Academic literature on the topic 'Aktierekommendation'

Denna studie undersöker aktierekommendationer publicerade av svenska journalister anställda på två av Sveriges största affärstidningar. Studien syftar till att undersöka huruvida dessa rekommendationer leder till en abnormal avkastning vid publiceringen, samt om den abnormala avkastningen sedan består eller faller tillbaka, för att kunna dra slutsatser kring relevansen av rekommendationen. För att undersöka detta har en eventstudie utförts där marknadsmodellen har använts för att beräkna den abnormala avkastningen. Resultaten visar på att aktierekommendationerna leder till en statistiskt signifikant reaktion på publiceringsdagen där det uppmättes en abnormal avkastning med ett genomsnitt på 1,66 %. Vidare så visade resultaten på att den abnormala avkastningen bestod, prisnivån höll sig kvar på den nya nivån de efterföljande 20 dagarna. Detta tyder på att det finns en relevans och ny information i aktierekommendationerna. Vid test att utesluta säljrekommendationer från urvalet erhölls liknande resultat. För att kunna dra mer generella slutsatser om den svenska marknaden skulle det behövas ett större urval av rekommendationer samt ha med fler faktorer såsom handelsvolym i framtida forskning.

Bakgrund: Det har i tidigare forskningar bevisats att privatpersoner har en tendens att vilja få hög avkastning på kort tid och därför väljer de ofta att investera i aktier. Detta leder till att aktierekommendationer har en stor påverkan på de privatpersoner som vill investera i aktier utan att ha en god kunskap inom ämnet. Det har även visats i olika undersökningar att privatpersoner i majoritet har lägre tillit för affärstidningar än för banker. Syfte: Syftet med denna undersökning är att undersöka banker och affärstidningarnas utfall av aktierekommendationer på den svenska aktiemarknaden. Genomförande: En kvantitativ undersökning genomfördes, där vi valde fyra olika banker och fyra olika affärstidningar. Tidsperioden var tre år, mellan 2010-01-01 och 2012-12-31. Totalt undersöktes 617 köp- och säljrekommendationer under fyra olika perioder; en dag, fem dagar, tio dagar och 30 dagar efter publiceringsdatumet. Resultat: Resultatet av undersökningen antyder på att det finns en skillnad mellan banker och affärstidningar gällande träffsäkerheten på dess publicerade aktierekommendationer. Affärstidningarna har högre antal träffar än bankerna, både när det gäller säljrekommendationer och köprekommendationer.
Background: It has been shown in previous researches that individuals have a tendency to want to get high returns in a short time and therefore often choose to invest in stocks. Stock recommendations have therefore a large impact on the individuals who want to invest in stocks without having good knowledge of the subject. It has also been shown in various studies that the majority of individuals have lower trust in business magazines than for banks. Purpose: The purpose of this study is to investigate the banks and the business magazines outcome of the stock recommendations of the Swedish stock market. Method: A quantitative study was conducted, in which we chose four different banks and four different business magazines. The time period was three years, between 2010-01-01 and 2012-12-31. A total of 617 stock recommendations were investigated during four different periods; one day, five days, ten days and 30 days after the date of publication. Conclusion: The study results indicate that there is a difference between banks and business magazines regarding the accuracy of the published stock recommendations. Business magazines have a higher number of hits than the banks, both in terms of sales recommendations and purchase recommendations.

This paper presents a study that evaluates the performance of stock recommendations issued on Swedish stocks during 2003. The selection of recommendations in this paper originates from banks, major brokerage firms and financial press located in Sweden. The total of 171 recommendations consisted of 99 buy recommendations and 72 sell recommendations. Forecast revisions presented in this paper suggest that Investment managers have no ability to predict performance winners, nor do their forecasts in general have any significant impact on stock prices. A mere 50 percent of the recommendations in this revision had a weak ability to outperform their benchmark indexes as in other similar revisions. A prolonged revision-cycle extended to the spring of 2005 was made in order to observe long-term consequences and essentially showed negative performances.

