To see the other types of publications on this topic, follow the link: Ålderism.
Dissertations / Theses on the topic 'Ålderism'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Ålderism.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Möllergren, Glenn. "Ålderism i riktlinjer för äldreomsorgen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26751.
Full textAbstract:
Ageism theory explains how the creation of “old” as different from non-old includesexpectations from people identified as of age as having other needs and desires than non-old.Expectations from the surrounding society project the needs of “old” as being more basic,simpler, less refined and culturally demanding as those of non-old, which potentially causediscrimination towards people of age - especially if identified as the stereotypical “seniorcitizen”, which is associated with fragility, loneliness, resignation, passivity and worries.“Senior citizens” are expected to have numerous basic needs such as home service includingcooking and cleaning, personal care related to hygiene and moveability, social stimulationrelated to isolation and loneliness, and protection against loss of security. At the same time,they are not expected to have needs related to culture, lifestyle, sports, activity, addictions,learning, crime, or sexuality. This study examines if, and how, such expectations influence theguidelines for needs assessment in elderly care in Swedish municipalities. Such guidelines arelikely to exist in most municipal elderly care administrations; out of the examined 11 towns, 9had formally established such guidelines. The method used was text analysis, and results showthat needs that may be regarded as ageist expectations make up more than 93% of the contents,while less than 7% can be classified as non-ageist or neutral. The essay highlights theshortcomings of the elderly care in providing adequate interventions as possibly connected toageist prejudice in the municipal guidelines document through three individual cases.
2
Snellman, Fredrik. ""Gammfolket" : Om livserfarenheter och vardagens ålderism." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-22314.
Full textAbstract:
The overall aim of this thesis is to describe and analyse the age-related life experiences of elderly retired people and in relation to this to problematise ageism as an analytical concept in order to present a more dynamic understanding of the phenomenon of ageism in everyday life. Related to the overall objective three overarching research questions are addressed. How do elderly individuals relate to “age” in life and how do they express this in contexts in which standpoints are made in relation to age-codes? What can be generally said to represent the foundation of elderly people’s experiences of ageism? What all-embracing picture of ageism and age-coding is made visible when the phenomenon is examined using different kinds of methods for collecting and analysing empirical material? Research within the field of ageism is presented in terms of how it has been examined: as an ideology, as an “ideology” that is possible to deconstruct and as manifestations in everyday life. The hegemonic way of defining ageism is to associate it with prejudice, stereotyping and discriminationbased on age. This is viewed to be insufficient in order to understand ageism in everyday life. The positioning of the thesis in relation to the research field is therefore seen as problematising ageism as an analytical concept. The thesis consists of three different studies that are based on three different empirical materials. Life-stories, a questionnaire and focus group interviews are used to collect empirical material on the subject of elderly people’s age-related life experiences. The empirical materials and the studies connected to them are distinct ways of investigating ageism. Tentatively, methodtriangulation is applied in order to analyse the topic of ageism in everyday life from differenttheoretical perspectives. The most important conclusion is that ageism can be understood more dynamically as a practise that is exceptionally close to us individuals in everyday life. It is suggested that ageism is not only associated to age. Informants use alternative age-markers or time-markers in relation to which theyascribe meaning. When individuals tell their life-story the experiences are for example not tied to age. Age is hardly ever mentioned. In its place meaning is constructed around and ascribed to timemarkers such as for example “young”, “old”, “year”, “month”, “elderly” and so on. The use of and ascription of meaning to time-markers is also applicable in the other studies in the thesis. These alternative time-markers are suggested as something that also indicate ageism. Experiences and meaning are not solely focused on age. However, the meaning constructed in relation to the alternative markers is not unanimous, even if it sometimes appears to be. The experienced meaning takes many different forms and can by no means be fixated once and for all. An important conclusion is also that we cannot disregard gender in the understanding of ageism. It seems imperative to practice intersectional reasoning in order to understand the dynamics of ageism. Gendered ageism or gendered time-coding is essential in comprehending what people experience in everyday life.
3
Copparstad, Åsa. "Åldrandet : En resa i tid och rum." Thesis, Konstfack, Ädellab/Metallformgivning, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5314.
