Academic literature on the topic 'Aktierelaterad ersättning'

När IFRS 2 infördes i Sverige år 2005 blev det obligatoriskt för företag noterade på NASDAQ OMX att ta upp aktierelaterad ersättning, belöningen i incitamentsprogram, som en kostnad i sina finansiella rapporter. Denna studie syftar till att utreda om det finns en skillnad i lönsamhet mellan de företag som tillämpar aktierelaterad ersättning och de företag som inte gör det. Studien tar avstamp i agentteori samt tidigare forskning som visar på resultat som både styrker och avfärdar incitamentsprogrammens funktion, att öka företagets lönsamhet. Studien presenterar sedan en kvantitativ totalundersökning på företagen noterade på Large Cap-listan på NASDAQ OMX Stockholm. Mätperioden sträcker sig från 2005 till 2010 och genom att undersöka ROA och Tobins Q finner studien en högre lönsamhet hos företagen som tillämpar aktierelaterad ersättning, trots det obligatoriska kravet på kostnadsföring. Detta indikerar att incitamentsprogrammen uppfyller sitt syfte, att öka lönsamheten för företagen genom att motverka den intressekonflikt som ofta råder mellan bolagsledning och aktieägare.

Då företagets årsredovisning inte enbart riktar sig mot det egna företaget utan också dess intressenter såsom aktieägare, långivare, investerare samt blivande investerare, är det vikigt att de ger en rättvisande bild av företagens verksamhet. IFRS 2 infördes bland annat för att företagens kostnader för optionsprogrammen skulle framgå beloppsmässigt, att informationen kring dem skulle bli mer detaljerad och att värderingen av optioner skulle göras till verkligt värde. Syftet för uppsatsen är att ta reda på om de börsnoterade företagen följer IFRS 2 och därmed hur måna företagen är om att effekterna av deras optionsprogram förstås av årsredovisningarnas läsare. Fokus för uppsatsen är att undersöka om företagen följer de upplysningskrav som anges av IFRS 2. Dessutom har uppsatsen två delfrågor där den ena handlar om det värde som företagen anger för riskfri ränta och därmed påverkar värderingen av optioner. Den andra delfrågan är om det föreligger något samband mellan företagens förmåga att uppfylla upplysningskraven och deras nettoomsättning, medelantal anställda eller börsvärde.

Slutsatser som kan dras av uppsatsens undersökning är att de börsnoterade företagen inte anger de upplysningskrav som de är tvungna att ange enligt IFRS 2. De företag som har flest krav att uppfylla är bättre på att uppfylla de krav som de har gemensamt med de företag som har färre krav att uppfylla. I de korrelationsberäkningar som genomförts har endast svaga samband mellan företagens förmåga att ange upplysningskrav och deras nettoomsättning, medelantal anställda eller börsvärde. Det finns dock en tendens att företagen styr värdet på den riskfria räntan vilket bidrar till att värdena på optionerna kan styras mot att bli lågt vilket exempelvis kan motiveras av att företagen vill uppnå ett högre resultat för att locka till sig investerare. Standardavvikelsen för den riskfria räntan visar på en generell avvikelse från medelvärdet på 0,34. Då värdena på den riskfria räntan varierar mellan 2,64 och 4,3 % kan det tyda på att företagen själva styr värdena så att siffrorna i årsredovisningen ska passa in på redan uppsatta mål.

Optionsprogram har varit ett vanligt medel för att rekrytera, motivera och behålla kompetent personal. De senaste åren har dock ersättningssystemen blivit mer komplexa och ju mer börsen går upp desto fler aktierelaterade ersättningsprogram dyker upp i företagen. I takt med att antalet optionsprogram ökar blir det även allt viktigare att företagen ger tillräcklig information gällande dessa i årsredovisningarna. I februari 2004 gav IASB ut standarden IFRS 2 som reglerar aktierelaterad ersättning. Denna började användas av börsnoterade företag i Sverige under 2005 och innebär kostnadsredovisning av aktierelaterade ersättningar, men även att företagen måste ge vissa upplysningar som ska underlätta för läsarna av de finansiella rapporterna att förstå optionsprogrammen.

