Academic literature on the topic 'Aktierelaterade ersättningar'

Bakgrund: För att skapa mer transparens i redovisningen bildades IASB (tidigare IASC) och EU beslutade att alla EU-länder skulle tillämpa IASB:s internationella standarder. Detta medförde att de svenska börsnoterade bolagen från och med 2005 blev tvungna att tillämpa IFRS 2, som innebar att aktierelaterade ersättningar skulle börja kostnadsföras, vilket tidigare inte krävts. Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga huruvida företagens användning av aktierelaterade ersättningar till styrelse, VD och övriga anställda, har förändrats från 2001 till 2013, vilket utgör en tid innan, till en tid efter införandet av IFRS 2005. Metod: En longitudinell studie har genomförts av de 60 bolag som var noterade i Large Cap per den 31 december 2013. Studien är en totalundersökning av dessa bolag under åren 2001 till 2013 och datainsamlingen genomfördes genom dessa bolags årsredovisningar under dessa år. Det som granskats är huruvida bolagen använt sig av aktierelaterade ersättningar under perioden. Om en förändring har skett och i så fall hur den sett ut, vilka sorters aktierelaterade ersättningar de använt sig av, samt i vilken omfattning. Dessutom studerades hur stora tilldelningar som skett, förekomsten av nystartade incitamentsprogram, samt om användningen skiljer sig åt mellan företag inom olika branscher. Analysen utgår från de diagram och tabeller som kunnat tas fram genom den insamlade datan. Slutsatser: Användningen av aktierelaterade ersättningar har ej minskat under perioden 2001 till 2013. Tilldelningen minskade kraftigt från 2001 till IFRS införande år 2005, för att sedan öka från 2005 till 2013. Överlag använde cirka hälften av bolagen aktierelaterade ersättningar vardera år. Inom branschen Tillverkning & Industri tilldelades flest optioner och aktier i genomsnitt per företag under perioden. Den bransch som tilldelade minst antal optioner och aktier i genomsnitt per företag under perioden var Fastighetsverksamhet. Det gick att urskilja en stark minskning av användningen av personaloptionsprogram, samtidigt som en markant och stabil ökning av användningen av olika typer av aktieprogram kunde urskiljas.
Background: To create more transparency in reporting, the IASB (previously IASC) was formed and the EU determined that all the countries, which are members of the EU, are to apply the international standards of the IASB. This lead to the requirement that all the Swedish listed companies had to comply with IFRS 2 as of 2005, which meant that share-based payments were to be expensed, which had not previously been required. Purpose: The purpose of the study is to identify whether corporate use of share-based payments of directors, CEO and other employees, has changed from 2001 to 2013, which represents a time before, to a time after the introduction of IFRS in 2005. Method: A longitudinal study was conducted on the 60 companies listed in Large Cap on December 31, 2013. The study includes the total population during the years 2001 to 2013. The data collection was carried out through these companies’ annual reports for these years. What has been reviewed in the study is whether the companies have been using share-based payments during this period of time. If a change has occurred and, if so, how it appeared, which forms of share-based payments they have been using, and to what extent. Furthermore, the size of allocations, the presence of start-up incentive programs and if the use of share-based payments differ between companies in different industries were studied. The analysis is based on the graphs and tables that could be produced by the collected data. Conclusions: The use of share-based payments has not decreased over the period 2001 to 2013. The allocation decreased significantly from 2001 to the introduction of IFRS in 2005, to later on increase from 2005 to 2013. Overall, approximately half of the companies used share-based payments each year. Within the line of business Manufacturing & Industry, the highest number of options and shares were allocated on average per company over the period. The line of business that allocated the least number of options and shares on average per company over the period was Real estate activity. It was possible to distinguish a strong reduction in the use of employee stock option programs. At the same time a significant and steady increase in the use of different types of share programs could be distinguished.

