Academic literature on the topic 'AIDA-modellen'

Denna studie fördjupar sig i att analysera och utvärdera olika omslagsdesigner för spel inom actiongenren. Framför allt fokuserar den på att undersöka vilken roll spelets protagonist spelar i spelomslaget och vilket typ av innehåll ett omslag bör ha för att ha som störst chans att attrahera konsumentens intresse. För att undersöka detta så producerades en kollektion på sammanlagt sju stycken omslag, som var tänkta att representera en fiktiv speltitel som togs fram till den här studien. Dessa sju omslag gick att dela in i tre kategorier. Tre omslag lade fokus på karaktären, tre omslag lade fokus på karaktären och spelmekanik och ett omslag som lade fokus på enbart spelmekanik. Det som undersöktes var om man kunde konstatera ifall en av dessa designmodeller var märkbart mer populär och därmed lämplig att använda till spel inom action-genren. Det undersöks även om betraktarens förhållningssätt till karaktären i omslagen skiljde sig beroende på vilket kön karaktären porträtteras som. Omslagen visades upp för en testpanel bestående av 20 stycken respondenter vars svar sedan analyserades.

Konkurrensen för att synas på marknaden blir allt hårdare och metoderna för att sticka ut frånmängden blir mer och mer drastiska. Det blir viktigare för de olika företagen på marknaden attdra till sig uppmärksamheten till tänkbara konsumenter för att kunna öka försäljningen ochdärmed även lönsamheten. Ett sätt att skapa intresse på är att använda marknadskommunikationför att göra människor uppmärksamma på ett bestämt förmål eller varumärke. Metoderna somanvänds med avseende att skapa uppmärksamhet kan anses vara opassande att använda imarknadskommunikation, vad gäller stötande eller diskriminerande marknadsföring.I dagens samhälle kan det verka som om det inte finns några gränser för vad som anses varalämpligt att använda i marknadsföringssyfte. Vi har valt att undersöka vilken effekt denna typ avmarknadskommunikation har på unga konsumenter i vår uppsats. För att få svar påproblemställningen visade vi sex reklambilder som vi ansåg vara stötande eller diskriminerandeför en fokusgrupp med fem deltagare i åldrarna 20-25.Syftet med uppsatsen är att ta reda på och beskriva hur marknadsföringens etik och moralpåverkar kunderna. Vi vill undersöka hur långt en marknadsförare kan eller bör gå för att fångakunders uppmärksamhet och få kunderna att komma ihåg reklambudskapen. Vi granskar dettautifrån kunders perspektiv.Uppsatsen visade att konsumenterna ansåg att reklambilderna inte var lämpliga att använda imarknadsföring. Reklambilderna bidrog till att skapa en viss frustation och avsky gentemotföretaget. Samt att konsumenterna inte ville skapa någon kontakt med företaget somreklambilderna representerade, i form av till exempel ett köp.

