Academic literature on the topic 'Akuta bröstsmärtor'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Akuta bröstsmärtor.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Akuta bröstsmärtor"

1

Bohlin, Tomas, and Fredrik Paananen. "Patienter med bröstsmärtor: : Upplevelser i det akuta skedet." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36861.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Engblom, Arvid, and Henrik Magnusson. "Vad sjuksköterskor vid ambulans respektive akutmottagning anser vara viktig information att ge till patienter med akuta bröstsmärtor : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7971.

Full text
Abstract:
Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa vad sjuksköterskor på ambulansen respektive akutmottagningen ansåg vara viktig information till patienter med akuta bröstsmärtor samt vad som var viktigt att tänka på vid informering av dem. Tio intervjuer med sjuksköterskor utfördes, fem på ambulansen samt fem på akutmottagningen. Resultatet har delats upp utifrån de olika arbetsplatserna. Resultatet visade att det fanns stora likheter i hur sjuksköterskorna svarade på frågorna som ställts. Det som ansågs viktigt att ge information om var vad som skedde och varför, det var även viktigt att informera om läkemedel och dess biverkningar och att med den information de gav, lugna patienterna. En stor punkt som kom upp från båda arbetsplatserna var att det var viktigt att informera om det som patienten frågade efter. På ambulansen ansåg sjuksköterskorna även att det var viktigt att försöka hålla informationen till det som var viktigt och relevant för patienten. Sjuksköterskorna på akutmottagningen ansåg att det var viktigt att informera så mycket som möjligt och att hålla patienten uppdaterad.
The aim of this qualitative interview study was to elucidate what nurses at ambulance and emergency department thought was important information to give to patients with acute chest pain and what was important to think about when informing them. Ten interviews with nurses was performed, five at the ambulance and five at the emergency department. The result has been divided between the two workplaces. The study showed that there where large similarities in how the nurses responded to the questions asked. The objects that was thought of as important was to give information about what happened and why, it was also important to give information about pharmaceuticals and it´s side effects and with the information that they gave, try to calm the patients down. A large item that came up was that it was important to inform about what the patients asked for. At the ambulance the nurses also thought that it was important to try to keep the information to what was important and relevant to the patient. The nurses at the emergency department thought that it was important to inform as much as possible and keep the patient updated.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Henberg, Lars, Magnus Hällin, and Jonas Pettersson. "Smärtbedömning av patienter med akut bröstsmärta." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-774.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Sjögren, Patrik. "Patientens upplevelse i mötet med IVPA-styrkan i-samband med akut bröstsmärta." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19561.

Full text
Abstract:
I dagens prehospitala sjukvård är det inte bara ambulanspersonal som möter patienten. Även räddningstjänsten har viss patientkontakt och kunskap i att möta en person som är skadad, svårt sjuk eller i chock. Sedan några år tillbaka pågår ett projekt i Södra Älvsborgs Räddningstjänst förbund (SÄRF) som heter ”I Väntan På Ambulans” (IVPA). Denna personalstyrka finns på några av landbygdens deltidsstationer och skall kunna nå invånarna i kommunen vid prio ett larm (ambulanslarm med högsta prioritet) då larmad ambulans har lång framkörningstid till den drabbade. Trots att IVPA har funnits sen mitten av 1980 talet i Sverige saknas kvalitativ forskning om hur patienten upplever mötet med IVPA. Syftet med studien är att beskriva hur personer med akut bröstsmärta som bor på landsbygden upplever mötet med IVPA-styrkan. Metoden som valdes är intervjuer av fem stycken landsbygds invånare. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet pekar på att IVPA gör en betydande insats när det gäller patienter som drabbas av akut bröstsmärta på landsbygden.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nordström, Per-Anders, and Martin Wehrend. "Framkommer de vanligaste symtomen vid akut koronart syndrom redan i larmsamtalet? : En studie av SOS-sjuksköterskans bedömningssamtal av patienter med bröstsmärta." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15246.