Full textAbstract:
Abstract Aging - a journey thru time and space. To be a human being is to age. Time is the the dimension that makes us experience aging. We count the time with instruments that we attach to our bodies and in the space that we inhibit. We all have to live with the reality of death. We make strategies for how to postpone it. To be healthy and young is what we all want. That is what media tells us. To get old is something we try to avoid. We want to be young all our life. Old people are marginalized in our society. The stigma about the elderly is profound. We have to work against the ageism and look at eachother as individual human beings, not as representations of a cetrain age. Aging is the base of my research, the physical and psychological transformations that are happening over a lifetime. The cells in our bodies are set on a clock, they can not get reproduced forever. Time is the foundation of our history and our future. Time is what makes us old and young. In modern society we have organised the human beings in different age categories. You share the history events with your cohorts, but that doesn ́t say anything about you as a person or that you are alike. I think that is a big misstake. In our dreams we can be any age and any place. Sleep makes up a third of our life and it is the only time spent unaware of time. I wish that age was something we didn ́t use as a discriminating tool but unfortunately it is and also the most common one. I want to give a medal to those who doesn ́t give in to ageism. I have created a series of jewelry and corpus that I hope will inbody some questions about aging and ageism that I think we need to be aware of.
4
Albertsson, Jonas, and Daniel Käck. "Alla blir äldre, även du : En studie om biståndshandläggares upplevelser av äldres diskriminering utifrån ett ålderismteoretiskt perspektiv." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-45347.
Full textAbstract:
Aid administrators meet many elderlies in their professional role. The aim was with an from a theoretical perspective on ageism study aid administrator's experiences of discrimination against older people. In this study, the question was asked how they feel about discrimination of older people in society and what they think can strengthen the position for elderly as a group. In this study five aid administrators were interviewed about their experiences of elderly people’s discrimination. The results were analyzed using an ageism perspective with a qualitative content analysis. The result shows that aid administrators see ageism in society by meeting with older people and through social perception. They stated that discrimination, prejudice and stereotypes in society that cause problems for older people like, exclusion, poor treatment and a contributor to a negative self-image. Older becomes less represented than other groups, overrides and availability in society is not adapted to their needs and abilities. Aid administrators argue that the perception of the elderly is an area for improvement. To succeed aid administrators, see the need for knowledge about ageism and that society listens to what older people want and need. It is society's duty to combat discrimination and protect human equivalence.
5
Borg, Amanda, and Jan Åbom. "Depression på äldreboenden : Enhetschefers upplevelser av arbetet med deprimerade äldre." Thesis, Linköpings universitet, Socialt arbete, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-100923.
Full textAbstract:
Denna studie ämnar beskriva hur enhetschefer på äldreboenden i två svenska kommuner upplever arbetet med att hantera depression hos de äldre inom deras respektive verksamheter. Åtta enhetschefer har under semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor om vilken kunskap som finns gällande deprimerade äldre och hur de jobbar för att förebygga och uppmärksamma denna problematik. De fick också reflektera kring vilket ansvar de själva upplever att de har för hur depression bland de äldre hanteras. Deras svar har sedan med en hermeneutisk utgångspunkt analyserats med hjälp av en abduktiv metod där Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och Butlers teori om ålderism fått bidra med viktiga infallsvinklar. Likaså har tidigare forskning på området tagits i beaktning. Resultat av studien visar att den upplevda kunskapen gällande depression hos äldre i de besökta verksamheterna är mycket låg. Vi upplever oss också se att det finns en önskan att lägga över ansvaret på andra yrkeskategorier, och att det i samband med detta tycks finnas en övertro till andras kunskap i ämnet. Utöver detta har vi också upplevt en brist på framförhållning och förståelse för att det behöver finnas utarbetade strategier för att hantera denna problematik redan innan den är ett faktum.
6
Eisenhart, Cornelia. "För ung för arbetslivet? : En kvalitativ undersökning om ungas upplevelser av hur ålder påverkar dem i arbetslivet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67858.