Vi ville med denna uppsats ta reda på vilka upplysningar som företagen på Stockholm Large Cap listan skall redovisa för de aktierelaterade ersättningsprogrammen enligt IFRS 2 samt undersöka hur de följer dessa regler. För att göra detta har vi använt oss av skriftliga källor, främst i form av IFRS 2 och en analys av företagens årsredovisningar från år 2005 (alternativt 2004/2005). Analysen av årsredovisningarna gjordes utifrån ett antal punkter som vi ställt upp med utgångspunkt i upplysningskraven och Bilaga B i IFRS 2. Vi kompletterade sedan detta med en telefonintervju med en revisor från ett av Sveriges största revisionsbolag.

Efter att ha genomfört vår analys kom vi fram till att företagen i allmänhet är dåliga på att redovisa enligt IFRS 2. Något som känns oroande är att företagen har betydligt lägre poäng på de mer djupgående frågorna. Sämst är företagen på att ange vilka indata som har använts vid uträknandet av det verkliga värdet och bäst är de på att ange kostnaderna och beskriva sina program. Majoriteten av företagen säger dock att de använder Black-Scholes-modellen, detta trots att denna enligt IFRS 2:s Bilaga B sällan är lämplig vid värdering av optioner till anställda. Det verkar även finnas en ovilja att redovisa enligt IFRS 2, både i form av att företag väljer att inte följa standarden och genom att många företag undviker att direkt nämna IFRS 2 vid namn, trots att de tydligt nämner de andra standarderna. Slutligen kan man konstatera att det behövs en standardisering av informationen som skall ges. I nuläget ger företagen olika mängder information till olika kvalitet. Dessutom är informationen spridd i årsredovisningens noter och ibland även utanför. Detta bidrar till att det uppstår svårigheter för läsarna av årsredovisningarna att följa hur företagen har redovisat samt att jämföra olika företag.

The implementation of IFRS 2 led to significant changes in the accounting practices for corporations regarding stock related compensation. The new regulations required firms to account for the stock based compensation as an expense in the financial statements, rather than merely disclosing the information in the notes section to the statements. Following prior research on the area; specifically studies made in the U.S., where researchers find that companies change their use of stock based compensation due to the increased accounted expenses, this study hypothesizes that the same pattern may be found among companies listed on the Swedish stock market. The results of this study show that the use of option incentives has decreased during the studied period 2001-2008 and that the decrease in part can be derived from IFRS 2 and in part from other factors. The results are useful to future research, as they provide an overview of the effects that IFRS 2 had on companies, and various factors that influence the behavior of corporations, as well as in a larger perspective be a factor to take into account for future modifications of the IFRS.

