Academic literature on the topic 'Aktieportföljer'

I denna studie undersöks fyra olika typer av likaviktade aktieportföljer innehållande aktierna som historiskt ingått i OMXS30 under tidsperioden 2003 - 2016. Tre av fyra portföljer vilka konstruerats i studien genererar över hela undersökningsperioden en högre ackumulerad avkastning samt högre riskjusterad avkastning än OMXS30. De tre bäst presterande portföljerna består av en enkel likaviktad portfölj och två typer av portföljer baserade på klusteranalys med momentumstrategi. Resultaten ger belägg för att välja likaviktade porföljer framför kapitalviktade, sett ur ett investeringsperspektiv.
In this study, four different types of equally weighted stock portfolios are examined containing the stocks which historically have been included in OMXS30 from 2003 to 2016. Three out of four portfolios constructed in the study generates a higher accumulated return and a higher risk-adjusted return than OMXS30. These three best-performing portfolios consist of a simple equally weighted portfolio and two types of portfolios based on cluster analysis with momentum strategy. The results provide evidence that from an investing perspective it is preferable to choose equally weighted portfolios instead of capitalization-weighted.

Syfte: En komparativ studie och beskriva möjligheterna för att skapa en effektiv portfölj av olika aktieportföljer, där det undersöks om faktorerna som företagens omsättningsstorlek, branschen de är aktiva i och valet att ha utländska aktier, har betydelse eller inte för att skapa en effektiv portfölj med hänsyn till dess korrelation, avkastning och risk. 

Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie, som sträcker sig från april 2008 till april 2010, då historiska aktiekurspriser används för olika sorters uträkningar, som baseras på uppsatsens huvudteorier; CAPM, Sharpekvot och portföljteori. Utgångspunkten är deduktiv, där slutsatserna har dragits från teorierna.       

Slutsats: Utifrån uträkningarna, kunde det inte dras generella slutsatser där de undersökta faktorerna inte utmärkte sig i något mönster. Däremot visade sig att det blev högre avkastning till liknande risk eller lägre risk till liknade avkastning när man väljer aktier som är olika varandra, då korrelationen inte samvarierar. Det bästa resultatet är när utländska aktier blandas in i portföljen.    

Inom aktiemarknaden finns det en mängd olika teorier som förklarar investeringsbeteendet hos individer. Grunden för beslutsfattande är inte alltid uppenbart. Beslutens påverkan på avkastningen är dock uppenbart och viktigt för investerare. Studier från den kinesiska aktiemarknaden påvisar att investerare med högst portföljvärde gynnas av aktiehandel på grund av informativa fördelar som investerarna besitter. Denna studie syftar därav till att studera investeringsbeteenden hos de högsta inkomsttagarna på svenska aktiemarknaden. Investerare med högst inkomst benämns som superinvesterare och befinner sig på och över den 99:e percentilen i populationen. Urvalsgruppen superinvesterare uppgår till, i genomsnitt, 20 413 individer. Datamaterialet för studien omfattar år 2014–2016 och kommer från Visby Research In Stock Ownership på Uppsala Universitet, Campus Gotland. De studerade variablerna består av inkomst, portföljvärde, antal aktier som innehas och Herfindahl-Hirschman index. På grund av restriktioner för behandling av data med känsliga personuppgifter presenteras data i genomsnittliga siffror för perioden, och delas även in i olika åldersgrupper. Studien tillämpar univariat analys och multivariat regressionsanalys där den statistiska signifikansen undersöks. Herfindahl-Hirschman index används som ett mått för att mäta koncentrationen (diversifieringen) i portföljen.     Studien utgår från teorier inom området behavioral finance, risk inom finansiell teori och portföljteorin. De utvalda teorierna inom området behavioral finance studerar investeringsbeteendet i förhållande till genusperspektiv, inkomstnivå och risktolerans samt investeringsbeteendet hos höginkomsttagare. Samtliga teorier valdes för att frambringa olika perspektiv inom området men även för att ge en grundläggande uppfattning och ökad förståelse för hur investerare agerar på aktiemarknaden. Studiens resultat visar att investerare på och över den 99:e percentilen, det vill säga superinvesterare, äger koncentrerade portföljer med höga portföljvärden. Det kan innebära att superinvesterare besitter informativa fördelar med tanke på att de i genomsnitt äger ett aktieinnehav. Resultatet visar även att portföljvärdet ökar i takt med åldern vilket stämmer i enlighet med teorier som förklarar de bakomliggande faktorerna till det ökade portföljvärdet. Utifrån genusperspektiv pekar resultatet på att män har högre värden än kvinnor i de studerade variablerna. Det är emellertid viktigt att ha i åtanke att andelen män är fler än kvinnor i den studerade percentilgruppen.
In this thesis, we will examine the investment behavior of the ’highest income earners’, also known as ’superinvestors.’ The highest income earners are defined as those that are at or above the 99th percentile in the Swedish stock market. Previous studies have provided evidence to suggest that investors with the highest portfolio value, benefit greatly from stock trading due to the associated informative benefits. We will critically analyse how investors in the Swedish stock market choose to allocate their shares in proportion to their portfolio value and income. The assigned hypotheses are designed to enable us to investigate and answer important questions in the area. The group of our selection of superinvestors amounts to an average of 20,413 individuals. The data retrieved from the study is from Visby Research In Stock Ownership at Uppsala University, Campus Gotland which covers the period between 2014 and 2016. The studied variables are income; portfolio value; number of shares held and the Herfindahl-Hirschman Index. The analysis is based on average figures due to restrictions on processing data with sensitive personal information. From our results, it is suggested that investment behaviour differs according to the individuals’ sex and age dispositions. On an average, women tend to invest more carefully and own less share capital than men. Women also earn, on average, significantly less income than men. In relation to age, younger individuals also owned less investment portfolios than their older counterparts. Superinvestors were also found to own concentrated portfolios of high value. In evidential reliance, there are several theories that provide explanations for such common patterns of investment behaviour.

