Dissertations / Theses on the topic 'Aktivt kol'

Sundets avloppsreningsverk (ARV) i Växjö har fått bidrag för att genomföra en förstudie och pilotstudier för avancerad avloppsvattenrening och en av teknikerna som undersöks är aktivt kol. Användning av aktivt kol kan skapa miljöpåverkan främst på grund av energiåtgången vid tillverkning av aktivt kol. Använt aktivt kol kan återaktiveras genom regenerering för att få tillbaka dess aktiva egenskaper, då föroreningarna på använt aktivt kol destrueras. Det finns olika metoder att regenerera aktivt kol, bland annat termisk, kemisk, fotokatalytisk, elektrokemisk och biologisk regenerering. Syftet med denna studie är att analysera och beskriva de fem nämnda regenereringsmetoderna av granulerat aktivt kol (GAK) för eventuell användning vid Sundet. Resultatet tyder på att termisk regenerering har störst möjlighet att tillämpas i verkligheten bland dessa metoder eftersom termisk regenerering är mest utvecklad till att regenerera GAK i stora mängder. Metoden har även hög regenereringseffektivitet (RE). För Sundets ARV i Växjö kan termisk regenerering vara lovande eftersom förutsättningar (CO2 och ånga) som behövs för termisk regenerering finns. Mängden aktivt kol som behövs för Sundet uppskattas till 200 ton och det räcker ungefär i 1,5 år. En första grov och förenklad kostnadsuppskattning tyder på att en lokal regenerering vid Sundets ARV kan ha ekonomiska fördelar och bör undersökas vidare.

Kommunala avloppsreningsverk har många industrier och andra verksamheter påkopplade till anläggningarna, där utsläppen till en del skiljer sig från det typiska avloppsvattnet från hushållen. Därmed lägger Stockholm Vatten AB mycket tid på att spåra farliga kemikalieutsläpp på det kommunala avloppsnätet, vilka kan slå ut reningsverkets biologiska processer eller att vattenlevande organismer i sjöar och vattendrag påverkas negativt. Stockholm Vatten har nu ökat sitt intresse för utsläpp i samband med hårvård. Genom en tidigare studie från Stockholm Vatten har det visat sig att utsläpp av hårfärger från frisörer, med aromatisk molekylstruktur, i många fall är giftiga med avseende på vattenlevande organismer. Hårfärger som släpps ut har formen av aromatiska joner, opolära och polära aromatiska molekyler. Gemensamt för dessa är att de konstrueras utifrån aromatiska molekyler, vilka kopplas ihop i många olika storlekar och strukturer. År 2011 var de årliga utsläppen av färgämnen i hårfärgningsmedel, från frisörersalonger i Sverige, grovt uppskattade till ungefär 825-840 ton räknat som torrsubstans. En grov uppskattning har visat att en enskild hårfärgning i värsta fall kan medföra ett utsläpp på 9 gram färgämne, 72 gram tensid och 3 gram schampo. Färgämnena i processvattnet från en frisörsalong utgörs av cirka 80-90% opolära och polära aromatiska färgmolekyler. Kunskapen om kemikaliernas akvatiska påverkan är mycket begränsad, men tydliga indikationer finns att dessa är giftiga för vattenlevande organismer. I detta examensarbete har flera olika reningsmetoder undersökts. Detta för att se vilka av dessa som kan användas i verksamheten vid en frisörsalong för att reducera utsläppen av aromatiska hårfärgningsämnen. Metoder som undersökts genom en inledande litteraturstudie har varit; aktivt kol adsorption, nanofiltrering, koagulation, jonbyte, kemisk oxidation med hjälp av ozon, hypoklorit eller Fentons reagent, fotokatalys (med katalysator), nedbrytning med hjälp av svampar, elektrokoagulation, elektrokemisk reduktion och elektrokemisk oxidation. Av dessa valdes tre ut: aktivt kol adsorption, ozonbehandling och nanofiltrering, eftersom att dessa tre hade bäst tekniska, ekonomiska och miljömässiga förutsättningar för användning vid en frisörsalong. För att utvärdera de verkliga förutsättningarna för reningsutrustningen kontaktades leverantörer på den svenska marknaden. Beräkningar visar att nanofiltrering inte är ekonomiskt möjlig att använda på grund av extremt höga destruktionskostnader för uppkommet koncentrat. Aktivt kol adsorption har mycket hög kostnad i form av kolförbrukning och kostsam koldestruktion. Ozonbehandling belastas av mycket hög investeringskostnad och medelhög elförbrukning. Aktivt kol adsorption kan nå en avfärgning upp till 75 %, medan ozonbehandling kan nå ca 99 % avfärgning. Grundpelaren i detta examensarbete har varit att genomföra en teknisk, ekonomisk och miljömässig utvärdering som underlag vid val av reningsmetod. Vill frisörer ge sin produktion en miljöanpassad profil skall ozonbehandling väljas men en billigare lösning är adsorption på aktivt kol. För en större frisörsalong är ozonbehandling en ekonomisk men också miljömässigt bra lösning. Det kan även vara en god idé att en större ozonanläggning inhandlas av fler frisörsalonger. Detta leder då till mindre kostnader per frisör.
Municipal sewage treatment plants have many industries and other businesses connected to the facility, which discharges are quite different in comparison to the typical waste water from households. Stockholm Vatten AB has spent great time tracking hazardous chemical spills to the municipal sewer system, which can disrupt the treatment plant's biological processes, or that can adversely affect the aquatic life in lakes and streams. Stockholm Vatten has recently increased its interest in the emissions associated with hair care. In a previous study from Stockholm Vatten it has been shown that emissions of hair dyes from hairdressers, in many cases are toxic for aquatic organisms. Hair dyes contains substances with aromatic molecular structure and are emitted in the form of aromatic ions, nonpolar and polar aromatic molecules. In 2011 the annual discharge of colorants in hair dyes, from hairdressing salons in Sweden was roughly estimated to be about 825-840 tons (dry solids). A rough estimate has shown that a single hair coloring in the worst cases can be up to 9 grams of dye, 72 grams of surfactant and 3 grams of shampoo. The dyes from hair salons contain about 80-90% nonpolar and polar aromatic dye molecules. The knowledge about environmental impact caused by dyes on aquatic organisms is very limited, but there are clear indications that these substances are toxic to aquatic organisms. In this thesis, several different treatment methods have been examined, in order to see which of these could be used to reduce emissions of aromatic hair dye substances directly at the hair salon. Methods that has been examined through literature review are; adsorption on activated carbon, nanomembrane filtration, coagulation, ion exchange, chemical oxidation using ozone, hypochlorite or Fenton's reagent, photocatalysis (with catalyst), biological treatment using fungi, electrocoagulation, electrochemical reduction and electrochemical oxidation. Three methods were selected: activated carbon adsorption, ozone treatment and nanomembrane filtration, because these three has the best technical, economic and environmental conditions for the hair salon. To evaluate the actual conditions of the purification equipment a couple of suppliers on the Swedish market was contacted. This resulted in that nanofiltration could be excluded because of extremely high cost for disposal of the resulting concentrate. Activated carbon adsorption has a high cost in terms of carbon consumption and costly carbon destruction. Ozonation has very high investment cost but a moderate power consumption. Activated carbon adsorptioncan achieve a decolorisation up to 75%, while ozone can reach approximately 99 % decolorisation. The centerpiece of this thesis has been to perform a technical, economic and environmental evaluation of suitable purification methods. If hairdressers want to give their production a sound environmental profile, they should select ozonation but selecting adsorption on activated carbon is a cheaper solution. It can also be a good solution that several hair salons jointly purchase a larger ozonation facility. This would lead to less cost per hairdresser.

