Dissertations / Theses on the topic 'Akut'

Background: Heart ischemia is a disease affected by behaviour, lifestyle and heredity. The disease is more common in the western world and the number of those who suffer increases. The mortality has reduced thanks to that medical resources and knowledge have approved. Purpose: The purpose of this study of the literature was to find out what patients experienced emotionally at an acute heart attack. Methods: A study of literature where scientific articles has been refereed and analyzed, then resulted into five categories presented in the result. Results: Studies shown that many of the patients have a depression and had experienced a lack of support after the hospitalisation. Conclusion: Needed in the sick care is that the nurse is able to take time for an individual care that looks through the medical diagnostic.

Akuta buksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att

människor söker vård. Ett stort antal möjliga tillstånd kan ge

upphov till besvären och symtombilden varierar. Det som är

gemensamt för samtliga tillstånd är att det orsakar en besvärande

smärta av olika grad och omfattning. Smärtlindring till denna

patientkategori har historiskt alltid varit restriktiv på grund av att

den ansetts dölja viktiga kliniska tecken och försvårar

diagnostisering. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva

betydelsen av tidig smärtlindring med opioider vid akut buksmärta.

Metoden var en litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga

artiklar. Frågeställningarna som analysen utgick ifrån var om

opioidanalgetika döljer viktiga symtom och försvårar diagnostik

samt om det innebär minskat lidande för patienten.

Resultatet av artiklarna visar att patienter med akut buksmärta

skall ha smärtlindring, det försvårar inte diagnostiksäkerheten samt

det minskar patientens lidande. Slutsatsen av resultatet ger,

förutom förbättrad omvårdnad till patienten, sjuksköterskan bättre

möjligheter att följa de etiska principer och författningar som

gäller. Implementering av ny kunskap i vårdverksamheten kan

vara en långvarig process, därför vore det intressant att granska

organisationernas följsamhet till ny evidensbaserad kunskap.

Pappans närvaro under förlossning har ökat de senaste åren. Vid förlossning förväntas de spela en aktiv roll i form av stöd för kvinnan. Många män är inte beredda på att en normal förlossning hastigt kan behöva slutas med kejsarsnitt. Syftet med studien är att ta reda på och beskriva pappors upplevelser av akut kejsarsnitt. För att få fram pappors upplevelse användes en fenomenologisk forskningsmetod i form av kvalitativa forskningsintervjuer. Fem pappor deltog i studien. Data presenteras i fem kategorier; blivande pappors kunskap och förväntningar kring förlossning, att inte veta vad som händer, närvaro ger delaktighet, att bli lämnad ensam eller inte, med eller utan information samt efter operation. Resultatet visade att blivande pappors förväntningar kring förlossning är att det ska gå normalt till. Deras kunskap om akuta kejsarsnitt är liten och därmed känner de sig oförberedda inför händelsen. Om informationen från barnmorskan var bristande medförde det att pappan kände oro och att han inte var delaktig i processen. De pappor som får information känner sig mer trygga och får en mer positiv upplevelse. En sådan enkel handling som att informera om vad som sker kan ändra en hel syn på en upplevelse.

Fathers attendance during childbirth has increased during the years. They are expected to play an important role in supporting the woman during delivery. Many men are not aware that what seems to be a normal delivery suddenly can end with an emergency caesarean section. The aim of this study was to see/find out how prospective fathers experience the situation of emergency caesarean section. To study fathers experience of caesarean section we used a phenomenological research method. Five fathers participated in the study and data was obtained by qualitative research interviews. The data was analysed and divided into five categories: expectant fathers knowledge and expectations about giving birth, to not know what is happening, presence gives a feeling of participation, to be left alone or not with or without information and after the operation. Results of the study showed that prospective fathers´ birth expectations were that it will be a normal delivery. Their knowledge of emergency caesarean section is small and therefore they feel unprepared with the situation. Not receiving continuous information from the midwife makes the father worried and anxious and gives a negative feeling of the delivery. The fathers who received information during the process had a more positive feeling and a feeling of participation. A simple thing like getting information changes the way a person feels about a situation.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur pappor upplever ett akut kejsarsnitt.