Den första januari 2005 började International Accounting Standard Boards rekommendationer om IFRS 2 - aktierelaterade ersättningar att tillämpas av svenska börsnoterade företag, vilket innebar att företagen blev tvungna att kostnadsföra utställda optionsprogram till sina anställda. Före införandet fanns det ingen rekommendation för svenska företag om hur redovisningen av dessa incitament skulle kostnadsföras. I samband med införandet av standarden funderades det därför kring hur resultatet för berörda företag skulle påverkas av att en kostnad för optionsprogrammen belastade resultatet.

Syftet med uppsatsen är att visa i vilken utsträckning som kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat börsnoterade företags resultat i och med IFRS 2 införande. Vi vill visa detta genom att främst studera hur nyckeltalen vinsten per aktie och räntabiliteten på totalt kapital har berörts av införandet av standarden om aktierelaterade ersättningar. Vidare har vi även ställt kostnaden i relation till årets resultat och omsättning för att belysa storleken på kostnaden. Genom att undersöka vilken effekt som IFRS 2 har haft på svenska noterade bolags resultat vill vi visa på hur dessa kostnader faktiskt har påverkat företagens resultat nu när standarden har tillämpats ett antal år.

För att komma fram till ett resultat har vi genomfört en kvantitativ studie där vi studerat årsredovisningar för företag listade på Large Cap listan för åren 2005 och 2006. Det perspektiv vi har utgått ifrån är ägarnas eller potentiella ägare då de finansiella rapporterna är denna intressegrupps främsta informationskälla för att kunna ta välgrundade beslut. Grunden till vår studie ligger i de vetenskapliga artiklarna och tidigare studier som vi redovisar i vår teoretiska referensram. Inledningsvis börjar vi med att redogöra för de aktierelaterade ersättningarnas uppkomst. Vidare får läsaren en kortare introduktion till hur standarden är uppbyggd och de värderingsmodeller som främst används vid värdering av optioner. Avslutningsvis redogörs tidigare forskning inom ämnet som utförts i olika länder.

Tidigare forskning har visat att en kostnadsföring av optionsprogrammen skulle ha en väsentlig inverkan på företagens resultat när de utgått ifrån en tumregel på 5 %. Även vi har utgått ifrån denna regel för att avgöra om kostnadsföringen har haft en väsentlig påverkan på nyckeltalen den utspädda vinsten per aktie och räntabiliteten på totalt kapital. Det nyckeltalet där störst inverkan kunnat ses är på den utspädda vinsten per aktie som i medeltal berörts med ungefär 2 % båda våra studerade år. Till skillnad från tidigare forskare i andra länder som undersökt liknande problem på andra marknader och med samma prestationsmått har vi alltså funnit att effekten av kostnadsföringen inte varit väsentlig för de flesta svenska bolag listade på Large Cap. Däremot när vi studerat bolagen var för sig har vi funnit att effekten för några bolag varit väsentlig, det vill säga att effekten på våra studerade nyckeltal varit högre än 5 %.

Från och med 1 januari, 2005 måste alla börsnoterade bolag i Sverige föra olika optionsprogram som en kostnad i sin resultaträkning. Det innebar att dessa bolag måste kostnadsföra utgivna optionsprogram till sina anställda.

Före införandet av IFRS 2 fanns ingen standard för svenska företag som beskrev hur dessa optionsprogram skulle redovisas. Diskussionerna kring införandet var omfattande då man menade att standarden skulle få konsekvenser i form av en betydande nedgång av resultatet hos berörda företag då en extra kostnadspost skulle redovisas.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad införandet av IFRS 2 haft för effekt och på vilket sätt kostnadsföringen av optionsprogram har påverkat resultatet hos börsnoterade företag. Detta kommer att visas genom att studera de berörda företagens årsredovisningar.