Uppsatsen undersöker hur Joel Greenblatts investeringstrategi The Magic Formula presterat på Stockholmsbörsen mellan mars 1993 och mars 2013. Formeln presenteras i Greenblatts bok "The Little Book that Beats the Market" från 2006 och sorterar ut de aktier som har bäst kombinerad ranking av två nyckeltal; Direktavkastning och Avkastning på Kapital. Aktierna bildar en portfölj, vars utveckling jämförs med index. Resultatet av undersökningen visar att The Magic Formula slår index på Stockholmsbörsen och har en högre riskjusterad avkastning. Slutsatsen blir således att Greenblatts investeringstrategi är effektiv på Stockholmsbörsen.

Ett aktieinnehav är en etablerad form av sparande som syftar till att ett sparkapital växer. Det finns många olika faktorer som är avgörande för hur en individ tänker när denne ska investera i aktier, vissa grundar sig i personlighet och vem individen är, medan andra i individens preferenser och omgivning. Det finns även ett antal metoder att tillgå vid aktieplacering. De kan exempelvis basera sig på matematiska formler för aktieplacering, analyser av företag eller aktiemarknaden. Faktorerna och metoderna är många, därmed kan frågan om en människa kan beakta alla påverkande faktorer och göra en kvalificerad gissning om vilken aktie som kommer ge störst avkastning ställas. Syftet med den här studien är att undersöka om en människas aktiva val av sammansättningen av aktier kan påverka resultatet i en aktieportfölj. Studien mäter därför om det finns en skillnad i avkastningen mellan slumpmässigt sammansatta aktieportföljer och de sammansatta av personer med intresse i aktiesparande. Vidare undersöker studien hur Covid-19s utbrott påverkat avkastningen i de båda portföljslagen. Studien bygger på ett deduktivt angreppssätt och en kvantitativ forskningsmetod. Primärdatan består av enkätsvar från personer som är medlemmar i föreningar och grupper för aktieintresserade. Vidare utgörs den av aktieportföljer sammansatta med hjälp av Excels slumpgenerator. Studiens resultat visade att de aktivt sammansatta portföljerna fick bättre avkastning jämfört med de slumpmässigt sammansatta portföljerna på kort sikt, men inte på längre sikt. Under Covid-19 gick värdena på portföljerna kraftigt ner och sträckte sig över ett lägre spann än tidigare. Det betyder att innan krisen avvek värdet på portföljerna i genomsnitt mer från medelvärdet, men efter krisen låg de närmare det.
To hold stocks is an established form of savings, with the aims to grow the capital. There are many different factors that determine how an individual will act when investing in stocks. Some are based on personality, while others are based on the individual's preferences and immediate environment. There are a numbers of methods to apply when investing in stocks too, these can be based on mathematical formulas, extensive company or stock market analyses. Since the determinants regarding stock investments are many, the question is if a person can make qualified decision amongst them, to yield the greatest profit.The purpose of this paper is to investigate whether a person's choice regarding investments in stocks can affect the performance of a stock portfolio. Therefore this study measures whether there is a significant difference in the return between a randomly composed stock portfolio and one put together by a person with a personal interest in stocks. This paper also examines how Covid-19's outbreak affected the return between the two kinds of portfolios.This study is constructed with a deductive approach and with a quantitative research method. The primary data consists of a survey conducted by individuals who are members of groups with a shared interest in shareholding. Furthermore, the primary data is compiled of stock portfolios, composed by using Excel's random number function. The results indicate that the portfolios compiled by the surveyees gained greater returns compared to the randomly composed portfolios during a period of three months, during a year the differences in the portfolios are insignificant. On average, the both types of portfolios gained over 30 percent yield during the period 2019-01-15 to 2020-01-15. After the economic crisis that Covid-19 generated, the yield from the two different types of stock portfolios had a lower standard deviation, which means that all the stock portfolios had a yield closer to the average than before. This may origin from the overvaluation of the market or that economic crises generated a more efficient market.This paper is written in Swedish.

