Academic literature on the topic 'Aktiespararna'

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Aktiespararna och Amnesty använder sig av årsstämman som ett sätt att påverka beslutsfattandet i företagen. Intressekonflikten som finns mellan NGO: s och företagen uppmärksammas och fokus ligger på samtal mellan dessa två parter under årsstämman. För att lyssna på dessa samtal följde vi med NGO: s på fem årsstämmor. Utifrån observationer och reflektioner från årsstämmorna redogörs den insamlade empirin som analysen huvudsakligen grundar sig på. I teoridelen presenterar vi en flerfaldig metod som i analysen blir det huvudsakliga verktyget för att förstå interaktionen mellan NGO: s och företagsledningen. Med hjälp av analysen finner vi mönster i hur Aktiespararna och Amnesty väljer att agera på årsstämman och reflekterar kring varför årsstämman är betydelsefull för dessa NGO: s. Sökord: årsstämma, NGO, ägarstyrning

This study aims to immerse in how stock investors gather information before making a potential transaction and also examine how they feel about this process. Mapping how the information gathering process looks like for the average investor and getting their view of the process do this. This study has been conducted through a qualitative approach and semi-structured interviews were used to gather the empirical data for the research. The findings of the study identify that the average investor partake of similar sources to gather information towards a potential transaction. The results also indicate a positive attitude initially towards the information and the channels they use, but the attitude gradually becomes more negative and suspicious the more information they are exposed to and the more experience they gain of the stock market.

Bakgrund:  På senare år sparar nästan alla svenskar mer aktivt och den positiva utvecklingen på aktier har gjort att allt fler aktiesparare lockats in i aktiemarknaden. Detta har bidragit till att aktier blivit den främsta tillgången för sparare. Ägandet av aktier är förknippat med har medfört flertalet risker då det finns en risk att aktiekurserna kan falla. Flertalet investerare har en diffus uppfattning om vilka risker som tas. Identifierar aktiespararen riskerna med aktiesparandet så förbättras förutsättningarna för en bra avkastning. Människor föredrar att undvika risk olika och anledningen till varför människor utsätter sig för en risk är för att de vill bli framgångsrika genom att de vill få en bra avkastning. För att detta ska bli möjligt är det viktigt att aktiespararen hanterar riskerna förknippade med aktiehandeln vilket kan ske om att aktiespararna använder regler. Syfte:  Syftet med studien är att få en förståelse för hur aktiesparare i praktiken använder sig av handlingsreglerna för att förhålla sig till riskerna som är förknippade med aktiehandeln. Vi har också för avsikt att undersöka om det finns ett samband mellan hur frekvent aktiespararna använder sig av handlingsreglerna beroende på deras riskbenägenhet, ålder och kön. Metod:  I studien har vi använt en kvantitativ forskningsansats med en deduktiv ansats som vetenskaplig metod. Empirisk data har insamlats genom enkätundersökningar. Slutsats:  Aktiespararna har ett förhållningssätt till samtliga handlingsregler för att förhålla sig till riskerna förknippade med aktiehandeln. Det finns inte ett samband att aggressiva aktiesparare använder handlingsreglerna mindre frekvent i förhållande till balanserade och försiktiga aktiesparare. Det finns inte ett samband att försiktiga aktiesparare använder handlingsreglerna mer frekvent i förhållande till aggressiva och balanserade aktiesparare. Det finns inte ett samband att aktiesparare i åldern 18-35 använder handlingsreglerna mindre frekvent i förhållande till aktiesparare i åldern 36-50 och 51+. Det finns ett samband att män använder handlingsreglerna mer frekvent i förhållande till kvinnor.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida matematiska modeller i detta fall nyckeltal används kring analys inför ett investeringsbeslut. Samt undersöka om och vilka psykologiska faktorer påverkar investeringsbeslut hos svenska aktiesparare. Metod: Studien baseras på en kvantitativ metod med en tvärsnittsdesign. För datainsamling har forskarna använt sig av enkätundersökning och analyserat samband med hjälp av Pearsons korrelations modell. Slutsats: Utifrån studiens resultat har det konstaterats att det mest använda nyckeltalet hos svenska aktiesparare är P/E tal (54%) till följd av EPS (29%). Studien visar också att en större del av svenska aktiesparare inte använder nyckeltal överhuvudtaget, och inte heller anser de vara särskilt användbara. Dessutom är svenska aktiesparare är mer riskaverta än riskbenägna. 80% av svenska aktiesparare föredrar en säker riskfri avkastning till skillnad från ett investeringsalternativ med högre risk och högre avkastning. Svenska aktiesparare pratar också med andra gällande sina investeringar vilket kan påverka investeringsbeslutet. Dessutom visar studien på att en stark majoritet litar på sin magkänsla och skulle tacka nej till ett investeringsbeslut ifall de inte “kändes rätt”.
Purpose: The purpose of this study is to explore whether mathematical models in this case financial ratios are used within an investment decision. Moreover, investigate which, if any psychological factors affect an investment decision for non-corporate Swedish investors. Method: The current study is based on a survey consisting of 238 participants shared via online platforms. Correlations within the study are based on Pearson’s correlations model. Findings: The study finds that the most used financial ratio non corporate Swedish investors (NCSS) is P/E ratio (54%) followed by EPS (29%). The study also shows that a large proportion of said investors do not use financial ratios whatsoever, nor do they deem them particularly useful. Moreover, are NCSS more risk averse than risk prone. 80% of NCSS in the study preferred a risk-free investment opportunity in contrast to an investment opportunity with higher risk and higher reward. NCSS usually converse with others regarding investments which can affect their investment decisions. Lastly the study shows that a strong majority trust their intuition and gut feeling and would decline an investment decision based on the investment “not feeling right”.

Den beteendebaserade finansiella teorin framför vikten av att undersöka människan i desshelhet. Detta är något som de klassiska finansiella teorierna ignorerar då de anser attmänniskor handlar fullständigt rationellt. Då investerare på aktiemarknaden influeras av dess tidigare erfarenheter samt information är det av vikt att undersöka och förstå hur individen agerar på aktiemarknaden inför investeringsbeslut. För att kunna besvara denna fråga har en webbaserad enkätundersökning använts där urvalet består av medlemmar från Sveriges Aktiesparares riksförbund. De resultat som framkommit ur undersökningen tyder på att majoriteten av respondenterna på den svenska aktiemarknaden aktivt undviker att försätta sig i risksituationer där de står inför en förlust eller möjligheten att ångra ett beslut de fattat. De lägger ner mycket tid på informationssökning vilket tyder på att de vill fatta välinformerade beslut. Dessa beslut grundas främst på information från nyheter, företags årsredovisningar samt trender i aktiepriset. Undersökningen visar även att dessa tre används i största grad tillsammans vilket tyder på att respondenterna inte baserar sina val på endast en informationskälla. Att aktiesparare på den svenska aktiemarknaden även investerar mindre då det uppstår oro på marknaden tyder på att investerare undviker risk. Detta visas även då respondenterna väljer att avvakta och hålla sig till de investeringsbeslut de redan fattat än att följa flocken då de enbart har en informationskälla att gå efter.
Behavioral finance enhances the importance to see the human as an entity. This is something that the classical financial theories ignore because they view the human as a rational being. But because the investors on the equity market get influence from their previous experience and information it is of importance to understand how the individuals act on the stock market before investment decisions. To answer that question a web-based questionnaire has been made where the sample consists of members from the Sveriges Aktiesparares riksförbund. The results from this study indicate that the majority of the sample on the Swedish equity market actively avoids risky situations where they can lose or regret a decision they have made. They spend much time on gathering information which implies that investors want to make informed decisions. These decisions are mostly based on media, financial statements and share price trends. The study also shows that these three are mostly used together which infer that the respondents do not use only one information source before making an investment decision. The study also displays that stock investors on the Swedish equity market invest much less when there are fluctuations in the market to avoid risk. This also shows when respondents choose to bide and keep the investment decisions he already made instead of following the flock.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.

Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls.

Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare.

Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.