Vi har undersökt vilken procentuell skillnad resultatet fått genom att redovisas enligt den nya standarden. Kostnaden för aktierelaterade ersättningar har även ställts i relation till årets resultat och omsättning för att visa hur stor andel av dessa som utgörs av denna kostnad. Vi har undersökt den påverkan som IFRS 2 har haft på börsnoterade bolags resultat listade på Large Cap listan för att visa hur dessa kostnader faktiskt har påverkat företagens resultat nu när standarden har tillämpats ett par år efter att IFRS 2 tillämpats.

Uppsatsen presenterar inledningsvis en redogörelse för uppkomsten av IFRS 2 och denna följes av teorier, relevanta för rapporten. Vi ger även en tydlig beskrivning av IFRS 2 för att ge en förståelse för denna komplexa standard som behandlas. I slutet presenteras en sammanfattning av tidigare forskning och vi använder oss av, liksom en del forskare inom ämnet, en tumregel på 5 % för att avgöra om resultatet genomgått en väsentlig förändring.

Vi har kommit fram till att effekten av kostnadsföringen inte påverkat svenska börsnoterade företags resultat väsentligt. Kostnaden har heller inte varit en stor andel, varken av företagens omsättning eller av dess resultat. Effekten för dessa poster för samtliga företag har alltså varit lägre än tumregeln på 5 % vi utgick från.

Frågan om att redovisa aktierelaterade ersättningar som en kostnad har varit mycket omdebatterad, speciellt redovisning av personaloptioner, som är en av det mest diskutabla redovisningsfrågorna i vår nutidshistoria. Från och med 1 januari, år 2005 måste alla börsnoterade bolag i Sverige föra olika optionsprogram som en kostnad i sin resultaträkning. Det har även blivit allt vanligare att börsbolagen byter från optionsprogram till aktieprogram, visade en undersökning från revisions- och en konsultbolaget KPMG under år 2010. Vidare utförde NASDAX OMX Stockholm 2011 en granskning där de såg tendenser till att den finansiella informationen och efterlevnaden av IFRS hade förbättrats de senaste åren. Studiens syfte är att undersöka hur de börsnoterade företagen på den svenska marknaden upplyst om aktierelaterad ersättning år 2014 och om de blivit mer transparenta sedan år 2007. Ett ytterligare syfte är att ta reda på hur företagens användning av incitamentsprogram har förändrats. För att besvara vår problemformulering, det vill säga om de börsnoterade företagen i Sverige har blivit mer transparenta sedan år 2007 och följer upplysningskraven som anges i IFRS 2, granskade vi de 73 företagens årsredovisningar som var noterade på Large Cap år 2014, samt samma 73 företag år 2007, det vill säga totalt 146 årsredovisningar. Resultatet visade att användningen av optionsprogrammen har minskat från år 2007 till år 2014, vi såg även en markant ökning av användandet av aktieprogram till år 2014. Skillnaderna på vilket av åren som företagen var mer transparent skiljde sig åt beroende på vilket av upplysningskraven vi undersökte, men totalt sett kunde vi se att företagen år 2014 har blivit en aning mer transparent sedan år 2007. Något som skulle vara intressant att bygga vidare denna studie på är att undersöka hur det ser ut i ett annat land avseende transparens och upplysningskrav, och jämföra med Sverige. Då Sverige i genomsnitt är mer transparenta än andra länder kunde det vara spännande att se en jämförelse med ett annat land som anses vara transparent.

Sedan den 1 januari 2005 skall alla börsbolag inom EU upprätta sina koncernredovisningar

enligt standarder utgivna av International Accounting Standard Board (IASB).

Syftet med standarderna är att kapitalmarknaden effektiveras genom att jämförbarheten

av redovisningshandlingar på den inre marknaden förbättras. IFRS 2 är den andra standarden

som IASB gett ut och heter Aktiebaserade betalningar. IFRS 2 omfattar optionsprogram

vilka är ett sätt för arbetsgivaren att rekrytera, behålla och motivera medarbetare.