Avloppsreningsverk (ARV) utgör en viktig del som spridningsväg för utsläpp av organiska mikroföroreningar, som per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) och läkemedelssubstanser, från samhället till den akvatiska miljön. Befintliga reningssteg vid ARV reducerar mikroföroreningar dåligt varav denna studie syftade till att jämföra reduktionseffektiviteten av 5 olika granulära aktiva kol (GAK) och en anjonbytare (AIX) för att välja ut det material som är mest lämpat för vidare undersökningar i pilotskala inför installation ett avancerat reningssteg i Kungsängsverkets ARV i Uppsala. GAK (Filtrasorb 400, Cyclecarb 401, Brennsorb 1240, Aquasorb 5000 och Aquasorb 2000) utvärderades för avskiljning av 13 PFAS-ämnen i ett inledande bägarförsök genom placering i avloppsvatten från Kungsängsverket i 8 h. Cyclecarb 401 var mest effektivt vid avskiljning av PFAS där reduktionsgraden för PFAS-11 (85 %) och PFOS (90 %) var 35 % och 40 % högre än för det minst effektiva GAK Brennsorb 1240. Cyclecarb 401, Brennsorb 1240 och AIX Purolite 694E undersöktes i ett andra bägarförsök enligt en liknande metod, men utvärderades med avseende på avskiljning av 12 PFAS och 18 läkemedelssubstanser över 48 h. Resultatet för PFAS var likvärdigt för GAK, men AIX visades nå samma reduktionsgrad av PFAS som Cyclecarb 401 och detta skedde snabbare. Efter 48 h var reduktionen med GAK högst för läkemedelssubstanser (91-99 %) och med AIX för PFAS (78 %). Samtliga adsorbenter tillfördes även till kolonner, där Purolite 694E även seriekopplades efter Cyclecarb 401, med ett kontinuerligt flöde av avloppsvatten motsvarande 5 min kontakttid (EBCT). Även om duplikatprover togs varje vecka genomfördes inom ramen för detta examensarbete analyser för de prover tagna en timme (12 bäddvolymer), 2 veckor (4000 bäddvolymer) och 7 veckor (14 000 bäddvolymer) efter start för 12 PFAS och 18 läkemedelssubstanser. Purolite 694E reducerade PFAS bäst, 40-50 % bättre än GAK, följt av negativt laddade läkemedelssubstanser och adsorptionen för dessa ämnen var bättre över tid än för GAK. Seriekoppling av AIX efter GAK förbättrade reduktionsgraden över tid för främst PFAS (30 % ökning vid 14 000 bäddvolymer). Även för läkemedelssubstanser med negativ laddning som adsorberades väl av AIX. Adsorptionen till AIX gynnades mest av substanser med negativa laddning. Adsorptionen till samtliga adsorbenter gynnades av PFAS med en sulfonatgrupp, en lägre syrakonstant, en högre fördelningskonstant mellan oktanol och vatten samt en längre kolkedja. En seriekoppling av AIX efter GAK är främst intressant för förbättrad avkiljning av diklofenak och PFOS vid Kungsängsverket, men även avskiljning av andra PFAS och negativt laddade läkemedelssubstanser kan förbättras. Andra ämnen adsorberades väl av GAK där Cyclecarb 401 i samtliga försök visats mest effektiv. De analyserade provpunkterna för kolonnförsöket var för få varav en kommande noggrannare undersökning över hela försökets genomförande kommer påvisa livslängderna för varje adsorbent vid EBCT 5 min. EBCT var kort varav efterföljande försök bör undersöka avskiljningens effektivitet för Kungsängsverket vid längre EBCT.
Waste water treatment plants (WWTPs) constitute an important role in releasing organic micropollutants, such as per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) and pharmaceuticals, from the society into the aquatic environment. Reduction of them in existing treatment methods in WWTPs is insufficient which is why the aim of this study was to examine the reduction efficiency for 5 granular activated carbons (GAC) and an anion exchange resin (AIX) and choose the adsorbent most suited for further studies in pilot scale before an advanced treatment step is built to Kungsängsverket WWTP in Uppsala.  GAC (Filtrasorb 400, Cyclecarb 401, Brennsorb 1240, Aquasorb 5000 and Aquasorb 2000) were evaluated for 13 PFAS compounds in an initial batch experiment using wastewater from Kungsängsverket during 8 h. Cyclecarb 401 had the highest removal efficiency for PFAS where the reduction grade for PFAS-11 (85 %) and PFOS (90 %) was 35 % and 40 % higher than for the least efficient GAC Brennsorb 1240. Cyclecarb 401, Brennsorb 1240 and the AIX Purolite 694E were evaluated in a second batch experiment through a similar method, analyzed for 12 PFAS and 18 pharmaceuticals over 48 h. The results for PFAS were similar for GAC, but AIX reached the same reduction grade for PFAS as Cyclecarb 401 which also happened faster. After 48 h reduction with GAC was best for pharmaceuticals (91-99 %) and with AIX for PFAS (78 %). Finally, these adsorbents were placed in individual columns, where Cyclecarb 401 was connected to an additional column with Purolite 694E, with a continuous flow of wastewater with an empty bed contact time (EBCT) of 5 min. Even though duplicate samples were taken each week analysis was performed for samples taken an hour (12 bed volumes), 2 weeks (4000 bed volumes) and 7 weeks after start (14 000 bed volumes) for 12 PFAS and 18 pharmaceuticals. Purolite 694E reduced PFAS the best, 40-50 % better than GAC, followed by negatively charged pharmaceuticals and adsorption for these compounds was better over time than with GAC. AIX after GAC increased reduction grade over time primarily for PFAS (30 % improvement after 14 000 bed volumes) but also for pharmaceuticals well adsorbed by AIX. Adsorption to AIX was mainly improved with a negative charge of the compound. Adsorption to adsorbents was favored for PFAS containing a sulfonate group, compounds with a lower acid dissociation constant, a higher octanol-water partition coefficient and a longer carbon chain. Implementation of AIX after GAC would be of interest for Kungsängsverket mainly due to the improved removal of diclofenac and PFOS, but also if removal of other PFAS and pharmaceuticals will become prioritized. Other compounds were removed by GAC well where Cyclecarb 401 was most effective in all experiments. The analyzed samples for the column experiment were too few which is why a more comprehensive study of all samples over the whole experiment period will be able to determine the life length of each adsorbent for EBCT 5 min. EBCT was short which is why further experiments need to examine the reduction efficiency for Kungsängsverket at a longer EBCT.