Användningen av digitala medier ökar konstant. Onlinekulturen har kommit att bli en naturlig del av vardagen och konsumenter är dagligen aktiva på diverse sociala medier där de utbyter information och kommunicerar med andra individer. Digitala medier är även plattformar där konsumenter interagerar med modemärken. Den digitala marknadskommunikationen har kommit att bli en självklar del av ett företags marknadsföringsstrategier, inte bara i varumärkesbyggande syfte utan även exempelvis för att fungera som trafikdrivande till företagets onlinebutik. En förståelse för konsumenten är väsentlig för att framgångsrikt nå ut via dessa kanaler. Tidigare forskning visar dock på ett gap i forskningen om konsumentens upplevelser och mottagande av den digitala marknadskommunikationen, vilket indikerar på ett behov av fortsatt forskning. Syftet med denna studie är att undersöka digital marknadskommunikation ur ett konsumentperspektiv. Studien ämnar få en förståelse för konsumentens mottagande av svenska modemärkens digitala kommunikation och vad som stimulerar konsumenten till att klicka sig vidare till modemärkets onlinebutik. Studien avgränsas till nyhetsbrev och Instagram, vilka är två vanligt förekommande digitala kanaler. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med kvinnliga respondenter i åldrarna 25-30 år. Instagrambilder och nyhetsbrev inkluderades i intervjun från Totême, Rodebjer och Filippa K. Studien bygger på AIDA modellen som beskriver konsumentens steg i mottagandet av marknadskommunikation. Studiens resultat visar att konsumentens uppmärksamhet på digitala medier är svårfångad. Det existerar ett överflöd av digital marknadskommunikation, vilket gör konsumenten selektiv och kräsen. Konsumenten stimuleras av inspirerande bilder och en visuellt tilltalande helhet samt vill mottagaren kunna identifiera sig med det som kommuniceras. För att meddelandet inte ska stanna vid inspiration och framgångsrikt påverka konsumenten till att klicka sig vidare till onlinebutiken behöver konsumenten guidas av modemärket på ett enkelt och tydligt sätt. Konsumenten är bekväm och den digitala marknadskommunikationen får inte upplevas tidskrävande. Lyckas modemärket stimulera konsumenten visar studien att konsumenten är positivt inställd och mer frekvent besöker onlinebutiken.
The usage of digital media is constantly increasing. The online culture has become a part of our daily lives and consumers frequently engage in social media practices such as communicating with other individuals and sharing information. Digital media channels are also a way for consumers to interact and communicate with fashion brands. Digital marketing communication has become a natural part of a firm’s marketing strategies and communicating through digital channels offers advantages not only from a brand-building perspective but also drives traffic to the online store. An understanding of the consumer is essential to successfully reach out to the consumer in the digital sphere. Existing research is though limited within this field and further research concerning consumer perception of digital marketing communication is demanded. The study aims to examine digital marketing communication from a consumer perspective. The purpose is to get a deeper understanding of the consumer’s perception of digital marketing communication within the context of Swedish fashion brands. The study addresses consumer motivations and aspects that drive the consumer to visit the online store. The study is restricted to two widely used digital channels, newsletter and Instagram, and was conducted by nine semi-structured interviews with females between the age of 25-30. The interviews involved newsletters and Instagram pictures by Totême, Rodebjer and Filippa K. The study is based on the AIDA model, which describes stages that occur when a consumer receives marketing communication. Findings show that it is hard to catch the consumer’s attention. It exists an overload of information and fashion brands in the digital sphere bombard consumers with messages. The outcome is a “picky” consumer. The consumer demands inspiring and visually appealing pictures and content they can relate to and identify themselves with. Furthermore, the findings show that the fashion brand has to guide the consumer to an action. It is essential that the fashion brand communicate a message that is permeated by ease and simplicity. The consumer is a comfy individual and the digital marketing messages will not get the consumer to visit the online store if it feels time consuming. Lastly, the result shows that the consumer has a positive attitude and more frequently visits the online store when the fashion brand successfully reaches out and stimulates the consumer. This thesis is written in Swedish.

The constantly evolving use of social media as a marketing tool is commonly known, and the opportunities for companies to get feedback about how successful their marketing is, have grown just as much. Today's companies take great financial risks when choosing marketing material in the traditional marketing way, but as the social network Instagram is free to use, the biggest risk here is to lose followers, and thus potential customers. This study aims to investigate what consumers actually want to see in the direct marketing they themselves have chosen to receive; what the consumers find most appealing and what makes them feel the greatest desire to buy. For this study seven semi-structured interviews were held with seven women all in the age between 16 and 25. They shared their everyday habits on the social media platform Instagram and were shown 15 Instagram pictures from five major fashion companies. The women expressed their spontaneous feelings when the pictures were shown, just as if the images had been found in their own Instagram feed. The images shown consisted of two, by us, defined messages divided into a five-degree scale, where the scale was ranked accordingly: extremely rational, rational, mixed, emotional and extremely emotional messages. The interviewees also commented on their preferences regarding the content of the pictures, if it was up to their own choosing. After analyzing all interviews, we have come to the conclusion that both the rational and the emotional image categories are preferable to the others. These two stand out from the five-degree scale as both more appealing and creating a greater desire to buy. The extreme ends of each category does not suit marketing on Instagram for different reasons. With this information, we hope to help companies with their marketing strategy on Instagram. This thesis is written in Swedish.
Användningen av sociala medier som marknadsföringsverktyg växer ständigt, och så även möjligheterna för företag att få återkoppling angående hur framgångsrik deras marknadsföring är. Dagens företag tar stora ekonomiska risker när de väljer marknadsföringsmaterial på det traditionella sättet, men när det på sociala mediet Instagram är gratis att skapa ett konto blir den största risken att förlora följare och därmed potentiella kunder. Den här studien undersöker vad konsumenter faktiskt önskar att se i den direktreklam de självmant väljer att följa, vad som mest tilltalar dem och vad som får dem att känna mest köplust. Studien består av sju semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 16-25 som berättar om sina vanor på det sociala mediet Instagram. De sju kvinnorna visades 15 Instagrambilder från fem stora modeföretag och fick uttrycka sina spontana känslor inför dessa, likt ifall bilderna hade funnits i intervjupersonernas Instagramflöde. Bilderna bestod av två budskap som var uppdelade på en femgradig skala, där skalan rangordnades efter kategorierna extremt rationellt, rationellt, mixat, emotionellt och extremt emotionellt budskap. Intervjupersonerna kommenterade även vilka preferenser de hade angående bildernas innehåll ifall de själva fick välja. Efter att ha analyserat alla intervjuer menar vi att både de rationella och de emotionella bildkategorierna är att föredra, de står ut på den femgradiga skalan som både mer tilltalande och mer skapande av köplust. De extrema kategorierna av båda budskapen passar inte marknadsföring på Instagram av olika skäl. Med den här informationen hoppas vi kan hjälpa företag med deras marknadsföringsstrategi på Instagram.

Designingenjörsstudenterna Kajsa Phalén och Emelie Lövgren Berg på Högskolan i Skövde har under våren 2016 arbetat med ett produktutvecklingsprojekt i samverkan med leksaksföretaget Strawbees. Företaget vill börja sälja sina kreativa leksaker i butik och vill därför utveckla ett säljande displayställ som ska bära produkterna. En grundläggande förstudie har gjorts för att definiera en målgrupp som består av kunder och andra intressenter. Förstudien täcker också marknadsförings-strategier i butik och undersökningar som gjorts för att öka förståelsen för målgruppens behov. Marknadsanalyser över konkurrenter gav inspiration från redan befintliga lösningar på problemet och kollage över färgkoder och formspråk gav resultatet den känsla som företaget vill förmedla. Antalet produkter displaystället skulle bära hade stort fokus för starten av konceptgenereringen och kombinationer av hur produkterna kan placeras lade grunden för displayställets utformning. Genom analyser kring hur konkurrenter löst visuell design för displayställ skapades visuella teman. De framtagna utformningarna ihop med visuella teman och den känsla som företaget vill förmedla skapade sedan olika koncept. De vidareutvecklade koncepten analyserades efter hur de passade in i dess rätta miljö, en leksaksbutik. Utefter upptäckta brister kunde antalet koncept begränsas till enbart två stycken som senare blev prototyper. Dessa prototyper testades i verklig storlek ihop med de produkter som displaystället skulle rymma. Ett koncept kunde därefter bestämmas och vidareutvecklas i detaljform för att på bästa sätt nå upp till krav och önskemål.
During spring 2016, the engineering students Kajsa Phalén and Emelie Lövgren Berg, at the University of Skövde, developed a product in cooperation with the toy company Strawbees. The company wants to sell their creative toys in stores and therefore wants to develop a sales display stand that will carry the products. A basic feasibility study has been done to define a target group of customers and other stakeholders. The feasibility study also covers marketing strategies in shops and studies were carried out to increase understanding of the target group needs. Market analysis of competitors gave inspiration from existing solutions of the problem and a collage over color codes and idioms gave the result the feeling that the company wants to convey. The number of products that the display stand would wear was a major focus in the beginning of the concept generation. Combinations of how the products can be placed laid the foundation for the design of the display stand. Through analysis of how competitors solved the visual design for the display stand some visual themes were created. The developed designs together with visual themes and the feeling that the company wants to convey created various concepts. The new concepts were analyzed for how they would fit into its natural environment, a toy store. Because of some shortcomings the number of concept could be limited to only two, who later became prototypes. These prototypes were tested in real size together with the products that the display stand would accommodate. A concept could then be determined and developed in detail as to the best way to reach up to the demands and wishes of the company.

