingen tillämpades metoder från Semat, Scrum och Extreme Programming. Utvecklingsarbetet fungerade bra och en lösning för problemet togs fram, systemet hann dock inte implementeras full ut. Arbetet visade att ett lättare radiometrisystem är aktuellt för framtiden.

Syftet med studien är att undersöka huruvida det är mer eller mindre motiverande för anställda inom mjukvaruindustrin att jobba enligt agila utvecklingsmetoder än enligt traditionella utvecklingsmetoder. Undersökningen har gjorts med teoretisk utgångspunkt från motivationsskapande variabler ur de kontemporära motivationsteorierna Self Determination Theory samt Job Characteristic model. Som en ansats till att besvara frågeställningen har en kvalitativ fallstudie genomförts på företaget Kambi Sport Solutions AB. Kambi Sport Solutions AB har under de senaste åren genomfört en organisationsförändring där traditionella projektledningsmetoder ersatts av agila projektledningsmetoder. Studiens empiri visar med stöd ur motivationsteori att övergången till agila metoder signifikant påverkat individens motivation positivt. Framförallt som en följd av en högre grad av självbestämmande, kunskapsvariation, identitet i och betydelse av arbetsuppgiften, autonomi samt feedback.

Allt fler aktörer uppkommer på den redan konkurrenskraftiga marknaden vilket ställer höga krav på utveckling av nya innovativa produkter för företag inom mjukvarubranschen. Detta leder till att företag måste förändra sin struktur och sitt arbetssätt för att kunna anpassa sin produktutveckling efter kunderna och marknaden. Ett sätt för företag att kunna fortsätta vara konkurrenskraftiga och bemöta marknadens behov är att implementera agila arbetssätt. Syftet med detta arbete är att bidra till ökad kunskap kring hur produktutvecklingsprocessen för en agil transformation från beslut till implementation kan ske i mjukvarubranschen. Arbetet har undersökt tre frågeställningar relaterade till agil transformation i mjukvarubranschen. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie för att erhålla en ökad förståelse för produktutveckling i mjukvarubranschen och för det agila arbetssättet. Vidare utfördes en kvalitativ semistrukturerad intervjuundersökning med fyra respondenter från tre företag där samtliga arbetar med agila arbetssätt och produktutveckling inom mjukvarubranschen. Den kvalitativa studien undersökte vilka utmaningar och potentiella fördelar en agil transformation kan generera samt vad som kännetecknar en lyckad agil transformation. Utifrån resultatet av denna studie utformades ett antal kategorier som kan användas som riktlinjer för hur en organisation kan gå tillväga vid en agil transformation i mjukvarubranschen. Studien visar att en agil transformation är en komplex och tidskrävande process. Utmaningar med agil transformation innefattar att ett agilt arbetssätt ofta blir beroende av en nyckelperson, det kräver en hög samverkan och ökad förståelse för varandras arbetsuppgifter samt ett anpassningsbart tankesätt som är mottagligt för förändring. Däremot genererar den agila transformationen fördelar så som en ökad produktivitet och användarnöjdhet, minskat antal defekter och en kortare ledtid hos samtliga företag. För att lyckas med en agil transformation visar studien på att ett företags medarbetare bör vara mottagliga för förändring och att motivet till transformationen borde komma inifrån organisationen. Sammanfattningsvis resulterade den agila transformationen i en förbättrad mjukvaruutveckling.
A large number of businesses are emerging on the already competitive market which places high demands on the development of new innovative products for companies in the software industry. As a result, companies must change the structure of the organization and their methods. Due to this, they have to customize their product development in order to meet the requirements of the customers and the markets demand and maintain their competitiveness. One way for companies to stay competitive is by implementing agile working methodologies. This study aims to contribute with knowledge and investigate the processes of an agile transformation from decision-making to implementation in the software industry. The study has examined three problem statements related to the agile transformation in the software industry. Initially a literature review was performed to gain an insight into product development in the software industry and the agile working methodologies. Furthermore, a semi structured qualitative interview was conducted which involved four respondents from three companies that work with agile working methodologies and product development in the software industry. This qualitative study examined the challenges and possible opportunities that an agile transformation generates as well as the characteristics of a successful transformation. Based on the result of this study, several categories were chosen and treated as guidelines for how an organization in the software industry can approach the agile transformation and proceed with it successfully. The results of the study demonstrate that an agile transformation is a complex and time-consuming process. The many challenges involving the agile transformation includes that the agile working methodology often becomes dependent of a single key person, it also requires collaboration, an increased understanding of each other’s work as well as an adaptable mindset that is receptive towards change. However, the agile transformation enables advantages amongst all the companies such as an increased productivity and user satisfaction, decreased number of defects as well as a reduced leadtime. To succeed with an agile transformation, it is of importance that a company’s employees are receptive towards change and that the motive behind the transformation comes internally within the organization. In conclusion, the agile transformation improved and strengthened the companies’ software development.

Parprogrammering (PP) är en utvecklingsmetod där två personer delar en dator och arbetar sida vid sida. I denna uppsats undersöks vilka effekter PP innebär för verksamheten och vilka framgångsfaktorer som främjar PP. Dessutom undersöks hur kommunikation bör utövas i samband med PP. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för undersökningen är sammansatt av tidigare forskning om PP och psykologisk teori om kommunikation. Detta undersöks med en kvalitativ metod med material från fem gruppintervjuer. Utvalda respondenter kommer från företag som aktivt använder agil utveckling och PP. Undersökningen finner att en mängd av den tidigare forskningens effekter, framgångsfaktorer och riktlinjer kan bekräftas samtidigt som flera nya upptäcks. Undersökningen bekräftar bland annat att det råder oenighet kring huruvida PP leder till kortare utvecklingstid, att god kommunikation är en central del av PP och att självständiga team är främjande för PP. Vidare följer en diskussion om författarnas tankar kring samtida användning av PP.
Pair programming (PP) is a method for software development where two individuals share one computer and work side by side. This essay examines PP with regards to its effects and success factors. The essay also investigates how participants should communicate to achieve successful PP. The theoretical framework consists of previous research on PP and psychological theory on communication. This is examined with a qualitative method with material from five group interviews. The selected respondents come from software development companies that actively use agile methods and PP. The analysis concludes that several effects, success factors and guidelines from previous research are confirmed while some new are discovered. The discoveries include that there exists a disagreement about the effect on development time, that good communication is central for PP and that self- organizing teams are key for PP. Furthermore is a discussion by the authors on the contemporary use of PP.