Full textAbstract:
Ålder är en diskrimineringsgrund som inte fått lika mycket uppmärksamhet som exempelvis etnicitet och kön. När åldersdiskriminering uppmärksammas är det ofta fokus på hur äldre drabbas och inte yngre. Denna uppsats har därför som syfte att ta reda på hur unga med högre utbildning upplever att deras ålder påverkar dem i arbetslivet, samt om vissa upplevelser kan ses som ålderistiska. För att undersöka detta har en kvalitativ metod i form av intervjuer använts. Resultatet från intervjuerna har förklarats med hjälp av de teoretiska perspektiven ålderskodning, ålderism och intersektionalitet. Det som framkommit är att ungas ålder påverka dem i arbetslivet på många olika vis. Påverkan har både framförts som positiv och negativ. Ibland upplever också intervjupersonerna sig diskriminerade och orättvist behandlade. Några exempel på detta är att inte väljas vid anställning, att det finns skillnad i yrken/arbetsuppgifter och negativt bemötande. En diskussion om när skillnad utifrån ålder kan bedömas vara ålderism förs i samband med detta. I upplevelserna framkommer det också hur ålder samverkar med andra aspekter. De tre aspekter som lyfts fram är kön, erfarenhet och arbetsroll. De som utövar skillnad utifrån ålder har framförts vara chefer, klienter/kunder och äldre kollegor.
7
Ralmé, Sascha. "Kaffesugen - ett adjektiv och en anledning att träffas. : Om äldres syn på sin vardag." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-129971.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att belysa hur äldre ser på och beskriver sina vardagsmiljöer, samt vilka möjligheter äldre upplever sig ha att påverka den egna vardagen. På en träffpunkt för äldre har deltagande observation med tematiskt öppna intervjuer genomförts under två veckor. Studien har resulterat i följande huvudteman: mötesplatser, gemenskap, beroende av andra, äldre och samhället, teknik samt dövgruppen. Dessa teman återger centrala element ur de äldres dagliga liv. Analysen av den insamlade empirin har gjorts utifrån två socialgerontologiska teorier, politisk ekonomi och åldrande samt livsloppsteorin. Dessutom har begrepp som ålderism, tunna band och dövkultur använts. Studien har visat att träffpunkten som mötesplats för äldre kompenserar när det sociala nätverket minskar. Att ha något att göra, ge en känsla av gemenskap och struktur åt vardagen. För äldre döva är rätten till teckenspråket och möjlighet att träffa andra döva mycket centralt. Dessutom är åldrandet och medföljande funktionsnedsättning något som präglar besökarnas vardag. Att behöva andras hjälp och olika samhälls insatser när orken avtar, är något som tvingar den enskilda att accepterar att egna val och önskemål försvåras, exempelvis gällande mat och tidsplanering eller valet av bostad. När allt kommer omkring bestäms samhällets insatser utifrån politiska och ekonomiska ramar. I de tematiskt öppna intervjuerna blir det tydligt att dessa ramar, under vilka olika insatser verkar, har en märkbar påverkan på äldres vardag.
8
Fara, Romina, and Maria Weinmann. "Att bli pensionär : övergången från yrkesroll till pensionärsroll." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1265.
Full textAbstract:
Denna uppsats handlar om hur anpassningen till pensionärslivet sett ut. Det undersöks även om det fanns någon skillnad mellan kvinnor och män. Utifrån en kvalitativ metod har tematiserade intervjuer genomförts. Urvalet bestod av sex ålderspensionärer. Tre kvinnor och tre män. Frågeställningar var följande: Hur upplevs övergången från yrkesrollen till pensionärsrollen? Kan det vara så att övergången har olika stor betydelse för män och kvinnor?
Som teoretisk grund till analysen har symboliska interaktionism och rollteorin använts. Vidare användes även ett genusperspektiv. Resultatet i studien visade att pensionären mestadels längtade till sin pensionering. Pensionären satte stort värde på engagemang och aktivitet samt att ha ett rikt socialt liv med släktingar, vänner och familj. Resultatet visade även att det fanns omställningssvårigheter för några av pensionärerna. Tolkningen är att själva pensioneringsprocessen kan vara ett trauma för vissa personer. Det finns däremot inte belägg för att övergången ska ha olika betydelse för kvinnor och män.
9
Gyll, Janna. ""Om jag sitter ensam, då får jag nästan skylla mig själv." : En kvalitativ studie om äldre homosexuella män och åldrande." Thesis, Uppsala universitet, Centrum för genusvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-231604.
