Academic literature on the topic 'Aktiv lyssnare'

Om vi forskare i socialt arbete vill lyssna till människors berättelser om erfarenheter som tidigare inte uttryckts, utan snarare aktivt undertryckts, hur skall vi då gå till väga? Om vi vill förhålla oss öppet till en komplex och pluralistisk förståelse av kön, vilka konsekvenser bör det få för vår metod? I artikeln presenteras en intervjumetod som har vuxit fram ur ett behov av finna svar på dessa frågor. Den är särskilt utformad med tanke på studier om känsliga ämnen.

I dagsläget när studenter från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) ska genomföra en examensarbetspresentation ska det finnas aktiva lyssnare på plats. Aktiva lyssnare är andra studenter som också utför examensarbeten och som lyssnar på presentationen och ställer frågor. Detta är ett obligatoriskt moment som alla studenter genomför under sina examensarbeten. Problemet med detta moment är att det inte genomförs på ett smidigt sätt, för att få sitt deltagande godkänt får man en underskrift på ett papper av examinatorn på plats som bevis på delaktighet. Skulle detta papper tappas bort finns inga bevis på delaktighet. I detta examensarbete ska närvaroprocessen göras smidigare, både för studenter och för examinatorer, med hjälp av digitalisering. Som student ska det vara enkelt att ställa frågor till presentatören, dessa frågor kommer vara en del av grunden för närvarokontrollen. För examinatorer ska närvarokontrollen av aktiv lyssnare deltagandet förenklas. Med hjälp av lärplattformen Canvas, som KTH använder sig av, ska det bli lättare för examinatorer att ta närvaro på studenter. Studenter ska med hjälp av en gruppfunktion i Canvas kunna välja vilken presentation de vill delta i genom att gå med i en grupp som representerar en vald presentationen. Canvas har också en diskussionsfunktion som gör det möjligt för aktiva lyssnare att ställa sina frågor om presentationen, frågorna kommer sedan vara ett underlägg för närvaro och deltagande under presentationen. Canvas kan med sitt applikationsprogrammeringsgränssnitt användas med programmeringsspråket Ruby, vilket är tänkta ska användas, för att digitalisera och förenkla aktiv lyssnare processen. Detta projekt har tagit fram en process som endast använder Canvas för bevis på närvaro och delaktighet som aktiv lyssnare under en presentation. Som aktiv lyssnare behöver man endast gå med i en grupp som representerar en presentation och publicera en fråga i en diskussionstråd i gruppen för att få delmomentet godkänt. Med denna process behöver varken studenter eller examinatorer hantera osmidigt pappersarbete. Resultatet är fullt fungerande och har testats på en fiktiv Canvasdomän och skulle i teorin kunna användas på KTH.
In today’s degree project presentations at the Royal Institute of Technology (KTH), there must be active listeners on site. Active listeners are other students who are also doing degree projects. They listen to the presentation and ask questions to the presenter. This is a mandatory assignment for every degree project student. The problem with this assignment is that the process of getting once attendance approved is implemented in an old-fashioned way, a signature from the examiner on site on a piece of paper is the only proof of participation. If the piece of paper is lost a student has no proof of participation. In this thesis the attendance process for active listeners will be improved both for students and examiners with the help of digitalization. As a student it should be easy to ask your questions to the presenter, these questions will then be a part of the attendance. As an examiner the attendance and active listening participation will be made easier to document and record. With the help of the learning management system Canvas, which KTH uses, attendance control for examiners will be made easier. Students will with the help of a group function in Canvas be able to choose which presentation they want to attend to by joining a group which represents a chosen presentation. With the help of a discussion function in Canvas, active listeners will post their questions to the presenter, the questions will then be used as a proof of attendance and participation during the presentation. With its application programming interface, Canvas can be used with the programming language Ruby, which is intended to be used to digitalize and simplify the active listening process. This project has developed a process that only uses Canvas for proof of presence and participation as an active listener. As an active listener, you only need to join a group representing a presentation and post a question in a discussion thread in said group to pass the assignment. With this process neither students nor examiners need to handle clumsy paperwork. The results are fully functional and have been tested against a custom Canvas domain and could in theory be used at KTH.