Bakgrund: För att skapa mer transparens i redovisningen bildades IASB (tidigare IASC) och EU beslutade att alla EU-länder skulle tillämpa IASB:s internationella standarder. Detta medförde att de svenska börsnoterade bolagen från och med 2005 blev tvungna att tillämpa IFRS 2, som innebar att aktierelaterade ersättningar skulle börja kostnadsföras, vilket tidigare inte krävts. Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga huruvida företagens användning av aktierelaterade ersättningar till styrelse, VD och övriga anställda, har förändrats från 2001 till 2013, vilket utgör en tid innan, till en tid efter införandet av IFRS 2005. Metod: En longitudinell studie har genomförts av de 60 bolag som var noterade i Large Cap per den 31 december 2013. Studien är en totalundersökning av dessa bolag under åren 2001 till 2013 och datainsamlingen genomfördes genom dessa bolags årsredovisningar under dessa år. Det som granskats är huruvida bolagen använt sig av aktierelaterade ersättningar under perioden. Om en förändring har skett och i så fall hur den sett ut, vilka sorters aktierelaterade ersättningar de använt sig av, samt i vilken omfattning. Dessutom studerades hur stora tilldelningar som skett, förekomsten av nystartade incitamentsprogram, samt om användningen skiljer sig åt mellan företag inom olika branscher. Analysen utgår från de diagram och tabeller som kunnat tas fram genom den insamlade datan. Slutsatser: Användningen av aktierelaterade ersättningar har ej minskat under perioden 2001 till 2013. Tilldelningen minskade kraftigt från 2001 till IFRS införande år 2005, för att sedan öka från 2005 till 2013. Överlag använde cirka hälften av bolagen aktierelaterade ersättningar vardera år. Inom branschen Tillverkning & Industri tilldelades flest optioner och aktier i genomsnitt per företag under perioden. Den bransch som tilldelade minst antal optioner och aktier i genomsnitt per företag under perioden var Fastighetsverksamhet. Det gick att urskilja en stark minskning av användningen av personaloptionsprogram, samtidigt som en markant och stabil ökning av användningen av olika typer av aktieprogram kunde urskiljas.
Background: To create more transparency in reporting, the IASB (previously IASC) was formed and the EU determined that all the countries, which are members of the EU, are to apply the international standards of the IASB. This lead to the requirement that all the Swedish listed companies had to comply with IFRS 2 as of 2005, which meant that share-based payments were to be expensed, which had not previously been required. Purpose: The purpose of the study is to identify whether corporate use of share-based payments of directors, CEO and other employees, has changed from 2001 to 2013, which represents a time before, to a time after the introduction of IFRS in 2005. Method: A longitudinal study was conducted on the 60 companies listed in Large Cap on December 31, 2013. The study includes the total population during the years 2001 to 2013. The data collection was carried out through these companies’ annual reports for these years. What has been reviewed in the study is whether the companies have been using share-based payments during this period of time. If a change has occurred and, if so, how it appeared, which forms of share-based payments they have been using, and to what extent. Furthermore, the size of allocations, the presence of start-up incentive programs and if the use of share-based payments differ between companies in different industries were studied. The analysis is based on the graphs and tables that could be produced by the collected data. Conclusions: The use of share-based payments has not decreased over the period 2001 to 2013. The allocation decreased significantly from 2001 to the introduction of IFRS in 2005, to later on increase from 2005 to 2013. Overall, approximately half of the companies used share-based payments each year. Within the line of business Manufacturing & Industry, the highest number of options and shares were allocated on average per company over the period. The line of business that allocated the least number of options and shares on average per company over the period was Real estate activity. It was possible to distinguish a strong reduction in the use of employee stock option programs. At the same time a significant and steady increase in the use of different types of share programs could be distinguished.

Den första januari 2005 började International Accounting Standard Boards rekommendationer om IFRS 2 - aktierelaterade ersättningar att tillämpas av svenska börsnoterade företag, vilket innebar att företagen blev tvungna att kostnadsföra utställda optionsprogram till sina anställda. Före införandet fanns det ingen rekommendation för svenska företag om hur redovisningen av dessa incitament skulle kostnadsföras. I samband med införandet av standarden funderades det därför kring hur resultatet för berörda företag skulle påverkas av att en kostnad för optionsprogrammen belastade resultatet.

Syftet med uppsatsen är att visa i vilken utsträckning som kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat börsnoterade företags resultat i och med IFRS 2 införande. Vi vill visa detta genom att främst studera hur nyckeltalen vinsten per aktie och räntabiliteten på totalt kapital har berörts av införandet av standarden om aktierelaterade ersättningar. Vidare har vi även ställt kostnaden i relation till årets resultat och omsättning för att belysa storleken på kostnaden. Genom att undersöka vilken effekt som IFRS 2 har haft på svenska noterade bolags resultat vill vi visa på hur dessa kostnader faktiskt har påverkat företagens resultat nu när standarden har tillämpats ett antal år.

För att komma fram till ett resultat har vi genomfört en kvantitativ studie där vi studerat årsredovisningar för företag listade på Large Cap listan för åren 2005 och 2006. Det perspektiv vi har utgått ifrån är ägarnas eller potentiella ägare då de finansiella rapporterna är denna intressegrupps främsta informationskälla för att kunna ta välgrundade beslut. Grunden till vår studie ligger i de vetenskapliga artiklarna och tidigare studier som vi redovisar i vår teoretiska referensram. Inledningsvis börjar vi med att redogöra för de aktierelaterade ersättningarnas uppkomst. Vidare får läsaren en kortare introduktion till hur standarden är uppbyggd och de värderingsmodeller som främst används vid värdering av optioner. Avslutningsvis redogörs tidigare forskning inom ämnet som utförts i olika länder.

