Academic literature on the topic 'Agila utvecklingsmetoder'

Agila utvecklingsmetoder används ofta i systemutvecklingsprojekt för grupper som arbetar på en och samma plats. I takt med globaliseringen har många organisationer behövt arbeta på ett distribuerat sätt. Distribuerad systemutveckling i kombination med agila utvecklingsmetoder har blivit ett önskvärt tillvägagångsätt för att arbeta i projektform. Denna symbios innebär ett antal utmaningar och framgångsfaktorer som påverkar varandra och gör distribuerade agila systemutvecklingsprojekt komplexa.   Denna studie undersöker området agila utvecklingsmetoder i samband med distribuerade agila systemutvecklingsprojekt. Syftet är att identifiera och beskriva viktiga utmaningar och kritiska framgångsfaktorer som kan förekomma i ett agilt distribuerat systemutvecklingsprojekt. I studien har tidigare forskningsartiklar använts som stöd för bygga en grund till denna forskning och därefter har en analysmodell utformats för att underlätta identifieringar av utmaningar och framgångsfaktorer i distribuerade systemutvecklingsprojekt. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att identifiera utmaningar och framgångsfaktorer. Två företag har deltagit i studien och sex respondenter har sammanlagt medverkat i, där samtliga har erfarenhet av att arbeta i agila distribuerade projekt. För att tillfredsställa det djupgående kunskapsmässiga som studien avser undersöka har olika roller valts ut för att säkerställa att upplevelsen inte styrs av en specifik roll, där alla olika rollers erfarenheter skapar ett bredare perspektiv.  Slutsatser som kan dras av denna studie är att socio-kulturella skillnader, koordination, geografiskt avstånd, kunddeltagande, förtroende, projektstatus och kommunikation är de viktigaste utmaningar i distribuerade agila systemutvecklingsprojekt.  Användningen av agila utvecklingsmetoder i distribuerade miljöer har även visat att det finns framgångsfaktorer för att hantera utmaningarna och göra projekt framgångsrika. Dessa faktorer är effektiv kommunikation, kommunikationsverktyg, koordination, förtroende och stå-upp-möte, som till exempel genom att implementera en sorts dagligt webbaserade stå-upp-möte även om arbetet sker på distans.   Det visar sig även att kommunikationsverktyg och stå-upp-möte har underlättat samarbete och kommunikationen mellan distribuerade team och de är viktiga och potentiella determinanter för att bygga interaktioner och förtroende.

I början av år 2020 blev världen medveten om viruset covid-19 som orsakade en pandemi. Människor och företag har behövt anpassa sig till följd av den rådande situationen för att minska smittspridningen vilket har gjort att anställda tvingats till att arbeta på distans. Tidigare forskning har visat att det finns utmaningar att arbeta med agila metoder på distans där team eller delar av team arbetar distribuerat. Dock berör dessa forskningar till största del agila utvecklingsprojekt där IT-företag är verksamma globalt. Denna studie har undersökt hur arbetet bedrivs på distans där alla teammedlemmar arbetar distribuerat till följd av andra orsaker än att mjukvaruutvecklingen sker globalt. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda som ingår i teams upplever arbetet med agila utvecklingsprojekt som bedrivs på distans till följd av rådande pandemi. Därför har följande två frågeställningar formulerats “På vilka sätt upplever anställda som ingår i teams att interaktionen gentemot kollegor fungerar under den rådande pandemin?” och “Hur upplever anställda att arbetet på distans fungerar när de arbetar distribuerat till följd av covid-19?”. För att undersöka detta genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med mjukvaruutvecklare som arbetar med Scrum inom ett medelstort IT-företag beläget i västra Sverige. Majoriteten av respondenterna har ingått i samma teams under flera år och har därför en bra relation till sina kollegor. Resultatet visade att arbetet med agila utvecklingsprojekt som bedrivs på distans till följd av pandemin har fungerat bra. Respondenterna har inte upplevt några svårigheter med att överföra Scrum till distans vilket kan bero på att de arbetat inom samma teams en längre tid. För att kunna utföra arbetet krävs det interaktion och kommunikation, något som respondenterna upplever som väl fungerande även på distans. Dock har den informella kommunikationen inte kunnat ersättas fullt ut av digitala verktyg, något som tidigare forskning lyft fram som en begränsning när team arbetar distribuerat.
At the beginning of 2020, the world became aware of the covid-19 virus that caused a pandemic. People and companies have had to adapt as a result of the current situation in order to reduce the spread of the virus, which has forced employees to work remotely. Previous research has shown that there are challenges in working with agile methods remotely where teams or parts of teams work distributed. However, these researches largely concern agile software development projects in which IT companies operate globally. This study has examined how the work is conducted remotely where all team members work distributed as a result of other reasons than the global software development. The purpose of this study has been to investigate how employees who are part of teams experience the work with agile development projects that are conducted remotely as a result of the current pandemic. Therefore, the following two research questions have been formulated as “In what ways do employees who are part of teams feel that the interaction with colleagues works during the current pandemic?” and “How do employees feel that remote work functions when they work distributed as a result of covid-19?”. To investigate this, eight semi-structured interviews were conducted with software developers working with Scrum within a medium-sized IT company located in western Sweden. The majority of the respondents have been part of the same team for several years and therefore have a good relationship with their colleagues. The results showed that the work with agile development projects conducted remotely as a result of the pandemic has functioned well. The respondents have not experienced any difficulties intransferring Scrum in regards to distance work, which could depend on the fact that they have worked within the same team for a long period of time. In order to be able to perform the job, both interaction and communication are required, something that the respondents experienceas working well even remotely. However, informal communication has not been able to be fully replaced by digital tools, something that previous research highlights as a limitation when teams work distributed.

Denna rapport återspeglar framtagandet av ett företags webbplats. Då själva utvecklandet av webbplatsen har varit en praktisk tillämpning så tar rapporten snarare upp utvecklingen på ett mer teoretiskt plan i form av en fallstudie.

Vilka tekniker och metoder som har använts i det praktiska arbetet, såsom användbarhet, semantisk uppmärkning och agila utvecklingsmetoder, har förklarats samtidigt som dess funktionalitet vävts in i arbetets olika implementeringsfaser. Då också ett specialanpassat CMS (innehållshanteringssystem för redigering av webbplatsens innehåll) har utvecklats för webbplatsen så beskriver rapporten också arbetet kring detta.

Denna rapport är en fallstudie som återspeglar framtagandet av en webbplats åt det norska Diabetesforbundet. Webbplatsen är ett community där personer skapar användarkonton och interagerar med varandra med hjälp av ett antal funktioner som finns att tillgå. Då själva utvecklingen av webbplatsen har varit huvudmålet med examensarbetet fokuserar denna rapport på att förklara den praktiska implementeringen. De tekniker och metoder som använts i det praktiska arbetet såsom kontextuellt utforskande och användbarhet definieras och förklaras för att sedan användas vid argumentation kring designval för webbplatsen. Den utvecklingsmetod som använts i det praktiska arbetet har varit en Agile Software Development-metod som kallas Extreme Programming. Denna metod fokuserar på parprogrammering, kontinuerlig testning och utveckling med många delmål. Slutsatser om bland annat webbstandarder, webbläsarkompatibilitet, användbarhet och säkerhet kommer även att presenteras och all kod följer de standarder som satts upp av W3C för XHTML 1.0 Strict och CSS Level 3.

This thesis takes form of a case study which reflects on the development of a website for Diabetesforbundet, the Norwegian Diabetes Association. The website is a community where people can create accounts and use a number of different functions to interact with each other. The focus of this thesis lies in explaining the practical implementation of the website since this aspect is the main purpose of our degree project. We define and explain the techniques and methods used in the practical work like Contextual Inquiry and usability and thereafter put them to use to explain our design choices on the website. The development methodology we have chosen for the practical aspect of this degree project is Extreme Programming. This software development methodology focuses on pair programming, continual testing and incremental implementation. Conclusions made on web standards, web browser compatibility, usability and security will be presented and all written code follows the standards set by W3C for XHTML 1.0 Strict and CSS Level 3.

