Academic literature on the topic 'Akut kejsarsnitt'

<p>Pappans närvaro under förlossning har ökat de senaste åren. Vid förlossning förväntas de spela en aktiv roll i form av stöd för kvinnan. Många män är inte beredda på att en normal förlossning hastigt kan behöva slutas med kejsarsnitt. Syftet med studien är att ta reda på och beskriva pappors upplevelser av akut kejsarsnitt. För att få fram pappors upplevelse användes en fenomenologisk forskningsmetod i form av kvalitativa forskningsintervjuer. Fem pappor deltog i studien. Data presenteras i fem kategorier; blivande pappors kunskap och förväntningar kring förlossning, att inte veta vad som händer, närvaro ger delaktighet, att bli lämnad ensam eller inte, med eller utan information samt efter operation. Resultatet visade att blivande pappors förväntningar kring förlossning är att det ska gå normalt till. Deras kunskap om akuta kejsarsnitt är liten och därmed känner de sig oförberedda inför händelsen. Om informationen från barnmorskan var bristande medförde det att pappan kände oro och att han inte var delaktig i processen. De pappor som får information känner sig mer trygga och får en mer positiv upplevelse. En sådan enkel handling som att informera om vad som sker kan ändra en hel syn på en upplevelse.</p><br><p>Fathers attendance during childbirth has increased during the years. They are expected to play an important role in supporting the woman during delivery. Many men are not aware that what seems to be a normal delivery suddenly can end with an emergency caesarean section. The aim of this study was to see/find out how prospective fathers experience the situation of emergency caesarean section. To study fathers experience of caesarean section we used a phenomenological research method. Five fathers participated in the study and data was obtained by qualitative research interviews. The data was analysed and divided into five categories: expectant fathers knowledge and expectations about giving birth, to not know what is happening, presence gives a feeling of participation, to be left alone or not with or without information and after the operation. Results of the study showed that prospective fathers´ birth expectations were that it will be a normal delivery. Their knowledge of emergency caesarean section is small and therefore they feel unprepared with the situation. Not receiving continuous information from the midwife makes the father worried and anxious and gives a negative feeling of the delivery. The fathers who received information during the process had a more positive feeling and a feeling of participation. A simple thing like getting information changes the way a person feels about a situation.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att beskriva hur pappor upplever ett akut kejsarsnitt.</p><p><strong>Metod: </strong>Deskriptiv studie med kvalitativ design. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio pappor som varit med om ett akut kejsarsnitt.  </p><p><strong>Resultat: </strong>I studien framkom positiva upplevelser av akut kejsarsnitt så som ett bra bemötande av personalen och en känsla av att bli omhändertagen. Personalen uppfattades som proffsiga, trevliga och snälla. Det var framförallt efter det akuta kejsarsnittet som pappor upplevde en delaktighet då de själva fick ta hand om barnet. De såg då sin roll som betydelsefull. Pappans<em> </em>upplevelser av det akuta kejsarsnittet kan också<em> </em>vara kaotisk och traumatisk. Det fanns en önskan om psykologiskt stöd efter det akuta kejsarsnittet. Pappor upplevde att de inte kunde hjälpa till med så mycket praktiskt under själva kejsarsnittet utan de upplevde mer att de var ett mentalt stöd för mamman. Det fanns upplevelser av bristande information, både före, under och efter det akuta kejsarsnittet.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Då det framkom i studien att det fanns en önskan om psykologiskt stöd bör det införas rutiner för att fånga upp dessa pappor och en möjlighet att erbjuda dem hjälp. Vad gäller information bör riktlinjer utformas för att pappor ska känna att de är väl informerade genom hela förloppet, informationen bör individanpassas. En informationsbroschyr om akut kejsarsnitt kan utformas och finnas tillgänglig på förlossningsavdelningar som ett led i informationsgivning.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Pappa, akut kejsarsnitt, upplevelser.</p>

<p>Antalet kejsarsnitt, både planerade och akuta, har ökat markant i Sverige under de senaste åren. Syftet med denna examensuppsats var att undersöka hur kvinnor i Stockholm upplevde den psykologiska hjälp, bestående av deltagande i kejsarsnittsgrupper, som de blev erbjudna efter ett akut eller urakut kejsarsnitt samt hur de upplevde bemötandet inom vården. I uppsatsen sammanställdes enkäter som delats ut i kejsarsnittsgrupperna efter sista gruppträffen. Enkäterna handlade om upplevelsen av vården under graviditet, förlossning och sjukhusvistelsen efter förlossningen, samt vad kvinnorna tyckte om kejsarsnittsgrupperna. Enkäten bestod av öppna frågor. Materialet analyserades utifrån en tematisk analys. De faktorer som kvinnorna värderade som avgörande för en positiv förlossningsupplevelse var vänligt bemötande inom vården, upplevelse av kontroll, information under hela förloppet samt att få träffa barnet så snabbt som möjligt efter förlossningen. Endast små förändringar inom vården kring en komplicerad förlossning skulle förbättra upplevelsen för många familjer.</p>