Tidigare studier visar att det kan finnas en tendens att bolag överger optionsprogram på

grund av IFRS 2. Detta då IFRS 2 lett till en mer dealjerad redovisning av optionsprogram

och då detta medfört negativa ekonomiska konsekvenser för bolagen på grund av

kostnadsföringen av dessa program. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara

hur svenska bolag förhåller sig till IFRS 2 och om detta haft en inverkan på svenska bolags

val att ha kvar optionsprogram. Detta skall ställas mot storleken på bolaget. För att

uppnå studiens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ studie i form av en

webb enkät. Studien innefattar samtliga bolag i Large –och Small Cap som idag har optionsprogram

och eller som haft optionsprogram utgivna efter 7 november 2002 men

som valt att slopa dessa.

Vidare har en omfattande litteraturinsamling gjorts för att ge en förståelse kring IFRS 2

och den problematik som finns med standarden. Enligt IFRS 2 skall optionsprogram

kostnadsföras enligt verkligt värde. Problematiken uppstår enligt många med de optionsvärderingsmodellerna

som finns för att beräkna det verkliga värdet, exempelvis

Black & Sholes då de inte ger en tillförlitlig värdering. Andra problem som IFRS 2 lett

till är exemplvis att kostnadsföringen av optionsprogram blir för omfattande för de

mindre bolagen då de inte har samma resurser som de större bolagen.

Resultatet visar att de bolag som valt att ha kvar optionsprogram har gjort detta på

grund av att det är ett sätt för dem att locka till sig kvalificerad personal. Att IFRS 2

medfört att resultatet påverkas negativt har ingen betydelse för att nyttan överstiger

kostnaden. De bolag som valt att slopa optionsprogram har gjort detta på grund av

andra faktorer än de redovisningsmässiga och IFRS 2 har inte något med detta val att

göra. Exempelvis anser dessa bolag inte att nyttan överstigit kostnaden och att optionsprogram

inte varit ett bra sätt att motivera personalen på. Att mindre bolag skall ha en

högre tendens till att överge optionsprogram i jämförelse med större bolagen, eller vice

versa, till följd av IFRS 2 är inget som denna studie kunnat utpeka.

Bakgrund: Den första januari 2005 övergår Sverige till att redovisa enligt IAS/IFRS. IFRS 2 behandlar aktierelaterade ersättningar och innebär att dessa ersättningar skall redovisas som en kostnad i resultaträkningen med eget kapital som motkonto. Reglerna skall appliceras retroaktivt i syfte att skapa ett jämförelse år i redovisningen varför IFRS 2 även får effekter på 2004 års redovisning.

Syfte: Kartlägga de ekonomiska effekterna av IFRS 2 på 2004 års resultat och eget kapital, samt att undersöka hur utvecklingen av nytecknade aktierelaterade ersättningsprogram sett ut sedan 1999. Studien kommer även att undersöka hur utvalda företags inställning till aktierelaterade ersättningsprogram har påverkats till följd av IFRS 2.

Metod: I studien har dels en surveyundersökning av kvantitativ karaktär genomförts för att studera samtliga företag på Stockholmsbörsens A-lista. En fallstudie av kvalitativ karaktär har även genomförts på tre av dessa företag.

Resultat/Analys: 16 av de totalt 53 studerade företagen påverkas ekonomiskt av IFRS 2. Effekterna på resultat, eget kapital och resultat per aktie är både positiva och negativa. En tydlig trend kan urskiljas avseende nytecknandet av ersättningsavtal per år. Trenden ökar fram till 2002 för att sedan minska successivt åren därpå. De företag som ingått i fallstudien har inte förändrat sin inställning till aktierelaterade ersättningar, däremot har två av företagen sett ökade fördelar med aktie- jämfört med optionsprogram.