Syfte: Studera sju portföljer och notera den bästa typen av portfölj med högst avkastning till lägst risk. Metod: Sekundärdata är grunden för uträkning av samtliga portföljers avkastningar, risker och korrelation. Studien är deduktiv med kvantitativa inslag av kända teorier av nobelpristagare i ekonomisk vetenskap.  Slutsats: Studien visar att stora bolag i olika branscher är ett vinnande portföljinnehåll för denna studie. Stora bolags aktier har visat högre avkastning till lägre risk jämfört med små bolag under studiens tid då ekonomiska kriser drabbade marknaden. Den mest presterande portföljen var därför storbolagsportföljen. Vidare forskning: Längre tidsperspektiv och nya teorier som Jensens alfa samt Treynorkvot är av intresse för vidare forskning för att styrka vår slutsats.
Intention: To study seven portfolios and note the best type of portfolio with the maximum return at a minimum risk. Method: Secondary data is the basis for calculation of the total portfolio returns, risk and correlation. This study is deductive based using a quantitative method of world-known theories of Nobel laureates in economic sciences. Conclusion: The study shows that the best efficient portfolio contains large companies in different lines of business. Large companies' shares have higher returns at lower risk compared to small companies in circumstances to difficult economic situations globally. The best performed portfolio was the portfolio with large companies.                                       Further Research: Longer period of time study and a study of new theories such as Jensens Alfa and Tretnor ratio would be interesting for further research.

Författarens syfte med studien är att undersöka om optionsstrategin covered call, kan generera bättre riskjusterad avkastning än jämförelseindex. Författaren bygger den kvantitativa undersökningen på sekundärdata som inhämtats från flera leverantörer av finansiell datahistorik. Ekonomisk teori som tillämpas är teorin om effektiva marknader, finansiell beteendevetenskap samt prospektteorin. Resultatet påvisar en riskjusterad högre avkastning för covered call-strategin. Adderas uppskattade transaktionskostnader visar resultatet att covered call har lägre standardavvikelse medan avkastningen är densamma som index.

Bakgrund: I och med att Basel II har instiftats i Sverige så måste finansiella institutioner beräkna sin marknadsrisk på sina portföljer. Detta kan göras genom olika VaR metoder. Dessa ger dock olika uppskattningar på marknadsrisken. De finansiella instituten får använda sig av den metod som de anser reflektera marknadsrisken bäst. Det finns dock ingen metod som utsetts till standard.

Syfte: Syftet med detta arbete är att jämföra olika VaR-metoders skattning av marknadsrisken utifrån verkligt utfall, för att urskilja vilken metod som är funktionsdugligast.

Avgränsningar: Denna undersökning inkluderar fyra olika VaR metoder. Dessa är Historisk Simulation, Delta-Normal, RiskMetrics och GARCH(1,1). VaR metoderna kommer att undersökas på portföljer som endast består av svenska aktier noterade på Stockholmsbörsens Large-, Mid- eller Small Cap lista.

Metod: Vi har konstruerat fyra olika portföljer som vi sedermera har beräknat VaR för mellan 1998-04-01 t.o.m. 2008-04-01. Dessa uppskattningar har sedermera jämförts, m.h.a. backtesting, med det verkliga utfallet för portföljerna. Utifrån detta har vi analyserat vilken form av metod som är funktionsdugligast.

Resultat, slutsatser: Vi kan konstatera att ingen av de metoder som vi har undersökt är godkända enligt vår backtesting. Om vi bortser från detta så verkar RiskMetrics vara funktionsdugligast då denna metod innehar få överträdelser och uppskattar marknadsrisken på ett effektivt sätt. Detta samtidigt som RiskMetrics är stabilast under hela undersökningsperioden.