Närvaron av PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) i miljön och i vårt dricksvatten blir alltmer uppmärksammad i Sverige och världen. Denna undersökning gick dels ut på att undersöka föroreningssituationen av bland annat PFAS på brandövningsplatsen i Vetlanda enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden (MIFO) fas 2 och utfördes av Njudung Energi på uppdrag av Höglandets räddningstjänstförbund och Vetlanda kommun. En andra del utgjordes av ett laborationsförsök där reningskapaciteten för PFAS med fyra olika adsorbenter jämfördes. Vetlanda brandövningsplats påvisade kraftigt förhöjda halter PFOS (perfluoroktansulfonsyra) och ∑PFAS11 i grundvatten (8,9 µg/l och 27,2 µg/l respektive) och i jord (0,82 mg/kg TS PFOS). Halten PFOS i grundvatten var över 45 ng/l och i jord översteg halten 0,02 mg/kg TS som är SGI:s preliminära riktvärden för PFOS (Pettersson et al. 2015). I ytvattenrecipienten var halten PFOS över det rekommenderade årsmedelvärdet enligt EU:s miljökvalitetsnorm för inlandsvatten (65 ng/l). Ytvattenrecipienten anses särskild skyddsvärd då den mynnar ut i Emån, som har höga naturvärden och används som vattentäkt. Halten koppar och bly i jord översteg Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (200 mg/kg TS och 400 mg/kg TS respektive). Objektet Vetlanda brandövningsplats bedöms utgöra riskklass 1 enligt MIFO fas 2, vilket innebär en mycket stor risk. Som åtgärd föreslås grundvattenpumpning och behandling för att åtgärda föroreningsnivån med avseende på PFAS i grundvattnet, fortsatt provtagning för att avgränsa föroreningen i jord samt schaktsanering av de förorenade jordmassorna för att förhindra fortsatt urlakning till grundvattnet. I laborationsförsöket jämfördes de två konventionella filtermaterialen granulärt aktivt kol (GAC) och jonbytarmassa (AE) med grillkol och torv, två relativt billiga material. Labbförsöket utfördes som ett kolonnförsök med varierande pH-värden samt som ett försök med förlängd exponeringstid. Resultatet visar att AE och torv gynnas av ett sänkt pH-värde och av en förlängd exponeringstid. GAC uppvisade bäst reningsgrad under samtliga försök, med fullständig adsorption av PFOS och ∑PFAS11 för kolonnförsöken. Torv avlägsnade 65% PFOS vid 10 dagars exponeringstid och grillkol avlägsnade omkring 50% PFOS i kolonnförsöken. Försöket innehåller endast ett fåtal provtagningspunkter och ytterligare studier med grillkol och torv krävs för att fastställa deras eventuella potential som adsorbenter för att rena PFAS i grundvatten.

På Norrvattens reningsverk, Görvälnverket, produceras dricksvatten genom rening av råvatten från Östra Mälaren. Dricksvattenverket ligger i direkt anslutning till Mälaren, vilket är bra då vattnet inte behöver transporteras för att renas. Mälaren är Sveriges största dricksvattentäkt, men den är också mycket trafikerad av både fartyg och fritidsbåtar. På grund av all trafik finns det en risk att det sker oljeutsläpp om en olycka skulle ske. Oljeprodukter kan ge vattnet en motbjudande lukt. Detta gör att det producerade dricksvattnet enligt Livsmedelsverket anses som otjänligt, dvs. det bör inte användas som dricksvatten. Därför ville Norrvatten kartlägga vilka marina bränslen som används idag men också undersöka hur mycket pulveriserat aktivt kol (PAK) som krävs för att rena vattnet från bränslelukt. Detta för att vara beredda vid ett eventuellt utsläpp och då kunna tillsätta rätt mängd PAK. Detta undersöktes både genom en litteraturstudie och småskaliga laboratorieförsök där lukttröskel och rening med PAK undersöktes. Försöken analyserades med hjälp av luktanalyser, som utfördes av Görvälnverkets laboratoriepersonal. En litteraturstudie visade att de vanligaste marina bränslena idag för fritidsbåtar och fartyg är bensin respektive marin gasolja (MGO). Det är dessa två bränslen som använts vid försöken med pulveriserat aktivt kol. Planen från början var även att hybridolja skulle undersökas, men eftersom den betedde sig annorlunda i vatten jämfört med de övriga bränslena uteslöts den från vidare försök. Lukttröskelförsöket som gjordes för MGO visade att alla prov antingen luktade eller inte luktade så därför kunde ingen lukttröskel anges. Resultatet för vatten förorenat av bensin med en koncentration på 200 μg/l visade att det krävs 30 mg PAK/l för att eliminera bränslelukten från vattnet. Koncentrationen på 200 μg/l användes då det anses vara den högsta halt som skulle kunna nå Görvälnverket vid ett eventuellt oljeutsläpp. Dessvärre gav reningsförsöken med MGO inget konkret resultat. Detta eftersom lösligheten för MGO var felaktigt antagen och därför var koncentration av MGO löst i vatten okänd. De koncentrationer som undersöktes var därför total mängd tillsatt MGO i vattnet. Den slutsats som ändå kan dras från reningsförsöken med MGO är att PAK fungerar bra för att reducera bränslelukt, men att det krävs ytterligare försök. Det resultat man kan utgå från vid fortsatta undersökningar är att det krävs mer än 40 mg PAK/l för att rena förorenat vatten med en koncentration på 4 360 μg MGO/l samt mer än 60 mg PAK/l vid en koncentration på 8 720 μg MGO/l.
At Norrvatten’s treatment plant, Görvälnverket, drinking water is produced by purification of water from Mälaren. Mälaren is Sweden's largest source of drinking water, but it’s also heavily trafficked by commercial ships as well as private boats. Due to all traffic, there is a risk that oil spills will occur in the event of an accident. Oil products can give the water disgusting odor. This, according to Livsmedelsverket makes the produced drinking water unfit to be used as drinking water. Therefore, Norrvatten wanted to identify which marine fuels that are used today, but also to investigate how much powdered activated carbon (PAC) is needed to purify the water from fuel odor. This was investigated through a literature study and additional laboratory scale experiments where the relation between the odor threshold and the purification with PAC was investigated. The laboratory experiments were analyzed by using odor analyzes, where lab staff at the Görvälnverket smelled the samples and indicated how each individual sample smelled. Through the literature study it was found that the most common marine fuels today for private boats and commercial ships are gasoline and marine gas oil (MGO). These are the two fuels used in the experiments with powdered activated carbon. The plan was also to investigate hybrid oil. But since it behaved differently in water compared to the other fuels, it was excluded from further experiments. The odor threshold experiment made for MGO unfortunately showed that all samples either smelled or did not smell. Hence, no odor threshold could be specified. For water contaminated with gasoline at a concentration of 200 μg/L, 30 mg of PAC/L was required to eliminate the fuel odor from the water. The concentration of 200 μg/L was used since it is considered to be the highest level that may reach the Görvälnverket in the event of an oil spill. Unfortunately, the purification attempts with MGO produced no actual results. This was because the solubility of MGO was incorrectly assumed and therefore the concentration of MGO dissolved in water could not be obtained. The concentrations investigated were therefore the total amount of MGO added to the water. The conclusion that can still be drawn from the purification attempts with MGO is that PAC works well to reduce fuel odor. A result that can be the basis for future studies is that more than 40 mg PAC/L is required to purify contaminated water with a concentration of 4 360 μg MGO/L and more than 60 mg PAC/L at a concentration of 8 720 μg MGO/L.