Aktierekommendationer och investeringstips existerar idag på fler forum än någonsin tidigare. Det låga ränteläget uppmuntrar även individer att vända sig till aktiemarknaden i jakt på högre avkastningar. Samtidigt ifrågasätts privatpersoners finansiella kunskap världenöver, och beslutsfattare hävdar att majoriteten av befolkningen inte är kunniga nog att fatta sunda ekonomiska beslut. Syftet med denna studie är att undersöka hur finansiell kunskap påverkar attityder hos ekonomistudenter vid Umeå universitet till köp-och säljrekommendationer. Följande frågeställning har besvarats:Finns det något samband mellan finansiell kunskap hos studenter och deras attityd till köp-och säljrekommendationer som publiceras gratis av banker, i affärstidningar eller på olika internetsidor?Den existerande forskningen har i huvudsak fokuserat på hur finansiell kunskap påverkar individers benägenhet att följa generella spar-och investeringstips. Vi ämnar att precisera denna forskning mot aktierekommendationer specifikt. Vår teoretiskareferenspunkt är centrerad kring studier om aktierekommendationer, beslutsfattande och finansiell kunskap. Vi har genomförtenkvantitativ studie där vi delatut en enkät till totalt tre olika klasser med olika nivåer av finansieringskurser vid Handelshögskolan vid Umeå universitet. Totalt delades enkäten ut till 134 respondenter där majoriteten var civilekonomer. Resultatet visar att individer med hög finansiell kunskap läser aktierekommendationer och investerar i aktier i högre utsträckning än de med låg kunskap. Vi visar även att de med hög kunskap oftare låter rekommendationer påverka deras investeringsbeslut. Stöd har även hittats för att individer med låg finansiell kunskap anser att det känns bättre att investera i bolag som får mångaaktierekommendationer.Vårt resultat harimplikationer för bland annat de instanser som utformar aktierekommendationer. Då vi visat att de främst är individer med hög finansiell kunskap som läser dem är det teoretiskt möjligt att göra dem något mer avancerade. Vi har även visat att allt fler vänder sig ifrån bankerna som en central informationskälla till förmån för källor på internet. Det är möjligt att bankerna bör fundera kring hur de ser på framtidens rådgivning och i vilka kanaler den genomförs.

Bakgrund: Aktierekommendationer är vanligt förekommande i finansiell media samtidigt som teorier säger att man inte systematiskt kan över- eller undervärdera en aktie. Trots detta visar studier att finansmarknaden influeras av aktierekommendationer då handeln ökar efter en annonsering, vilket innebär att de finansiella kunskaperna en student har lärt sig under sin utbildning inte påverkar lika starkt när den sedan väljer att följa en aktierekommendation. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar ekonomistudenters uppfattning av aktierekommendationer och hur stor påverkan valet av utbildningslinje har för hur studenten bedömer aktierekommendationer. Referensram: Referensramen kommer ge en förförståelse samt behandla de teorier som är väsentliga för att utreda studien. Referensramen innefattar prisbildning, EMH, behavioural finance, risk, kulturella influenser, utbildningens influenser och skolornas bakgrund. Metod: För att bäst kunna besvara och undersöka syftet genomförs studien som en förklarande surveyundersökning med en kvantitativ ansats. Undersökningen utförs genom en elektronisk enkät som skickas ut till studenter. Empiri: Det empiriska materialet består av enkätsvar från studenter från fyra olika ekonomiska utbildningslinjer som bearbetats med stistiska metoder. Slutsats: Valet av utbildningslinje påverkar studentens uppfattning om aktierekommendationer. De faktorer som påverkar är tron på den effektiva marknadshypotesen, studentens finansiella intresse, kön, riskbenägenhet, teoretisk kunskap samt kultur. Dessa faktorer påverkar utbildningslinjerna olika starkt.
Background: Share price recommendations are a common feature in the financial media. At the same time the financial theories argue that an asset can't systematically be over- or under valued. In spite of this, former studies show that share price recommendations do influence the financial market since the trade increases after an announcement. This means that the financial knowledge the student obtain during its education won’t matter when he or she chooses to follow a share price recommendation. Purpose: The purpose of this study is to investigate which factors influence students’ opinions about share price recommendations, and how big effect the students’ business education has on that opinion. Theory: The frame of reference will give the reader a deeper knowledge beyond the theory and also theoretical perspectives essential for analysing the study. The frame of reference will consist of asset pricing, the effective market hypothesis, behavioural finance, cultural influences, educational influences as well as the schools backgrounds. Methodology: For best being able to answer to the purpose of this study, an explanatory survey investigation with a quantitative method is being made. The study will be investigated through an electronic questionnaire that will be sent to students. Empirical findings: The empirical material consits of the answers of students from four different business educations. Conclusions: The business educations affect the students’ opinion about share price recommendations in differing ways. The influencing factors are whether the student believes in effective market hypothesis, the students’ personal interest in finance, gender, risk appetite, theoretical knowledge, and culture.

Att investera rätt är en fråga som bekymrat de flesta någon gång i livet. När, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen på det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet på aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken på den ökade aktiviteten på aktiemarknaden.