<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser nyblivna pappor har av ett akut kejsarsnitt samt vilka upplevelser de har av vårdpersonalens bemötande i samband med det akuta kejsarsnittet.</p><p> </p><p>Studien är av deskriptiv design med kvalitativ ansats. Sju pappor intervjuades om sina upplevelser av ett akut kejsarsnitt samt sina upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med detta. Intervjuerna spelades in och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.</p><p> </p><p>Resultatet visar att pappor har många upplevelser kring ett akut kejsarsnitt. De upplever känslor som oro, rädsla och obehag men även lättnad, förväntan och glädje. Papporna upplevde genomgående ett bra bemötande från vårdpersonalen och betonade främst bra och tydlig information samt ett bra praktiskt omhändertagande.</p><p> </p><p>Slutsatsen av denna studie är att en ökad medvetenhet om pappors upplevelser i samband med ett akut kejsarsnitt kan bidra till att vårdpersonalen får en ökad förståelse för deras situation. Detta kan i sin tur leda till ett förbättrat omhändertagande och bemötande av dessa pappor.</p><br><p><strong>ABSTRACT</strong></p><p><strong> </strong></p><p>The aim of this study was to investigate fathers’ experiences of an emergency cesarean section and their experiences of the nursing staff’s treatment at the time of the emergency cesarean section.</p><p> </p><p>The study is of descriptive design with a qualitative approach. Seven fathers were interviewed about their experiences of an emergency cesarean section and their experiences of the nursing staff’s treatment at the time of the procedure. The interviews were recorded and were analyzed with a qualitative content analysis.</p><p> </p><p>The result shows that fathers have a lot of experiences from an emergency cesarean section. They experience feelings like anxiety, fear, discomfort, but also relief, excitement and joy. The fathers experienced a good treatment from the nursing staff throughout the whole procedure and especially emphasized good and clear information and a good practical apprehend.</p><p> </p><p>The conclusion of this study is that an increased awareness of fathers’ experiences of an emergency cesarean section can contribute to a greater understanding for their situation among the nursing staff. This could lead to an improved apprehend and treatment of these fathers.</p>

Bakgrund: Ordet kejsarsnitt kommer från latin och innebär att barnets tas ut genom livmoderväggen med ett snitt långt ner på buken. Det föds närmare 200 000 barn om året i Sverige och av dessa är 17,3 procent förlösta genom kejsarsnitt. Tidigare forskning beskriver vikten av en fungerande och tydlig kommunikation i operationsteamet kring patienten, för att patientsäkerheten ska uppfyllas och en säker vård ska kunna bedrivas vid ett akut kejsarsnitt. Syfte: Att beskriva operationsteamets erfarenheter av kommunikation under ett akut kejsarsnitt. Metod: En kvalitativ studie där data inhämtades via 14 stycken frågeformulär utformade enligt critical incident technique. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys och redovisas genom tabell, citat och löpande text. Resultat: Kommunikation är viktigt vid akuta kejsarsnitt, men beroende på vilka som ingår i operationsteamet och vilken erfarenhet de har med sig kan kommunikationen vara mer eller mindre uttalad. Aspekter, förutom yrkeserfarenhet, för en välfungerande kommunikation är tid, samarbete och rutiner. Slutsats: I resultatet framkommer att kommunikationen tar sig olika uttryck i olika team, där rutiner och yrkeserfarenhet påverkar hur man kommunicerar. En fungerande kommunikation behöver operationsteamet arbeta aktivt med, då det medför ett positivt teamarbete, bra stämning på sal och en säker vård.<br>Background: The word caesarean section is Latin and means that the baby is delivered through the uterine wall with an incision far down on the abdomen. Nearly 200,000 babies are born each year in Sweden and of these, 17.3 per cent are delivered by caesarean section. Previous literature describes the importance of clear and well-established communication in the surgical team responsible for the patient, so that patient safety standards are met, and safe care can be provided in an emergency caesarean section. Aim of the study: To describe the operating team's experiences of communication during an emergency caesarean section. Methodology: A qualitative study where data were collected via 14 questionnaires designed according to the critical incident technique and data were analyzed according to a qualitative content analysis and reported by table, citation and running text. Results: Communication is important in acute caesarean sections, though depending on who is part of the surgical team and what experience they have, the quality of the communication can vary. Elements, besides professional experience, for a well-functioning communication were time, attitude, and clarity. Conclusion: The result shows that the communication patterns varies depending on whom is a part of the team, where routines and professional experience form the communication. The operating team needs to work actively with a functioning communication as it is important for a positive team work, a good atmosphere in the ward and safe care.