Tidigare forskning har visat att en kostnadsföring av optionsprogrammen skulle ha en väsentlig inverkan på företagens resultat när de utgått ifrån en tumregel på 5 %. Även vi har utgått ifrån denna regel för att avgöra om kostnadsföringen har haft en väsentlig påverkan på nyckeltalen den utspädda vinsten per aktie och räntabiliteten på totalt kapital. Det nyckeltalet där störst inverkan kunnat ses är på den utspädda vinsten per aktie som i medeltal berörts med ungefär 2 % båda våra studerade år. Till skillnad från tidigare forskare i andra länder som undersökt liknande problem på andra marknader och med samma prestationsmått har vi alltså funnit att effekten av kostnadsföringen inte varit väsentlig för de flesta svenska bolag listade på Large Cap. Däremot när vi studerat bolagen var för sig har vi funnit att effekten för några bolag varit väsentlig, det vill säga att effekten på våra studerade nyckeltal varit högre än 5 %.

Från och med 1 januari, 2005 måste alla börsnoterade bolag i Sverige föra olika optionsprogram som en kostnad i sin resultaträkning. Det innebar att dessa bolag måste kostnadsföra utgivna optionsprogram till sina anställda.

Före införandet av IFRS 2 fanns ingen standard för svenska företag som beskrev hur dessa optionsprogram skulle redovisas. Diskussionerna kring införandet var omfattande då man menade att standarden skulle få konsekvenser i form av en betydande nedgång av resultatet hos berörda företag då en extra kostnadspost skulle redovisas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad införandet av IFRS 2 haft för effekt och på vilket sätt kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat resultatet hos börsnoterade företag. Detta kommer att visas genom att studera de berörda företagens årsredovisningar.

Vi har undersökt vilken procentuell skillnad resultatet fått genom att redovisas enligt den nya standarden. Kostnaden för aktierelaterade ersättningar har även ställts i relation till årets resultat och omsättning för att visa hur stor andel av dessa som utgörs av denna kostnad. Vi har undersökt den påverkan som IFRS 2 har haft på börsnoterade bolags resultat listade på Large Cap listan för att visa hur dessa kostnader faktiskt har påverkat företagens resultat nu när standarden har tillämpats ett par år efter att IFRS 2 tillämpats.

Uppsatsen presenterar inledningsvis en redogörelse för uppkomsten av IFRS 2 och denna följes av teorier, relevanta för rapporten. Vi ger även en tydlig beskrivning av IFRS 2 för att ge en förståelse för denna komplexa standard som behandlas. I slutet presenteras en sammanfattning av tidigare forskning och vi använder oss av, liksom en del forskare inom ämnet, en tumregel på 5 % för att avgöra om resultatet genomgått en väsentlig förändring.

Vi har kommit fram till att effekten av kostnadsföringen inte påverkat svenska börsnoterade företags resultat väsentligt. Kostnaden har heller inte varit en stor andel, varken av företagens omsättning eller av dess resultat. Effekten för dessa poster för samtliga företag har alltså varit lägre än tumregeln på 5 % vi utgick från.