Full text
Abstract:
De vanligaste samtalen till 112 gäller patienter som upplever bröstsmärta vilket kan ge misstanke om Akut Koronart Syndrom (AKS). Denna patientkategori utgör därför en betydande del av de patienter som den prehospitala vården kommer i kontakt med. Syftet med denna pilotstudie var att avlyssna och analysera ljudupptagningar av samtal gällande bröstsmärta bedömda av sjuksköterska. Detta för att kunna jämföra om de frågor som sjuksköterskan ställer överensstämmer med de vanligaste symtomen vid AKS som beskrivs i medicinsk litteratur och forskning. Totalt 36 ljudupptagningar av samtal gällande bröstsmärta valdes ut utifrån material som insamlats genom ÅSA II-studien. En mixad metod användes dels med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats av egna anteckningar samt insamlande av kvantitativa data. Resultaten visade att sjuksköterskan på larmcentralen ofta ställde följdfrågor kring bröstsmärta hos patienten. Även frågor om dyspné förekom frekvent. Vad gäller övriga symtom kunde vi inte se någon struktur i sjuksköterskans bedömningar. I många fall saknades frågor och följdfrågor kring atypiska symtom. Det var även ovanligt med frågor kring symtom som kan minska misstanken för AKS. Samtalstiden verkar vara av mindre betydelse för kvaliteten i samtalen. Det förekom ofta en överprioritering av sjuksköterskans bedömning på larmcentralen jämfört med ambulansens prioritering. Däremot sågs ingen underprioritering. Studien visar på hur svårt det kan vara att bedöma medicinska tillstånd via telefon. Det finns anledning att tro att goda förkunskaper och relevant utbildning i kombination med uppdaterade och välutformade stöddokument är viktiga verktyg. Detta för att sjuksköterskan ska kunna göra bedömningarna på ett så tryggt och korrekt sätt som möjligt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Adolfsson, Johan, and Mikael Jardenius. "Patientens upplevelse av att bli vårdad av deltidsbrandmän i samband med akut bröstsmärta : En kvalitativ intervjustudie om att bli akut sjuk på landsbygden." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17942.

Full text
Abstract:
Räddningstjänsten är i stor utsträckning utplacerad på små orter och har betydligt fler stationer är vad ambulanssjukvården har. Räddningstjänsten har större möjligheter än ambulanssjukvården att snabbt vara på plats hos en svårt sjuk patient. Verksamheten med sjukvårdslarm har pågått i många år, men hur patienten upplever vården är inte väl studerat. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med akut bröstsmärta upplever att bli vårdade av deltidsbrandmän under ett sjukvårdslarm. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes och analyserades med konventionell innehållsanalys enligt Hsieh & Shannon. Åtta intervjuer genomfördes med informanter boende på två skilda geografiska områden i södra Sverige. Efter analys framkom 21 stycken underkategorier som kunde sorteras in under sex kategorier. Kategorierna är; väntan på hjälpen, kunskap och utbildning, närhet och närvaro, vårdhandling, lokal närhet/vara igenkänd samt vårdarnas förhållningssätt. Innehållet i dessa kategorier med tillhörande underkategorier ger en översiktlig bild av hur patienterna uppfattar den vård de får av brandmännen. Patienterna uppskattar särskilt den snabba hjälp som brandmännen kan erbjuda, patienterna blir lugnade och de känner sig trygga i deras sällskap. Brandmännen pratar med patienten, kontrollerar vitalparametrar och ger syrgas. Syrgasen uppskattas mycket av patienterna.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lundberg, Jessica, and Fia Karppinen. "Prehospital undersökning och behandling av patienter med central bröstsmärta." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-181622.

Full text
Abstract:
Abtract Background Myocardial infarction is a critical and potentially deadly condition which requires immediate treatment in hospital. Ambulance personnel shall follow prehospital guidelines of care when examinating and treating patients with chest pain and the ambulance is equipped with ECG-monitoring for early identification of infarction in order for rapidly transport to hospital. Previous studies indicate deficiency in compliance to prehospital guidelines and patients with chest pain don´t always receive an ECG in prehospital care. A report from region Västerbotten have shown that 66,3% of patients with chest pain receive ECG in ambulance care. Aim To examine compliance to prehospital guidelines in care of patients with chest pain. Methods A retrospective medical record review (N=204). Inclusion criteria The journals that was reviewed are patients who in 2019 were cared by ambulance staff and taken to hospital as priority one with chest pain. Result The mean age of patients in this study was 70,3 year (SD+/-14,1) and the majority where men (59,3%). Most of the patients presenting with prior heart or vascular disease (67,2%). A total of 42,4% experienced secondary features such as nausea, sweating or dizziness and in 32,4% of the journals these symptoms where not documented. In ambulance 80,9% did receive ECG and 35,8% got ASA, with no significant differences between gender and time of day. Most of the patients (73,5%) required pain relief one or several times during ambulance transport and 21,6% of the patients experienced pain but didn't receive treatment. Conclusion This study indicates that not all patients with chest pain get treated by the prehospital guidelines. Not every patient received an ECG and few patients received ASA. Lack of documentation regarding patients exhibited symptoms and reasons for not treating pain were found in the journals. In summary these deficiencies can negatively affect patient safety, cause medical hazards and increase health care costs.Keywords: Prehospital care, prehospital guideline of care, chest pain, myocardial infarction, ECG
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hylander, Johan. "Sjuksköterskors beskrivning av och attityd till smärtskattning och prehospital dokumentation i samband med akut bröstsmärta : En enkätstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-26545.