Stora mängder receptbelagda- och receptfria läkemedel brukas årligen. Farmaceutiska föreningar såsom exempelvis preventivmedel, antibiotikum och smärtstillande läkemedel når reningsverk via urin och fekalier. Traditionella reningsverk saknar förmågan att helt reducera dessa föreningar och de släpps ut via det utgående vattnet till en recipient där de kan medföra en negativ påverkan i miljön. Duvbackens reningsverk i Gävle har en traditionell uppbyggnad och det behandlade spillvattnet släpps ut i Inre Fjärden. Syftet med denna studie är att utifrån Duvbackens avloppsreningsverks förhållanden föreslå en rekommenderad kompletterande reningsmetod för att reducera läkemedelsrester ifrån spillvattnet.   För att kunna föreslå en kompletterande reningsmetod har en provtagning efter läkemedelssubstanser på det inkommande och det utgående spillvattnet genomförts i Duvbackens reningsverk. Detta för att se vilka substanser reningsverket reducerar och vilka som släpps ut i Inre Fjärden.  En litteraturstudie har genomförts där aktivt kol och ozons reduktionsförmåga av läkemedelsrester granskats, samt vart i reningsverket de bör implementeras. Kostnader av aktivt kol och ozon har ställs i förhållande till varandra genom en ekonomisk undersökning.   Duvbackens reningsverk är dimensionerat för 100 000 personekvivalenter och är beläget mellan stadsdelarna Brynäs och Bomhus i Gävle. Reningsverket använder sig av mekanisk, biologisk och vid behov kemisk rening. Resultaten från provtagningen visade att av de 22 läkemedelssubstanser vilka granskats reducerades sex substanser med mindre än 45 % och två substanser fick en förhöjd halt efter de passerat Duvbackens reningsverk.   Både ozon och aktivt kol har i tidigare pilotförsök visat god förmåga att reducera läkemedelssubstanser från avloppsvatten. Variation av reduktionsgrader har visats bero på kolförbrukning och dosering av ozon. En skillnad mellan de kompletterande reningsmetoderna är att aktivt kols reduktionsförmåga försämras med tiden medan ozon har en mer konstant reduktion av läkemedelssubstanser.   Ozon bör implementeras efter slutsedimenteringen följt av ett sandfilter för att reducera reaktiva biprodukter. Vid användning av aktivt kol bör reningsmetoden implementeras efter slutsedimenteringen, då det är av stor vikt att spillvattnet inte har för höga halter av suspenderade ämnen som mättar kolet. När aktivt kol och ozons kostnader jämförts under samma förhållanden har aktivt kol visats vara marginellt dyrare. Energikostnader utgör de stora kostnaderna för ozonrening medan kolförbrukningen visats utgöra den stora kostnaden för rening med aktivt kol.
Large amounts of prescription- and non-prescription pharmaceutical drugs are used annually. Pharmaceutical compounds such as contraception, antibiotics and analgesic drugs end up in sewage treatment plants via urine and feces. The traditional sewage treatment plant lacks the ability to completely reduce pharmaceutical compounds and they are emitted via efflux to a recipient, where they can have a negative impact on the environment. The sewage treatment plant Duvbacken in Gävle has a traditional structure and the treated effluent end up in Inre Fjärden. The purpose of this study is to recommend a complementary treatment method to reduce pharmaceutical compounds based on the sewage treatment plant Duvbacken’s circumstances.   In order to recommend a complementary treatment method samples of the incoming and outgoing efflux have been tested for pharmaceutical substances. The samples were taken to see what substances the sewage treatment plant reduces and what substances end up in Inre Fjärden. A literature review was conducted to examine activated carbon and ozone’s ability to reduce pharmaceutical compounds, it also researched where the treatment methods should be implemented. An economical investigation was done to show the costs for activated carbon and ozone in relation to each other.   The sewage treatment plant Duvbacken in Gävle is constructed for 100 000 persons and is located between the suburban areas Brynäs and Bomhus. The sewage treatment plant uses mechanical, biological and if necessary chemical treatment. The results from the samples of the 22 substances that were examined showed that six pharmaceuticals were reduced by less than 45 % and two substances had an increased concentration after treatment in the sewage treatment plant.   Both ozone and activated carbon have in previous studies shown good ability to reduce pharmaceutical substances from the municipal efflux. Variations in the ability to reduce pharmaceuticals depends on carbon consumption and ozone dosage. One difference between the complementary treatment methods are that activated carbons ability to reduce pharmaceuticals decreases with time, while ozone has a more constant reduction.   Ozone should be implemented after the traditional treatment followed by a sand filter to reduce reactive byproducts. Activated carbon should also be implemented after the traditional treatment due to an efflux with high content of suspended substances can saturate the carbon. When the costs of activated carbon and ozone are compared under the same circumstances it has been shown that activated carbon is marginally more expensive. The energy use represents the major costs for ozone treatment while carbon consumption has shown to be the major cost for activated carbon.

The fast pyrolysis plant at RISE – ETC, Piteå produces carbon rich chars in bulk from various sources of biomass as feedstock. These in-house manufactured carbon rich chars were upgraded via pyrolysis as well as chemical activation using KOH to enhance their potential as an electrode material for supercapacitors. Commercial activated charcoal (Merck) was also studied and used as a yardstick for comparing performance of our materials. Investigations using EDX show enrichment in carbon content and very low amounts of impurities in the materials prepared from wood char after specific treatments for upgrading. Two-electrode coin cell apparatus with an aqueous electrolyte was used to determine the electrochemical performance of these materials. Wood char after KOH activation shows a high specific capacitance of ~105 Fg-1 at 2 Ag-1 in galvanostatic charge discharge measurements which outperformed activated charcoal used in this study (~68 Fg-1 at 2 Ag-1). This material was tested in a wide range of conditions (current density ranging from 0.1 Ag-1 to 10 Ag-1) and showed specific capacitance from ~90 Fg-1 (for 10 Ag-1) up to ~118 Fg-1 (for 0.1 Ag-1). Fatigue testing for >20000 cycles showed a remarkably high retention (>96%) of capacitance. Currently, most commercial supercapacitors use activated carbon materials prepared from coconut shells as the active electrode material which are not native to Sweden. In this study, we upgrade wood chars produced at RISE – ETC from biomass sources obtained locally (Sweden and Scandinavia) and demonstrate their applicability as supercapacitor electrode materials.
Den snabba pyrolysanläggningen vid RISE - ETC, Piteå, producerar kolrika kol i bulk från olika källor till biomassa som råvara. Dessa interna tillverkade kolrika karaktärer uppgraderades via pyrolys samt kemisk aktivering med hjälp av KOH för att förbättra deras potential som ett elektrodmaterial för superkondensatorer. Kommersiellt aktivt kol (Merck) studerades och användes som en måttstock för att jämföra våra materials prestanda. Undersökningar med EDX visar berikning av kolinnehåll och mycket låga mängder föroreningar i material som framställts av träkol efter specifika behandlingar för uppgradering. Tvåelektrodmyntcellapparater med en vattenhaltig elektrolyt användes för att bestämma den elektrokemiska prestandan hos dessa material. Träkol efter KOH-aktivering visar en hög specifik kapacitans på ~ 105 Fg-1 vid 2 Ag-1 i galvanostatiska laddningsurladdningsmätningar som överträffade aktivt kol som användes i denna studie (~ 68 Fg-1 vid 2 Ag-1). Detta material testades under ett stort antal betingelser (strömtäthet från 0,1 Ag-1 till 10 Ag-1) och visade specifik kapacitans från ~ 90 Fg-1 (för 10 Ag-1) upp till ~ 118 Fg-1 (för 0,1 Ag-1). Trötthetstestning för > 20000 cykler visade en anmärkningsvärt hög retention (> 96%) av kapacitansen. För närvarande använder de flesta kommersiella superkondensatorer aktivt kolmaterial framställt av kokosnötskal som det aktiva elektrodmaterialet som inte är hemma i Sverige. I den här studien uppgraderar vi träkolor som produceras vid RISE - ETC från biomassakällor erhållna lokalt (Sverige och Skandinavien) och visar deras användbarhet som superkapacitorelektrodmaterial.