Full textAbstract:
The aim of this master thesis is to create an understanding of what it can be like to grow older as a homosexual man in Sweden today. The study has an intersectional and queer theoretical approach and is based on eight in depth interviews with men who are aged between 68 and 82 years old. In the analysis I deal with the problem of how sexuality can be inter- preted with the experience of aging. Central to the analysis is the criticism of norms connected to age, sexuality, social- and family life and gay culture. The results show that the norm-breaking sexual orientation of the men affects their life path in terms of how to organize social life, where friends often replace the traditional family. New ways of forming relationships and living their lives imply other obligations rather than the traditional for significant others, which was shown to influence the expectations and outcome of old age in terms of care and support. The results also show what terms are required for participating in gay culture and that economic resources and age affect the opportunities of such participation, which can influ- ence the experience of aging. The men in the study are aging under different conditions to the het- erosexual men of the same age since they are not only confronted with ageism but also with being different from the heterosexual norm. This combination of power structures affects the experience and also the expectations of aging and it’s effects are strongest in vulnerable situations.
10
Lindqvist, Madelene, and Barbara Mortlock. "Diskriminering av personer över 65 år inom vård och omsorg : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2475.
Full textAbstract:
Bakgrund Ålderdomen som fenomen är i samhället förenad med myter kring hur den äldre personen bör vara och bete sig. Ålderistiska attityder förekommer inom vård och omsorg vilket påverkar kvalitén på den omvårdnad som ges till äldre. Syfte Syftet var att beskriva hur ålderism påverkar omhändertagandet av personer över 65 år inom vård och omsorg. Metod Arbetet utfördes i form av en allmän litteraturöversikt. Totalt inkluderades 13 artiklar i resultatet. Samtliga var publicerade mellan år 2007 och 2016. Kvalitativa, kvantitativa, mixade samt retrospektiva artiklar analyserades och sammanställdes i en matris. Utifrån matrisen bearbetades artiklarnas resultat till ett för litteraturöversikten övergripande resultat. Resultat Resultatet redovisades i form av tre huvudteman: vårdpersonal och studenters syn på äldre personer, att främja positiva tankar kring åldrandet samt omvårdnadsmiljön understödjer ålderism och upplevd diskriminering. Det övergripande resultatet tyder på att främjande av positiva attityder i kombination med ökad geriatrisk kunskap hos vårdpersonal kan bidra till att minska diskrimineringen av personer över 65 år. Slutsats En ökande andel patienter över 65 år inom vård och omsorg innebär att det blir viktigt att förmedla kunskap till vårdpersonalen om hur de i sitt arbete kan skapa förutsättningar för att ge god omvårdnad till den äldre generationen. En minskning av diskrimineringen skulle på längre sikt kunna öka äldre personers trygghet och välbefinnande när de befinner sig inom vård och omsorg.
11
Kihlstedt, Pontus, and Linus Gamnis. "Ålder, ålderskodning och ålderism i det sociala arbetet : En kvalitativ diskursanalytisk studie om socionomers föreställningar av ålder." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-80148.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur ålder beaktades, användes och konstruerades hos yrkesverksamma socionomer. Studien hade utgångspunkt i teorierna och begreppen ålderism, ålderskodning och social identity theory. I studien intervjuades fem yrkesverksamma socionomer från olika platser i Sverige om deras föreställningar av ålder och dess betydelse samt påverkan inom det sociala arbetet. Resultatet analyserades genom ett diskursanalytiskt perspektiv med betoning på både det explicita och implicita som förmedlades under intervjuerna. Resultatet visade hur ålder kunde kodas till specifika beteenden, där det även existerade olika förväntningar av beteenden för olika åldersgrupper som primärt bestod av de gamla och de unga. Resultatet visade även att den kronologiska åldern besatt starka värdeladdningar som gav uttryck i hur respondenterna betraktade sig själva och sin omgivning, samtidigt som det existerade en problematik i att inte känna sig som sin kronologiska ålder. Olika åldersgrupper förmedlades besitta olika värden beroende på vilken kontext de sattes inom där yngre besatt en hög status i samhället men en låg status inom det sociala arbetet. Det framkom att erfarenhet värderades som en viktig resurs inom professionen som var starkt kodad till en äldre ålder. Ålder beskrevs vara ett objekt för grupptillhörighet samt utanförskap inom arbetsplatser vilket var en av flera grunder för åldersdiskriminering primärt riktad mot de yngre socionomerna. Åldersdiskriminering framgick även vara förekommande inom det sociala arbetet på ledningsnivå. En slutsats som drogs var att ålderism och ålderskodning tolkades ha en närvaro i det sociala arbetet.
