Log in

Relevant bibliographies by topics / Ålderism

Contents

Journal articles
Dissertations / Theses
Books
Book chapters

Academic literature on the topic 'Ålderism'

Author: Grafiati

Published: 4 June 2021

Last updated: 13 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Ålderism.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Ålderism"

1

Abrahamsson, Niclas, and Emanuel Bylund. "Ligger »nästan inföddlikhet» i tvåspråkighetens natur?: Om ålders- vs tvåspråkighetseffekter vid andraspråksinlärning." Språk och stil NF 31, no. 1 (2021): 108–42. http://dx.doi.org/10.33063/diva-434153.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Sundmark, Björn. "The Visual, the Verbal, and the Very Young: A Metacognitive Approach to Picturebooks." Acta Didactica Norge 12, no. 2 (May 29, 2018): 12. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5642.

Full text

Abstract:

AbstractThe article draws on recent research into emergent literacy and metacognition, and charts a developmental trajectory from early concept books to picturebooks aimed at children and young teenagers. Methodologically, the study is a research synthesis, where the aim is to systematize current research findings and offer an overview of different types of picturebooks, and how they build literary and metacognitive competence. My thesis is that picturebooks are crucial in that process. The analysis focuses on the metacognitive affordances that can be found in picturebooks directed at different age groups/competence levels. Both the verbal and visual dimensions of the text are analyzed with the help of picturebook and comic book theory (iconotext, sequentiality). The results show that early concept books are surprisingly abstract; they stimulate the child’s aesthetic-affective response by using clear colours and easily discernible shapes. In the next stage, things (nouns) from the child’s close environment are represented. Naming and identifying are crucial activities at this stage. Verb-oriented concept books follow; these typically focus on simple actions from the child’s lifeworld, such as getting dressed, or eating. Next, we find narrative picturebooks, in which the fundamentals of story, plot, and characterization are introduced. Finally, the potential for advanced storytelling is explored with regard to symbolism, irony, and character development.Keywords: picturebooks, early concept books, metacognition, iconotext, narrative picturebooksBilderbokens berättelser: Ett metakognitivt perspektiv på bilderböckerSammanfattningDen här artikeln bygger på nyare forskning om literacyutveckling och metacognition, och kartlägger utvecklingslinjer från tidiga begreppsböcker riktade till spädbarn till bilderböcker som vänder sig till barn och tonåringar. Metodologiskt är arbetet ett forskningssyntes, där målet är att systematisera forskningsrön, erbjuda en ålders- och/eller utvecklingsindelad bilderboksöversikt, samt påvisa hur dessa böcker kan bygga litterär och metakognitiv kompetens. Min tes är att bilderböcker spelar en avgörande roll i den processen. Analysen sätter fokus på de metakognitiva meningserbjudanden som kan återfinnas i olika bilderböcker. Såväl bild och skrift analyseras med hjälp av bilderboks- och serieteori. Resultaten visar att tidiga begreppsböcker är förvånansvärt abstrakta; de syftar främst till at stimulera barnets estetisk-affektiva respons genom användande av klara primärfärger och tydliga kontraster. I nästa skede återges saker och ting (substantiv) från barnets närmiljö. Verb-orienterade bilderböcker följer; dessa visar framför allt aktiviteter som barnet kan känna igen, som att äta, klä sig, eller gå och lägga sig. I nästa steg återfinns berättande bilderböcker. Där hittar vi berättandets grundbegrepp såsom handling, karaktär, konflikt. Till sist, i de mest sofistikerade bilderböckerna hittar vi symbolik, ironi, fördjupad karaktärsteckning och komplex tematik.Nyckelord: bilderböcker, begreppsböcker, metakognition, ikonotext, bilderboksnarrativ

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Westerhäll, Lotta. "Debatt: Nya risker och försäkringsskydd." Socialvetenskaplig tidskrift 6, no. 3 (February 4, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1999.6.3.2901.

Full text

Abstract:

Har vi ett omodernt socialförsäkringssystem som inte fångar upp nya risker i samhället? De »klassiska« riskområdena såsom sjukdom, barnafödande, invaliditet, ålderdom, dödsfall, arbetsskada och arbetsolycksfall samt arbetslöshet är måhända inte tillräckliga för att skapa social trygghet för människor? Har samhällsutvecklingen bidragit till att synliggörandet av nya riskområden, där människor behöver ett försäkringsskydd? Det finns givetvis andra sätt att skydda sig mot risker än att försäkra sig mot dem, men historien visar att ett sådant skydd många gånger är det säkraste och mest effektiva.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Ålderism"

1

Möllergren, Glenn. "Ålderism i riktlinjer för äldreomsorgen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26751.