Distribuerade agila mjukvaruutvecklings-metoder har aldrig varit mer populärt. Att kunna arbeta hemifrån för att undvika den dagliga pendlingen eller för att samarbeta med utvecklare utomlands har aldrig varit enklare. Tredjepartsverktyg som Zoom och Google Meet förenklar kommunikationsprocessen, och med introduktionen av verktyg som Visual Studio’s “liveshare” som möjliggör realtids-kodning, har agila metoder verkligen flyttat ut från kontoren. Dock är en av de viktigaste komponenterna av att arbeta agilt att arbeta ansikte mot ansikte, vilket innebär att en av de effektivaste metoderna för kommunikation nu förloras när man flyttas till att arbeta med distribuerade metoder. Att övergå till nya metoder är aldrig enkelt, och när företag övergår till en distribuerad framtid kan mjukvaruutvecklare potentiellt drabbas av denna förändring i miljö och metod. Om företag har riktlinjer för övergången till distribuerade metoder kan det potentiellt göra förflyttninen enklare.Problemet är att det inte finns några sådana riktlinjer. Syftet med denna rapport är att skapa riktlinjer med målet att hjälpa organisationer övergå till distribuerade agila metoder från lokala agila metoder. Metoden i denna rapport är en kvalitativ utforskande litteraturstudie tillsammans med utforskande intervjuer som utforskar de positiva och negativa erfarenheterna utvecklare möter när de gör en övergång till distribuerade metoder. Litteraturstudien användes för att formulera forskningskriterierna och intervjufrågorna. Totalt tillfrågades åtta personer som hade erfarenheter av att göra en övergång till distribuerade agila metoder. Dessa intervjuer resulterade i tre generella riktlinjer som kan användas för att förenkla övergången mellan lokala-och distribuerade agila metoder.
Distributed agile software development has never been more popular. Being able to work at home to avoid the commute or simply collaborating with developers abroad has never been easier. Third party tools such as Zoom and Google Meet makes communication easier than ever, and with the introduction of Visual Studio’s live share that enables real-time collaborative coding, distributed agile development truly has moved out of the offices. Yet, one of the core components of the agile working method is working face to face, meaning that one of the most efficient methods of communication is lost upon moving development into a distributed setting. Transitions towards new methods and settings are never easy, and as companies transition towards a remote and distributed future, software developers are potentially burdened by this change in environment. If companies had access to guidelines they could potentially experience a smoother transition. The problem is that there currently do not exist such guidelines. The purpose of this report is to create such guidelines with the goal of helping organizations transition towards distributed agile methods. In this report, the method utilized is a qualitative and explorative literature study, coupled with interviews aimed to explore the positive and negative experiences developers face when transitioning towards distributed methods. A literature study was used to help formulate the research criteria and the interview questions. In total, eight people that had experienced a recent transition towards distributed agile methods were interviewed. These interviews resulted in three general guidelines that can be used to ease the transition between a local and distributed work environment.

Syfte - Att skapa en djupare förståelse för hur kulturskillnader påverkar arbetet med scrum, med specifikt fokus på psykologisk säkerhet. Metod – En kvalitativ fallstudie med induktiv ansats har gjorts där semistrukturerade intervjuer tillsammans med observationer har använts för att samla in data. Tillsammans med litteratur har sedan en innehållsanalys gjorts.  Resultat – Studien har identifierat tre dimensioner som är viktiga att beakta vid arbetet med scrum. Dessa dimensioner är Inställningen till människan, Hanteringen av människan och Beteenden av människan, och belyser hur kulturskillnader skapar olika förutsättningar för psykologisk säkerhet i scrum-team. Vidare kan dessa insikter leda till ett förbättrat arbete med scrum och i förlängningen skapa mer innovativa och konkurrenskraftiga scrum-team och organisationer.  Teoretiska implikationer – Studien bidrar till litteraturen om psykologisk säkerhet med en empirisk förankrad teori som visar hur kulturskillnader skapar olika konsekvenser för psykologisk säkerhet. Mer specifikt visar den hur dessa kulturskillnader hänger samman och påverkar varandra. Ett andra bidrag som den här studien gör är att skapa djupare förståelse för hur implementering av scrum och agil övergång med fördel bör ske i en ny kultur, som karaktäriseras av hög maktdistans, osäkerhetsundvikande och kollektivism. Praktiska implikationer – Studiens resultat visar att de identifierade kulturskillnaderna hänger ihop vilket innebär att samtliga behöver adresseras för att skapa ett psykologiskt säkert scrum-team i en ny kultur. Psykologisk säkerhet är en förutsättning för självorganiserade team, så som scrum-team, och därmed är studiens resultat av intresse för gruppchefer på samtliga företag som arbetar med scrum, både i olika nationella kontexter och med multinationella team samt i globala virtuella team.
Purpose – To create a deeper knowledge for how cultural differences influences the work with scrum, with specific focus on psychological safety. Method – A qualitative case study with an inductive approach have been carried out where semi-structured interviews together with observations have been used to collect data. Together with literature a content analysis was then preformed. Result – The study has identified three dimensions that are important to consider when working with scrum. These dimensions are Attitude to the human, Managing the human and Behaviors of the human, and these show how cultural differences creates different basis for psychological safety in scrum teams. Moreover, these insights can lead to improved work with scrum and in turn create more innovative and competitive scrum teams and organizations. Theoretical implications – The study contributes to the literature about psychological safety with empirical theory that shows how cultural differences creates different consequences for psychological safety. More specifically, it shows how these differences in culture are related to one another and affects each other. Another contribution of this study is that the result creates a deeper understanding of how the implementation of scrum and agile transitioning best can be done in a new culture, specifically that is characterized by high power distance, uncertainty avoidance and collectivism. Practical implications – The study shows that the identified differences in culture are related to each other, which means that all needs to be addressed to create a psychological safe scrum team in a new culture. Psychological safety is a prerequisite for self-organized teams, such as scrum teams, and thus the result is of interest for group managers in all companies and organizations working with scrum, both in different cultural contexts and with multinational teams as well as in global virtual teams.

Organizations go through a variety of different change processes during their life time, and many of these are necessary for the organizations to maintain their competitiveness. However, a large part of change efforts never achieve their goals and about 70 percent of all change efforts are considered to be unsuccessful. A reason for the high percentage of failures is the inability to deal with the challenges that often arises in connection with the change process. In order for the change effort to be successful it is therefore crucial to be prepared and knowing how to identify and handle the challenges and resistance that may arise during the change process. The aim of the study has been to identify the challenges with extensive change efforts in software development organizations. Two extensive changes, (1) changing the software itself by making the software structure modular and (2) changing the software development process by adapting agile methods, at a software development department at Scania CV AB has been used as a case study. An overall fear and resistance towards extensive changes was identified. In addition, four main challenges were identified with the first change; difficulties with the software development process, lack of vision and communication from management, fear and uncertainty, and lack of resources and tools. Two challenges were identified with the second change; that it was time consuming and lack of resources and tools. The difficulties with the software development process showed that the major challenge with the modular software structure was maintaining it. However, the remaining challenges have previously been identified in several studies and could all be related to being causes of resistance. Also, a comparison between the two changes were made to identify similarities and differences between them. This was made to further understand if the difference between the changes could be related to the challenges. The comparison indicates that a change effort with a clear vision, good communication and management involvement is less likely to encounter challenges.
Organisationer genomgår en rad olika förändringsprocesser under sin livstid och många av dessa är nödvändiga för att organisationerna ska behålla sin konkurrenskraft på marknaden. En stor del av förändringsinsatser uppnår dock aldrig sina mål och cirka 70 procent av alla anses vara misslyckade. En orsak till den höga andelen misslyckanden är oförmågan att hantera de utmaningar som ofta uppstår i samband med förändringsprocesser. För att förändringsarbetet ska lyckas är det därför viktigt att vara förberedd och veta hur man identifierar och hanterar de utmaningar och den resistans som kan uppstå under förändringsprocesser. Syftet med studien har varit att identifiera utmaningar med omfattande förändringsinsatser i mjukvaruprocesser. Två omfattande förändringar, (1) modularisering av mjukvarustrukturen och (2) införandet av agil metodik vid en mjukvaruutvecklingsavdelning på Scania CV AB har använts som fallstudie. En övergripande rädsla och resistans mot omfattande förändringar identifierades. Dessutom identifierades fyra huvudutmaningar med den första förändringen; svårigheter med mjukvaruutvecklingsprocessen, brist på vision och kommunikation från ledning, rädsla och osäkerhet samt brist på resurser och verktyg. Två utmaningar identifierades med den andra förändringen; att det var tidskrävande samt brist på resurser och verktyg. Svårigheterna med mjukvaruutvecklingsprocessen visade att den stora utmaningen med den modulära mjukvarustrukturen var att underhålla den. De återstående utmaningarna har emellertid tidigare identifierats i flera studier och kan alla relateras till att vara orsaker till resistans. En jämförelse mellan de två förändringarna gjordes också för att identifiera likheter och skillnader mellan dem. Detta gjordes för att förstå om skillnaderna kunde relateras till utmaningarna. Jämförelsen indikerar att en förändringsinsats med tydlig vision, bra kommunikation och ledarskapsengagemang är mindre benägen att möta utmaningar.