Utöver den privata finansiella rådgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. Många av dessa når allmänheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och säljrekommendationer av aktier. Syftet med denna studie är att få en uppfattning om aktierekommendationer publicerade i en svensk finanstidning har något värde för investerare och effekt på aktiemarknaden. Vi har genom nedanstående problemformulering genomfört en kvantitativ studie:

Är det möjligt att skapa högre avkastning genom att följa aktierekommendationer, köp och sälj, jämfört med en passiv investeringsstrategi? Är köp- och säljrekommendationer kursdrivande?

Vi har använt aktier på OMXS30 och rekommendationer publicerade i Dagens Industri. Med hjälp av teorier om effektiva marknader, random walk samt behavioural finance har vi utifrån studiens syfte analyserat dessa rekommendationer.

Vi kom fram till att en aktiv och passiv investeringsstrategi inte skiljer sig signifikant. De genererar lika årlig avkastning men till olika risk. Vi fann att den aktiva investeraren exponeras för lägre risk och är därmed en bättre investering för den rationella investeraren. Att avkastningen inte skiljer sig mellan de båda strategierna anser vi härledas till att aktiemarknaden är effektiv och att aktiepriset speglas av all tillgänglig information.

Huruvida kursdrivande köp- och säljrekommendationerna är påträffades inget signifikant samband. Den främsta anledningen härleds till att rekommendationerna inte når ut till de aktörer på marknaden som vid publicering har kapital nog att påverka en aktiekurs. I och med att rekommendationerna som publiceras i affärstidningar tidigare eventuellt exponerats för exklusivt betalande klienter kan aktiekursen anpassats vid detta skede. En övrig förklaring till studiens resultat kan härledas till det faktum att aktierna på OMXS30 är "överanalyserade" och därmed effektivt prissatta. Rekommendationer av denna karaktär med allmänt känd information påverkar därför inte aktiekursen vid publicering.