12
Eriksson, Madeleine, and Anni Eriksson. "Jämlik vård : en undersökning om den tekniska hörselrehabiliteringen påverkas av patientens ålder." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-25735.
Full textAbstract:
Bakgrund: Jämlik vård är att alla ska bemötas, behandlas och vårdas på lika villkor oavsett enskilda faktorer. I hörselrehabiliteringen ingår det flera delar och varje del ska utgå från helhetsperspektivet och ske i samverkan med den enskilde. Audionomen ska inte påverkas av faktorer såsom kön eller ålder. Tidigare studier visar dock att ålder är en avgörande faktor i många fall, det råder en form av ålderism och åldersdiskriminering inom vården. Inga tidigare studier har hittats på hur den tekniska rehabiliteringen påverkas av ålder inom hörselvården varför detta låg i vårt intresse. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur jämlik den tekniska rehabiliteringen är inom hörselvården beroende på patienternas ålder. Metod: Studien är deskriptiv retrospektiv och är gjord genom journalgenomgång. Resultat: Resultatet visar inte några tydliga skillnader i den tekniska rehabiliteringen beroende på patientens ålder. Patienternas behov varierade mycket både inom grupperna och mellan grupperna. Skillnader kunde dock ses gällande patienter med samma behov och typ av hörapparat där patienter oavsett ålder kunde ha fått olika typer av hörapparater trots samma behov/mål. Slutsatser: Inga generella slutsatser kan dras huruvida den tekniska hörselrehabiliteringen är jämlik eller ej. Fler studier behövs inom ämnet där urvalet är större.
13
Nordin, Daniel, and Emma Johansson. "Studenters föreställningar om pensionärers roll i samhället : Students' conceptions about senior citizens role in society." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-130361.
Full textAbstract:
Denna c-uppsats syftar att genom kvalitativ metod undersöka vilka föreställningar som universitetsstudenter som läser samhällsorienterade program har kring ålderspensionärers roll i samhället. Till grund för denna uppsats genomfördes fyra fokusgruppsintervjuer som analyserats med hjälp av kvalitativ konventionell innehållsanalys och teorierna politisk ekonomi, ålderism och rollteori. Studiens material bygger på de diskussioner som fördes i fokusgrupperna. Urvalet utgörs av 16 personer som studerar på samhällsorienterade program. Resultatet visar att bilden av pensionärer skiljer sig beroende på om man ser till grupp- eller individnivå, där diskussionen kring grupp tar mer negativa uttryck och diskussionen kring individer är mer positiv. Sett till vad tidigare forskning kommit fram till, så stämmer vårt resultat till viss del, men indikerar på att vidare forskning behövs.
14
Norman, Sanna. ""Söker Afrikansk tjej för trevliga möten då och då" : En genusvetenskaplig studie av kontaktannonser utifrån föreställningar kring ålder, klass och ras." Thesis, Södertörns högskola, Genusvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32855.
Full textAbstract:
The aim of this paper is to examine how social structures and thoughts around age, class and race relate to personal ads in the local newspaper Mitt i Botkyrka. Based on Pia Laskars postcolonial theory, Beverly Skegs theory on respectability and Lars Anderssons theory on ageism I am going to explore how the advertisers of the personal ads describe themselves and what they seek in a partner. It is within these discriptions, both in regard of themselves and their requested partner, that one can uncover the underlying qualifications of who might be viewed as desireble. What a person must live up to in order to be deemed desirable is not a matter of personal prefrence and through an analysis of these criteria structures regarding class, age and race can become visible. With the help of the theories and Norman Faircloughs three-dimensional model I am going to discuss how these discourses shape our thoughts around what one should desire.
15
Thilman, Petra. "Äldre lärare och förlängt arbetsliv : Rektorers syn på förutsättningarna i den kommunala grundskolan." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173186.
Full textAbstract:
Med bakgrund i samhällets önskemål om ett förlängt arbetsliv var syftet med uppsatsen att undersöka kommunala grundskolerektorers uppfattning om förutsättningarna för äldre lärare att kvarstå längre i arbetslivet. Tre analytiska frågeställningar besvarades: möjligheter för äldre medarbetare; hinder för äldre medarbetare; samt skillnader i inställningen till att äldre lärare kvarstår längre i arbetslivet, mellan skolverksamheter i en större stad respektive landsbygdskommuner. Semistrukturerade intervjuer med sex rektorer genomfördes, spelades in, och transkriberades ordagrant. Insamlat data bearbetades och analyserades med tematisk analys. Analysen resulterade i tre framträdande teman: individfokus; anpassningar; samt att se till helheten. Resultatet diskuterades därefter i relation till tidigare forskning om ålderism och åldersmedvetet ledarskap. Slutsatserna är att rektorers uppfattning om äldre lärares möjligheter och hinder att kvarstå i arbetslivet i huvudsak uppvisar samma mönster i den större staden och i landsbygdskommunerna. Äldre lärares förmågor bedöms individuellt och rektorerna ger inte uttryck för ålderism. Vidare ger rektorerna delvis uttryck för ett åldersmedvetet ledarskap. Dock tycks vissa av landsbygdens rektorer kunna sträcka sig längre gällande anpassningar för att möjliggöra att äldre lärare arbetar kvar. Landsbygdskommunen med kortast avstånd till en större stad resonerade dock mer i likhet med stadens rektorer gällande anpassningar. Det största hindret oavsett om skolenheten finns i staden eller på landsbygden är de begränsade ekonomiska medel skolan förfogar över. Vilka anpassningar som krävs är individuellt. Att en äldre lärare kvarstår i arbetet ska också gynna verksamheten. Om behovet av anpassningar blir för stort och påverkar andra lärare negativt har medarbetaren nått den bortre gränsen där pensionering måste anses lämpligare än att kvarstå i arbetslivet.
16
Pumpure, Baiba. "Ung och förälder : En studie om unga mammors upplevelser av deltagandet i "Unga föräldrar och barn"." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-69117.
Full textAbstract:
Mammaledighet för unga mödrar och sociala behov som blir aktuella i samband med det. Denna studie belyser unga mödrars upplevelser kring en viss småbarnförälders mötesplats. Mötesplatsen som studeras är öppen för båda könen men däremot återspeglas endast det kvinnliga perspektivet då informanterna enbart är kvinnor. I denna studie är källmaterialet insamlade öppna intervjuer med deltagare vilket analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys för att kunna komma åt en mer komplicerad tolkning och inte bara en mätning av resultat. Intervjuer spelas inoch transkriberas. Texten sorteras, kodas och kodningar jämförs. Analysen urskiljs i de redan existerande teoretiska perspektiven. Teorierna som används är ungdomskulturen, ålders normativitet - ålderism, social interaktion som ett rollspel. Detta vidare skapar en slutprodukt som färdigställs i rapportform. Unga mödrars behov i samband med mötesplatser lämpade deras socioekonomiska ställning kortfattat innebär en möjlighet att träffa andra unga föräldrar och känna sig accepterad oavsett bakgrund, kunna utbyta erfarenheter samt använda tiden värdefullt.
17
Wiström, Catrin. "Ålder och dess sociala värde : En kvalitativ studie av äldre kvinnors upplevelser av jämlikhet." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175231.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie var att undersöka hur fyra kvinnor över 75 år upplever jämlikhet i sina liv, med avseende på ålder, genom att göra intervjuer utifrån en fenomenologisk ansats. Ansatsen medförde utgångspunkten att det är individers upplevelser i sin vardagliga värld som har betydelse för att skapa förståelse. Analytiska verktyg i studien har varit delar av Bourdieus teori i Modeskaparen och hans märke, samt Elias och Scotsons teori i Etablerade och outsiders. De intervjuade kvinnorna framhöll att de upplevde sig bli väl bemötta i samhället. Jag finner dock att det, i deras berättelser, går att återfinna inslag av stigmatisering i äldres liv. Detta tar sig bland annat uttryck i att äldres delaktighet i samhället begränsas och att de uppmanas att orientera sig mot centrala delar av yngres värderingar. För att lyckas med det sistnämnda argumenteras det för att det blir särskilt viktigt för äldre att visa sig självständiga. En möjlig anledning till detta föreslås vara att kvinnorna levt hela sina liv i en välfärdsstat där beroende av andra individer inte har varit nödvändigt.The aim of this study was to explore how four women over the age of 75 experience equality in their lives with respect to age, by conducting interviews from a phenomenological approach. The point of departure was that it is the experiences of individuals in their life world that is of relevance when striving for understanding. Analytical tools in this study have been parts of the theory presented by Bourdieu in Modeskaparen och hans märke, along with parts of the theory presented by Elias and Scotson in The Established and the Outsiders. The interviewed women emphasised that they perceived themselves to be treated well in society. However, I find that it, in the narratives of the women, is possible to identify elements of stigmatisation in the lives of older people. This is, among other ways, expressed when older people’s participation in society is limited, and when they are encouraged to orient themselves to central aspects of younger peoples values. To achieve the last it is argued that independence is of special importance for older people. One possible reason for this is suggested to be that the women have spent their whole lives in a welfare state where a dependence on other individuals has not been necessary.
18
Gustafsson, Sandra, and Emma Bjerke. "Gammal eller ung, spelar det någon roll? : Om ålderns betydelse i motiveringar och beslut gällande tvångsvård enligt LVM." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71434.
Full textAbstract:
Följande studie har tagit form utefter en kvalitativ metod där 20 domar angående lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) har undersökts. Syftet med studien var att studera socialnämndens motiveringar till Förvaltningsrätten samt Förvaltningsrättens beslut om ”unga vuxna” och ”äldre” samt hur dessa skiljer sig åt i beredandet av tvångsvård enligt LVM. Studien är uppbyggd utifrån begreppen normalitet och ålderism och är inspirerad av diskursanalys som både teori och metod. Vad som framkommer i resultatet är att socialnämnden ofta genom språkliga diskurser tillskriver missbrukare egenskaper utifrån ålder. Vidare visar resultatet att motiveringar framförs baserat på rekvisit från lagtext och missbrukarens situation negligeras, vilket resulterar i rättsosäkerhet.
19
Kristoffersson, Anna. "Ensam på ålderns höst? : - ett samhällsperspektiv på äldres upplevelser av ensamhet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160217.
Full textAbstract:
Äldres ensamhet ses som ett vanligt förekommande problem i samhället idag och får utrymme i både media, forskning och i det allmänna talet. Hur utbredd är ensamheten och vad förklarar den subjektiva ensamheten hos äldre personer? Här undersöks äldres ensamhet ur ett makroperspektiv med syftet att studera vad som påverkar upplevelser av ensamhet hos äldre personer. Ett strukturfunktionalistiskt konsensusperspektiv ligger som teoretisk bakgrund. Det rör sig om en registerstudie då materialet som används är insamlat inom ramen för GERDA, en gränsöverskridande gerontologisk regional databas som samlar in empiriskt material om äldre och äldres levnadsvillkor. Svaren ges via enkäter som skickats ut till 65-70-75-80- och 85-åringar bosatta i Västerbotten. Metoden har en primärts kvantitativ ansats och de analyser som utförs är bivariata och multivariata sambandsanalyser. Även MCA-analys förekommer, en regressionsliknande analys, i förhoppning om att åstadkomma kausal inferens. Resultaten visar att ensamboende har störst effekt på den subjektiva ensamheten. De respondenter som uppger att de bor ensam löper högre risk för att uppleva ensamhet än de som bor med någon. Även utsatthet för ålderism ökar risken för upplevd ensamhet på äldre dagar. Ålder och kön har ingen nämnvärd effekt på den upplevda ensamheten hos äldre. Viktiga slutsatser är att kronologisk ålder inte påverkar ensamheten. Det samband som visas mellan ålder och ensamhet, uppdagas vara ett skensamband efter kontroll för andra variabler. Ett ensamboende som karaktäriseras av ofrivillighet har störst effekt på den upplevda ensamheten. I analys dras slutsatsen att det kollektiva medvetande som existerar i samhället kan påverka ensamhet hos en individ, genom att problematisera ensamboende och vidmakthålla diskurser vari ett det råder ett eländesperspektiv på äldre och åldrande.