Användandet av agila metodiker har ökat under de senaste decennierna. Detta har lett till en uppskalning av agila metodiker då även stora organisationer vill uppnå fördelarna som kommer med det agila arbetssättet. Att skala upp agila metodiker, och använda dessa i storskaligt agila miljöer (författarnas koncept skagila miljöer, som återfinns i sektionen ’Begreppet ’skagil’'), kommer dock med flera nya organisatoriska utmaningar. En utmaning, som omnämns i både litteratur och i arbetets empiriska undersökning på företaget Avanza, är inter-teamsamordning i skagila miljöer. Avanza har identifierat problemen med beroenden mellan team i skagila mjukvaruutvecklingsprojekt. För att möta problemet med beroenden initierades det här arbetet med syftet att, utifrån Avanzas nuvarande projekt design, undersöka hur teamöverskridande arbete kan samordnas för att möta beroenden i projektprocessen. För att uppnå syftet genomfördes en fallstudie på Avanza innehållande intervjuer med tolv respondenter och observation av interna dokument. Den empiriska undersökningen bekräftade ursprungsproblematiken gällande inter-teamsamordning och bidrog även med information om företagets nuvarande projektdesign. Resultatet visade att projektorganisationen verkar som en hybrid organisation med starka, agila inslag. Dock visade sig Avanza uppleva sin projektdesignen som helt agil. Vidare ansågs projektets beroenden bidra till agilt slöseri, vilket påverkar både produktivitet och effektivitet negativt i mjukvaruutvecklingsprocessen. Fyra huvudområden av agilt slöseri identifierades vilka var väntan, rörelse, defekter och tilläggsprocesser. Genom att klustra ihop liknande slöseri framtogs tre problemområden kopplade till Avanzas projektprocess, nämligen ’viss frånvaro av proaktivt angreppssätt och planering’, ’viss frånvaro av forum för hantering av inter-teamberoenden’ och ’skillnader i implementering av agila metodiker och projektprioritering bland teamen’. För att möta problemen fastställdes sex åtgärder, nämligen implementering av en mer proaktiv projektledarroll, anammning av hybridkulturen, skapande av rollspecifika team, implementering av arrangerade forum för teamsynkronisering, kodifiering och utveckling av befintliga mekanismer och samordning samt skapande av ett gemensamt förhållningssätt till agila principer i projekt. Arbetets slutsatser är till viss del generaliserbara och skulle kunna adopteras av andra företag eller projektorganisationer som har liknande problem och projektdesign som Avanza. Dock krävs en viss ansträngning för att först identifiera vilken projektdesign intressentföretag har samt att identifiera projektrelaterat slöseri. Avanza är även verksamma inom tech-branschen där projektorganisationen verkar kring mjukvaruutveckling. Därför kan det antas att slutsatserna mer sannolikt, passar andra organisationer som jobbar med mjukvaruutveckling.
The usage of agile methodologies has rapidly increased over the last decades. This has led to an upscaling of agile methods since larger organizations want to gain the benefits of the agile way of working. However, this has not come without issues, and using agile at scale (authors’ concept scagile, in upcoming section ’Begreppet ’skagil”) has introduced new organizational challenges. One challenge that is mentioned both in literature and in the empirical findings at the case company, Avanza, is inter-team coordination in scagile environments. Today Avanza is struggling with dependencies between teams in scaled agile software projects. To address this issue this study was initiated with the purpose to, based on Avanza’s current project design, investigate how cross-team collaboration could be coordinated to face and overcome dependencies in the project process. To accomplish this a case study, containing interviews with twelve respondents and observation of internal documents, was made. The empirical findings confirmed the original issues related to inter-team coordination and also provided valuable information about the company’s project design. Regarding the project design the findings showed that the project organization is a hybrid organization with strong agile influences. However, the alleged perception of the project design was a fully agile organization. Further, the dependencies in the projects seem to cause agile waste, which has a negative influence on productivity and efficiancy in software projects. Four main areas of agile waste were detected, namely waiting, motion, defects and extra processes. By clustering similar waste, three main problem areas were detected, viz ’a certain absence of a proactive approach and planning’, ‘a certain absence of forums for handling inter-team dependencies’, and ‘differences between teams regarding the implementation and usage of agile principles, and project prioritization’. To face these issues, six measures were determined, namely implementation of a more proactive project management approach, embracing the hybrid culture, creating role specific teams, arranging forums for team synchronization, codifying and developing the current coordination mechanisms and deciding on a shared approach for project methodologies. The findings of this study is to some extent generalizable and could be adopted by other companies, or project organizations, that are struggling with the same problem areas and have the same project design as Avanza. However, some effort is required to first determine current project design and to identify project related waste. Further, the client company is operative in the fin-tech industry where the project organization orbits around software development. Therefore it can be assumed that the findings are more likely to fit another software organization.

Agile principles for software development are now the industry standard for innovative projects. Agile is often hailed for being flexible, but there is also a commonly held 'truth' that agile principles and software security do not work well together. For this reason it is not uncommon to place all security responsibilities with a separate team, which goes against the agile principles of being team-centered and may affect flexibility or timeframe of a project. Additionally, software security is difficult and requires extensive experience and knowledge, something that varies a lot among software developers. This study presents a threat modeling process tailored for the specific needs and capabilities of the agile developer team. The process combines features of attack trees and abuser stories with other supplementary techniques in a pedagogical instruction manual to create an accessible and easy-to-get-started method intended to be driven by the developers themselves. The process has been developed through extensive review of extant threat modeling methods and the circumstances of the agile team, and trialed through user tests at an agile ITorganization in the financial services.
Agila principer för mjukvaruutveckling är nu industristandard för innovativa projekt. Agila metoder hyllas ofta för sin flexibilitet men det finns också en vidspridd uppfattning att agila metoder och mjukvarusäkerhet inte går bra ihop. Av den anledningen är det inte ovanligt att säkerhetsansvar och -uppgifter drivs av en separat säkerhetsgrupp, vilket går emot de agila principerna om fokus på utvecklarteamet. Detta kan få effekter både för projektets flexibilitet och dess tidsram. Dessutom är IT-säkerhet ett svårt ämne som kräver både erfarenhet och avsevärd kunskap, något som funnits variera mycket bland mjukvaruutvecklare. Den här studien presenterar en hotmodelleringsprocess som skräddarsytts för utvecklarteamets specifika behov och styrkor. Processen kombinerar funktioner från attackträd och abuser stories med andra, komplementära tekniker i en pedagogisk instruktionsmanual för att leverera en lättillgänglig och snabbstartad metod menad att drivas av utvecklarna själva. Processen har utvecklats genom omfattande studier av etablerade hotmodelleringsprocesser, samt den agila teammiljön, och testats och vidareutvecklats genom användartester hos en agil IT-organisation inom finansbranschen.