Frågan om att redovisa aktierelaterade ersättningar som en kostnad har varit mycket omdebatterad, speciellt redovisning av personaloptioner, som är en av det mest diskutabla redovisningsfrågorna i vår nutidshistoria. Från och med 1 januari, år 2005 måste alla börsnoterade bolag i Sverige föra olika optionsprogram som en kostnad i sin resultaträkning. Det har även blivit allt vanligare att börsbolagen byter från optionsprogram till aktieprogram, visade en undersökning från revisions- och en konsultbolaget KPMG under år 2010. Vidare utförde NASDAX OMX Stockholm 2011 en granskning där de såg tendenser till att den finansiella informationen och efterlevnaden av IFRS hade förbättrats de senaste åren. Studiens syfte är att undersöka hur de börsnoterade företagen på den svenska marknaden upplyst om aktierelaterad ersättning år 2014 och om de blivit mer transparenta sedan år 2007. Ett ytterligare syfte är att ta reda på hur företagens användning av incitamentsprogram har förändrats. För att besvara vår problemformulering, det vill säga om de börsnoterade företagen i Sverige har blivit mer transparenta sedan år 2007 och följer upplysningskraven som anges i IFRS 2, granskade vi de 73 företagens årsredovisningar som var noterade på Large Cap år 2014, samt samma 73 företag år 2007, det vill säga totalt 146 årsredovisningar. Resultatet visade att användningen av optionsprogrammen har minskat från år 2007 till år 2014, vi såg även en markant ökning av användandet av aktieprogram till år 2014. Skillnaderna på vilket av åren som företagen var mer transparent skiljde sig åt beroende på vilket av upplysningskraven vi undersökte, men totalt sett kunde vi se att företagen år 2014 har blivit en aning mer transparent sedan år 2007. Något som skulle vara intressant att bygga vidare denna studie på är att undersöka hur det ser ut i ett annat land avseende transparens och upplysningskrav, och jämföra med Sverige. Då Sverige i genomsnitt är mer transparenta än andra länder kunde det vara spännande att se en jämförelse med ett annat land som anses vara transparent.

Sedan den 1 januari 2005 skall alla börsbolag inom EU upprätta sina koncernredovisningar

enligt standarder utgivna av International Accounting Standard Board (IASB).

Syftet med standarderna är att kapitalmarknaden effektiveras genom att jämförbarheten

av redovisningshandlingar på den inre marknaden förbättras. IFRS 2 är den andra standarden

som IASB gett ut och heter Aktiebaserade betalningar. IFRS 2 omfattar optionsprogram

vilka är ett sätt för arbetsgivaren att rekrytera, behålla och motivera medarbetare.

Tidigare studier visar att det kan finnas en tendens att bolag överger optionsprogram på

grund av IFRS 2. Detta då IFRS 2 lett till en mer dealjerad redovisning av optionsprogram

och då detta medfört negativa ekonomiska konsekvenser för bolagen på grund av

kostnadsföringen av dessa program. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara

hur svenska bolag förhåller sig till IFRS 2 och om detta haft en inverkan på svenska bolags

val att ha kvar optionsprogram. Detta skall ställas mot storleken på bolaget. För att

uppnå studiens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ studie i form av en

webb enkät. Studien innefattar samtliga bolag i Large –och Small Cap som idag har optionsprogram

och eller som haft optionsprogram utgivna efter 7 november 2002 men

som valt att slopa dessa.

Vidare har en omfattande litteraturinsamling gjorts för att ge en förståelse kring IFRS 2

och den problematik som finns med standarden. Enligt IFRS 2 skall optionsprogram

kostnadsföras enligt verkligt värde. Problematiken uppstår enligt många med de optionsvärderingsmodellerna

som finns för att beräkna det verkliga värdet, exempelvis

Black & Sholes då de inte ger en tillförlitlig värdering. Andra problem som IFRS 2 lett

till är exemplvis att kostnadsföringen av optionsprogram blir för omfattande för de

mindre bolagen då de inte har samma resurser som de större bolagen.

Resultatet visar att de bolag som valt att ha kvar optionsprogram har gjort detta på

grund av att det är ett sätt för dem att locka till sig kvalificerad personal. Att IFRS 2

medfört att resultatet påverkas negativt har ingen betydelse för att nyttan överstiger

kostnaden. De bolag som valt att slopa optionsprogram har gjort detta på grund av

andra faktorer än de redovisningsmässiga och IFRS 2 har inte något med detta val att

göra. Exempelvis anser dessa bolag inte att nyttan överstigit kostnaden och att optionsprogram

inte varit ett bra sätt att motivera personalen på. Att mindre bolag skall ha en

högre tendens till att överge optionsprogram i jämförelse med större bolagen, eller vice

versa, till följd av IFRS 2 är inget som denna studie kunnat utpeka.