Full text
Abstract:
Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. 41 % av kvinnorna och 39% av männen avled till följd av hjärt-kärlsjukdomar år 2011. Då ambulanspersonalen ofta har begränsad tid på sig att etablera kontakt och skapa sig en helhetsbild över patientens tillstånd, vilket är viktigt för att säkerställa en god behandling, kan kravet på effektivitet bli en stressfaktor. För att minska stressen kan det vara bra att utgå från en strukturerad bedömning av patientens tillstånd och där en god anamnes är ett viktigt redskap. Det finns utarbetade instrument för detta,däribland anamnestagande enligt Advanced Medical Life Support®-konceptet(AMLS). Detta är ett koncept som bygger på bedömning av patientens tillstånd och sjukdomshistoria. Syftet: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskorna i det aktuella landstinget uppger att de enligt AMLS-modellen® bedömer patienter med akut bröstsmärta samt om bedömningen dokumenteras och vilken betydelse sjuksköterskorna ger bedömningen och dokumentationen. Metod: Studien genomfördes som e nkvantitativ enkätbaserad tvärsnittstudie. Enkäter skickades ut under två veckor till tre ambulansstationer i det aktuella länet, den insamlade datan analyserades med hjälp av analytisk och deskripitv data. Resultat: Majoriteten av de sjuksköterskor som deltog i studien uppgav att de följde riktlinjern aenligt AMLS®-konceptet. En majoritet  av sjuksköterskorna i studien uppgav även att de dokumenterade sina bedömningar av patienternas svar. Majoriteten av sjuksköterskorna i studien  ansåg att det var betydelsefullt att dokumentera båda patientens svar. Dock fanns det en del motsägendesfulla resultat, att sjuksköterskan uppgav att det var viktigt att bedöma elle rdokumentera, men sedan inte gjorde det. Slutsats:Då studien är begränsad både i storlek samt svarsfrekvens går det inte att dra några definitiva slutsatser. Majoriteten av de sjuksköterskor som deltog i studien uppgav att de följde riktlinjerna enligt AMLS®-konceptet. Majoriteten av sjuksköterskorna uppgav att de dokumenterade sina bedömningar av patienternas svar.
Cardiovascular disease is the leading cause of death in Sweden. 41 % of the women and 39 % of the men died as a result of cardiovascular diseases, in the year 2011. The ambulance staffs often have limited time to connect and form and create a comprehensive picture of the patient’s condition, which is crucial for ensuring good treatment. The requirement for efficiency can become a stress factor. To reduce the stress you may want to start with a structured assessment of the patient's condition, a good anamnesis is important. There are elaborate instruments for this, including gaining a proper anamnesis  using the Advanced Medical Life Support ® concept. (AMLS). This is an American concept based on the assessment of the patient's condition and medical history. Aim: To examine the extent to which nurses in the current County Council state that they assesses patients with acute chest pain, according to the AMLS model ® and if the assessment is documented and the importance nurses gives assessment and documentation. Method: The study was conducted through a quantitative survey-based cross-sectional study. Questionnaires were sent out for two weeks to three ambulance stations in the county, the gathered data were analyzed using analytical and descriptive data. Results: The majority of nurses reported that they followed the guidelines of the AMLS ® concept. The majority of nurses reported that they document their patient's response. The majority of nurses felt it was important to document. Some inconsistent results were however present, the nurse said it was important to document but did not. Conclusion: This study is limited in both size and response rate, it is not possible to draw any definitive conclusions. The majority of the nurses who participated in the study stated that they followed the guidelines of the AMLS ® concept. The majority of the nurses reported that they documented their assessment of patients' responses.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Eriksson, Jonas, and Mattias Gyllsdorf. "”Jag ringer inte ambulans” : patienters upplevelser av att drabbas av akut koronart syndrom. En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19506.