Bakgrund: Hos svenska investerare finns ett ökat intresse för hållbara investeringar, således har även efterfrågan på att mäta bolags hållbarhetsarbete utifrån ESG-kriterier ökat. Forskning om vem, utifrån demografiska och socioekonomiska aspekter, som väljer att investera i aktier med ett ESG-betyg är begränsad. Tidigare forskning har främst studerat hållbart fondsparande genom enkätundersökningar. Syfte: Studien ämnar analysera huruvida skillnader i ESG-snitt i svenska SR- investerares aktieportföljer kan förklaras av demografiska och socioekonomiska skillnader. Därtill ämnar studien identifiera vilken demografisk grupp som har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Genomförande: Med hjälp av ett unikt data-set genomförs multivariata regressioner, vilket möjliggör en jämförelse av ESG-snitt i aktieportföljer för olika demografiska grupper. Genom frågeställningar diskuteras och jämförs resultaten med tidigare forskning. Slutsats: Studien finner att den svenska SR-investeraren med högst ESG-snitt i aktieportföljen är en äldre kvinna, med låg inkomst och boende i en storstad. Därtill finner studien att medelålders och äldre kvinnor, med låg inkomst samt boende i och utanför en storstad, har störst preferens för respektive beståndsdel av ESG. Därutöver finner studien både likheter och skillnader mellan dessa resultat och tidigare forskning.
Background: Swedish investors have an increased interest in sustainable investments, thus the demand for measuring companies’ sustainability work, based on ESG criteria, has increased. Research on who, based on demographic and socioeconomic aspects, that choose to invest in ESG shares is limited. Previous research has mainly studied sustainable fund savings through surveys. Purpose: The thesis aims to analyze whether differences in ESG mean in the stock portfolios of Swedish SR-investors can be explained by demographic and socioeconomic differences. Furthermore, the thesis aims to identify what demographic group has the highest preference for each sub group of ESG. Completion: Through a unique data set, we perform multivariate regressions, which enables a comparison of ESG means in stock portfolios of different demographic groups. Through research questions, we discuss and compare the results with previous research. Conclusion: The study finds that the Swedish SR-investor with the highest ESG mean in the stock portfolio is most likely an older woman, with low income and living in a larger city. Furthermore, the study finds that middle aged and older women, with low income and living in and outside a larger city, have the highest preference for each sub group of ESG. In addition, the study finds both similarities and differences between these results and previous research.

Syfte: Vilken effekt som publiceringar från media med dåliga ekonomiska tider har på aktiespararna på stockholmsbörsen samt undersöka om dessa nyheter påverkar aktiepriset på ett negativt eller positiv samt hur aktiesparare reagerar på ekonomiska indikationer samt om aktiespararens utbildningsnivå har någon effekt på om aktiespararen använder sig av media som beslutsunderlag i sin aktiehandel. Metod: Det är två undersökningar varav den ena är en kvantitativ enkätundersökning utan kvalitativa element. Den andra är ett stickprov på aktiekurser i samband med specifika artiklars publiceringsdatum. Slutsats: Utifrån de resultat som presenterats så går det att utläsa att aktiesparare sällan använder sig av media som beslutsunderlag när de handlar med aktier samt så finns inget negativt samband med de valda artiklarna och aktiekursen. Det fanns dock ett sammanband i det att aktiesparare med högra utbildning är mindre benägna att använda sig av media och dess indikationer som beslutsunderlag i deras handel med aktier. Fortsatt forskning: Det finns flera intressanta undersökningsfrågor kvar, bland annat så skulle undersökningen behövas göras på mer än ett område av media samt på flera olika områden av aktiemarknaden än dagligvaruhandeln. En annan intressant fråga är att enligt enkätundersökningen så är många aktiesparare högt utbildade inom ämnet men är fortfarande osäkra på deras effekt på aktiemarknaden när de handlar. Uppsatsens bidrag: Ett försök till att undersöka om media skapar sina egna självuppfyllande profetior i samband med att de publicerar nyheter med en negativ vinkling på det kommande ekonomiska klimatet. Enligt undersökningen så har inga tidningsartiklar någon märkbar effekt på aktiekursen.