Kanban är en agil metod som härstammar från den japanska Lean-filosofin. Metoden fokuserar på att få ett flöde med så kort ledtid som möjligt. Det ska vara lätt att se flaskhalsar som bildas. Problemen ska sedan lösas innan något nytt arbete påbörjas. Kanban-metoden ska vara enkel och lätt att använda. Syftet med uppsatsen var att ta reda på om Kanban-metoden verkligen är en bra metod att använda sig av för att styra utvecklingsprojekt och om den bidrar till att stödja planering och information. Undersökningen syftade också till att se om det finns några problem och brister med metoden, samt om den behöver kompletteras med delar från andra metoder. Undersökningen genomfördes genom att först samla in teori inom området för att få den kunskap om olika metoder som behövs för att kunna svara på de frågeställningar som undersökningen syftar till att svara på. Empirin samlades in på ett företag som använder sig av Kanban genom intervjuer med tre av de anställda. Kanban kan användas som en projektstyrningsmetod även om det blir en bättre metod om den kompletteras med delar från andra metoder utifrån vad företaget tycker är bra och vad de känner att de behöver. Metoden är ett bra stöd vad gäller planering och information då den visuella Kanban-tavlan gör den tydlig och lättillgänglig för alla på företaget. Det finns en del brister och problem med metoden, varav den största bristen är att det är svårt att ge en exakt leveranstid.

Den här kandidatuppsatsen har utförts genom en nulägesanalys på ett IT-inriktat konsultbolag. Studien identifierar det upplevda nuläget inom organisationen för att se om medarbetarnas upplevelser matchar de förhoppningar organisationen har med ett nytt infört värdegrundskoncept. Ett värdegrundskoncept med syfte att identifiera medarbetarnas inre motivation och främja den personliga utvecklingen samt hur det nya värdegrundskonceptet ämnar lösa de problem som finns inom system- och mjukvaruutveckling. Organisationen vill i sin tur att det ska leda till ett internt och externt värdeskapande och engagemang för alla parter, vilket kopplas till samhällsnytta, hållbarhet samt arbetsmiljö.   Studien har genomförts med en induktiv ansats, där den kvalitativa undersökningen har samlat in data utifrån sex intervjuer, för att få en djupare förståelse av medarbetarnas egna tankar och åsikter. Den insamlade empirin har sedan jämförts, analyserat och diskuteras i förhållande till teori och tidigare forskning. Utifrån likheter och skillnader kunde vi sedan dra en slutsats till hur nuläget i organisationen är i förhållande till vad teorin säger.   Resultatet av studien påvisar att respondenterna har en gemensam syn på att organisationen är innovativa och placerar medarbetarna i fokus. Inom organisationen finns det en samhörighet, lyhördhet och delaktighet, vilket skapar engagemang, motivation och personlig utveckling bland medarbetarna. Respondenterna ser det nya värdegrundskonceptet som ett bra komplement den agila metodiken som råder inom organisationen samt ett bra agilt verktyg. Organisationskulturen speglas av bra stämning, fräsch och inbjudande kontorsmiljö samt ärlighet mot kunden. Det framkom även en del meningsskiljaktigheter under undersökningen, exempelvis rörande osäkerhet över hur informationen tillhandahålls och hanteras.
This candidate assignment has been conducted through a zero-position analysis at an IT- based consulting company. The study identifies the current situation within the organization to see if the employees' experiences match the hopes the organization has with a new introduced values concepts. A values concepts aimed at identifying employees' internal motivation and promoting personal development as well as how the new values concepts aims to solve the problems in system and software development. The organization, in turn, wants it to lead to internal and external value creation and commitment for all parties, linked to community benefits, sustainability and work environment.   The study has been conducted with an inductive approach, where the qualitative survey has collected data based on six interviews, to gain a deeper understanding of the employees' own thoughts and opinions. The collected empire has since been compared, analyzed and discussed in relation to theory and previous research. Based on similarities and differences, we could then draw a conclusion about how the present situation in the organization is in relation to what the theory says.   The result of the study shows that respondents have a common view that the organization is innovative and places employees in focus. Within the organization there is a sense of togetherness, responsiveness and participation, which creates commitment, motivation and personal development among the employees. Respondents see the new values concepts as a good complement to the agile methodology within the organization as well as a good agile tool. The organizational culture is reflected by good atmosphere, fresh and inviting office environment and honesty towards the customer. There were also some differences of opinion during the investigation, such as uncertainty about how the information is provided and managed.

Under sent 1990-tal började utvecklare att bli mer och mer missnöjda med rådande arbetsformer i projekt. Utvecklarna upplevde att modeller som vattenfallsmodellen inte längre speglade verkligheten för utvecklingen. Detta missnöje resulterade i att en mängd nya arbetsmodeller uppstod och 2001 samlades de under Agile Manifesto. Agile lägger tyngdpunkten på individfokus, fungerande mjukvara, kundsamarbete och föränderlighet. Scrum är just nu ett av de mest populära ramverken inom agile.Tieto har använt sig av agile och då främst Scrum i sina projekt sedan tidigt 2000-tal och haft lyckat resultat. Projekten som använt Scrum har levererat i tid och haft nöjda kunder. Dock har Tieto inte utrett vilka konsekvenser Scrum får för ett projekt. Denna studies fokus låg på att undersöka konsekvenserna av att använda Scrum i ett projekt. Detta gjordes med hjälp av intervjuer, observationer och en enkät där arbetet för ett antal Scrum-projekt studerades. Resultatet jämfördes sedan med rådande litteratur inom ämnet samt studier från The Standish group, VersionOne och Yahoo!.Rapportens slutsats är att Scrum påverkar mer än bara arbetssättet och att dessa effekter måste betänkas. Många positiva konsekvenser av användandet av Scrum kunde ses men även ett antal risker upptäcktes. För ett lyckat Scrum-projekt behövs en delaktig produktägare, en engagerad ScrumMaster och ett team som tycker om att ta eget ansvar.