Slutsatser: Studien visar inte på någon koppling mellan effekterna på resultatet och effekterna på det egna kapitalet i företagen. Däremot framträdde en tydlig koppling mellan storleken på 2004 års resultat och den redovisade effekten i resultaträkningen. IFRS 2 kommer inte att leda till att företagen slutar använda sig av aktierelaterade ersättningar. Det är tydligt att det är färre företag som tecknar nya avtal nu jämfört med 2002. Ingenting tyder dock på att detta skulle beror på IFRS 2 då avtagande i antalet nytecknade avtal startade redan innan IFRS 2 presenterades av IASB. Fallstudien visar att IFRS 2 inte påverkar de studerade företagens intresse att även i fortsättningen använda sig av aktierelaterade ersättningsprogram. De tre företagen i fallstudien upplever sina ekonomiska effekter till följd av IFRS 2 som minimala.

Den 19 februari 2004 presenterade IASB IFRS 2. IFRS 2 innebär att företagen skall hantera personaloptioner som en kostnad i resultaträkningen. I författningen regleras ej vilken värderingsmodell som skall användas vid värderingen av optionerna. På grund av detta kan redovisningen påverkas på olika vis beroende på vilken optionsvärderingsmodell som används av bolaget. Uppsatsens syfte är att fastställa vilka effekter olika optionsvärderingsmodeller har på bolagens värdering av personaloptioner och även beskriva vilka antaganden av indata i modellen som görs av bolagen och undersöka om dessa antaganden är teoretiskt korrekta. Uppsatsen grundas på en fallstudie av tio bolag som har aktiva optionsprogram som redovisas enligt IFRS 2. Vid jämförelsen av optionsvärderingsmodellerna så sätts bolagens indata in i två olika värderingsmodeller och beräkningar görs med dessa värden för att kunna se hur värdena på optionerna varierar mellan dessa optionsvärderingsmodeller. Eftersom volatiliteten är en mycket viktig faktor i värderingsmodellerna och påverkar det teoretiska värdet i betydande utsträckning så görs även en undersökning som skall ge en bild av hur bolagen har kommit fram till sitt volatilitetsantagande och som även utreder om detta värde är teoretiskt korrekt. Av de ursprungliga 102 bolagen hittades 35 bolag (34 %) som har personaloptioner som redovisas enligt IFRS 2. Av dessa 35 bolag hittades endast tio bolag (28,57 %) med fullständig information av dess indata. Efter min estimering av den historiska volatiliteten, fem år bakåt i tiden, så är den i genomsnitt 216,43 % högre än bolagens antagna volatilitet och optionsvärdet i genomsnitt 179,53 % högre än bolagens beräknade värde. Använder vi istället min estimering av den historiska volatiliteten, av ett år tillbaka i tiden, så hamnar vi på ett lägre värde, 41,39 % högre än bolagens beräknade verkliga värde och ett beräknat optionsvärde som är 39,13 % högre än bolagens. Skillnaderna i den riskfria räntan var oerhört stora, från 2,00 % till 4,30 %, en skillnad på 215 %. Skillnaden i beräknat verkligt värde skiljer sig minimalt mellan Black & Scholes modellen och binominalmodellen. Medeldifferensen mellan de tio analyserade bolagen var endast 0,0059 %, dvs. en knappt mätbar skillnad.

19th February 2004 the IASB introduced the IFRS 2. IFRS 2 means that the corporations must handle employee stock options as a cost in the income statement. It is not regulated in the constitution which model that should be used to value the options. Because of this the income statement can be affected by which model that is used by the corporation. The purpose of this paper is to confirm which affects different valuing models has to the value of the corporations employee options and even describe which assumptions of the in data that are used by the corporations and examine if this assumptions are theoretical correct. The paper is based on a case study of ten corporations who has employee stock option programs which are accounted according to the IFRS 2. At the comparing of the option valuing models the corporations in data is placed into the two models and calculations are made to see if the values vary between the models. Because that volatility is a very important factor in the option valuing models and affects the theoretical value at a significant extent an examination which is mean to give a picture of how the corporations has create the volatility assumption and that even will study if this value is correct theoretical value. Only 35 of the original 102 (34 %) corporations had employee stock options which are accounted according to the IFRS 2. Only 10 of these 35 (28,57 %) had a complete information about the in data. After my estimation of the historical volatility, five years back in time, my estimated volatility was in average 216,43 % higher than what the corporations had estimated and the average value of the options was 179,53 % higher. An estimation of the historical volatility one year back in time I get a lower value of the volatility that is in average 41,39 % higher than the corporations estimation and a option price that is 39,13 % higher. The differences of the risk free interest rate are huge, from 2,00 % to 4,30 %, a difference at 215 %. The calculated variation between the Black & Scholes model and the binomial method is tiny. The average difference between the ten examined corporation are only 0,0059 %, i.e. a hardly noticeable difference.