Kvinnan upplever varierande känslor relaterat till ett akut kejsarsnitt. Upplevelsen av akut kejsarsnitt är individuell och varierar från person till person. Syftet var att ta reda på kvinnors psykologiska upplevelser av akut kejsarsnitt samt att undersöka vad sjuksköterskan kan göra ur ett omvårdnadsperspektiv under vårdtiden samt uppföljning efter hemkomst. En litteraturstudie genomfördes och tio vetenskapliga artiklar inkluderades från följande databaser: Pubmed, Scopus, Cinahl och Cochrane. Resultatet visade att det fanns både positiva och negativa känslor relaterade till akut kejsarsnitt samt olika erfarenheter relaterade till kontakten med vården. De vanligaste psykologiska upplevelserna som identifierades var stress, rädsla och att inte ha kontroll över situationen. Det fanns dock även kvinnor som upplevde akut kejsarsnitt som en positiv upplevelse och med tacksamhet mot att ha fött sitt barn via kejsarsnitt. En uppskattad del i vården var god kommunikation och bemötande mellan sjuksköterska och föderska under vårdtiden. Konsultation postpartum mellan sjuksköterska och föderska var en effektiv metod för att öka den positiva upplevelsen av akut kejsarsnitt då det öppnade möjligheter för kvinnan att få en förklaring över händelseförloppet, ventilera om uppkomna känslor samt kunna ställa frågor. Akut kejsarsnitt kan vara en oväntad, utelämnad och känslig situation för kvinnan och därför är det av största vikt att sjuksköterskan är medveten om att vårdtiden samt efterföljande vård har stor betydelse för kvinnan för att lindra efterföljande psykologiska konsekvenser.<br>Women experience different emotions towards emergency caesarean section. The experience of an emergency caesarean section is perceived individually. The main purpose of the thesis was to explore psychological experiences by women undergoing an emergency caesarean section and in what ways the nurse can support the woman during emergency caesarean section, as well as the time afterwards. The method used in the thesis was a literature study and ten articles from databases: Pubmed, Scopus, Cinahl and Cochrane were included. Main findings of the study were that there were both positive and negative emotions towards having to give birth by an emergency caesarean section. There were also different perceptions regarding the contact with caregivers such as midwives and nurses. The most commonly described psychological experiences of emergency caesarean section were stress, fear, and lack of control. However, there were also women who experienced relief, gratitude and overall a positive experience towards giving birth through caesarean section. Good communication by caregivers were described as essential by many women. Consultation postpartum with a midwife/nurse was appreciated amongst many women. It allowed women to talk through their individual experience of childbirth and ask questions regarding what had happened. In conclusion, emergency caesarean section can lead to both positive and negative emotions for women due to its unexpectancy and sudden turn of events, leaving many women feeling out of control. It is important that the midwife/nurse is aware of emotions women might feel during the procedure. Emergency caesarean section can be an unexpected and fragile situation for the woman and therefore it is important that caregivers are aware of the impact they have when it comes to the care that they provide at the hospital as well as the time afterwards to prevent psychological consequences for the woman.

En förlossning är en kraftfull upplevelse som kommer påverka kvinnans hälsa och självkänsla. Ibland uppstår komplikationer med mor eller barn som gör det nödvändigt att avsluta förlossningen med kejsarsnitt, vilket kan leda till en traumatisk upplevelse. Antalet akuta kejsarsnitt ökar för varje år och det är viktigt att få en ökad förståelse för hur kvinnor upplever denna oförberedda situation. Syftet är att undersöka kvinnors upplevelser av en förlossning som avslutas med ett akut eller ett urakut kejsarsnitt. Studien är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, baserad på nedskrivna berättelser från 16 kvinnor. I resultatet presenteras fynden i två huvudkategorier; ”Att världen vänds upp och ned” samt ”Varierad information och stöd”. Dessa resulterar sedan i sju underkategorier; Blandade reaktioner i samband med beslutet, Känsla av ensamhet,  Mötet  med  barnet  blev  inte  som  förväntat,  En  omställning  i  den  nya vardagen, Ett gott stöd av partnern, Brister i vårdandet samt Otillräcklig information. Ett akut/urakut kejsarsnitt upplevs olika beroende på omständigheterna till kejsarsnittet samt vad kvinnan bär med sig för erfarenheter sedan tidigare. Det kan leda till en traumatisk och negativ förlossningsupplevelse som kan påverka kvinnans syn på sig själv samt sin sexuella och reproduktiva hälsa. Upplevelsen av information och stöd under en förlossning har stor betydelse för kvinnans förlossningsupplevelse. En vanlig upplevelse vid ett akut/urakut kejsarsnitt är att kvinnan känner sig ensam i sin situation, och att hon ligger ensam på post-operationsavdelningen utan information om vad som har hänt och hur hennes barn mår. Barnmorskebristen i Sverige gör att alla kvinnor inte får möjligheten till en närvarande barnmorska med kontinuerligt stöd, vilket också påverkar kvinnors trygghet under förlossningen. Partnern blir istället ett stort stöd och vid en komplex situation som akut och urakut kejsarsnitt är det inte ovanligt att kvinnan oroar sig för sin partner.

I anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter ingår att delta vid olika typer av larm med kritiskt sjuka patienter. Vid dessa larm samarbetar anestesisjuksköterskan med andra professioner i ett interprofessionellt team och tillsammans ställs de inför utmaningen att vårda patienter i en utsatt situation. Tidigare forskning är knapphändig gällande anestesisjuksköterskors erfarenhet av dessa situationer. Således finns ringa kunskap om deras upplevelser av larmsituationer. Med detta som utgångspunkt var syftet med studien att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser av att gå på larm. En kvalitativ ansats med ostrukturerade forskningsintervjuer har använts för att svara på syftet. Tio anestesisjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades sedan genom en induktiv innehållsanalys. I resultatet utkristalliserades tre kategorier; En utvecklande utmaning, Larmteamets möjligheter och hinder och Patientrelationen kommer i andra hand. Utifrån dessa tre kategorier framkommer att anestesisjuksköterskor som deltar vid larm utvecklar sin professionella förmåga i takt med erfarenhet. För dem är larmdeltagandet en positiv utmaning som även innehåller etiska och existentiella reflektioner. Vidare framkommer det att informella kollegiala samtal är en värdefull del av anestesisjuksköterskors utveckling av förmågan att hantera larmsituationer. För att det interprofessionella larmteamet ska fungera väl i den stressade larmsituationen anser anestesisjuksköterskor att det krävs en tydlig ledare, gemensam struktur, rak kommunikation och förmåga att hantera interna konflikter. Detta är i enlighet med tidigare forskning om teamarbete som visar att dessa egenskaper leder till ett välfungerande larmteam. Samspelet och samarbetet med anestesiläkarna är en väsentlig och viktigt aspekt för anestesisjuksköterskors trygghetskänsla vid larm. Det framkommer att relationen till de oerfarna anestesiläkarna stundtals innefattar maktspel och hierarki, vilket till viss del motsäger forskning som pekar på att det så kallade syster-doktor-spelet är på väg att försvinna. Gällande patientbemötande strävar anestesisjuksköterskor efter en god empatisk vårdrelation till patienten men begränsas i larmsituationen av patientens medicinska tillstånd.

Bakgrund: Att bli förälder vid akut kejsarsnitt kan upplevas som överväldigande. Under 1900-talet blev kejsarsnitt allt vanligare som förlossningsmetod i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att belysa pappors upplevelser vid akut kejsarsnitt. Metod: I studien tillämpades kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, där sex bloggar och tre vloggar inkluderades. Resultat: Pappor upplever oro för mammor och barn vid akut kejsarsnitt, oron hanteras med olika strategier. De upplever oklara roller vid akut kejsarsnitt, känner sig utlämnade och maktlösa. Pappor kan uppleva beskedet av akut kejsarsnitt som en lättnad. De har behov av kontinuerlig information för att situationen ska bli hanterbar. Studien belyser också pappors förmåga att ta till sig information. Slutsats: Pappor upplever oro över mammors och barns hälsa, samt välbefinnande. Deras oro dämpas av kontinuerlig information. Det är viktigt att barnmorskor inom förlossningsvården erbjuder pappor information, vilket kan minska känslan av oklar roll. Pappor upplever att barnmorskor inte ger relevant information vid det akuta skedet.<br>Background: Becoming a parent in an emergency caesarean section can be perceived as overwhelming. During the 20th century, caesarean section became an increasingly common method of childbirth in Sweden. Aim: The aim of the study was to shed light on fathers' experiences in emergency caesarean sections. Method: The study applied qualitative content analysis with an inductive approach, where six blogs and three vlogs were included. Results: Fathers experience anxiety for mothers and children in an emergency caesarean section, the anxiety is managed with different strategies. They experience unclear roles in the acute caesarean section, feel betrayed and powerless. Fathers may experience the message of an emergency caesarean section as a relief. They need continuous information to make the situation manageable. The study also highlights fathers' ability to absorb information.Conclusion: Fathers experience concerns about the health of mothers and children, as well as well-being. Their concerns are dampened by continuous information. It is important that midwives in maternity care offer fathers information, which can reduce the feeling of unclear roles. Fathers experience that midwives do not provide relevant information during the emergency phase