Per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) is a group of man-made, highly persistent chemicals. Due to the specific surface-active attributes of these molecules, applications are numerous and feed an economically important industry. During the last decade, PFASs have been detected globally in the environment, living organisms and tap water. The combination of toxic properties and high bioaccumulative potential, together with the discovery that conventional water treatment methods do not remove PFAS, renders further research on purification methods highly needed.  Three techniques of purifying water from PFASs were examined. Nanofiltration technology (NF) is a membrane filtration technique, which produces a purified product (the permeate) by generating an effluent of high contaminant concentration (the reject water). To decontaminate the reject water, adsorption by granular activated carbon (GAC) or anion exchange (AE) have been proposed. The efficiency of these three technologies was studied at Bäcklösa drinking water treatment plant (DWTP) in Uppsala. A nanofiltration pilot with two 270NF membranes (Dow Filmtech™), connected in series, was used. A high removal efficiency (>90%) was found for all PFASs. Furthermore, it was confirmed that the concentration in the permeate water was a function of the concentration in the incoming raw water; increased PFAS raw water concentration resulted in increased PFAS permeate concentration. Size-exclusion and electrostatic repulsion were deemed important mechanisms. For the comparison of GAC (Filtrasorb 400®) and AE (Purolite® A-600), a column experiment was set up. The perfluoroalkane (-alkyl) sulfonic acids (PFSAs) and perfluorooctanesulfonamide (FOSA) had similar removal efficiencies using both GAC and AE, and the efficiency increased with increasing chain length. AE was found to have a higher average removal efficiency of perfluoroalkyl carboxylic acid (PFCAs) (62-95%) than GAC (49-81%). In conclusion, longer chain length PFASs were removed more effectively than shorter-chained, and the PFSAs and FOSA showed higher removal efficiency compared to the PFCAs. Furthermore, linear isomers were removed more effectively than branched for GAC and AE. In contrast, the opposite was found for the NF membrane, where branched isomers were better retained.
Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en grupp syntetiska, ytterst persistenta kemikalier. På grund av deras ytaktiva egenskaper är de lämpliga för användning i många produkter och tillverkningsprocesser, och är således viktiga för en ekonomiskt betydande industri. Under det senaste årtiondet har PFAS påträffats i miljön, levande organismer och kranvatten världen över.  Kombinationen av toxiska egenskaper, en hög bioackumuleringspotential och upptäckten att konventionella reningsmetoder inte avlägsnar substanserna från vatten, gör att vidare forskning av reningsmetoder för PFAS är mycket angelägen. Tre reningsteknikers förmåga att rena vatten från PFAS undersöktes. Nanofiltrering (NF) är en membranfiltreringsteknik som utöver den renade produkten, permeatet, även framställer en biprodukt av hög föroreningsgrad, rententatet. För att rena rententatet har adsorption till granulärt aktivt kol (GAC) eller jonbytarmassa (AE) föreslagits. Teknikerna utvärderades på Bäcklösa Vattenverk i Uppsala.  Nanofiltreringen undersöktes i en pilotanläggning där två 270NF (Dow Filmtech™) membran var seriekopplade. En hög reningsgrad (>90%) konstaterades för alla typer av PFAS. Vidare visades PFAS-koncentrationen i permeatet vara en funktion av PFAS-koncentrationen i råvattnet; en ökad råvattenkoncentration gav en ökad permeatkoncentration. Storleksseparation och elektrostatisk repulsion befanns vara viktiga mekanismer som påverkade reningsgraden. För att undersöka de mekanismer som påverkar PFAS-adsorption jämfördes GAC (Filtrasorb 400®) och AE (Purolite® A-600) i ett kolonnexperiment. Reningsgraden för GAC och AE av perfluorerade sulfonsyror (PFSA) och perfluorooktan sulfonamider (FOSA) var lika hög och reningseffektiviteten ökade med ökande kolkedjelängd. AE återfanns ha en högre genomsnittlig reningsgrad av perfluorkarboxylsyror (PFCA) (62-95%) än GAC (49-81%). Sammanfattningsvis avlägsnades PFAS av längre kolkedjelängd mer effektivt än kortare kolkedjor, och PFAS med sulfonsyror och sulfonamider som funktionella grupper uppvisade en högre reningsgrad än karboxylsyrorna. Vidare renades linjära isomerer mer effektivt än grenade både genom GAC och AE. Däremot konstaterades det motsatta för NF-membranen, där grenade isomerer renades mer effektivt.
SafeDrink