Titel: Har chefer slutat lyssna? – en studie om kommunikationstillfredsställelse och chefers aktiva lyssnande. Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi. Författare: Michel Barjakob, Mathias Johansson. Handledare: Kristina Mickelsson, Pär Vilhelmson. Datum: 2016 - januari Syfte: I denna studie vill vi söka en djupare förståelse för chefers aktiva lyssnande och hur det formar medarbetarnas kommunikationstillfredsställelse. Metod: Då studiens syfte är att skapa en djupare förståelse i chefers aktiva lyssnande så har vi utfört en kvalitativ forskning. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio anställda från en ledande elektronikkedja i Gävle. Materialet har analyserats genom tematisering och presenterats med resultaten. Resultat & slutsats: Studien visar att chefer bör ha en tillräckligt hög kommunikationskompetens för att veta när ett aktivt lyssnande ska tillämpas eller ej. Chefers kommunikationskompetens formar de anställdas kommunikations-tillfredsställelse samtidigt som det framkommit att chefer inte är medvetna om det aktiva lyssnandet i tillräcklig utsträckning. Förslag till vidare forskning: Studien har varit djupgående med sin kvalitativa forskning och ligger som grund till vårt förslag till vidare forskning. Deltagarna i denna studie har efterfrågat en uppföljning av det aktiva lyssnandet. Ett ytterligare förslag till vidare forskning är en undersökning efter det aktiva lyssnandets avspegling på företagsresultat. Uppsattsens bidrag: Bidraget till studiens målgrupp syftar till det tomrum som lokaliserats samt besvarats. En teoretisk modell har skapats med hjälp av tidigare forskning som kartlägger begrepp inom kommunikation och tillfredsställelse. Det praktiska bidraget syftar till chefer då kunskap inom aktivt lyssnande kan hjälpa chefer att kommunicera med sina medarbetare. Nyckelord: kommunikationskompetens, aktivt lyssnande, kommunikationstillfredsställelse, arbetstillfredsställelse, forma.
Title: Har chefer slutat lyssna? – en studie om kommunikationstillfredsställelse och chefers aktiva lyssnande. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Michel Barjakob, Mathias Johansson. Supervisor: Kristina Mickelsson, Pär Vilhelmson. Date: 2016 – january Aim: In this study we aim to create a deeper understanding in supervisors active listening and how it shapes employees communication satisfaction. Method: Due to the aim of the study, which is to create a deeper understanding in supervisors active listening, we have conducted a qualitative research. Data has been gathered through semi-structured interviews with ten employees from a leading electronic store and was conducted in Gävle.  Result & conclusions: The study show that supervisors must possess enough communication competence to know when active listening should be used. Supervisors communication competence shapes the employees communication satisfaction meanwhile most supervisors lack knowledge in active listening. Suggestions for future research: Our suggestions for future research are based on this study’s qualitative research. The participants have requested a follow-up of the active listening. A further recommendation for further research is to examine the impact active listening has on company results. Contribution of the thesis: The study contributes by filling the gap we found in our research area. A theoretical model was developed based on previous research, which helped find and localize communication and satisfaction and its components. The practical contribution is aimed towards supervisors hoping to receive knowledge in active listening to help them communicate with their co-workers. Key words: communication competence, active listening, communication satisfaction, job satisfaction, shape.

Strömmande musik över internet är nu vanligt att använda i Sverige. Denna medieteknologiska förändring har medfört att olika betalningsmodeller för att lyssna på inspelad musik har vuxit fram. Tidigare forskning om användning av inspelad musik och olika lyssningssätt i form av aktiv och passiv lyssning ger mig skäl att anta att grupper av lyssnare lyssnar på musik med olika motiv. Syftet är att med en webbenkätundersökning jämföra vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik för att bidra med kunskap om sambanden mellan betalningsvilja, lyssningssätt och musikformat. Frågeställningen är: Finns det någon skillnad mellan vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik? Resultatet visar att betalningsviljan för att lyssna på inspelad musik är större hos musikartister än vanliga lyssnare. Båda grupperna använder strömmad musik mest, men betalningsviljan är större för fysiska format. Musikartister lyssnar aktivt till skillnad mot vanliga lyssnare som lyssnar passivt.

Syftet med studien var att visa hur SPA-managers upplever coaching på distans. Fokus ligger på att se hur bra coaching kan leda till en bättre fungerande organisation. Studiens informanter bestod av fem personer, fyra SPA-managers som befinner sig i olika delar av världen och en coachande konsult som befinner sig i Sverige. Resultatet visar att distanscoaching fungerar bra och upplevs som mycket positivt. Det största problemet med distanscoaching är dock just distansen, då konsult och klient tillsammans skapat en bra och ömsesidig relation, som bidrar till att de vill kunna träffas oftare. Resultatet visar också att det finns problem mellan konsulten och SPA-managers chefer, vilka inte helt och hållet arbetar på samma sätt eller mot samma mål, vari konflikter kan uppstå. Diskussionen förespråkar att konsulter och klienter bör arbeta mer med att sätta upp mål såväl på organisationsnivå som på individnivå. Diskussionen föreslår även att konsulten kan arbeta med fem generella steg som finns inom coachingprocessen vilket kan stärka klienternas känsla av coaching då de ibland uppfattar coachingen som handledning/vägledning.