Bakgrund och problem: Efter införandet av IFRS 2 ska svenska börsbolag behandla aktierelaterade ersättningar som en kostnad i redovisningen. Då detta inte krävdes tidigare, medförde de nya reglerna diskussioner om vilka konsekvenserna skulle bli. Frågan är om kostnadsföringen av dessa ersättningar lett till att bolag utformat sina aktierelaterade incitamentsprogram annorlunda efter införandet av IFRS 2. Syfte: Att undersöka om införandet av IFRS 2 har påverkat svenska börsbolags utformning av aktierelaterade incitamentsprogram samt förklara orsaken till en eventuell förändring. Metod/Empiri: Information har samlats in via årsredovisningar från 42 svenska noterade bolag under en tidsperiod av tio år. Datamaterialet analyseras genom observationer och regressionsanalyser där isolering sker av påverkan från företagsspecifika faktorer. Slutsatser: Studien visar på att förekomsten av optionsprogram minskar under åren 2003 och 2005 samtidigt som antalet aktieprogram ökar. Förändringen sker samtidigt som införandeprocessen av IFRS 2 och stämmer överens med antagandet om att kostnadsföringen av aktierelaterade ersättningar ligger bakom förändringen. Att kostnadsföring påverkar bolagsbeslut i utformning av incitamentsprogram överensstämmer med studier, som visar att beslutsfattare i bolag anser att bolagets intressenter koncentrerar sig på den redovisade vinsten.
Background and problem: Swedish listed companies treat share-based payments as an expense since the adoption of IFRS 2. The adoption meant a change compared to previous accounting treatment, which triggered discussions regarding the consequences of such expensing. The question is if the expensing of share-based payments resulted in changes in the design of share-based incentive programs. Aim: Investigate whether the adoption of IFRS 2 has affected the design of share-based incentive programs in Swedish listed companies and explain the reason for such change. Method/Empirics: Information has been collected through annual reports from 42 Swedish listed companies over a period of ten years. In order to analyze the impact of IFRS 2, observations are made together with regression analysis where the impact of firm-specific determinants is accounted for. Conclusions: The existence of option plans are reduced between 2003 and 2005, while the number of share plans is increasing. The change takes place at the same time as the implementation process of IFRS 2 and is consistent with the assumption that the mandatory expensing of share-based payments is causing the change. The reason for expensing affecting corporate decisions regarding share-based incentive programs is that decision makers believes that company stakeholders focuses on reported earnings.