Norrvatten is a municipal association which owns a water treatment plant capable of supplying good quality drinking water to the consumers in the associated neighbouring municipalities. After preliminary investigations for the future year of 2050, there were estimates which suggest a potential water quality degradation in the lake which supplies the raw water for treatment due to uncertain future climatic conditions and other forms of pollutions from the surrounding. There is also a forecast of future population increase in the respective neighbouring municipalities of Stockholm county, which consequently increases the demand for additional quantity of supplied drinking water. The supplied drinking water, which even though is currently acceptable by the standards set by Swedish Food Agency, still requires additional advanced treatment techniques in order to provide an upscale to its quality. This increase in water quality can be achieved by increasing the natural organic matter removal treatment techniques in the water treatment plant by implementing more chemical and microbiological barriers. Norrvatten has proposed several alternative water purification methods, out of which one of them can be implemented in the water treatment plant, after an expansion in the capacity of the plant to achieve all the above-mentioned requirements.  A case study has been performed at Norrvatten in Stockholm, Sweden for evaluating the environmental performance of the proposed treatment alternatives. This study adopts a cradle-to-gate life cycle assessment methodology to analyze the alternatives using stand-alone and comparative assessment methods. An explicit focus is given with the selection of 15 different environmental categories to assess the related environmental burdens. The various hotspots identified from the analysis is investigated and identified to find the associated trade-offs with the alternatives under study. Additional parameter changes have been made in the alternatives to apprehend how the impacts change accordingly.  The various hotspots identified from the results of the study were, the utilization of granular activated carbons for filtration, the consumption of aluminium sulphate for coagulation, the consumption of soda if iron chloride is selected as the main coagulant, the consumption of electricity in the WTP by nanofiltration process, hydropower from pumped storage and the use of heavy trucks for transporting chemicals from suppliers to the site. Other aspects and assumptions from conducting a sensitivity analysis indicated that there are possibilities to decrease the impacts through the following changes. By switching the main coagulant from aluminium sulphate to iron chloride to decrease the major resource depletion and human health impacts with a trade-off increase in impacts from an increased production of soda for chemical consumption. By switching the current purchase of electricity, from a green energy mix to the Swedish grid mix, to greatly improve the environmental performance of the treatment plant. This energy change was observed to result in the reduction of global warming potential from CO2 emissions. Other changes which can be implemented to reduce the overall environmental impacts are switching from fuel- based transportation trucks to electric trucks and switching chemical suppliers from outside Sweden to suppliers located near or within Sweden, closer to the water treatment plant.
Norrvatten är en kommunförening som äger en vattenreningsanläggning som kan leverera dricksvatten av god kvalitet till konsumenterna i de angränsande grannkommunerna. Efter preliminära undersökningar för det kommande året 2050 fanns det uppskattningar som tyder på en potentiell nedbrytning av vattenkvaliteten i sjön som ger råvattnet för behandling på grund av osäkra framtida klimatförhållanden och andra former av föroreningar från omgivningen. Det finns också en prognos om framtida befolkningsökning i respektive grannkommuner i Stockholms län, vilket följaktligen ökar efterfrågan på ytterligare mängd levererat dricksvatten. För närvarande levererat Dricksvatten, som trots att det är acceptabelt enligt de standarder som fastställts av Livsmedelsverket, kräver ytterligare avancerade behandlingstekniker för att ge en förbättring av dess kvalitet. Denna ökning av vattenkvaliteten kan uppnås genom att öka de tekniska behandlingsteknikerna för avlägsnande av organiskt material i vattenreningsverket genom att implementera fler kemiska och mikrobiologiska barriärer. Norrvatten har föreslagit flera alternativa vattenreningsmetoder, varav en av dem kan implementeras i vattenreningsverket, efter en utvidgning av anläggningens kapacitet att uppnå alla ovannämnda krav.  En fallstudie har utförts vid Norrvatten i Stockholm för att utvärdera miljöprestanda för de föreslagna behandlingsalternativen. Denna studie använder livscykelanalys för att analysera alternativen. Ett uttryckligt fokus ges med valet av 15 olika miljökategorier för att bedöma relaterade miljöbördor. De olika hotspots som identifierats från analysen undersöks och identifieras för att hitta tillhörande avvägningar med alternativen som studeras. Ytterligare parameterändringar har gjorts i alternativen för att förstå hur effekterna förändras i enlighet därmed.  De olika hotspots som identifierats från resultaten av studien var användningen av grandulerat aktivt kol för filtrering, konsumtionen av aluminiumsulfat för koagulering, konsumtionen av läsk om järnklorid väljs som huvudkoaguleringsmedel, förbrukningen av el i vattenreningsverket genom nanofiltreringsprocessen , vattenkraft från pumplagring och användning av tunga lastbilar för transport av kemikalier från leverantörer till anläggningen. Andra aspekter och antaganden från att genomföra en känslighetsanalys visade att det finns möjligheter att minska effekterna genom följande förändringar. Genom att byta huvudkoaguleringsmedlet från aluminiumsulfat till järnklorid för att minska den största resursutarmningen och människors hälsoeffekter med en avvägning av effekterna från en ökad produktion av natriumkarbonat. Genom att byta det aktuella inköpet av el, från en grön energimix till den svenska nätmixen, för att kraftigt förbättra reningsverkets miljöprestanda. Denna energiförändring observerades leda till en minskning av den globala uppvärmningspotentialen från koldioxidutsläpp. Andra förändringar som kan genomföras för att minska den totala miljöpåverkan är att byta från bränslebaserade transportbilar till elektriska lastbilar och byta kemikalieleverantörer från utanför Sverige till leverantörer nära eller inom Sverige, närmare vattenreningen växt.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en vanligt förekommande sjukdom i världen och förekomsten har ökat de senaste åren. Sjukdomen innebär stora problem med andnöd och utmattning vilket gör att många upplever begränsningar i sitt dagliga liv. Personerna behöver flera olika insatser vilket gör att rehabiliteringen sker i team med olika professioner. Syftet med studien var att skapa en översikt av arbetsterapeutiska interventioner och dess resultat inom rehabilitering för personer med KOL. Litteraturstudie valdes som metod och sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, SveMed+ och OT-seeker. Åtta kvantitativa artiklar publicerade mellan 2008–2018 inkluderades, kvalitetsgranskades och analyserades innan de sammanställdes i tre kategorier: Teamrehabilitering kan förbättra fysisk förmåga samt minska symtom och mortalitet, arbetsterapi kan kartlägga problemområden och förändring av ADL-förmåga och arbetsterapi kan minska ansträngning vid självvalda aktiviteter. Arbetsterapeuter utförde insatser kring energibesparande åtgärder samt bedömningar med COPM, hjälpmedelsförskrivningar och olika utbildningar. Ingen av insatserna visade en signifikant effekt efter avslutad rehabilitering. De flesta studierna presenterar resultat från ett teamarbete vilket gör att de arbetsterapeutiska interventionerna inte alltid presenteras separat. Detta gör att fler studier av arbetsterapeutiska interventioners betydelse för målgruppen behövs för att kunna granska deras specifika resultat.   Sökord: litteraturöversikt, rehabilitering, energibesparande åtgärder, aktiviteter i dagliga livet, arbetsterapi

This thesis deals with sports sponsorship, concretely with an evaluation of the sponsoring activities of partners for a series of competition mountain bikes called Kolo pro život. The first chapter of the theoretical section explains the definition of sponsorship and types of sponsorship. The second chapter deals with sports sponsorship, strategy and effectiveness. In the practical section starting with the third charter I introduce the competition series Kolo pro život. The fourth chapter focuses on the partners of the competition series, where I analyse the motivation of sponsorship, their goals, marketing activities, target groups etc. In the fifth charter I prove my two hypothesis, which I specified before my research started. In the conclusion I suggest improvements for the future.