Background: The value of stock recommendations have been debated for a century andthe debate has escalated since Alfred Cowles (1933) published his research in “Can StockMarket Forecasters Forecast”? As of late, savings in stocks has increased and the householdsare managing their savings more actively. The consequence of the increased interestin stocks has resulted in a growing market for stock recommendations. Not just financialmedia but daily newspapers have embraced this new found interest, hence stock recom-mendations can be found in almost all large newspapers in Sweden. Furthermore, this phe-nomenon has also lead to intensified research within stock recommendations. Researchers have under the 20th and 21st century investigated a wide number of issues concerning stock recommendations. The most common issue with different angles has been whether stockrecommendations generate abnormal returns or not? Earlier research on this issue havehowever mostly been based on the American stock market. According to us, not enoughnational research has been done on whether stock recommendations generate abnormal returnsor not on the Swedish stock market. Further we think that there is a lack of research with regards to a short time span. Purpose: The purpose of the study is to investigate whether stock recommendations on Nasdaq OMXSLarge-Mid-Small CAP, First North and Aktietorget generate abnormal returns? Central for the study is to investigate if stock recommendation generates abnormal returns in the short-term. Secondary the study will also investigate stock recommendations effect on stock prices in the long run. Method: First step was to create databases from high frequency data, 10 minute OHLCVbars, and from closing prices. Thereafter use these as a base for statistical calculations. Conclusion: The results from this study show that analysts have succeeded with generat-ing significant abnormal returns with their recommendations. Above all it is the business journals buy recommendations that generate the highest abnormal return. Sell recommen-dations didn’t give high significant results in our measurements. Our results also show thatabnormal returns from buy recommendations are sufficiently high and the transaction costsare sufficiently low so that investors can capitalize on the analyses. We found that buy recommendations effect companies noted on Small Cap etc to a higher extent than companies noted on Large- and Mid-Cap because of the lower degree of transparency in the smaller companies. Our results also indicate that the weekly magazines generate approximatelyequal abnormal returns. The monthly generates the lowest abnormal returns in our study. In our research we also found that buy recommendations that are published when thestock market has a positive momentum perform better than when the stock market has anegative momentum. We also found that investor should closely monitor the information flow before the recommendation is published, since a positive information flow can have afavorable outcome on the size of the abnormal return. Last but not least, we observe a correlationbetween the numbers of investors the recommendation reaches and the magnitudeof the observed abnormal return.
Bakgrund: Värdet av aktierekommendationer har debatterats i snart ett sekel, och debat-ten har eskalerat ända sedan Alfred Cowles (1933) publicerade sin forskning ”Can StockMarket Forecasters Forecast?" De senaste åren har sparandet i aktier ökat och hushållenblir allt aktivare i sitt pensionssparande. Konsekvensen av det ökade intresset för sparande iaktier har resulterat i en växande marknad för aktierekommendationer. Inte bara finansiellmedia utan också dagliga tidskrifter har tagit till sig detta ökade intresse och nästan samtligastörre dagstidningar publicerar numera aktierekommendationer. Vidare har detta fenomen också lett till att forskningen kring aktierekommendationer intensifierats de senaste decennierna.Forskare har under 1900-talet och 2000-talet undersökt en mängd olika problem-ställningar kring aktierekommendationer. Varav den vanligaste problemställningen med varierandevinklar, har varit huruvida aktierekommendationer genererar överavkastning ellerej? Tidigare forskning har dock framförallt baserats på den amerikanska aktiemarknaden. I vår mening råder det brist på nationell forskning som visar huruvida aktierekommendatio-ner genererar överavkastning på bolag noterade på svenska marknadsplatser. Vidare råderdet brist på forskning som tar hänsyn till det korta tidsperspektivet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida aktierekommendationer på Nasdaq OMXS Large-Mid-Small CAP och First North samt Aktietorget genererar överavkastning? Centralt för studien är attundersöka om aktierekommendationer är kursdrivande på kort sikt, Sekundärt kommer också studienundersöka aktierekommendationers inverkan på aktiekurser på lång sikt. Metod: Första steget var att konstruera databaser från högfrekvensdata, 10M OHLCVbars, och stängningskurser. Därefter använda dessa som grund för statistiska beräkningar. Slutsats: Resultat från vår studie visar att ekonomijournalister har lyckats med att genererasignifikant överavkastning med deras rekommendationer. Framför allt är det affärstidskrifternasköprekommendationer som genererar högst överavkastning. Säljrekommendationergav ett lägre signifikant utslag i våra mätningar. Våra resultat indikerar också på att överavkastningen från köprekommendationer är tillräckligt hög och transaktionskostnaderna tillräckligtlåga för att investerare skall kunna kapitalisera på rekommendationerna. Vi finneratt köprekommendationer är mer kursdrivande på Small Cap etc. än bolag noterade på Lar-ge- och Mid Cap på grund av den lägre graden av transparens i de mindre bolagen. Våra resultatpekar också på att Affärsvärlden, Börsveckan & Veckans affärer genererar ungefärlika stor överavkastning. Aktiespararen & Privata Affärer genererar den lägsta överavkastningeni våra mätningar. I våra efterforskningar ser vi också en stark tendens för att aktiersom rekommenderas när börsen har ett positivt momentum presterar bättre än aktier somrekommenderas när börsen har ett negativt momentum. Vi finner också att investerare börbeakta informationsflödet innan rekommendationstidpunkten då ett positivt informations-flöde kan får en gynnsam effekt på överavkastningens storlek. Sist men inte minst observe-rar vi en korrelation mellan antalet investerare rekommendationen når och magnituden påden observerade överavkastningen.