During the late 1990s, developers became more and more dissatisfied with the current way of working in the projects. Developers felt that models such as the waterfall model did not reflect the reality of how software development works in practice. This dissatisfaction led to the development of new models and in 2001 they gathered under the same name in the Agile Manifesto. Agile focuses on working software, customer collaboration and variability. Scrum is currently one of the most popular frameworks in agile.Tieto has implemented agile and particularly Scrum in their projects since early 2000 and have had success. The projects that used Scrum delivered on time and had satisfied customers. However Tieto has not investigated the impact Scrum has on projects. This study focus was on examining the consequences of using Scrum in a project. This was done through interviews, observations and a survey in which the work of a number of Scrum projects were studied. The result was then compared with the current literature in the subject, and studies by The Standish Group, VersionOne and Yahoo!.The report concludes that Scrum affects more than just the way of working and that these effects must be taken under consideration. Many positive consequences of the use of Scrum could be seen but also a number of risks were detected. For a successful Scrum project one needs an involved product owner, a committed ScrumMaster and a team that likes to take responsibility.

To assure good quality the software needs to be tested to find errors and to verify that the programme meets the customer’s expectations. Traditional methods are usually used in software development and means that a number of predetermined steps are followed. By using agile methods the development can more easily be adapted to the changes on the market. With these methods the testing is carried out continuously throughout the project. This may affect both developers and testers in different ways. Most studies focus on how agile methods affect developers but there are no studies on how testers are affected by these methods. The purpose of this master thesis is therefore to study how the testers are affected when adopting the agile methods.

The study was based on a theoretical and an empirical study consisting of interviews. These studies indicate five areas to investigate further, these areas were: test process, collaboration and communication, psychological effects, exchange of knowledge and education. After contacting a number of interviewees a decision was made to only study the agile methods Extreme programming and Scrum. Interviews were carried out at six different companies, where all interviewees had experience of testing in agile projects. The questions were open-ended questions and the answers were compiled to be compared with the theory in an analysis.

The result showed that tests are carried out early and continuously throughout the entire development process. Since the testing is carried out parallel to the development the tester gains a better understanding for the product and there is a smaller risk for unnecessary tests to be written. The documentation produced during the test process is not affected by the agile methods but is rather dependent on other factors. These factors could be demands or the company’s business area. Collaboration and communication between testers and developers is improved since they are sitting together and have daily meetings. This also results in an increased exchange of knowledge within the team and that the team members are more informed about each others work. The result also showed that agile methods have psychological effects on the tester. Since the tester often has a unique role in the team the feeling of loneliness is larger and the opportunities to discuss tests are less than if there would have been other testers in the team. The role as a tester means to work independently with both developers and product owners to satisfy the interests of both sides. Finally, the study showed that the team needs an education when adopting agile methods to make sure that all team members have the same understanding of the methods.

För att kunna säkerställa god kvalité på mjukvara krävs att den testas för att hitta fel och visa att programmet uppfyller kundens förväntningar. Vanligen sker mjukvaruutveckling enligt så kallade traditionella metoder som innebär att ett antal förutbestämda steg följs. För att kunna anpassa mjukvaruutvecklingen efter förändringar som ständigt uppstår på marknaden används i stället agila metoder. Dessa metoder innebär bland annat att testningen sker parallellt med utvecklingen vilket kan komma att påverka utvecklarna och testarna på flera olika sätt. De flesta studier kring agila metoders påverkan fokuserar på utvecklarna och studier som visar hur testarna påverkas saknas. Syftet med examensarbetet var därför att undersöka hur testarna påverkas av införandet av agila metoder.

Undersökningen baserades på teoristudier och en empirisk studie bestående av intervjuer. Dessa studier visade på fem områden att undersöka närmare, dessa var: testprocessen, samarbete och kommunikation, psykologiska effekter, kunskapsutbyte samt utbildning. Efter kontakt med ett antal intervjuobjekt beslöts att avgränsa studien till att endast studera de agila metoderna Extreme programming och Scrum. Personer från sex olika företag intervjuades, där alla intervjuobjekt hade erfarenhet av test inom agila projekt. Intervjufrågorna var fasta med öppna svarsalternativ och svaren sammanställdes sedan för att, i en analys, jämföras med den teoretiska bakgrunden.

Resultatet visade att testaren utför tester tidigt och kontinuerligt genom hela utvecklingsprocessen. Genom att testningen sker parallellt med utvecklingen får testaren en ökad förståelse för produkten och risken minskar för att onödiga tester skrivs. Dokumentationen som produceras under testprocessen påverkas inte av de agila metoderna utan beror i stället på andra faktorer. Dessa faktorer kan vara efterfrågan eller vilken bransch företaget är verksam i. Samarbete och kommunikation mellan testare och utvecklare förbättras då de sitter tillsammans och har dagliga möten. Detta leder även till att kunskapsutbytet inom teamet ökar och att teammedlemmarna blir mer insatta i varandras arbeten. Resultatet visade även att agila metoder har vissa psykologiska effekter på testaren. Eftersom testaren oftast har en unik roll i teamet känner denne i större grad ensamhet i sitt arbete och tillfällena att diskutera test blir färre än om det hade varit fler testare i teamet. Rollen som testare innebär att arbeta oberoende med både utvecklare och produktägare samtidigt som båda parter ska bli nöjda. Slutligen visade undersökningen att teamet behöver utbildning vid införandet av agila metoder. Utbildningen ska ge en korrekt bild av metoderna för att alla i teamet ska få samma syn på dessa.

Requirements engineering remains an important discipline to reduce costs, development times and improve quality in software engineering projects. With Agile methods gaining prominence in a rapidly globalized world, many requirements engineering efforts are today made in distributed contexts, with both teams and stakeholders being separated by physical and organisational distances. At the same time, it is not well understood how agile methods for requirements engineering apply to distributed contexts. This thesis investigates the implementation and use of agile methods for requirements engineering in distributed software engineering contexts. Observations made over a three-month study of the CHAMP project, a joint IT and process development effort between major European truck manufacturers Scania and MAN, are used to assess how commonly practices agile methods perform when implemented over distances. The case study of the CHAMP study suggests that the implementation of agile methods is highly context-sensitive, with limited current opportunities to formulate general heuristics for successful applications. The results of the CHAMP study indicate that distributed contexts hamper team communications when compared to co-located efforts, making it more difficult to implement an overall agile project model. However, individual methods, particularly the use of work backlogs, are found to offer increased structural flexibility beneficial to distributed workflows. Additionally, the CHAMP observations suggest implementing agile methods in new contexts requires an organisational mandate, as agile workflows are less predictable than linear models and can expose the surrounding organisation to higher uncertainty.
Kravhantering är fortsatt ett viktigt verktyg för att reducera kostnader, utvecklingstider och öka leveranskvalitet i mjukvaruutveklingsprojekt. Då agila metoder har blivit allt vanligare i en snabbt globaliserad värld, genomförs idag många kravhanteringsprocesser i utspridda sammanhang, där både projektets personal och intressenter är separerade av fysiska och organisatoriska avstånd. Samtidigt är det inte väl förstått hur agila metoder för kravhantering applicerar i utspridda sammanhang. Detta examensarbete undersöker hur agila metoder han implementeras och användas för kravhanteringsprocesser i utspridda mjukvaruutvecklingsprocesser. Observationer insamlade under en tremånadersstudie av CHAMP-projektet, ett gemensamt IT- och affärsutvecklingsprojekt mellan de stora europeiska lastbilstillverkarna Scania och MAN, används för att bedöma hur vanligt förekommande agila metoder fungerar när de tillämpas i agila sammanhang. Fallstudien av CHAMP-projektet indikerar att den specifika kontexten kan kraftigt påverka implementationen ag agila metoder, vilket för närvarande begränsar möjligheten att formulera generella tumregler för hur de framgångsrikt kan lanseras. CHAMP-studiens resultat påvisar att utspridda projekt har svårare att kommunicera jämför med samlokaliserade grupper, vilket gör det svårare att implementera sammanhållet agila projektmodeller. Samtidigt kan enskilda agila metoder, särskilt användningen av backlogs, hjälpa till att öka flexibiliteten i projekt, vilket är värdefullt i utspridda arbetsprocesser. Slutligen påvisar observationerna från CHAMP-projektet att det är viktigt med ett organisatoriskt mandat vid implementationen av agila metoder, då de är mindre förutsägbara än linjära processer och kan utsätta omkringliggande organisationer för högre osäkerhet.