Metod: Deskriptiv studie med kvalitativ design. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio pappor som varit med om ett akut kejsarsnitt.  

Resultat: I studien framkom positiva upplevelser av akut kejsarsnitt så som ett bra bemötande av personalen och en känsla av att bli omhändertagen. Personalen uppfattades som proffsiga, trevliga och snälla. Det var framförallt efter det akuta kejsarsnittet som pappor upplevde en delaktighet då de själva fick ta hand om barnet. De såg då sin roll som betydelsefull. Pappans upplevelser av det akuta kejsarsnittet kan också vara kaotisk och traumatisk. Det fanns en önskan om psykologiskt stöd efter det akuta kejsarsnittet. Pappor upplevde att de inte kunde hjälpa till med så mycket praktiskt under själva kejsarsnittet utan de upplevde mer att de var ett mentalt stöd för mamman. Det fanns upplevelser av bristande information, både före, under och efter det akuta kejsarsnittet.

Slutsats: Då det framkom i studien att det fanns en önskan om psykologiskt stöd bör det införas rutiner för att fånga upp dessa pappor och en möjlighet att erbjuda dem hjälp. Vad gäller information bör riktlinjer utformas för att pappor ska känna att de är väl informerade genom hela förloppet, informationen bör individanpassas. En informationsbroschyr om akut kejsarsnitt kan utformas och finnas tillgänglig på förlossningsavdelningar som ett led i informationsgivning.

Nyckelord: Pappa, akut kejsarsnitt, upplevelser.

Abstract

Background: When an acute illness or trauma occurs, life becomes disorganised and shattered for the critically ill person and his/her family members. The family members are confronted with thoughts about life and death which can cause stress and anxiety. How the family members cope with the crisis is individual and depending on personality and earlier experiences. Aim: The purpose of this literary review was to illustrate the family members´ experiences when dealing with a critically ill family member. Method: A literary review was made based on fifteen qualitative and quantitative scientific articles and a literary book. Findings: The analysis of the articles resulted in two main categories; security and insecurity. Information, involvement and wellbeing were the three subcategories which together lead to family members´ feeling of security. The feeling of insecurity was caused by negative experiences such as a lack of information, exclusion and discomfort. Conclusion: Nurses need to improve their knowledge and understanding in order to guide and support family members dealing with a life crisis. The result of the literary review made it apparent that all hospital personal are important for family members to feel security. The nurse however is a key employee of the hospital staff in order to offer a holistic family nursing.

The aim of the literature review was to illuminate the importance of nutritional management to patients who have sustained a traumatic brain injury (TBI) and describe nurses responsibility and meaningful function in the nutritional support. TBI patients tend to be associated with hypermetabolism and hypercatabolism, resulting in negative nitrogen balances. The results reveal increased energy expenditure and assessments of needs energy requirements at the TBI patients. This study determining the route of feeding: enteral versus parenteral nutrition. Furthermore describes complications associated with enteral feeding. Many times nurses are the first to identify nutrional risks and complications because they are closest the patients. Nurses are in a position to be able to influence the nutritional support providing to TBI patients, but additional knowledge are necessary in nutrition and to do nutritional status. Conclusion: TBI patients are in an instabil situation. Early nutrition may prevent malnutrition, reduce septic complications, increase survival and disability for these patients. Balancing to providing the nutrient necessary requirement can be difficult