Full text
Abstract:
Patienter med akut koronart syndrom är idag en stor utmaning för svensk ambulanssjukvård. Smärt- och ångestproblematiken är speciellt viktig ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Det är känt att ett bra bemötande från ambulanspersonalen och noggrannhet i den specifika omvårdnaden optimerar patientens upplevelse av given vård. Patienternas upplevelser av väntan på vård och omhändertagandet i ambulansen är därför aspekter som bör studeras ytterligare för att utveckla det prehospitala vårdandet. Syftet med studien var att fördjupa kunskaperna om patienters upplevelser av vårdandet vid akut koronart syndrom i samband med ambulanssjukvårdens omhändertagande. En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats. Sex patienter på en hjärtintensivavdelning i Västra Götalandsregionen har intervjuats. Intervjuerna som har bearbetats med innehållsanalys. I resultatet beskrivs domänerna Insjuknande och Omhändertagande. Fem kategorier med tillhörande underkategorier presenteras: Lidande, Skuld, Autonomi, Vårdlidande och Välbefinnande. Detta resultat tolkades till temat: Vara dubbelt drabbad men får tvåfaldig hjälp, både inifrån och utifrån. I diskussionen belyses resultatet utifrån annan forskning och flera likheter lyfts fram, men även vad som är nytt. Patienternas strategier för att på egen hand bemästra smärtan och att i första hand konsulterar en vårdcentral eller någon anhörig, innan de ringer efter en ambulans, diskuteras också. Vidare diskuteras patienternas upplevelse av vårdlidande och hur ett ökat medvetande om patientperspektivet kan utveckla den prehospitala vården. Slutsatsen är att det prehospitala vårdandet kan förebygga och reducera både lidande och vårdlidande. Ytterligare förbättringspotentialer finns genom att stärka patientens autonomi samt genom att öka ambulansens komfort. Dessutom kan den prehospitala smärt- och ångestlindringen förbättras. Slutligen måste patientens kunskaper om akut koronart syndrom förbättras, för att minska skuldkänslan och motivera till att tidigt söka vård.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hammarkrantz, Hedvig, and Frida Karlsson. "Kvinnors upplevelser av symtomen vid hjärtinfarkt : en litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8549.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Hjärtinfarkt bedöms vara den ledande dödsorsaken världen över. Trots att fler män än kvinnor insjuknar i hjärtinfarkt är dödligheten bland kvinnor högre. Bilden av hjärt- kärlsjukdom har länge präglats av ett manligt perspektiv vilket är en livshotande inställning som leder till att kvinnors symtom inte tas på allvar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av symtomen vid hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt där elva  artiklar från databaserna CINAHL Complete och PubMed granskats och analyserats. Resultat: De vanligaste symtomen hos kvinnor med hjärtinfarkt var smärta, fatique, andningspåverkan, gastrointestinala besvär och kroppstemperaturförändringar. Många kvinnor hade svårt att förstå och relatera sina symtom och blev inte tagna på allvar i vården. Det fanns en tydlig frustration då symtomen i många fall inte överensstämde med de symtomförväntningar som fanns. Slutsats: Litteraturöversikten lyfter fram kvinnors symtom vid hjärtinfarkt och bidrar till att skapa en förståelse för kvinnans tankemönster vid vårdsökandet. Hjärtinfarkt ska inte baseras på kön utan på kliniska fynd. Genom att vidga en större förståelse för hur kvinnor tolkar sina symtom kan vårdpersonal förbättra utgången för kvinnor med hjärtinfarkt.
Background: Myocardial infarction is considered to be the leading cause of death worldwide. Although the number of cases is higher in men, the mortality rate is higher amongst women. The image of cardiovascular disease has long been characterized by a male perspective, which is a life-threatening attitude that leads to women's symptoms not being taken seriously. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of myocardial infarction symptoms. Method: A literature study where eleven articles from the databases CINAHL Complete and PubMed were reviewed and analyzed. Results: The most common symptoms in women with myocardial infarction were pain, fatigue, respiratory distress, indigestion and body temperature changes. Many women had a hard time understanding and relating their symptoms to cause and were hence not taken seriously in care. There was a clear frustration as the symptoms in many cases did not match the expectations that existed. Conclusion: This literature review highlights women’s symptoms of myocardial infarction and helps to create an understanding of the woman's thought patterns when seeking care. Assessment of myocardial infarction should not be based on gender but on clinical findings. By broadening a greater understanding of how women interpret their symptoms, healthcare professionals can improve the outcome for women with myocardial infarction.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography