Academic literature on the topic 'Akademisk prestation'

Abstract: A college student is constantly facing problems from internal source as well as external source that can affect both academic and non-academic field. Those problems can disturb the student’s mental health. One of the methods to identify a person’s mental status is a personality test. This study used Personality Psychopathology Five (PSY-5) scales from the Indonesian adaptation of MMPI-2 to obtain the mental status of college students of 1st semester academic year of 2013/2014 Medical Faculty University of Sam Ratulangi. This was a descriptive study with a cross sectional survey. The results showed that of 101 respondents based on the socio-demographic the majority were females (72.28%), aged 18 years (88.12%), originated from Sulawesi Utara (64.36%), belonged to a tribe from out of Sulawesi (53.47%), had a sibling (33.67%), first child of the family (40.59%), and parents worked at the private sector. The distribution based on the academic characteristics of the respondents showed that the majority applied with the T2 and had high prestation index varied from ordinary to high (32.68% to 33.66%). Based on the distribution of Psy-5 scales of 101 respondents, there were some PSY-5 sub-scales that had high values as follows: AGGR (5.94%), PSYC (6.93%), DISC (7.92%), NEGE (12.87%), and INTR (16.83%). College students with high values of PSY-5 scales could show particular types of personality that varied in every PSY-5 sub-scales. It is suggested that students who had high scale values should be paid attention from the head of the faculty to prevent the occurence of mental disorders.Keywords: personality test, PSY-5 scales, MMPI-2, college students Abstrak: Mahasiswa cenderung berhadapan dengan masalah baik yang berasal dari sumber internal maupun eksternal, yang dapat memengaruhi prestasi bidang akademis maupun non-akademis. Setiap masalah tersebut dapat menimbulkan pengaruh pada kesehatan mental mahasiswa. Salah satu cara untuk mengidentifikasi status mental seseorang ialah dengan menggunakan tes kepribadian. Penelitian ini menggunakan Personality Psychopathology Five (PSY-5) scales dari MMPI-2 adaptasi Indonesia untuk mengetahui status mental dari mahasiswa semester 1 TA 2012/2013 FK UNSRAT. Jenis penelitian ialah deskriptif dan dilakukan survei secara potong lintang. Hasil penelitian memperlihatkan 101 responden berdasarkan sosio-demografik terbanyak ialah perempuan (72,28%), usia 18 tahun (88,12%), asal daerah Sulawesi Utara (64,36%), suku di luar Sulawesi (53,47%), jumlah bersaudara 2 orang (33,67%), anak pertama dalam keluarga (40,59%), dan pekerjaan orang tua sebagai pekerja swasta (43,56%). Distribusi berdasarkan karakteristik akademis didapatkan dari 101 responden terbanyak mengikuti jalur T2 dan memiliki nilai indeks prestasi SMA sedang dan baik (32,68% dan 33,66%). Simpulan: Pada distribusi skala Psy-5 dari 101 responden ditemukan beberapa sub skala PSY-5 yang tinggi antara lain AGGR (5,94%), PSYC (6,93%), DISC (7,92%), NEGE (12,87%), dan INTR (16,83%). Mahasiswa dengan skala PSY-5 yang tinggi didapati beberapa jenis kepribadian khas yang berbeda-beda pada tiap sub skala PSY-5. Bagi setiap mahasiswa yang menunjukkan profil skala yang tinggi seharusnya mendapat perhatian dari pimpinan fakultas untuk mencegah tmbulnya gangguan jiwa. Kata kunci: tes kepribadian, PSY-5 scales, MMPI-2, mahasiswa

Viktimisering är ett ämne som ständigt engagerar för att motverka de konsekvenser som brottslighet medför i form av brottsoffer. Merparten av forskningen berörande viktimisering av universitetsstudenter har bedrivits i USA och visar att universitetsstudenter tenderar i större utsträckning att utsättas för ickevåldsrelaterad viktimisering så som stöld i jämförelse med våldsrelaterad viktimisering. Tidigare forskning har visat på att det finns ett samband mellan viktimisering och försämrad akademisk prestation. Syftet med studien var att estimera hur många universitetsstudenter som blivit viktimiserade på och/eller utanför skolans område, identifiera vilka typer av brott studenterna blivit viktimiserade av, om viktimisering påverkat den akademiska prestationen på ett negativt sätt samt vilka konsekvenser av viktimisering som har mest negativ påverkan på studenternas akademiska prestation. En enkätstudie genomfördes vid ett universitet i norra Sverige, där 162 studenter besvarade enkäten som berörde viktimisering. Beräkningar utfördes för att kunna estimera antalet viktimiserade studenter. Det utfördes även en deskriptiv tolkning på materialet. Resultatet visade att fler studenter blivit viktimiserade utanför skolans område jämfört med på skolans område. Det vanligaste brottet respondenterna blivit utsatta för var stöld. Resultatet visade också en tendens att respondenternas akademiska prestation inte påverkats negativt av viktimisering. Av de respondenter vars akademiska prestation påverkats negativt var det lika många som uppgav att det var på grund av konsekvenser på den mentala hälsan som praktiska konsekvenser. Resultaten som framkom går i linje med tidigare forskning. Resultatet är av vikt då det är första steget inom ett nytt forskningsområde i Sverige.Nyckelord: Viktimisering, universitetsstudenter, konsekvenser, brott, akademisk prestation.

2016-06-01

Bakgrund: Trots att de nya utbildningskraven som togs i bruk 2018 förändrar revisorns väg fram till auktorisation förblir revisorsexamen densamma. Provet ska fortfarande säkerställa att revisorn besitter tillräckligt med kompetens och erfarenhet för att utföra lagstadgad revision. Medan somliga välkomnar en mer öppen och flexibel utbildning för revisorer, är andra kritiska och ifrågasätter utfallet av ett reducerat utbildningskrav.   Hösten 2019 var provets godkännandegrad endast 49 procent, samtidigt som antalet revisorer minskar och branschen snabbt förändras. Syfte: Syftet med studien är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns prestation på revisorsexamen. Metod: Med en deduktiv ansats har hypoteser härletts utifrån befintlig teori och sedan testats empiriskt för att finna eventuella samband. Studien har utgått från två olika dataset och inkluderat sex provtillfällen under perioden 2017–2019. Dataset 1 har utgjorts av sekundärdata från Revisorsinspektionen och dataset 2 av primärdata från en webbenkät.  Resultat: Studiens resultat visar att universitet, betyg, byrå, ålder, provtillfälle samt förstagångsskrivare påverkar prestationen på revisorsexamen. Revisorer som är unga, har studerat vid något av de fem högst rankade universiteten, har höga universitetsbetyg, jobbar inom Big 4 och avlägger revisorsexamen vid vårtillfället samt är förstagångsskrivare har bäst förutsättningar att klara provet. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till litteraturen genom att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar revisorns prestation på revisorsexamen. Studien breddar också kunskapen inom området genom att inkludera variabler som sällan undersöks i sammanhanget, såsom universitetsbetyg och uppehåll. Det praktiska bidraget riktar sig främst till studenter då valet av universitet och revisionsbyrå kan påverka möjligheterna att erhålla auktorisation.

Bakgrund: Forskning om pulshöjande fysiska aktiviteters påverkan på skolelevers akademiska prestation har inte påvisat samstämmiga resultat. Det framgår inte heller vilken påverkan pulshöjande fysisk aktivitet, gällande frekvens och duration, har på akademisk prestationsförmåga. Syftet med denna studie var därför att kartlägga och syntetisera forskning av interventioner avseende pulshöjande aktiviteter och hur de påverkar elevers akademiska prestationsförmåga. Följande frågeställningar ingick: Vilka relationer framkom mellan pulshöjande fysisk aktivitet och akademisk prestationsförmåga? Hur har interventioner genomförts gällande typ av aktivitet och över hur lång period, frekvens och duration? Vilka metoder har använts i studierna? Metod: I denna integrativa litteraturstudie ingick det totalt 11 vetenskapliga artiklar som publicerats i internationella tidskrifter. Studien utgick utifrån Whittemore & Knafls (13) fem steg för integrativa litteraturstudier och har även analyserats utifrån Whittemore & Knafls (13) metod för integrativa litteraturstudier. Resultat: Resultatet visade att det finns interventioner med pulshöjande fysisk aktivitet som har ökat elevers akademiska prestationsförmåga och att en del av interventionerna haft en positiv påverkan på såsom exekutiv förmåga, kognitiv förmåga och välbefinnande. Resultatet visade även att det fanns studier som visade att pulshöjande interventionen haft liten eller ingen effekt alls på elevers akademiska prestationsförmåga. Resultaten har även relaterats till Move- to learn model. Slutsatser: Resultaten rörande pulshöjande fysisk aktivitet och dess påverkan på akademisk prestationsförmåga visade på inkonsekventa resultat. På grund av detta är det svårt att avgöra vilken påverkan som finns och på vilket sätt pulshöjande fysisk aktivitet påverkar akademisk prestation samt andra faktorer såsom exekutiv förmåga, kognitiv förmåga och välbefinnande. Det är av vikt att forskning inom detta område fortsätter genomföras för att det ska kunna skapas evidens. I denna studie har interventionsstudier sammanfattats varav flera av dessa är randomiserade kontrollerade studier. De resultat som visat sig vara positiva i denna studie har inte enbart kommit från randomiserade kontrollerade studier utan även från studier med annan design, så som experimentella fallstudier, deskriptiva studier, studier med explorativ design samt kvasi-experimentella studier. Resultaten i studien har inte visat sig vara samstämmiga vad gäller akademisk prestationsförmåga. Trots detta finns det fördelar med att bedriva pulshöjande fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen eftersom det också är en hälsopromotiv insats som har betydelse för barnens hälsa och välbefinnande samt att skolan som arena för fysisk aktivitet är en optimal miljö eftersom den når alla barn, oavsett socioekonomiska förutsättningar, funktionsförmåga. Skolor som erbjuder pulshöjande fysisk aktivitet ger således en möjlighet för elever att ha en fysisk aktiv livsstil åtminstone under skoldagen.

Sammanfattning Studien syftar till att undersöka de bakomliggande förklaringarna till varför individer som befinner sig mitt i livet genomför ett jobbyte. Fokus ligger på motivationsfaktorn eftersom motivation i stor utsträckning leder till ett agerande. Studiens frågeställningar är: Vad motiverade personen att byta yrke? Påträffades några hinder under vägen till det nya yrket, i så fall vilka? Blev personen nöjd med yrkesbytet via en akademisk examen? För att få svar på forskningsfrågorna utfördes sex stycken intervjuer med individer mellan 30-55år och som alla tagit en master i sociologi samt genomfört en karriärsförändring. Både kvinnor och män representerades. Denna studies teoretiska ramverk är McClellands motivationsteori och teorin rädslan att misslyckas (fear of failure, FF). McClellands motivationsteori förklarar tre behov; prestation, samhörighet och makt. Dessa behov förklarar varför individer motiveras och i förlängningen agerar. Fokus ligger på prestationsbehovet. Teorin rädslan att misslyckas förklarar varför denna rädsla kan leda till att individer motiveras till att prestera. Denna teori är ett komplement till McClellands motivationsteori. Teorierna ger tillsammans en bra bakgrund till att förklara individers motivation som leder till ett agerande och att individer presterar. Tidigare forskning av karriärsväxlare som befinner sig mitt i livet har bland annat kommit fram till att individer som har en hög motivation också är de som uppnår karriärsuccé. Resultaten har analyserats utifrån sju stycken olika teman som utkristalliserades ifrån intervjuerna. De är: bakgrund, prestation, makt, samhörighet/tillhörighet, utmaning, hinder/barriärer/rädsla, mål. Studien visar på att när individer har ett jobb som de av olika anledningar vill bort ifrån leder det individen in på en karriärsresa. Prestation och rädslan för att misslyckas är exempel på faktorer som motiverar individer att agera.

Inom ramarna för Femfaktormodellen var det övergripande syftet med föreliggande studie att undersöka relationen mellan personlighet och val av utbildning respektive akademisk prestation på den valda utbildningen i ett svenskt stickprov. Vidare undersöktes om Hollands (1997) teori, som utvecklades för snart 20 år sedan i USA, kan vara av betydelse i dagens Sverige. Totalt deltog 177 studenter som vid tidspunkten för datainsamlingen läste program inom humaniora (N = 121) eller ekonomi (N = 56) vid olika svenska universitet. Dessa fyllde i en webbenkät innehållande IPIP-NEO-PI testet (Goldberg, 1999) samt frågor om utbildning, prestation och yrkesintressen enligt RIASEC – modellen (Holland, 1997). Multivariata kovariansanalyser visade att det finns skillnader i personlighet mellan humaniorastudenter och ekonomistudenter som dessutom verkar inte bero på socialisationsprocessen. Separata korrelationsanalyser för de två grupperna visade på skillnader i samband mellan personlighet och prestation beroende på utbildning. Multipla linjära regressionsanalyser visade att det inte är samma personlighetsfaktorer som predicerar prestation då endast humaniorastudenterna undersöktes och då hela urvalet undersöktes vilket kan vara ett tecken på att olika personlighetsfaktorer predicerar prestation i olika utbildningar. Slutligen visade resultatet på skillnader i utbildningsmiljöer mellan humaniora och ekonomi utifrån RIASEC modellen. För gruppen humaniora, men inte för ekonomi, visade resultatet också på att ”fit” mellan individens profil och typ av utbildningsmiljö ledde till högre prestation. Dessa resultat diskuteras i relation till tidigare forskning inom området. I ett bredare perspektiv diskuteras också innebörden av dessa resultat både för praktiken samt vilka aspekter framtida studier bör ta hänsyn till.
Within the framework of the Big Five factor model, the aim of the present study was to investigate the relationship between personality and choice of college major as well as academic performance in a Swedish sample. A secondary aim was to test whether Hollands (1997) vocational choice theory, which was developed for almost 20 years ago in the United States, could be meaningful for Sweden in present-days. A total of 177 students enrolled in college majors within Humanities (N = 121) and Economics (N = 56) from several Swedish universities used a web-based survey to complete the IPIP-NEO-PI inventory (Goldberg, 1999) and to answer questions about their studies, their academic performance and vocational interests according to the RIASEC model (Holland, 1997). Multivariate covariance analyses showed that there were personality differences between humanities students and economics students that seem to pre-exist rather than to be a consequence of a socialization process. Correlation analyses, separate for the two groups, showed different associations of personality factors with performance across groups. Multiple linear regression analyses showed that the personality factors that predict performance were different when only data from humanities students was analysed and when data from the whole sample was analysed which can be interpreted as if the personality factors that predict performance are different across majors. Finally, results showed that there are differences between educational environments of humanities and economics according to the RIASC model. For humanities students, but nor for economics students, the results also showed that “fit” between the individuals profiles and the profile of the environment leads to higher performance. These results are discussed in relation to previous research in the field. From a wider perspective the implications for practice of these results are discussed as well as insights about aspects needed to be considered in future research.

The aim of the present study was to examine how the academic confidence among first year and second year master students were affected by the students’ parents educational level. 47 students on advanced level completed a questionnaire examining self-efficacy (SE), a concept that Albert Bandura (1997) defined as the level of confidence individuals have in their ability to execute courses of action or attain specific performance results. The questionnaire also included questions regarding the students’ parents educational level, the students gender, age and campus. The results indicated that the students SE in no significant matter were affected by the parents’ educational level. Neither did the students gender or campus significantly affect their SE. There was a significant negative correlation between the age of students and SE, which showed that as the age of the students increased, their SE decreased.
Målsättningen med den aktuella studien var att undersöka hur magister- och masterstudenters tilltro till sin studieförmåga påverkades av deras respektive föräldrars utbildningsnivå. 47 studenter på avancerad nivå fick svara på en enkät som undersökte graden av self-efficacy (SE), vilket Albert Bandura (1997) definierade som förmågan att ta sig an en uppgift och slutföra den, samt nå ett på förhand uppsatt mål. Enkäten omfattade även information om studenternas föräldrars utbildningsnivå, studenternas kön, ålder och studieort. Resultaten visade att studenternas SE inte påverkades signifikant av föräldrarnas utbildningsnivå. Inte heller studenternas kön, eller studieort hade någon signifikant påverkan på SE. Däremot fanns en signifikant negativ korrelation mellan studenternas ålder och SE, vilken visade på att i takt med att åldern på studenterna ökade, så minskade deras SE.

Det har länge varit en del av både nationella samt internationella dokument att alla som arbetar i skolan ska möta alla elever med samma respekt och möjlighet att lyckas utifrån elevernas olika bakgrund, tidigare erfarenheter, intresse och kunskap. I verkligheten fungerar det inte alltid så. Så hur påverkas elevernas akademiska prestation, sociala utveckling och välmående av deras egna tolkningar av lärarens bemötande och förväntningar?

Idag är unga vuxna mer stillasittande än landets 85-åringar och vi är mindre fysiskt aktiva än någonsin. Att vara fysiskt aktiv är stark förknippat med fysiskt välmående och kroppsideal. Sällan associeras fysiskt aktivitet med kognitiv utveckling och få är medvetna om de effekter fysisk aktivitet har på oss människor. Syftet med denna kvalitativa studie är att studera hur en grupp studenter upplever att deras akademiska prestationer påverkas av fysisk aktivitet. Studien är baserad på sex intervjuer där urvalsgruppen utgörs av universitetsstudenter, som alla i varierande mängd är fysiskt aktiva. Resultatet visar att det finns en tydlig uppfattning om hur fysisk aktivitet påverkar studenternas akademiska arbete i positiv bemärkelse.

This thesis aims at examining the relationship between single motherhood and the health and academic performance of children in different countries. It was geared toward understanding whether single motherhood has an impact or consequences on the health and academic performance of children. In order to attain this goal, this thesis was sub divided into three main parts (sections) namely; examining whether single motherhood has consequences on the health outcome of children, examining whether single motherhood has consequences on the academic performance of children and finally ascertaining the impact of single motherhood on children's health and academic performance in different economies (Sweden and Germany).  Furthermore, this study adopted the quantitative and cross-cultural approach where quantitative data was obtained across different countries. The Health Behaviour of School aged Children (HBSC) constituted the main source from which responses, respondents and data collection instrument was obtained.  After thorough statistical analysis, the regression mode was used to establish that single motherhood reduced the quality of health and academic outcome of children and thus reflecting a negative impact of single motherhood on the child's health and academic performance.  A cross comparison approach was used to ascertain the economies of Sweden and Germany and compared against the impact of single motherhood on the children's health and academic performance in these two countries. It was then revealed that the impact of single motherhood on children's health and academic performance was dire and common in Germany than Sweden. The study finally concluded that single motherhood negatively impacted the health and academic performance of children with varying impact in different economic context.
Denna uppsats syftar till att undersöka förhållandet mellan ensamstående moderskap och barns hälsa och akademiska prestationer i olika länder. Det var inriktat på att förstå om ensamstående moderskap har en inverkan eller konsekvenser för barns hälsa och akademiska prestationer. För att uppnå detta mål delades denna uppsats upp i tre huvuddelar (avsnitt), nämligen; undersöka om ensamstående moderskap har konsekvenser för barns hälsoutfall, undersöka om ensamstående moderskap har konsekvenser för barns akademiska prestationer och slutligen fastställa effekterna av ensamstående moderskap på barns hälsa och akademiska resultat i olika ekonomier (Sverige och Tyskland). Vidare antog denna studie det kvantitativa och tvärkulturella tillvägagångssättet där kvantitativa data erhölls i olika länder. HBSC (Health Behavior of School Age Children) utgjorde den huvudsakliga källan från vilken svar, respondenter och datainsamlingsinstrument erhölls. Efter noggrann statistisk analys användes regressionsläget för att fastställa att ensamstående moderskap minskade barns hälsa och akademiska resultat och därmed återspeglade en negativ inverkan av ensamstående moderskap på barnets hälsa och akademiska prestationer. En tvärjämförelsestrategi användes för att fastställa ekonomierna i Sverige och Tyskland och jämfördes mot inverkan av ensamstående moderskap på barnens hälsa och akademiska prestationer i dessa två länder. Det avslöjades sedan att ensamstående moderskaps inverkan på barns hälsa och akademiska prestationer var hemskt och vanligt i Tyskland än Sverige. Undersökningen drog slutligen slutsatsen att ensamstående moderskap påverkade barns hälsa och akademiska prestationer negativt i olika ekonomiska sammanhang.

Background: In today's society, children and young people spend a lot of their awake time with quiet activities in their free time, such computer use. It contributes to little physical activity and a passive lifestyle. The curriculum for elementary school, preschool class and leisure time (2011, Rev. 2Nf 017) emphasizes the importance of offering all students physical activity during school day. Research shows that physical activity inter alia affects the brain and pupils' school results. Purpose: The purpose of this literature study was to study what research says about school-based physical activity and its possible impact on pupils (7-15 years) school performance? Method: A systematically studied literature study involving research in the field of school-based physical activity and pupils' school achievements. The literature search was done in the databases One Search, ERIC and PubMed. Inclusions and exclusion criteria were used to demarcate the search. The study selected seven articles that focused on school-based physical activity and included students between the ages of 7- 15 years. The articles were reviewed and evaluated by SBU's review template to see its relevance to the study. The articles are presented in a table of purpose, design and results. Result: The articles in showed different results. Most results were optimistic and showed that school-based physical activity positively affected pupils' school performance. Other studies show a slight impact or no impact. School-based moderate to vigorous physical activity showed positive improvement in students' academic study results. Aerobic exercise proved to be more effective than moderate physical activity. Conclusion: Promoting physical activity in schools through implementation of curriculum-based intervention programs can improve pupils' school performance in terms of better academic outcomes and concentration. Especially with the academically weakest students. This indicates that there are positive links between physical activity and pupils' school achievements.
Bakgrund: I dagens samhälle tillbringar barn och ungdomar mycket av sin vakna tid med stilla sittande aktiviteter på fritiden som till exempel användande av datorer. Det bidrar till för lite fysisk aktivitet och en passiv livsstil. I läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011, revid. 2017) poängteras vikten av att erbjuda samtliga elever fysisk aktivitet under skoldagen. Forskning visar att fysisk aktivitet bland annat påverkar hjärnan och elevernas skolresultat. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att studera vad forskning säger om skolbaserad fysisk aktivitet och dess eventuella påverkan på elevers (7-15 år) skolprestationer? Metod: En systematisk granskad litteraturstudie där forskning inom området skolbaserad fysisk aktivitet och elevers skolprestationer. Litteratursökningen gjordes i databaserna OneSearch, ERIC och PubMed. Inklusions och exklusionskriterier användes för att avgränsa sökandet. Till studien valdes sju artiklar som handlade om skolbaserad fysiska aktivitet och inkluderade elever i åldrarna mellan 7-15 år. Artiklarna granskades och bedömdes med SBU:s granskningsmall för att se dess relevans för studien. Artiklarna presenteras i en tabell med syfte, design och resultat. Resultat: Artiklarna i visade på varierade resultat. De flesta resultaten var optimistiska och visade att skolbaserad fysiska aktivitet påverkade elevers skolprestationer positivt. Andra studier visar på en liten påverkan eller ingen påverkan. Skolbaserad måttlig till intensiv fysisk aktivitet visade positiv förbättring av elevernas akademiska studieresultat. Den aeroba träningen visade sig ha större påverkan än måttlig fysisk aktivitet. Slutsats: Att främja fysisk aktivitet i skolan via genomförande av läroplansbaserade interventionsprogram kan förbättra elevers skolprestationer i form av bättre akademiska resultat och koncentrationsförmåga. Framförallt hos de akademiskt svagaste eleverna. Det tyder på att det finns positiva kopplingar mellan fysisk aktivitet och elevers skolprestationer.