Full text

Abstract:

Ageism theory explains how the creation of “old” as different from non-old includesexpectations from people identified as of age as having other needs and desires than non-old.Expectations from the surrounding society project the needs of “old” as being more basic,simpler, less refined and culturally demanding as those of non-old, which potentially causediscrimination towards people of age - especially if identified as the stereotypical “seniorcitizen”, which is associated with fragility, loneliness, resignation, passivity and worries.“Senior citizens” are expected to have numerous basic needs such as home service includingcooking and cleaning, personal care related to hygiene and moveability, social stimulationrelated to isolation and loneliness, and protection against loss of security. At the same time,they are not expected to have needs related to culture, lifestyle, sports, activity, addictions,learning, crime, or sexuality. This study examines if, and how, such expectations influence theguidelines for needs assessment in elderly care in Swedish municipalities. Such guidelines arelikely to exist in most municipal elderly care administrations; out of the examined 11 towns, 9had formally established such guidelines. The method used was text analysis, and results showthat needs that may be regarded as ageist expectations make up more than 93% of the contents,while less than 7% can be classified as non-ageist or neutral. The essay highlights theshortcomings of the elderly care in providing adequate interventions as possibly connected toageist prejudice in the municipal guidelines document through three individual cases.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Snellman, Fredrik. ""Gammfolket" : Om livserfarenheter och vardagens ålderism." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-22314.

Full text

Abstract:

The overall aim of this thesis is to describe and analyse the age-related life experiences of elderly retired people and in relation to this to problematise ageism as an analytical concept in order to present a more dynamic understanding of the phenomenon of ageism in everyday life. Related to the overall objective three overarching research questions are addressed. How do elderly individuals relate to “age” in life and how do they express this in contexts in which standpoints are made in relation to age-codes? What can be generally said to represent the foundation of elderly people’s experiences of ageism? What all-embracing picture of ageism and age-coding is made visible when the phenomenon is examined using different kinds of methods for collecting and analysing empirical material? Research within the field of ageism is presented in terms of how it has been examined: as an ideology, as an “ideology” that is possible to deconstruct and as manifestations in everyday life. The hegemonic way of defining ageism is to associate it with prejudice, stereotyping and discriminationbased on age. This is viewed to be insufficient in order to understand ageism in everyday life. The positioning of the thesis in relation to the research field is therefore seen as problematising ageism as an analytical concept. The thesis consists of three different studies that are based on three different empirical materials. Life-stories, a questionnaire and focus group interviews are used to collect empirical material on the subject of elderly people’s age-related life experiences. The empirical materials and the studies connected to them are distinct ways of investigating ageism. Tentatively, methodtriangulation is applied in order to analyse the topic of ageism in everyday life from differenttheoretical perspectives. The most important conclusion is that ageism can be understood more dynamically as a practise that is exceptionally close to us individuals in everyday life. It is suggested that ageism is not only associated to age. Informants use alternative age-markers or time-markers in relation to which theyascribe meaning. When individuals tell their life-story the experiences are for example not tied to age. Age is hardly ever mentioned. In its place meaning is constructed around and ascribed to timemarkers such as for example “young”, “old”, “year”, “month”, “elderly” and so on. The use of and ascription of meaning to time-markers is also applicable in the other studies in the thesis. These alternative time-markers are suggested as something that also indicate ageism. Experiences and meaning are not solely focused on age. However, the meaning constructed in relation to the alternative markers is not unanimous, even if it sometimes appears to be. The experienced meaning takes many different forms and can by no means be fixated once and for all. An important conclusion is also that we cannot disregard gender in the understanding of ageism. It seems imperative to practice intersectional reasoning in order to understand the dynamics of ageism. Gendered ageism or gendered time-coding is essential in comprehending what people experience in everyday life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Copparstad, Åsa. "Åldrandet : En resa i tid och rum." Thesis, Konstfack, Ädellab/Metallformgivning, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5314.