Denna uppsats studerar förutsättningarna för att implementera mjukvaruutvecklings - metoden Continuous Delivery (CDE). Problemställningen som lade grunden för studien, var att det inte finns någon enhetlig standard för CDE. Studien ämnade att undersöka om detta innebar att metoden har varierande innebörd inom olika företag och om de således, i viss mån tillämpar skilda tillvägagångssätt med metoden. Ytterligare en aspekt var att se vilka utmaningar företagen upplevde vid övergången till CDE. Att undersöka om det var främst organisatoriska eller utvecklingsrelaterade problem som upplevts. Samt hur de hanterade kommunikation och tillit till medarbetarna och arbetet inom verksamheten under förändringen. För att belysa problemen, beskrevs teori med fokus på organisatoriska och tekniska utmaningar med Continuous - metoderna: Continuous Integration (CI), Continuous Delivery (CDE) och Continuous Deployment (CD). Teorikapitlet samt tidigare studier inkluderade även forskning om kringliggande koncept som DevOps och LEAN. Metoder, vilka kan underlätta implementationen av CDE. Datainsamlingen genomfördes med öppna individuella intervjuer med representanter från sex stycken företag, där de delade med sig av deras erfarenheter av och syn på CDE. Studien visar att anledningen till att företag väljer att arbeta med CDE, är att de vill gå från utvecklingsmetoder, vilka kräver många beslut inför varje förändring, till ett mer flexibelt arbetssätt där de funnit fördelar som: bättre kvalitet på det som levereras, snabbare leverans av affärsvärde till kunder samt kortare feedback - loopar. Företag som gör en övergång till CDE väljer dessutom ofta att inte automatisera hela vägen ut till produktion, enligt CD, då de ser utmaningar med att säkra kvalitén. Studien har identifierat ett antal faktorer som viktiga för en framgångsrik implementering av CDE, samt faktorer som kan resultera i en svår övergång.
This thesis studies the conditions needed for implementing the software development method Continuous Delivery (CDE). The problem identified for the study, is that there is no standardized approach for CDE as of today. The intentions of the study were to determine whether this means that the method will have a shifting tenor within different companies, and if so, will these companies implement the method with different approaches. Another aspect was to determine which types of challenges the companies were faced with during the transition towards CDE. To review whether the challenges were foremost organisational or development related. And how the organisations handled the communication and trust towards the co-workers and the development work within the organisation during the change towards the method. To highlight these issues, we presented theories with focus on organisational and technical challenges with the different Continuous practices were made. The practices being: Continuous Integration (CI), Continuous Delivery (CDE) and Continuous Deployment (CD). The theory chapter and former studies also contains research about surrounding concepts such as DevOps and LEAN methods, which can aim to facilitate the implementation of CDE. The empirical data collection was performed using open individual interviews with informants from six different companies, where they shared their experience and views on the method CDE. The study demonstrates that the reason organisations chose to implement CDE, is that they want to transform from software development methods, which requires a lot of decision making for any change, to a more flexible work procedure, in order to experience benefits such as: better quality of what is delivered, faster deliveries of business value to the customers and faster feedback-loops. Organisations that make the transition towards CDE also tend not to automate all the way to production, as in agreement with CD, this because the organisations identify challenges with assuring that the quality is sufficient. The study has identified a number of factors that are essential for a successful implementation of CDE, along with factors that may result in a less successful implementation.

Ämnet innovation har avhandlats gediget inom företagsekonomin. De specifika villkoren för innovation inom olika branscher är emellertid lika välgranskade. Denna studie undersöker Scrum, vilket är ett agilt utvecklingsramverk populärt bland mjukvaruutvecklingsföretag, och sammanlänkar det med de teoretiska modellerna innovationsvärdekedjan och innovationshantering för att dra slutsatser om hur Scrum påverkar innovationsprocesser samt hur det kan bistå företag i att hantera de utmaningar, risker och möjligheter som kan uppstå i samband med innovation. För detta används en kvalitativ metod baserad på intervjuer med aktiva utvecklare på tre företag. Resultaten pekar på att Scrum hjälper utvecklare att hantera risker i innovationsprocesser genom att alterera dem på ett sådant sätt att tiden mellan produktutveckling och återkoppling på utfört arbete minskar, samt att Scrums rolltilldelning bidrar till företagets länkar mellan produktägare och intressenter. De dagliga ceremonierna inom Scrum utgör eventuellt även ett mindre bidrag till en innovativ organisationskultur. Dessa slutsatser antyder att Scrum utgör ett stöd i mjukvaruutvecklingsföretags innovationshantering. Fortsatta studier rekommenderas med förslag på en processtudie av enskilda mjukvaruutvecklingsprojekt.