A regional survey of environmentally harmful substances in fish in autumn 2013 revealed elevated levels of polychlorinated biphenyls (PCBs) in perch from Lake Oxundasjön, north of Upplands Väsby in Stockholm County. Follow-up studies have shown that the quantity of PCBs contained in the lake is unique of its kind in Sweden, and that the area of influence also includes downstream Rosersbergsviken, a bay of Lake Mälaren. The elevated concentrations in fish exceed today's market limits and environmental quality standards for PCBs, as of this, responsible authorities discourage from consumption of fish from Lake Oxundasjön and Rosersbergsviken. The aim has been to use statistical analyses and mass-balance modelling to study the current state of the lake system and how it may evolve in the future under different circumstances. There is a statistically significant correlation between PCB levels in sediment and perch from 21 different sites in the Stockholm-Mälaren region, including Lake Oxundasjön and Rosersbergsviken, this was demonstrated with a linear regression model. With the multivariate analysis method principal component analysis (PCA), it was illustrated how the contaminant levels in fish from Lake Oxundasjön and Rosersbergsviken differed on contaminant levels in fish from other sites. The difference mainly concerned the size and composition of PCBs. Mass-balance modelling of quantities and flows of PCBs in Lake Oxundasjön and Rosersbergsviken was made in the simulation program STELLA®. The modelling indicated that the system currently serves as a secondary distribution source of PCBs to the environment. The recovery of PCB levels is slow in the system, it will take more than 25 years for concentrations in fish to reach today’s market limits and environmental quality standards for PCBs. The model was used to evaluate three different treatment methods for Lake Oxundasjön: dredging, capping and activated carbon treatment. Simulations of these treatments led to a substantial improvement of the PCB situation in Lake Oxundasjön. Moreover, they also had a positive impact on the recovery process in the downstream Rosersbergsviken. Future climate changes, with warmer temperatures and higher run off, led to a slightly faster recovery progress of PCBs in the system.

Sammanfattning:Introduktion: Lungrehabilitering är en evidensbaserad rekommenderad del av omhändertagandet av personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Fysioterapeutiska interventioner vid lungrehabilitering kan vara patientutbildning och träning, vilka har visat på positiva effekter. Dock saknas det studier om hur personer med KOL upplever dessa interventioner inom primärvård.Syfte: Studien syftar till att utforska upplevelse av fysisk aktivitet för personer med kroniskt obstruktiv sjukdom (KOL) efter att ha deltagit i lungrehabilitering med fysioterapeutiska interventioner i form av träning alternativt patientutbildning eller en kombination av dessa inom primärvården.Metod: Studien tillämpade bekvämlighetsurval ur pågående primärvårdsverksamhet på en vårdcentral. Deltagarna hade erhållit träning i grupp och/eller patientutbildningen ”Aktiv med KOL”. Intervjuer genomfördes med fyra kvinnor och fem män i åldrarna 67–81 år. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier: ny kunskap ger motivation, träningsintervention påverkar aktivitetsnivå och stimulerar följsamhet, att få till fysisk aktivitet som en del av vardagen, drivkrafter till fysisk aktivitet samt andfåddhet och smärta begränsar utförandet av fysisk aktivitet. Det övergripande temat för alla intervjuer var ”att vilja vara fysiskt aktiv trots upplevda symtom”.Slutsats: I enlighet med temat visade studien på att deltagarna hade acceptans för symtom inklusive andnöd vid fysisk aktivitet. I studien framkom också acceptans inför det som krävs av individen själv i att ta ansvar för sin fysiska aktivitetsnivå. Mer forskning behövs för att studera interventionernas effekt över tid.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig del av behandlingen hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), då det kan förbättra personens self-efficacy. Fysisk aktivitet kan även förbättra den fysiska kapaciteten och upplevda livskvalitén. Efterfrågan på tillgänglighet, delaktighet och självständighet i egenvård har ökat vilket medfört en snabb utveckling av digitala lösningar. Kunskapsluckor föreligger fortfarande i hur effektivt en aktiv e-hälsointervention påverkar personer med KOL. Syfte: Genom denna strukturerade litteraturstudie undersöka om nyttjandet av aktiva e-hälsointerventioner har effekt på fysisk kapacitet, self-efficacy samt upplevd livskvalité hos personer med KOL.Metod: Datainsamling genomfördes i databaserna Pubmed, Cinahl, Web of science. En sållning utifrån titel och abstrakt följdes av en relevans och kvalitetsbedömning på potentiellt relevanta artiklar. Etiska aspekter beaktades i granskningen. Data extraherades och sammanställdes samt analyserades kvalitativt. Resultat: Totalt inkluderades sju studier: sex stycken randomiserade kontrollerade studier och en experimentell crossover studie. Kvalitetsbedömningen för systematiska bias var låg till medelhög. Fysisk kapacitet och livskvalité förbättrades signifikant i samtliga studier med nämnda utfallsmått. Däremot visade endast en av studierna på signifikant förbättring jämfört med kontrollgrupp för fysisk kapacitet och två studier för livskvalité. Self-efficacy förbättrades signifikant inom två av fyra studier varav det i en av dessa uppvisades en signifikant förbättring jämfört med kontrollgrupp. Slutsats: Denna strukturerade litteraturstudie indikerar att aktiva e-hälsointerventioner leder till förbättringar av fysisk kapacitet och upplevd livskvalité hos personer med KOL och kan användas som ett alternativ till sedvanlig behandling. Det går inte att dra någon slutsats gällande effekten av en aktiv e-hälsointerventionen på self-efficacy.
Background: Physical activity is an important part of the treatment of people with chronic obstructive pulmonary disease (COPD), as it can increase the person's self-efficacy. Physical activity may also increase the physical capacity and perceived quality of life. The demand for accessibility, participation and independence in self-care has increased as a result and rapid development of digital solutions. Knowledge gaps are still built in how effectively an active e-health intervention affects people with COPD.Aim: Through this structured literature study, to investigate whether the use of active e-health interventions has an effect on physical capacity, self-efficacy and perceived quality of life in people with COPD.Method: Data collection was performed in the databases Pubmed, Cinahl, Web of science. A screening based on title and abstract was followed by a relevance and quality assessment of potentially relevant articles. Ethical aspects were considered in the review. Data were extracted and compiled and analyzed qualitatively.Results: A total of seven studies were included: six randomized controlled trials and one experimental crossover study. The quality assessment for systematic bias was low to medium. Physical capacity and quality of life improved significantly in all studies physical capacity and quality of life improved significantly in all studies with the mentioned outcome measures. However, only one of the studies showed significant improvement compared with the control group for physical capacity and two studies for quality of life. Self-efficacy improved significantly in two of four studies, one of which showed a significant improvement compared with the control group. Conclusion: This structured literature study indicates that active e-health interventions lead to improvements in physical capacity and perceived quality of life in people with COPD and it can be used as an alternative to conventional treatment. It is not possible to draw any conclusions about the effect of an active e-health intervention on self-efficacy.

Abstract Cities represent a new environment where organisms are exposed to different environmental conditions than the original natural habitats. This is essentially a noise and light pollution. The growing number of studies show that these factors can have a significant impact on voice activity of birds.Light pollution may alter the timing of vocalization.Urban noise can overlay the acoustic signals of birds, change the melody, volume, and the timing of singing. The main objective of this thesis was to investigate the influence of noise and light pollution to voice activity Blackbird (Turdus merula). In 2015 it was recorded vocalizations to 4 types of sites: a) on the site only with noise pollution (unlit busy road), b) on the site only with light pollution (Parks), c) on location with noise and light pollution (busy roads in cities), d) on the site without the noise and light pollution (forests). Recording was done with the help of voice recorders from early March until the end of May when the weather was good (no strong winds and storms) every week to thoroughly map the seasonal voice activity of the birds. Quiet location and localities with noise pollution have been in the woods near the town of Beroun near the D5 highway. Locations with light and noisy pollution is found in Hradec Kralove and Prague. In each locality they were searched individuals Blackbird and placed recorder into their territory. The recordings were taken 180 minutes before sunset, throughout the night and morning was the end of the recording 180 minutes after sunrise. The results showed the influence of the sites primarily on the morning vocalization when in the localities affected by light and noise vocalized significantly earlier than the quiet and noisy areas. In the evening times was vocalization without significant differences. The greatest intensity of vocalizations Blackbird was light-noisy areas, opposite to others. The evening was the greatest intensity of the sound recorded in quiet locations. Finally, the night vocalization has been demonstrated only in localities light-noisy.