Behavior-driven development (BDD) is a development practice focusing on behaviors and requirements from users and stakeholders. It is designed to develop behaviors which contribute directly to system outcomes. BDD encourages multiple stakeholders to collaborate by minimizing communication gaps and create a shared understanding of the project between technical and non-technical speakers. As a result, the development process becomes faster and the cost lower. Although BDD has many benefits, there are teams who feel inertia towards using it as their main development practice.This thesis work took place at a company with a strong agile foundation. It had the goal to investigate reasons why teams feel inertia against BDD, and thus contribute to BDD research and assist the company. The assumption that positive motivation would help in dispelling inertia was the idea behind this thesis work, and that a stronger motivation for a practice can be achieved by assessing a team’s suitability for it. To reach the goal of the thesis a qualitative research methodology was used, with a focus on obtaining a better understanding of opinions and behaviors that exist, with rounds of interviews and forms as the main method of data collection. Interviews were also consistently used throughout the thesis work to validate that it followed the right track.The inertia which teams at the company have experienced was clustered into different dimensions. These dimensions were used to develop a self-assessment tool intended to help people starting a project to assess how well BDD might fit their context. It allows people to assess their inertia in the different dimensions identified, and as well as attempting to give an overall guide to readiness, also giving some recommendations where gaps could be identified.The deliverable of the thesis work is the tool for managing inertia against BDD. It was developed in a spreadsheet-format for quick development and easy access for multiple users. However, it is important to highlight that this tool focuses on agile autonomous teams. The tool is not about forcing the development practice on someone but rather acts as an aid in giving insight into how well BDD could work for a specific project and team. Finally, to grasp the validity of the tool teams who had previous success developing projects using BDD at the company were able to try it out to see how well it reflected their project reality. The tool also got tested on teams who felt strong inertia towards BDD, to verify whether it helped them manage it or not.
Beteendedriven utveckling (BDD), är ett arbetssätt som fokuserar på beteenden och krav från både användare och intressenter. Det är utvecklat för att främja och skapa beteenen som bidrar till det önskade målet. Några av BDDs fördelar är att arbetssättet uppmuntrar intressenterna till tätt samarbete, att minska luckor i kommunikation och information samt att det skapar en delad förståelse för projektet mellan teknisktoch icke-tekniskt kunniga intressenter. En positiv konsekvens av detta är att utvecklingen tenderar att bli snabbare och kostnaderna lägre. BDD ser till att alla inblandade är eniga om vilket resultat man kan förvänta sig från ett utvecklingsprojekt, redan innan utvecklingen börjar. Detta gör att de missförstånd som är vanligt förekommande mellan intressenter och utvecklingsteam reduceras. Trots att BDD, som nämnts, har flera fördelar finns det team som känner motstånd mot att använda BDD som sitt huvudsakliga arbetssätt.Antagandet att motivation kan bidra till att minska motståndet och att motivationen kan skapas genom att påvisa för team hur lämpligt BDD skulle vara för just dem var ideén bakom detta arbete. Det utfördes på ett företag med stark agil bas. Målet var att identifiera och utreda orsakerna till att team känner motstånd mot BDD, och på så sätt bidra till forskningen och samtidigt hjälpa företaget med en ökad insikt i detta. Syftet med arbetet var att utveckla ett verktyg för att hjälpa team förstå sitt motstånd mot BDD och guida dem till hur de kan hantera det. För att nå målet användes en kvalitativ forskningsmetod med fokus på att få en bättre förståelse för åsikter och beteenden som finns angående BDD. Olika rundor av intervjuer utgjorde den huvudsakliga datainsamlingen. Intervjuer användes också kontinuerligt för att validera att arbetet höll rätt kurs.Det motstånd mot BDD som påträffades på företaget grupperades i olika dimensioner. Dessa användes för att utveckla slutprodukten av kandidatexamensarbetet, ett självskattningsverktyg. För att underlätta utvecklingen valdes ett spreadsheet-format på verktyget, detta även för att enkelt kunna dela det mellan flertalet intressenter.Det är viktigt att understryka att verktyget fokuserar på autonoma team. Det har inte som mål att tvinga någon att använda BDD, utan att agera som hjälp för att visa hur arbetssättet skulle kunna fungera för ett specifikt projekt och team. Slutligen, för att kunna verifiera kvaliteten på verktyget, utvärderades det i samarbete med team som tidigare på ett framgångsrikt sätt utvecklat ett projekt med BDD. Detta för att se om självskattningsverktygets utsägelse motsvarade teamets helhetsupplevelse. Verktyget testades också av andra team för att se om det var till hjälp för dem eller inte.