The increased usage and need for software as part of products has challenged traditional project management, nevertheless for hardware heavy organisations that are used to rely on the linear prediction and tracking of project outcomes. The developments in projects with embedded systems have countless dependencies and almost impossible to predict. Literature shows that software development projects have problems meeting the initial goals of budget, time, and scope. This is discovered too late due to insufficient methods of tracking progress. The purpose of this thesis was to investigate how large agile software development projects can continuously be followed to evaluate their performance and meet initial customer agreements fixed in time, budget, and scope. The thesis was conducted at Saab, active in the defense and security industry. This qualitative exploratory study was conducted with semistructured interviews and focus group discussions at the case company Saab, benchmark interviews with two additional companies, and an extensive literature study. The issues with the existing tracking approach were explored to determine how progress tracking may be created to continuously measure progress and indicate if project goals will be accomplished or not. The more general challenges in software development were also investigated to provide knowledge about areas in need of additional metrics which could indicate the problem and mitigate it. One industry-specific challenge is the security aspect that is unavoidable and requires a lot of documentation that holds up the development activities. Other detected challenges were difficulties in understanding requirements that lead to faulty estimations and work in the wrong direction, undiscovered dependencies that lead to a lot of rework and waiting for additional parts, insufficient testing environments that lead to late feedback, and holds up the development. It was also visible that the projects were conducted with different management approaches and no best-proven practice existed for tracking performance. From an analysis of the empirical data and existing literature, a suggestion of method tracking design was developed for large agile software projects with fixed contracts. The models were proposed to allow flexibility, enable control, and provide a holistic view. As Saab intends to introduce Earned Value Management in their software projects, this method was complemented with COMOD, TRL, IRL, and SRL to provide these three characteristics. Transparency and visibility of both products and processes are also found to be key to project success, thus additional metrics to increase visibility in projects are suggested to enable efficient project leading.
Den ökade användningen och behovet av mjukvara har utmanat traditionell projektledning, speciellt för hårdvaruorganisationer som är vana att kunna förlita sig på den linjära utvecklingen av ett projek. Utvecklingen av projekt som inkluderar inbyggda system med otaliga beroenden är nästan omöjliga att förutsäga. Litteratur visar att mjukvaruutvecklingsprojekt har problem att nå de ursprungliga målen för budget, tid och omfattning. Detta upptäcks för sent på grund av otillräckliga metoder för att mäta framsteg i projekt. Detta examensarbete genomfördes som en fallstudie på Saab, aktiv inom försvar- och säkerhetssektorn. Syftet med denna avhandling har varit att utvärdera hur projektledning för stora agila mjukvaruutvecklingsprojekt kontinuerligt kan följa utvecklingen för att möta de ursprungliga kundavtalen som är fastställda i tid, budget och omfattning. Denna kvalitativa undersökningsstudie genomfördes med semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp intervjuer på företaget Saab, benchmarking intervjuer med ytterligare två företag och en omfattande litteraturstudie. För att utvärdera hur en metod för utvärdering av projektstatus ska utformas för att i tid ange om projektmålen inte kommer att uppnås, undersöktes utmaningarna med mjukvaruutveckling och därifrån har möjliga mätvärden och metoder för att mildra eller upptäcka dessa problem utvärderats. Några av de upptäckta problemen verkar överlappa flera industrier medan andra verkar vara mer specifika för just militär- och försvarsindustrin. En branschspecifik utmaning är säkerhetsaspekten som är oundviklig och kräver mycket dokumentation som stannar upp utvecklingsaktiviteterna. Andra upptäckta utmaningar var svårigheter att förstå krav som leder till felaktiga uppskattningar och arbete i fel riktning, oupptäckta beroenden som leder till mycket omarbetning och väntande på ytterligare delar, otillräckliga testmiljöer som leder till sen feedback och håller upp utvecklingen. Stora skillnader i de metoder som idag tillämpas från projektledning i dessa projekt var synligt under projektet, vilket indikerar på att det idag inte finns någon accepteras bästa metod i uppföjlning. Från analys av samlad empirisk data samt befintlig litteratur utvecklades ett förslag på hur en metod för uppföljning av stora agila mjukvaruprojekt skulle kunna se ut. Design på föreslagen modell skulle möjliggöra flexibilitet och kontroll samt förmedla ett helhetsperpektiv. Eftersom Saab avser att introducera Earned Value Management i sina mjukvaruprojekt kompletterades denna metod med COMOD, TRL, IRL och SRL för att få dessa tre egenskaper. Öppenhet och synlighet för både produkt och process visar sig också vara nyckeln till framgång i projektutveckling, vilket är möjligt med ytterligare mått för att öka synligheten i projektet.

The world is under a constant change and digitalization. More and more products are being produced with the help of software and a popular way for companies to sell their products and services is via the cloud. For long products have been developed and produced with the help of project management. Methodologies have developed overtime to better fit the requirements and environment in which products are developed, but products and its development methods are evolving too quickly and applied theories are not keeping up with this change. The aim of this study is to investigate the challenges of SDP’s and parameters of optimization in SDP’s as well as to identify how the identified parameters will help project management in SDP’s. This was done by using an abductive approach and a qualitative method, designed to be exploratory. Interviews were conducted on individuals within the IT-sector and the collected empirics were analyzed together with theory. The findings of the study were that in order to improve a SDP’s process and success one needs to consider a number of parameters which consist of improving clarity of communication and ways of communication by using communication tools on a continuous basis with both the project team and all stakeholders. Organizations must ensure that they choose approaches based on a projects uncertainty rather than to choose an approach to be certain. The areas of which this study contributes to is the knowledge of how to manage projects that involve software development having the known project methodologies in mind.
Världen är under konstant förändring och digitalisering. Allt fler produkter utvecklas med hjälp av mjukvara och ett populärt sätt för företag att sälja sina produkter och tjänster är via molnet. Länge har produkter utvecklats och producerats med hjälp av projektledning. Metoderna har utvecklats över tiden till att vara bättre anpassade för de krav och miljöer som produkter utvecklas i, men produkter och dess utvecklingsmetoder utvecklas allt för snabbt och applicerade teorier hänger inte med i den snabba utvecklingen. Målet med denna studie är att undersöka mjukvaruutveckling projektets utmaningar och parametrar som optimerar mjukvaruutvecklingsprojekt, samt identifiera hur de identifierade parametrarna hjälper projektledning i mjukvaruutveckling. Detta gjordes genom att använda ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod, ämnat till att vara explorativ. Intervjuer gjordes på individer som befinner sig inom IT-sektorn och den samlade empirin analyserades tillsammans med teori. Resultaten av studien var att för att kunna optimera en mjukvaruutvecklingsprojekt processer och framgång så behöver man ha ett antal parametrar i åtanke och dessa består av att förbättra tydligheten i kommunikation och kommunikationsmetoder genom att utnyttja kommunikationsverktyg kontinuerligt med både samtliga projektmedlemmar och alla intressenter. Organisationer måste säkerhetsställa att de väljer en projektmetod baserat på projektets osäkerhet snarare än att välja en projektmetod baserat på vad man är säker på. Denna studie bidrar till kunskapen om hur man hanterar projektledning med de kända projekt metoderna i åtanke i områden som involverar mjukvaruutveckling.

Software is fundamental to life in modern society. We have come to depend on it for critical aspects such as managing bank transactions and medical records. However, code defects in software is a common issue, and software not working properly has the potential to cause major damage to both humans and the environment. Many attempts have been made in order to improve software development in order to reduce code defects, among other aspects. One such attempt is the invention of the practice pair programming, where two programmers share and work together on a single workstation. The more traditional way of developing software is solo programming, where each developer is assigned an individual workstation. However, the issue with code defects still remains. Hence, there is a need for better methods for reducing software defects. The purpose of this thesis is to create a software development model for reducing software defects. The model suggested in this thesis is a combined practice where coding with solo programming is followed by re-coding with pair programming called Solo First Pair Second Programming (SFPSP). The goal is to help software development teams to develop more reliable software. Our research was qualitative with support from quantitative data. The research included a literature study and an action study. The literature study was done in order to create a first version of SFPSP entirely based on literature, whereas the action study was done in order to evaluate as well as refine SFPSP based on practical experience. The results of this thesis is the practice SFPSP as well as an evaluation of said practice. Our evaluation shows that SFPSP leads to fewer code defects compared to solo programming. However, the cost with regard to development time and effort is significantly higher for SFPSP compared to solo programming. SFPSP is based on both theoretical and practical knowledge, and has therefore a solid foundation to build upon. Our literature study verified that no practice like SFPSP existed before this thesis.
Programvara är grundläggande för livet i det moderna samhället. Vi är beroende av det för kritiska aspekter som att hantera banköverföringar och medicinska journaler. Kodfel i programvara är dock ett vanligt problem, och programvara som inte fungerar som den ska kan orsaka stora skador på både människor och miljön. Många försök har gjorts för att förbättra programvaruutveckling med målet att minska bland annat kodfel. Ett sådant försök är uppfinningen av praxisen parprogrammering, där två programmerare delar och arbetar tillsammans på en enda arbetsstation. Det mer traditionella sättet att utveckla programvara är soloprogrammering, där varje utvecklare tilldelas en individuell arbetsstation. Dock kvarstår problemet med kodfel. Därför finns det ett behov av bättre metoder för att minska kodfel. Syftet med denna avhandling är att skapa en programvaruutvecklingsmodell för att minska kodfel. Modellen som föreslås i denna avhandling är en kombinerad praxis där kodning med soloprogrammering följs av omkodning med parprogrammering, kallad Solo First Pair Second Programming (SFPSP). Målet är att hjälpa programvaruutvecklingsteam att utveckla mer pålitlig programvara. Vår forskning var kvalitativ med stöd av kvantitativ data. Forskningen omfattade en litteraturstudie och en aktionsstudie. Litteraturstudien gjordes för att skapa en första version av SFPSP helt baserad på litteraturen, medan aktionsstudien gjordes för att utvärdera och förfina SFPSP baserat på praktisk erfarenhet. Resultaten av denna avhandling är praxisen SFPSP samt en utvärdering av denna praxis. Vår utvärdering visar att SFPSP leder till färre kodfel jämfört med soloprogrammering. Dock visar den att kostnaden med avseende på utvecklingstid och ansträngning är betydligt högre för SFPSP jämfört med soloprogrammering. SFPSP bygger på både teoretisk och praktisk kunskap och har därför en stabil grund att bygga på. Vår litteraturstudie verifierade att det inte fanns någon praxis som SFPSP före denna avhandling.