Diploma thesis deals with the issue of active and semi-active damping and its possible applications in the context of vehicles. The beginning of the document is focused on the actual state, major applications and patents in the field. As each of the individual ways of usage is relatively specific, the next part is aimed particularly at the damping unit of bicycle. Given the choice, real measurements and simulations were made in order to verify the applicability of such a device in practice.

Das vorliegende Werk stellt eine zweibändige quellengestützte Analyse und einen Vergleich der Beziehungen beider deutscher Staaten zu Israel unterhalb der Schwelle der Aufnahme diplomatischer Beziehungen während der Jahre 1949 bis 1963 dar. Dazu wurden in den Archiven Quellen aus den Beständen aller drei Staaten gesichtet. Die Rahmenbedingungen für die bundesdeutsche und ostdeutsche Israelpolitik, welche sich aus dem Kalten Krieg herleiteten, werden ebenso aufgezeigt, wie die besondere moralische Verantwortung beider deutscher Saaten gegenüber Israel sowie Israels spezifische Stellung im nahöstlichen Staatensystem. Neben den militärischen, wissenschaftlichen und wirtschaftlichen Kontakten zwischen der Bundesrepublik Deutschland und Israel stehen auch die Kontakte zwischen der DDR und MAKI im Zentrum des Interesses.

The diploma work is aimed at a complex design of a delivery van of the near future. The need for a delivery van to be used as a working tool is constantly evolving. This is namely caused by the expansion of on-line shops & the need to save on running cost of a business. The delivery van is especially designed for use in city traffic. The innovation reveals a single person cabin with panoramatic view, ecological propulsion of the vehicle and the technical solution to the suspension of wheels which allow the turning of all 4 wheels to an angle ranging from -55° to +90°. As a result the vehicle has the ability to perpendicularly drive up to a pavement, fitting in a very narrow space. In addition, it can freely drive forward or backward in a sideway direction. The loading space of the delivery van and its floor is modified as such to allow for one man manipulation, making loading & unloading of goods a simpler task.

During and after medical treatment, pharmaceutical compounds as well as their metabolites and conjugates are excreted from the users through urine and feces. The pharmaceuticals end up in wastewater treatment plants, which are not designed to deal with this kind of organic micro-pollutant. Eventually the pharmaceuticals end up in the environment where they can have adverse physiological and behavioral effects on aquatic life and could contribute to the spread of antibiotic resistance among microorganisms. Adsorption to activated carbon is an established method for removal of pharmaceuticals from wastewater. It is however quite expensive and it is of interest to identify cost-effective alternatives. One possible alternative is bark, which is a common by-product from forest industry and has a complex microstructure and high porosity compared to many other naturally occurring materials. In order to investigate the potential of using bark to remove pharmaceuticals from municipal wastewater four column filters were built, two with activated carbon and two with bark. They were used in an experiment conducted at Kungsängsverket, the largest wastewater treatment plant in Uppsala municipality. The objectives were to assess pharmaceutical concentrations in treated wastewater at Kungsängsverket and to compare the performance of bark and activated carbon filters under different loading rates. During this time the filters were run at different loading rates and two different types of bark was used. 24 common pharmaceuticals from different therapeutic groups were targeted. The pharmaceutical concentrations measured at Kungsängsverket were generally low, but mean concentrations of five pharmaceuticals (atenolol, metoprolol, furosemide, hydrochlorothizide and diclofenac) exceeded 250 ng/l. Out of these, four have been shown to have adverse effects on aquatic life and it would be preferable if they were not released into the recipient. Bark was not as good at removing pharmaceuticals from wastewater as activated carbon was, but decent removal rates were achieved for several compounds. The removal rates of either filter type did not seem to be significantly impacted by variations in loading rate or bark size. The concentrations of a few compounds increased after treatment with the bark filters and the reason for this is not clear. One possibility is interference from other organic substances in the wastewater or the bark, but determining the reason for this increase should be a priority for any further research on the subject. Another problem encountered during the project that is likely to pose a problem for future implementation is that the bark filters were very sensitive to clogging. Running the filters at full scale would require frequent back-washing which would be a disadvantage from both economical and practical reasons.

Title: Influence of crank arm length on change of muscle tone of musculus triceps surae Objectives: The aim of this thesis is to conclude the theoretical knowledge of this issue. The experiment is to uncover via the objective results, if the change of the crank arm length can influence the muscle tone of m.triceps surae and additionaly how much. Methods: The measurement for this thesis was processed at Charles University at the Faculty of Physical Activity and Sports, measuring 8 volunteers. Via myotonometry, the biomechanic properties (stiffness and viscosity) of m.triceps surae were measured before and after the workout on a bicycle ergometer. These steps were repeated twice within a week with different crank arm length (170mm and 175mm). On the basis of the reaction of soft tissues on deformation from the tip of the myotonometer, the graphs are depicted, containing the hysteresis curve. We evaluate there two phenomenons - steepness and the content of the curves. They indicate biomechanic properties of soft tissues, resp. also the muscle tissue. Results: The measurements from the 1st and 2nd week were compared. The results of 8 probands show that cycling as a physical activity changes stiffness and viscosity of m. triceps surae and has therefore an influence on the muscle tone. Considering larger...

The main goal of the thesis is to design a prototype of wooden balance bike fitted to demands of ACER WOODWAY s.r.o. Thesis is chronologically arranged same as the progress of prototyping was realized. Practical steps are blended with theory, which was essential to study before moving forward. Renderrings of final solution and production drawnings was made as final result of thesis.

Das vorliegende Werk stellt eine zweibändige quellengestützte Analyse und einen Vergleich der Beziehungen beider deutscher Staaten zu Israel unterhalb der Schwelle der Aufnahme diplomatischer Beziehungen während der Jahre 1949 bis 1963 dar. Dazu wurden in den Archiven Quellen aus den Beständen aller drei Staaten gesichtet. Die Rahmenbedingungen für die bundesdeutsche und ostdeutsche Israelpolitik, welche sich aus dem Kalten Krieg herleiteten, werden ebenso aufgezeigt, wie die besondere moralische Verantwortung beider deutscher Saaten gegenüber Israel sowie Israels spezifische Stellung im nahöstlichen Staatensystem. Neben den militärischen, wissenschaftlichen und wirtschaftlichen Kontakten zwischen der Bundesrepublik Deutschland und Israel stehen auch die Kontakte zwischen der DDR und MAKI im Zentrum des Interesses.