Full text

Abstract:

Abstract Aging - a journey thru time and space. To be a human being is to age. Time is the the dimension that makes us experience aging. We count the time with instruments that we attach to our bodies and in the space that we inhibit. We all have to live with the reality of death. We make strategies for how to postpone it. To be healthy and young is what we all want. That is what media tells us. To get old is something we try to avoid. We want to be young all our life. Old people are marginalized in our society. The stigma about the elderly is profound. We have to work against the ageism and look at eachother as individual human beings, not as representations of a cetrain age. Aging is the base of my research, the physical and psychological transformations that are happening over a lifetime. The cells in our bodies are set on a clock, they can not get reproduced forever. Time is the foundation of our history and our future. Time is what makes us old and young. In modern society we have organised the human beings in different age categories. You share the history events with your cohorts, but that doesn ́t say anything about you as a person or that you are alike. I think that is a big misstake. In our dreams we can be any age and any place. Sleep makes up a third of our life and it is the only time spent unaware of time. I wish that age was something we didn ́t use as a discriminating tool but unfortunately it is and also the most common one. I want to give a medal to those who doesn ́t give in to ageism. I have created a series of jewelry and corpus that I hope will inbody some questions about aging and ageism that I think we need to be aware of.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Albertsson, Jonas, and Daniel Käck. "Alla blir äldre, även du : En studie om biståndshandläggares upplevelser av äldres diskriminering utifrån ett ålderismteoretiskt perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-45347.

Full text

Abstract:

Aid administrators meet many elderlies in their professional role. The aim was with an from a theoretical perspective on ageism study aid administrator's experiences of discrimination against older people. In this study, the question was asked how they feel about discrimination of older people in society and what they think can strengthen the position for elderly as a group. In this study five aid administrators were interviewed about their experiences of elderly people’s discrimination. The results were analyzed using an ageism perspective with a qualitative content analysis. The result shows that aid administrators see ageism in society by meeting with older people and through social perception. They stated that discrimination, prejudice and stereotypes in society that cause problems for older people like, exclusion, poor treatment and a contributor to a negative self-image. Older becomes less represented than other groups, overrides and availability in society is not adapted to their needs and abilities. Aid administrators argue that the perception of the elderly is an area for improvement. To succeed aid administrators, see the need for knowledge about ageism and that society listens to what older people want and need. It is society's duty to combat discrimination and protect human equivalence.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Borg, Amanda, and Jan Åbom. "Depression på äldreboenden : Enhetschefers upplevelser av arbetet med deprimerade äldre." Thesis, Linköpings universitet, Socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-100923.

Full text

Abstract:

Denna studie ämnar beskriva hur enhetschefer på äldreboenden i två svenska kommuner upplever arbetet med att hantera depression hos de äldre inom deras respektive verksamheter. Åtta enhetschefer har under semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor om vilken kunskap som finns gällande deprimerade äldre och hur de jobbar för att förebygga och uppmärksamma denna problematik. De fick också reflektera kring vilket ansvar de själva upplever att de har för hur depression bland de äldre hanteras. Deras svar har sedan med en hermeneutisk utgångspunkt analyserats med hjälp av en abduktiv metod där Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och Butlers teori om ålderism fått bidra med viktiga infallsvinklar. Likaså har tidigare forskning på området tagits i beaktning. Resultat av studien visar att den upplevda kunskapen gällande depression hos äldre i de besökta verksamheterna är mycket låg. Vi upplever oss också se att det finns en önskan att lägga över ansvaret på andra yrkeskategorier, och att det i samband med detta tycks finnas en övertro till andras kunskap i ämnet. Utöver detta har vi också upplevt en brist på framförhållning och förståelse för att det behöver finnas utarbetade strategier för att hantera denna problematik redan innan den är ett faktum.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Eisenhart, Cornelia. "För ung för arbetslivet? : En kvalitativ undersökning om ungas upplevelser av hur ålder påverkar dem i arbetslivet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67858.

Full text

Abstract:

Ålder är en diskrimineringsgrund som inte fått lika mycket uppmärksamhet som exempelvis etnicitet och kön. När åldersdiskriminering uppmärksammas är det ofta fokus på hur äldre drabbas och inte yngre. Denna uppsats har därför som syfte att ta reda på hur unga med högre utbildning upplever att deras ålder påverkar dem i arbetslivet, samt om vissa upplevelser kan ses som ålderistiska. För att undersöka detta har en kvalitativ metod i form av intervjuer använts. Resultatet från intervjuerna har förklarats med hjälp av de teoretiska perspektiven ålderskodning, ålderism och intersektionalitet. Det som framkommit är att ungas ålder påverka dem i arbetslivet på många olika vis. Påverkan har både framförts som positiv och negativ. Ibland upplever också intervjupersonerna sig diskriminerade och orättvist behandlade. Några exempel på detta är att inte väljas vid anställning, att det finns skillnad i yrken/arbetsuppgifter och negativt bemötande. En diskussion om när skillnad utifrån ålder kan bedömas vara ålderism förs i samband med detta. I upplevelserna framkommer det också hur ålder samverkar med andra aspekter. De tre aspekter som lyfts fram är kön, erfarenhet och arbetsroll. De som utövar skillnad utifrån ålder har framförts vara chefer, klienter/kunder och äldre kollegor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Ralmé, Sascha. "Kaffesugen - ett adjektiv och en anledning att träffas. : Om äldres syn på sin vardag." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-129971.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att belysa hur äldre ser på och beskriver sina vardagsmiljöer, samt vilka möjligheter äldre upplever sig ha att påverka den egna vardagen. På en träffpunkt för äldre har deltagande observation med tematiskt öppna intervjuer genomförts under två veckor. Studien har resulterat i följande huvudteman: mötesplatser, gemenskap, beroende av andra, äldre och samhället, teknik samt dövgruppen. Dessa teman återger centrala element ur de äldres dagliga liv. Analysen av den insamlade empirin har gjorts utifrån två socialgerontologiska teorier, politisk ekonomi och åldrande samt livsloppsteorin. Dessutom har begrepp som ålderism, tunna band och dövkultur använts. Studien har visat att träffpunkten som mötesplats för äldre kompenserar när det sociala nätverket minskar. Att ha något att göra, ge en känsla av gemenskap och struktur åt vardagen. För äldre döva är rätten till teckenspråket och möjlighet att träffa andra döva mycket centralt. Dessutom är åldrandet och medföljande funktionsnedsättning något som präglar besökarnas vardag. Att behöva andras hjälp och olika samhälls insatser när orken avtar, är något som tvingar den enskilda att accepterar att egna val och önskemål försvåras, exempelvis gällande mat och tidsplanering eller valet av bostad. När allt kommer omkring bestäms samhällets insatser utifrån politiska och ekonomiska ramar. I de tematiskt öppna intervjuerna blir det tydligt att dessa ramar, under vilka olika insatser verkar, har en märkbar påverkan på äldres vardag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Fara, Romina, and Maria Weinmann. "Att bli pensionär : övergången från yrkesroll till pensionärsroll." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1265.

Full text

Abstract:

Denna uppsats handlar om hur anpassningen till pensionärslivet sett ut. Det undersöks även om det fanns någon skillnad mellan kvinnor och män. Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade intervjuer genomförts. Urvalet bestod av sex ålderspensionärer. Tre kvinnor och tre män. Frågeställningar var följande: Hur upplevs övergången från yrkesrollen till pensionärsrollen? Kan det vara så att övergången har olika stor betydelse för män och kvinnor?

Som teoretisk grund till analysen har symboliska interaktionism och rollteorin använts. Vidare användes även ett genusperspektiv. Resultatet i studien visade att pensionären mestadels längtade till sin pensionering. Pensionären satte stort värde på engagemang och aktivitet samt att ha ett rikt socialt liv med släktingar, vänner och familj. Resultatet visade även att det fanns omställningssvårigheter för några av pensionärerna. Tolkningen är att själva pensioneringsprocessen kan vara ett trauma för vissa personer. Det finns däremot inte belägg för att övergången ska ha olika betydelse för kvinnor och män.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Gyll, Janna. ""Om jag sitter ensam, då får jag nästan skylla mig själv." : En kvalitativ studie om äldre homosexuella män och åldrande." Thesis, Uppsala universitet, Centrum för genusvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-231604.

Full text

Abstract:

The aim of this master thesis is to create an understanding of what it can be like to grow older as a homosexual man in Sweden today. The study has an intersectional and queer theoretical approach and is based on eight in depth interviews with men who are aged between 68 and 82 years old. In the analysis I deal with the problem of how sexuality can be inter- preted with the experience of aging. Central to the analysis is the criticism of norms connected to age, sexuality, social- and family life and gay culture. The results show that the norm-breaking sexual orientation of the men affects their life path in terms of how to organize social life, where friends often replace the traditional family. New ways of forming relationships and living their lives imply other obligations rather than the traditional for significant others, which was shown to influence the expectations and outcome of old age in terms of care and support. The results also show what terms are required for participating in gay culture and that economic resources and age affect the opportunities of such participation, which can influ- ence the experience of aging. The men in the study are aging under different conditions to the het- erosexual men of the same age since they are not only confronted with ageism but also with being different from the heterosexual norm. This combination of power structures affects the experience and also the expectations of aging and it’s effects are strongest in vulnerable situations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lindqvist, Madelene, and Barbara Mortlock. "Diskriminering av personer över 65 år inom vård och omsorg : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2475.

Full text

Abstract:

Bakgrund Ålderdomen som fenomen är i samhället förenad med myter kring hur den äldre personen bör vara och bete sig. Ålderistiska attityder förekommer inom vård och omsorg vilket påverkar kvalitén på den omvårdnad som ges till äldre. Syfte Syftet var att beskriva hur ålderism påverkar omhändertagandet av personer över 65 år inom vård och omsorg. Metod Arbetet utfördes i form av en allmän litteraturöversikt. Totalt inkluderades 13 artiklar i resultatet. Samtliga var publicerade mellan år 2007 och 2016. Kvalitativa, kvantitativa, mixade samt retrospektiva artiklar analyserades och sammanställdes i en matris. Utifrån matrisen bearbetades artiklarnas resultat till ett för litteraturöversikten övergripande resultat. Resultat Resultatet redovisades i form av tre huvudteman: vårdpersonal och studenters syn på äldre personer, att främja positiva tankar kring åldrandet samt omvårdnadsmiljön understödjer ålderism och upplevd diskriminering. Det övergripande resultatet tyder på att främjande av positiva attityder i kombination med ökad geriatrisk kunskap hos vårdpersonal kan bidra till att minska diskrimineringen av personer över 65 år. Slutsats En ökande andel patienter över 65 år inom vård och omsorg innebär att det blir viktigt att förmedla kunskap till vårdpersonalen om hur de i sitt arbete kan skapa förutsättningar för att ge god omvårdnad till den äldre generationen. En minskning av diskrimineringen skulle på längre sikt kunna öka äldre personers trygghet och välbefinnande när de befinner sig inom vård och omsorg.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

More sources

Books on the topic "Ålderism"

1

Öberg, Peter, and Lars Andersson. Jämlik ålderdom?: I samtiden och framtiden. Malmö: Liber, 2012.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Jönsson, Håkan, ed. Perspektiv på ålderism. Social Work Press, 2021. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.117.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Ålderism"

1

Hydén, Lars-Christer, and Atiqur Rahman. "Dementism och ålderism." In Perspektiv på ålderism, 113–28. Social Work Press, 2021. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.117.146.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Bildtgård, Torbjörn, and Peter Öberg. "Ålderistisk erotofobi – ängslan inför att se äldre som sexuella varelser." In Perspektiv på ålderism, 151–71. Social Work Press, 2021. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.117.148.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Harnett, Tove. "Åldersgränser – ett forskningsområde för samhällsvetare." In Perspektiv på ålderism, 43–58. Social Work Press, 2021. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.117.141.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Möllergren, Glenn. "Vem bestämmer när det är läggdags? Ålderism i kommunala riktlinjer." In Perspektiv på ålderism, 215–28. Social Work Press, 2021. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.117.151.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Heikkinen, Satu. "Om ålder i ålderismdebatten." In Perspektiv på ålderism, 25–42. Social Work Press, 2021. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.117.140.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Jönsson, Håkan. "Introduktion till antologin." In Perspektiv på ålderism, 5–24. Social Work Press, 2021. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.117.139.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Jönson, Håkan. "Paradoxal andrafiering – diskriminerar yngre mot sig själva i framtiden?" In Perspektiv på ålderism, 80–96. Social Work Press, 2021. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.117.143.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Andersson, Janicke, Lisa Ekstam, and Gabriella Nilsson. ""Mina barn tycker jag ska vara försiktig"." In Perspektiv på ålderism, 129–50. Social Work Press, 2021. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.117.147.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Seitl, Camilla. "Studenters beskrivningar av äldre i samband med träning för biståndsutredning – att hantera kategorisering." In Perspektiv på ålderism, 194–214. Social Work Press, 2021. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.117.150.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Storm, Palle. "Äldreboendets mångetniska arbetsgrupp och föreställningar om äldre omsorgsmottagares förändringsresistens." In Perspektiv på ålderism, 229–48. Social Work Press, 2021. http://dx.doi.org/10.37852/oblu.117.152.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!