Sammanfattning Magisteruppsats för Civilekonomexamen i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Växjö, 2016.   Författare Alexander Palm & Adam Sjögren   Handledare Christopher Von Koch & Katarina Eriksson   Examinator: Sven-Olof Yrjö Collin   Titel: ”Aktierekommendationer i en ny tid – podcasts på den finansiella marknaden”   Bakgrund & problem: Aktierekommendationer ges traditionellt ut av diverse banker och analyshus. En bias har observerats vilket är till nackdel för investerare. Podcasts är ett förhållandevis nytt fenomen som kan erbjuda aktierekommendationer. Eftersom denna form av media är ny, finns lite forskning kring dess roll och potential för att erbjuda finansiella råd.   Syfte: Uppsatsens syfte är att utvidga forskning kring podcasts och dess roll för marknadsfunktionen och marknadseffektiviteten   Metod: En deduktiv utgångspunkt och ett kvantitativt förhållningssätt mellan teori och forskning tillämpas. En traditionell eventstudie med två olika tidsspann tillämpas för att studera aktierekommendationers påverkan på aktiekurser.   Slutsats: Resultat pekar på att IH inte har stöd vid aktierekommendationer från podcasts vilket är ett tecken på stöd för EMH. Däremot har PPH stöd vilket i sin tur pekar på brister i EMH. Således är det ett tecken på att den svenska aktiemarknaden inte är fullt effektiv och den besitter inte semi-stark form. Inget informationsläckage kunde observeras i samband med rekommendationerna, något som skiljer sig från traditionella källor. Vi kunde visa på en viss temporär och positiv effekt gällande marknadsfunktionen för Small Cap. Genom en observerad ökad handelsvolym påvisar vi övertro på den svenska aktiemarknaden, något som gäller även för traditionella aktierekommendationer. Vi kan inte statistiskt säkerställa att kunskaps sprids mellan podcastlyssnare vilket skiljer sig mot teorier och tidigare forskning.
Abstract Master Thesis in Business Administration. School of Business and Economics at Linnaeus University, Växjö, 2016.   Authors Alexander Palm & Adam Sjögren   Supervisor: Christopher Von Koch & Katarina Eriksson   Examiner: Sven-Olof Yrjö Collin   Title: “Stock recommendations in a new era – Podcasts in financial markets.”   Background & problem: Banks and other financial institutes deliver traditionally stock recommendations. Bias from these sources has been observed which can be of disadvantage for individual investors. Podcasts is a relatively new kind of media that can supply the market with stock recommendations. Since podcasts is a new media, there is little research regarding its role on financial markets and its potential to offer financial advice.   Purpose: The purpose is to extend previous research regarding podcasts and it’s role on market efficiency and market function.   Method: We apply a deductive benchmark and a quantitative approach. A traditional event study with two different time-spans is conducted to analyse stock recommendation and the effect on stock prices.   Conclusion: Results indicate lack of support for IH with stock recommendations from podcasts, which in turn is support for EMH. However, PPH does have support, which indicate deficiency in EMH. Thus, we provide evidence that the Swedish stock market is not fully efficient and doesn’t posses semi-strong form. No information leakage could be observed, something that differs from previous research on stock recommendations. We could provide evidence of a temporary and positive effect regarding the market function for Small Cap. The observed increase in trading volume proves overconfidence on the Swedish stock market, something that has previously been shown. No knowledge dispersion exists between listeners of podcasts, something that differs from theory and previous research.

En eventstudie gjordes på aktierekommendationer publicerade på Privata Affärers hemsida mellan 2009-2010. Publiceringsdagen för rekommendationen utgjorde eventdagen och ett eventfönster på fem dagar innan och fem dagar efter. Rekommendationerna delades upp i olika kategorier för att kunna se skillnader mellan köp, avvakta och säljrekommendationer samt för Mid Cap och Small Cap. Uppsatsen kunde inte påvisa någon generell statistisk signifikant överavkastning i någon av de undersökta kategorierna.

Bakgrund: En del forskning utförd på, bland annat, den stora amerikanska aktiemarknaden, antyder att det inte finns någon mening med att följa aktieanalyser, varken fundamentala- eller tekniska analyser. Anledningen är den stora mängd information som finns att hämta om bolagen. Denna information gör att marknaden redan prisat in det i aktiekursen. Börsveckan är en aktietidning som gör analyser på börsnoterade bolag i Sverige och övriga nordiska länder. Den avkastning som redovisas i Börsveckan är alltid mycket imponerande i jämförelse med OMXSPI. Syfte: Studien syftar till att se hur stor överavkastning som är möjlig om investerare väljer att följa Börsveckan. Studien undersöker om det existerar en överreaktion vid dessa analyser som gör att det finns en bättre investeringspunkt än publiceringsdagen. Det testas även om det finns relevans bakom den effektiva marknadshypotesen på den mindre svenska aktiemarknaden. Metod: En kvantitativ analys av 512 köprekommendationer och fem säsonger av börsportföljen genomförs. Med data hämtade från Yahoo! Finance samt Avanzas databaser. Den samlade avkastningen jämförs med OMXSPI för att få en bild av hur effektiv marknaden är. Aktiekursen hos de rekommenderade aktierna granskas två börsdagar innan, fram till en vecka efter publicering. Detta görs för att undersöka om investerare överreagerar på nyheten och det finns ett bättre investeringstillfälle. Börsveckans avkastning jämförs med verklig avkastning för att se om överavkastning kan uppstå av rekommendationerna även för investerare som väljer att följa Börsveckan. Resultat: Den verkliga avkastningen för investerarna låg alltid under börsveckans redovisade avkastning. Detta beror på att publicering av rekommendationerna gör att aktiekursen går upp. Börsveckan räknar inte med denna effekt då köpkursen i tidningen beräknas som torsdagen veckan innan publicering. Det blir under den första veckan en överreaktion som leder till att aktiekursen tillfälligt går upp. Analysen av rekommendationerna visar att överavkastning gentemot OMXSPI generellt inte kan uppnås genom att följa Börsveckans köprekommendationer.