Vår studie belyser hur informationsspridning både muntligt och via internet kan påverka turisters reseplaneringsprocess. Studien undersöker vilka känslomässiga attityder individer upplever genom word of mouth och electronic word of mouth och hur vida dessa attityder påverkar valet av ett nytt resmål. Syftet med studien är att undersöka hur word of mouth kan påverka turisters val av nya resmål. För att möjliggöra detta har vi genomfört intervjuer med respondenter utifrån förutbestämda kriterier: personer som reser, använder sociala medier och är mellan 20-60 år gamla. Vi lyfter fram huvudbegreppet word of mouth som det finns mycket forskning kring där även ett nytt begrepp har framkommit, electronic word of mouth då internetutvecklingen bidrog till att sociala medier har blivit en ny plattform för information. Genom dessa begrepp lyfts fenomenet fram och genom begreppen turistblicken och reseplaneringsprocessen förklaras människans beteende som turist. Vår studie visar att respondenterna blir påverkade av word of mouth och eletronic word of mouth. Resultatet av studien konstaterar att word of mouth är en informationskälla och electronic word of mouth är en inspirationskälla som båda upplevs som en viktig del i reseplaneringsprocessen. Majoriteten av respondenterna har rest till ett nytt resmål utifrån electronic word of mouth och anser att word of mouth är ett viktigt komplement i reseplaneringsprocessen.

Sociala medier är ett vanligt förekommande fenomen som används av allt fler människor världen över. På sociala medier ges både företag och privata användare möjlighet att publicera videoinnehåll. I linje med att video på sociala medier växt fram, har möjligheter att använda video i marknadsföringssyfte utvecklats. Det har resulterat i att allt fler företag och marknadsförare insett fördelen med att inkludera video som en aspekt i marknadsföringsstrategier. Det har identifierats ett teoretiskt gap inom forskning som behandlar vilka attribut som bör inkluderas i en video för att fånga en konsuments intresse och främja videodelning. Syftet med denna studie är således att få kunskap kring attribut som är av betydelse vid utformning av videomarknadsföring på sociala medier och om dessa attribut är av betydelse för huruvida en video sprids genom videodelning. Författarna ämnar dessutom undersöka om video på sociala medier kan ha en eventuell påverkan på tittarens köpintention. Studien ämnar således besvara följande forskningsfråga: Vilka attribut bör inkluderas i videomarknadsföring på sociala medier för att attrahera tittare och generera spridning? Studien har utförts utifrån en kvantitativ metod och studieobjektet är användare Instagram. I samband med att Instagram introducerade möjligheten att publicera video, har videomarknasföring blivit allt vanligare och mer framträdande i kanalen. Via videomarknadsföring på Instagram har företag och marknadsförare potential att nå ut till en stor publik. Utifrån syftet och den forskningsfråga som författarna ämnar besvara har teori gällande native advertising, viral marknadsföring, videodelning, elektronisk word- of-mouth (eWOM), AIDA-modellen samt attribut inom video inkluderats i studiens teoretiska referensram. Den empiriska data som återfinns i studien har samlats in genom en webbenkät och den urvalsstrategi som använts är snöbollsurval. Statistiska tester i from av chitvå-test samt korrelationstest har genomförts för att härleda samband mellan olika variabler. Cronbach’s Alpha har genomförts för att styrka studiens inre reliabilitet. Utifrån den data som samlats in och utifrån de statistiska tester som genomförts har det konstaterats att attributen underhållning, engagemang och utformning bör inkluderas i videomarknadsföring för att attrahera tittare och generera spridning. Studien bidrar med en teoretisk modell som revideras utifrån studiens resultat. Modellen bidrar med teorier och attribut som är av relevans att beakta vid utformning av videomarknadsföring på sociala medier av såväl företag som marknadsförare.