IT-system utvecklas idag ofta i globalt distribuerade organisationer. Detta görs för att möta de krav som ställs från omgivningen samt för att finna specialkompetens. En global organisation kan medföra distribuerat arbete, alltså att utvecklingsgrupper sprids över flera platser. Ett problem med detta kan vara att få alla delar av verksamheten att arbeta mot ett gemensamt mål. Koordination – att hantera beroenden mellan element i komplexa organisationer för att möjliggöra effektivt arbete mot ett gemensamt mål – blir då en viktig aktivitet. Att kommunicera över distans i den takt organisationen kräver är en omöjlighet utan att implementera informations- och kommunikationsteknik (IKT) – digitala verktyg med fokus på kommunikation och spridandet av information. Vi vill i denna uppsats undersöka hur koordination sker i distribuerade IT-projekt, samt vilken roll IKT-stöd har vid koordination av distribuerade IT-projekt. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap gällande användandet av IKT-stöd för koordination i distribuerade IT- projekt. Vi genomför denna kvalitativa fallstudie hos IFS World Operations AB – en global affärssystemsleverantör. Data har samlats in genom intervjuer med personer i olika roller inom det undersökta it projektet. Vi har ställt de empiriska resultaten i relation till teorier inom områden som koordination, IT-projekt samt IKT. Våra resultat visar att koordination i agila, distribuerade IT-projekt sker på två nivåer; strategisk samt operationell koordination. Dessa syftar att uppnå mål på olika nivåer. Vi har också kunnat dela in koordinationshandlingar i tre typer utvecklade från teori och observationer; ömsesidig anpassning, framväxande standardisering och organisationsförvaltning. Vi kan även sluta oss till att IKT-stöd främst förhåller sig till koordination på tre sätt i ett distribuerat IT-projekt; möjliggörande, medierande samt begränsande. Med stöd av de ovan presenterade resultaten har vi tagit fram faktorer vi funnit påverka möjligheten att koordinera IT-projekt. Dessa är; gruppdynamik, graden av distribution, fasta utvecklingsgrupper, utveckla teknik tillsammans med organisation samt standardiserade kommunikationskanaler.
Information systems are often developed in globally distributed organizations. Many times the reason for being distributed is to meet requirements and demands from the organizations surrounding and to acquire a specialized set of skills. Global organizations may choose to work distributed, which means that development teams are spread out over multiple locations. This can create problems; how do you make all parts of the organization work together towards a common goal? Thus, coordination – The management of interdependent elements in a complex organization so as to enable them to work together effectively toward a specific goal – becomes important. Long distance communication using information and communication technology (ICT) – digital tools with the purpose of endorsing communication and knowledge – is required to coordinate between locations. In this thesis we examine how coordination is performed in distributed IT-projects. We will also address the role that information and communications technology plays in coordination of these projects. The purpose of the study is to contribute with knowledge in the area of using ICT tools for coordinating distributed IT-projects. This qualitative case study was conducted in cooperation with IFS World Operations AB – a global provider of an Enterprise Resource Planning system. Our empirical data has been collected using five interviews, all with different types of roles from within IT-projects. The data has then been put in relation to theories concerning coordination, IT-projects and ICT. Our findings show coordination in distributed, agile software development projects is working on two levels; strategic and operational coordination. The difference lies with the motivation to complete goals on different levels of the organization. We can also conclude that there are three different kinds of means to carry out coordination; Mutual Adjustment, Emerging standardization and organizational management. Concerning the role of ICT in the coordination of distributed IT-projects we have found it to be threefold; enabling, mediating and limiting. Based on these findings we conclude this study by presenting five factors that influence the ability to coordinate distributed IT-projects. These are: group dynamics, level of distribution, fixed development teams, parallel development of technology and organization and standardized communication channels.