Bakgrund Upplysningar är ett ämne som ofta förekommer i den internationella redovisningsdebatten eftersom det utgör en nyckelfaktor för att förstå företagens finansiella rapporter. Det har även funnits ett intresse att förklara efterlevnadsnivån, där en stor del av forskningen undersökt företagsspecifika egenskapers påverkan på efterlevnaden. Under de senaste åren har forskning även intresserat sig för att undersöka huruvida bolagsstyrningsspecifika egenskaper kan påverka upplysningsgraden. Den internationella normgivaren IASB utvärderar även om redovisningsstandarderna kan vara en bidragande faktor till det omtalade informationsöverflöde som påstås finnas i årsrapporter, och om fler principer istället bör införas. Det kan dock finnas skäl till att först utvärdera efterlevnadsnivån för de minimikrav som ställs på företagen avseende upplysningar innan principer införs som skapar större frihet för företagen att lämna upplysning. Syfte Inom ramen för denna studie är syftet att åskådliggöra efterlevnadsnivån och kvantiteten av noter om aktierelaterade ersättningar över tid, och därmed skapa insikt för vilken information som förmedlas i de finansiella rapporterna och vilka upplysningskrav som har bristfällig efterlevnad. Studien ämnar även till att klargöra huruvida styrelseegenskaper och kvantiteten av noter kan påverka efterlevnaden av IFRS 2 för att belysa hur styrelsens sammansättning kan inverka på redovisningen och upprättandet av företagens årsredovisningar. Metod Fyra hypoteser har formulerats för att besvara studiens syfte. Studien tillämpar en kvantitativ metod där text i årsredovisningar har kvantifierats och kodats i enlighet med metoden innehållsanalys. En dikotomisk poängsättning har använts i konstruktionen av studiens upplysningsindex. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar har mätts i antal ord.     Resultat Efterlevnadsnivån för svenska börsnoterade företag låg på omkring 70 procent, med en minimal ökning om 1 procentenhet mellan de undersökta åren. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar visade inte heller på någon större förändring mellan åren och merparten av företagen låg mellan intervallet 501 till 1 500 ord i årsrapporterna. Regressionsanalysen ledde till att ingen av studiens hypoteser kunde accepteras då ingen variabel uppvisade statistisk signifikans. Slutsats Studien påvisar bristfällig efterlevnad av IFRS 2. Vidare kunde inga signifikanta samband konstateras mellan efterlevnaden och de bolagsstyrningsspecifika egenskaperna, vilket skiljer sig från internationella studier. Kvantiteten av upplysningar om aktierelaterade ersättningar har varit relativt stabil mellan åren, dock har det totala antalet sidor i årsredovisningarna ökat med 16,9 procent vilket kan indikera på ett informationsöverflöde.
Background Disclosures are a topic that is often found in the international accounting debate because they are a key factor in understanding the financial reports of companies. There has also been an interest in explaining compliance levels, where a large part of the research has investigated the impact of firm specific characteristics on compliance. In recent years, research has also been interested in examining whether corporate governance characteristics can affect the degree of disclosure. The international standards regulator IASB are now at a stage where they evaluate whether accounting standards can be a contributing factor to the discussed information overflow in annual reports and whether more principles should be introduced instead. However, there may be grounds for evaluating the level of compliance for the minimum requirements before introducing principles that create greater freedom for companies to provide information or not. Purpose In the context of this study, the purpose is to illustrate the level of compliance and the quantity of notes on share-based payments over time, thereby creating an insight into what information is communicated in the financial reports and which disclosure requirements have inadequate compliance. The study also intends to clarify whether corporate governance characteristics and quantity of notes can affect compliance with IFRS 2 to illustrate how the composition of the Board of Directors can influence the accounting and preparation of the company’s annual reports. Method Four hypotheses have been formulated to answer the purpose of the study. The study applies a quantitative method where text in annual reports has been quantified and coded according to the method of content analysis. A dichotomous score has been used when constructing the study´s disclosure index. The quantity of information on share-based payments has been measured in number of words. Result The compliance level for Swedish listed companies was around 70 percent, with a minimal increase of 1 percent between the years surveyed. Nor did the amount of information on share-based payments show any significant change between the years and the majority of the companies ranged between 501 and 1 500 words in their annual reports. The regression analysis showed that none of the study´s hypotheses could be accepted as no variable showed statistical significance. Conclusions The study demonstrates a poor compliance with IFRS 2. Furthermore, no significant relationship between compliance level and corporate governance characteristics was found, which differs from international studies. The amount of information on share-based payments has been relatively stable over the years, however the total number of pages in the annual reports has increased by 16,9 percent, which may indicate an information overflow.