Akut kranskärlssjukdom är en folksjukdom i Sverige och i andra delar av västvärlden, vilken drabbar både kvinnor och män. Enligt Socialstyrelsen är hjärtinfarkt den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige och svarar för 30 procent av alla dödsfall som sker i landet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av akut kranskärlssjukdom. Metod: Studien är baserad på tolv vetenskapliga artiklar framtagna ur databaserna CINAHL och PubMed. Sökningen strukturerades med sökord anpassade efter studiens syfte. Det resulterade i 97 artiklar varav, elva valdes ut från den elektroniska sökningen och en togs fram ur en manuell fritextsökning. Samtliga tolv artiklar som inkluderats i litteraturstudien har granskats med hjälp av en granskningsmall för att säkerställa artiklarnas kvalité. Resultat: ett tema- upplevelse av olust och sex kategorier utformades. De utgick från upplevelsen av det obehag och den olust som kvinnorna i artiklarna upplevde i samband med, eller en tid innan insjuknandet i akut kranskärlssjukdom. De sex kategorierna som utformades var upplevelser av: smärta, illamående, andningssvårigheter, ovanlig trötthet, oro samt temperaturförändringar. Denna litteraturstudie är viktig i det avseende att sjuksköterskor och personal inom vårdsektorn bör väga in detta i mötet med patienten, för att snabbare kunna ge patienten de bästa förutsättningarna till adekvat vård.

Bakgrund: Akut konfusion har visat sig förekomma inom nästan alla vårdformer för äldre patienter, därför behöver sjuksköterskan utveckla sina kunskaper om patienters upplevelser vid tillståndet. Syfte: Att beskriva äldre patienters upplevelser vid akut konfusion i samband med sjukhusvistelse. Metod: Litteraturstudien utgjordes av tio vetenskapliga artiklar som hittades i databasen PubMed och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån innehållsanalysen formades fyra teman kring äldre patienters upplevelser vid akut konfusion; ”en overklig verklighet”, ”starka emotionella upplevelser”, ”vara i någon annans händer” och ”uppvaknandet”. Det framkom att patienterna upplevde hallucinationer och att tids- och rumsuppfattningen mixandes ihop samt att de upplevde rädsla och hot. Patienterna kände också att mötet med sjuksköterskan inte skedde på lika villkor och de kände sig därför underlägsna. Dock var sjuksköterskans närvaro viktig för att patienten skulle känna trygghet. Patienterna upplevde att de miste kontrollen över situationen och kände ofta skuld och skam efteråt. Slutsats: Det behövs gemensamma strategier för sjuksköterskor inom omvårdnaden av äldre för att kunna hantera uppkomna situationer i samband med akut konfusion. En modell utarbetades om hur sjuksköterskor kan agera i arbetet med äldre patienter som riskerar att drabbas av akut konfusion.

Att drabbas av stroke innebär ofta kognitiva funktionsnedsättningar. Betydelsen av en snabb bedömning av strokepatienters kognitiva funktioner i det akuta skedet efter en stroke betonas i flera studier. Syftet med den här studien var att med hjälp av en enkätundersökning kartlägga de kognitiva bedömningar som genomförs av arbetsterapeuter på landets strokeenheter. Undersökningsgruppen utgjordes av arbetsterapeuter på 58 strokeenheter. Det insamlade materialet bearbetades med beskrivande statistik. Av resultatet framkom att de vanligast förekommande bedömningsinstrumenten/observationerna var MMT, RBMT, DBF samt AMPS. En kombination av bedömningar gjordes på de flesta strokeenheter, typvärdet var 4 bedömningar. Resultatet visade även att arbetsterapeuternas kunskap om bedömningarnas reliabilitet och validitet var god. Någon avgörande skillnad har inte observerats när det gäller valet av bedömning hos de olika strokeenheterna med hänsyn tagen till sjukhusets storlek eller antalet arbetsterapeuter som arbetar på strokeenheten. Vår slutsats är att strokepatienter som vårdas på de strokeenheter som ingår i den här undersökningen bedöms med bedömningsinstrument/observationer av arbetsterapeuter på ett likvärdigt sätt oavsett var i landet de vårdas.