Syfte: Tidigare forskning visar att AEL har påverkan på en säljares prestationer och ger bättre kundrelationer. Syftet med denna studie är att mäta säljares självupplevda förmåga att använda sig av AEL under ett kundmöte och analysera sambandet mellan AEL och deras kön, ålder, erfarenhet samt bruttolön i en kunskapsintensiv bransch. Metod: Studien har tillämpat kvantitativ metod och har ur teorin deducerat hypoteser för att undersöka samband. För datainsamlingen har en sluten webbenkät genomförts. Data har analyserats via korrelationsanalyser i SPSS för att sedan redovisas i tabeller och figurer. Resultat & slutsats: Studien visar inte på några samband mellan AEL och lön, ålder samt erfarenhet. Däremot finns det svaga positiva samband mellan AEL och kvinnliga mäklare. Studien visade på samband i frågorna som motsvarar responding och bruttolön, ålder, erfarenhet och kön. Förslag till fortsatt forskning: En självskattad enkät har den begränsningen att respondenten kan underskatta respektive överskatta frågor som framför allt berör attityder. När vi inte kan finna några direkta samband vore det intressant att ur ett kundperspektiv undersöka hur de uppfattar mäklaren. Studien visade på samband i frågorna som motsvarar responding och bruttolön, ålder, erfarenhet och kön. Detta gör att framtida forskning bör fokusera på hur mäklare svarar när de lyssnar och hur kunderna uppfattar att säljaren visar empati. Uppsatsens bidrag: Det visar att AEL inte har ett absolut samband med hur bra en säljare presterar. Ålder och erfarenhet är inte några faktorer som visar på några samband. Det enda som överensstämmer med tidigare forskning är att kvinnor är bättre på att använda sig av AEL. Det praktiska bidraget är en vägledning för chefer hur de skall resonera vid rekrytering och utbildning av personal. Utbildningen måste vara mer verklighetstrogen.
Aim: Previous research shows that AEL impacts a salesperson's performance and provides better customer relationships. The purpose of this study is to measure the salesperson's self-perceived ability to use AEL during client meetings and analyze the relationship between AEL and gender, age, experience, and salary in knowledge-intensive trades. Method: The study applies quantitative methods and theory deduced hypotheses to investigate relationships. A closed web survey was conducted for data collection. Data was analyzed using correlation analysis in SPSS and then presented in tables and figures. Result & Conclusions: The study does not show a relationship between AEL and salary, age or experience. However, there is a weak positive correlation between AEL and female brokers. The study showed a correlation between questions related to responding with salary, age, experience, and gender. Suggestions for future research: One limitation of a self-rated questionnaire is that the respondent may underestimate or overestimate issues that particularly affect attitudes.  It would be interesting from a customer perspective to examine how they perceive the broker in cases where we did not find a direct connection. The study showed a correlation between questions related to responding with salary, age, experience, and gender. This means that future research should focus on how the broker responds when they are listening to the customers and how customers perceive empathy. Contribution of the thesis: We conclude that AEL does not have an absolute connection with how successfully a salesperson is performing. Age and experience are not correlated. The only factor consistent with previous research is that women are better users of AEL. This practical guide managers when discussing the recruitment and training of personnel. Training must be more realistic.

Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktsjuksköterskor och barnmorskor, arbetar självständigt. De behöver ofta göra avancerade bedömningar och fatta snabba beslut utan tillgång till läkare. Syftet med examensarbetet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att delta i professionell handledning. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats med en konventionell kvalitativ innehållanalys. För att uppnå ett brett urval kontaktades verksamheter inom intensivvård, akutsjukvård, ambulans-och psykiatrivård samt även verksamhetsansvariga inom den kommunala vården. Professionell handledning visade sig bara vara aktuellt inom psykiatrisk vård och till viss del inom kommunal vård och omsorg. Åtta intervjuer utfördes som analyserades och resultaten presenteras i fyra kategorier. Dessa är: handledning ökar vårdkvaliteten, kompetensutveckling genom professionell handledning, reflektion och bekräftelse samt handledarens roll. Sjuksköterskan anser att handledning i grupp är ett öppet forum där det finns möjlighet att både lära sig från andra människor och tillsammans hitta en lösning. De kan i handledningsgruppen stödja varandra på ett sätt som underlättar för dem att gå vidare och möta problemen i arbetet. Studien visar fynd på att professionell handledning minskar stress och utbrändhet hos sjuksköterskor.
Program: Fristående kurs

Bakgrund: Kommunikation innebär en relation mellan en sändare och en mottagare samt ett möte på en jämlik nivå. Att lyssna aktivt är en grundläggande kunskap inom omvårdnad och lyssnandet leder till att sedan kunna kommunicera effektivt. Vårdprofessioner kommunicerar på varierande sätt, har olika mål med kommunikationen samt att det finns flera samtalstekniker. Ett hinder i kommunikationen beskrivs som avsaknad av ett gemensamt språk eller att tolk används till hjälp. Syfte: Att belysa kommunikation, samtalet och lyssnandet i mötet mellan patient och vårdare i vårdmiljö. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Resultat: Indelades i tre olika kategorier: Tala är silver, Tiga är guld och Att inte förstå varandra. God kommunikation ledde till trygghet och följsamhet hos patienter. Patient-centrerad kommunikation stimulerade empowerment och gav bättre hälsa. Samtal som redskap var det viktigaste redskapet och krävde träning för att utföras. Aktivt lyssnande ledde till nöjdare patienter, färre återbesök och en ökad tillfredställelse hos patienten. Att avbryta eller leda samtalet ledde till ineffektiv kommunikation. Hinder i kommunikationen kunde äventyra patientsäkerheten samt öka patientens lidande. Med tolk kunde de kulturella skillnaderna försvåras, men även att vara tre i en vårdrelation kunde leda till missförstånd. Slutsats: Kommunikation var basen i vårdmötet. Tala var silver men att tiga var guld.
Background: Communication is a relationship between a transmitter and receiver, and a meeting on an equal level. Active listening is a basic knowledge in nursing and listening leading to communicate effectively. Health care professionals communicate in different ways have different goals with communication and that there is several conversations techniques. One obstacle in communication is described as the absence of a common language or interpreter is used to help. Aim: Highlighting communication, conversation and listening in the meeting between patient and caregiver in the healthcare environment. Method: A descriptive literature-review. Result: Divided into three categories: Speech is silver, silence is golden, and Not understanding each other. Good communication led to patients felt safe and adherence. Patient-centered communication stimulated empowerment and provided better health. Conversation as a gear was the main tool and required training to be performed. Active listening led to more satisfied patients, fewer return visits and increased patient satisfaction. To interrupt or lead the conversation leads to ineffective communication. Barriers in communication could jeopardize patient safety and increase patient suffering. With an interpreter could be the cultural aspects complicate but also to be three in a health care relationship could lead to misunderstanding. Conclusion: Communication was the basis of health meeting. Speech was silver but silence was golden.

Då vi skribenter tagit del av PISA-undersökningar vilka visar att elevers läsförståelse de senaste åren sjunkit vill vidärför ta reda på hur verksamma lärare inom årskurs F-3 arbetar med högläsning. Vårt intresse för högläsning väcktes under våra verksamhetsförlagda arbetsplatsutbildningar (VFU), egna erfarenheter och upplevelser. Detta examensarbete bygger på teorier från det sociokulturella perspektivet där teorin utgår från socialt samspel samt från dialogismen som lyfter fram dialogens betydelse. Vår studie visar hur högläsning används av verksamma lärare inom årskurs F-3. Studien utgår från enkätundersökningar, fyra ostrukturerade intervjuer och fyra ostrukturerade observationer som analyseras med hjälp av den fenomenografiska analysmetoden. En femte intervju genomfördes över mail då läraren inte använde högläsning som undervisningsmetod och därför var observation ogenomförbar. Alla som har deltagit i vår studie undervisar i årskurs F-3. Resultatet av vår studie visar att majoriteten av alla som deltagit använder högläsning som undervisningsmetod samt har en positiv syn på högläsning. Antalet tillfällen i veckan samt tidsåtgång skiljer sig åt mellan de olika informanterna. Huruvida informanterna tillåter respektive inte tillåter sidoaktiviteter skiljer sig även detta åt. Alla informanter har sina egna sätt att få eleverna att aktivt lyssna, men majoriteten använder olika röstlägen och gester under högläsning. Forskning visar att högläsning stärker elevernas språkutveckling, eleverna får ett ökat ordförråd samt en ökad ordförståelse. Eleverna lär sig olika texters uppbyggnad, skillnaden på tal-och skriftspråk samt att eleverna får en förståelse för att alla individer är olika.