In rapidly changing environments organization and management theories have to consider more flexible approaches to match the demands (1) (2). Agile methods attempt to enable flexible efficient ways of working in team structures (1). In this thesis we empirically study a model from a constructivist approach in an attempt to contribute to knowledge on the eternal problem of people working efficiently in the structure of teams. Social processes are argued to have a major impact on the general application of agile methods (3). However, the practitioners of agile methods tend to focus more on the physical and technical infrastructure as enablers of successful teamwork rather than the social processes of team development (4). Hence, without knowing how the social processes of a team affects the usage of agile methods for team development, an organization is at risk of becoming less efficient over time without realizing why (5) (6).Therefore it is essential to study how an agile method for team development affects and influences the social processes within a team in order to understand how it can be used for efficient teamwork. The purpose of this thesis was to study how an agile method for team development can aid a software development team to improve their way of working. We empirically tested a team-level workshop-based agile method for team development, SHC, in a case study at the Swedish Police Authority IT Department. This included 14 focus group sessions with seven development teams. We posed the following main research question to fulfill the purpose of the study: how can the use of an agile method for team development help software development teams improve theirway of working? We conclude that there are several ways in which an agile method for team development can help teams improve their way of working, and that these depend on the unique social processes within each team. The purpose of the study was fulfilled by the findings of how an agile method can serve teams in different stages of team development by fulfilling different purposes, how it can assist a team in taking action, as well as the potential it has to enable Shared Leadership.
I snabbt föränderliga miljöer måste organisations-och management-teorier ta hänsyn till mer flexibla angreppssätt för att möta kraven (1) (2). Agila metoder har som mål att möjliggöra flexibla och effektiva arbetssätt i teamstrukturer (1). I denna uppsats studerar vi empiriskt en modell ur ett konstruktivistiskt perspektiv i ett försök att bidra till kunskapen om det eviga problemet i att arbeta effektivt i teamstrukturer. Sociala processer anses ha en stor påverkan på den generella appliceringen av agila metoder (3). Utövare av agila metoder tenderar dock att fokusera mer på den fysiska och tekniska infrastrukturen som mögliggörare för effektivt teamwork snarare än de sociala processerna kring teamutveckling (4). Om en organisation alltså inte vet hur de sociala processerna hos ett team påverkar användandet av en agil metod så riskerar organisationen att bli mindre effektiv över tid utan att inse varför (5) (6). Därför är det essentiellt att studera hur en agil metod för teamutveckling påverkar och influerar de sociala processerna inom ett team, för att förstå hur metoden kan användas  för effektivt teamarbete. Syftet med denna uppsats var att studera hur en agil metod för teamutveckling kan hjälpa ett mjukvaruutvecklingsteam att förbättra sitt arbetssätt. Empiriskt testade vi en workshop-baserad agil metod på team-nivå, SHC, i en fallstudie på Polismyndighetens IT-avdelning. Denna inkluderade 14 fokusgruppsessioner med 7 olika utvecklingsteam. Vi ställde följande huvudsakliga forskningsfråga: hur kan användandet av en agil metod för teamutveckling hjälpa mjukvaruutvecklingsteam att förbättra sitt arbetssätt? Vi nådde slutsatsen att det finns flera sätt som en agil metod för teamutveckling kan hjälpa team att förbättra sitt arbetssätt, och att dessa sätt beror på de unika sociala processerna inom teamet. Syftet med studien uppfylldes av slutsatserna kring hur en agil metod kan stödja team i olika stadier av teamutveckling genom att fylla olika syften, hur en agil metod kan stödja ett team i att agera, samt potentialen metoden har i att möjliggöra delat ledarskap.

Det finns många olika teorier om hur man skall bedriva framgångsrik mjukvaruut- veckling. Metoderna har gått alltifrån mer sekventiella metoder till mer agila arbets- metoder. Misslyckanden inom projekt och brister i programvarorna var anledningen till att den agila arbetsmetoden definierades. Det agila arbetet innebär att regel- bunden kommunikation och ett inkluderande och iterativt arbete där utvärdering är en viktig beståndsdel. Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetsme- toden Scrum fungerar i praktiken idag och om eller hur mycket det skiljer sig från det teoretiska för metoden. Studien skall även undersöka hur slutprodukter eventu- ellt påverkas av den metod en organisation eller företag använder. Arbetsmetoden Scrum studerades innan för att få en bra och fullständig uppfattning om hur metoden fungerar i teorin och de olika beståndsdelarna. Därefter skapades ett formulär med intervjufrågor baserad på den studerade teorin. Frågorna bestäm- des utifrån metoden och dess beståndsdelar, och omfattade hela metoden. Totalt in- tervjuades sex respondenter och respondenterna valdes ut utifrån roll på organisat- ion/företag. Kravet var att intervjua Scrummästare, projektledare och en mjukvaru- utvecklare för att få en lite bredare bild. Deltagande respondenter bestod av en ut- vecklare, tre med roller som Scrummästare/Agil coach och två med roller som pro- jektledare. Vid avslutade intervjuer sammanställdes dessa och presenterades i rap- porten. De olika intervjuerna och dess svar användes sedan i slutsatsen för arbetet, för att kunna dra slutsatserna om hur Scrum används hos olika och om det skiljer sig mycket. De sex olika intervjuerna som genomfördes gav liknande svar i sin helhet, men de- taljerna skiljer sig åt mellan organisationerna. Samtliga företag har valt större delar av Scrum vid användningen av metoden, men har gjort egna modifieringar och an- passningar. De flesta modifieringar som gjorts är så pass små att det inte påverkar slutprodukten mycket, bortsett från ett företag som inte ägnar tid åt viktiga delar i slutet av en sprint.