Acute myocardial infarction is a serious diagnosis. Both the patient and the loved ones experience an immediate uncertainty. To be able to emotionally support the patient´s spouse, the nurse in the coronary care unit must be prepared to also encounter the world of the spouse. The aim of this study was from a nursing perspective to illuminate how life was experienced during the first two months by the spouse of someone, who was stricken by a first time acute myocardial infarction. Interviews with six spouses were conducted. The methodological approach was phenomenological-hermeneutic, based on the French philosopher Paul Riceour. The result of the qualitative text analysis showed four themes: To lose one´s foothold, To be exposed to the medical and nursing staff, To get a changed relationship to one´s partner, To wish to make the most of one´s life. The first theme highlighted the spouse’s strong feelings of uncertainty concerning the outcome of the patient. The second theme showed the spouse’s confidence in the medical care. It also showed the spouse’s sense of being insulted by the nurses, who did not acknowledge the spouses´ need of obtaining information and emotional support. The third theme demonstrated how the partner cared for and felt responsible for observing the former patient´s health condition. The fourth theme showed that the spouse realized that life has to come to an end and therefore wanted to realize his/her plans for the future before it was too late. The findings from this study emphasize the importance of the medical and nursing staff to show interest in the spouses´ experiences. Thereby the spouses can experience a support in congruence with their needs, and their life situation might thereby be improved. It would be of great interest to study how nurses regard the spouses´ life situation during the patients´ stay in hospital. Further research could also highlight which factors could minimize the sufferings of partners to seriously sick patients, regardless of the patients´ diagnosis.

Bakgrund:

dessa avled 11500. Upplevelserna av att drabbas av en akut hjärtinfarkt varierade

från person till person.

upplevelser av att drabbas av akut hjärtinfarkt.

som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning. Artiklarnas

vetenskaplighet granskades och innehållet analyserades med hjälp av

innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier.

Resultat:

hjärtinfarkt påverkade patientens beslut att söka vård. Det stod klart att patientens

relation till dennes anhöriga påverkade patientens hälsa. Information hade stor

betydelse för patientens tillfredställelse och förmåga att hantera situationen. Det

var av vikt att information pressenterades vid rätt tillfälle och på ett lättförståeligt

sätt.

anhörig fick individanpassad information. Det var av största vikt att patienter som

drabbats av en hjärtinfarkt snabbt kom under vård. Studien visade att det fanns

faktorer som fördröjde tiden mellan symtomdebut och behandling

faktorer som spelade störst roll för hur patienten upplevde en akut hjärtinfarkt var

stöd, kunskap. Att även erbjuda utbildning och information till personer som

saknade erfarenhet och kunskap om symtom vid en akut hjärtinfarkt förmodas

kunna minska mortalitet, komplikationer och lidande.

faktorer som spelade störst roll för hur patienten upplevde en akut hjärtinfarkt var

stöd, kunskap. Att även erbjuda utbildning och information till personer som

saknade erfarenhet och kunskap om symtom vid en akut hjärtinfarkt förmodas

kunna minska mortalitet, komplikationer och lidande.

Abstrakt

Bakgrund: Smärta är ett fenomen som upplevs olika, alla individer som någon gång drabbas av smärta reagerar olika starkt. Hur individen tolkar och bemästrar smärtupplevelsen är beroende av vilken ålder, kön, kulturell och social bakgrund de tillhör. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa om sjuksköterskans förhållningssätt och patientens upplevelse av bemötandet vid ett akut smärttillstånd. Metod: Studien är baserad på fjorton artiklar från 2002-2007 och vi har funnit dom i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Snabb identifiering av smärta är viktigt vid behandling av smärta. För att behandlingen skall bli så god som möjligt är dialogen mellan patient och sjuksköterska viktig. Utbildning samt rutin har visat sig vara till stor fördel vid behandling då hela patienten är i fokus och inte endast symtomet. Smärtinstrument är bra som hjälpmedel vid behandling av smärta men bör vara ett komplement till patientens verbala beskrivning av tillståndet. Konklusion: Efter en sammanställning av denna studie kan det konstateras att kommunikation och smärtlindring samt vårdpersonalens attityder påverkar människor som drabbats av tillståndet akut smärta