20
Hukkanen, Karoliina, and Pija Niemi. ""Det är trassligt, det är svårt med psykiska problem, det är ju det" : att bedöma behov för äldre med psykisk funktionsnedsättning." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1224.
Full textAbstract:
Socialtjänsten har organiserats utifrån en 65-årsgräns vilket innebär att alla människor som är över 65 år och som är i behov av samhällets sociala omsorg tillhör äldreomsorgen. Syftet med vår uppsats är att öka kunskapen om biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Stockholm för personer som har psykisk funktionsnedsättning. Vi har intervjuat tio biståndshandläggare i Stockholm, metoden hade en induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys och använde oss av begreppen handlingsutrymme, normalitet och ålderism. Vårt resultat stödjer den bild som forskningen visar, biståndshandläggningen är en normativ praktik som utgår från en schablonartad och stereotyp bild av den äldre och äldres behov. Äldre med psykisk funktionsnedsättning blir inom biståndshandläggningen en avvikelse som därmed inte passar in i mallen. De äldre med psykiska funktionsnedsättningar kommer inte i kontakt med de insatser som yngre i samma situation har tillgång till. Vi menar alltså att 65-årsgränsen är ett tecken på hur äldreomsorgens organisering präglas av institutionell ålderism.
21
Johansson, Ellen, and Paulin Segerstedt. "En tvångsvård för alla? : om åldersperspektiv i LVM-domar." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159226.
Full textAbstract:
Studien granskar LVM-domar från Norrbottens län under år 2018 med hjälp av kvalitativ metod. Urvalet består av 26 LVM-domar om beredande av vård enligt 4 § LVM. Utifrån ett åldersperpektiv undersöks om det finns skillnader mellan hur personerna och missbruksproblematiken framställs i domarna. Fokus för studien är äldre personer med missbruk. Studien består av ett omfattande empiriskt material. Domarna har fördelats i tre ålderskategorier för att en jämförelse ska kunna ske. Domarna har analyserats med hjälp av konventionell kvalitativ innehållsanalys och analysen har resulterat i tre teman. De identifierade temana är hälsofaktorer, sociala faktorer samt individen och samhällets tidigare och framtida ansvar för vården. Ett antal domar med avvikande argumentation presenteras. Resultatet av studien visar att skillnader i beskrivningar beroende på ålder förekommer. Skillnaderna i studien förklaras utifrån socialkonstruktionism. Unga personer konstrueras genomgående som en grupp i behov av skydd och prevention. Äldre personer tillskrivs självbestämmande och autonomi i högre utsträckning i argumentationen än unga. Utmärkande skillnader och tydliga markörer för ålder förekommer i den yngsta och den äldsta gruppen. Det empiriska materialet påvisar inslag av terapeutisk nihilism, det vill säga antaganden om att äldre personer inte är mottagliga för behandling. Resultatet tyder på att sociala konstruktioner av ålder institutionaliseras genom tillämpningen av LVM-lagstiftningen. Resultatet visar att det finns anledning för socialtjänst och förvaltningsrätt att ifrågasätta vedertagna föreställningar om ålder om LVM ska vara en tvångsvårdslagstiftning anpassad för alla åldersgrupper.
22
Carlsson, Sabina, and Amanda Nilsson. "Den sociala konstruktionen av ålder i LVM-domar : Inkluderas alla personer med missbruksproblematik på lika villkor i den svenska tvångsvårdslagstiftningen?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-170861.
Full textAbstract:
I tidigare forskning framhålls att missbruksproblematik bland äldre personer ökar, samtidigt som de i låg utsträckning bereds vård för problematiken. Enligt svensk lag har socialtjänsten ansvaret för att individer som har missbruksproblematik ska få stöd för att bli fri sitt missbruk. När hjälpen inte kan tillgodoses via frivillighet övergår stödet till tvångsvård. I avgörandet om tvångsvård är nödvändigt blir frågan en rättslig process där förvaltningsrätten fattar beslut om vårdens utformning. Beslutet grundas i socialtjänstens utredning och läkarutlåtande. Syftet med studien är att undersöka förvaltningsrättens skriftliga dokument vid beslut gällande tvångsvård för missbruksproblematik, grundat i lag om vård av missbrukare i vissa fall [LVM]. Granskningen utgår från ett åldersperspektiv med ett huvudsakligt fokus på äldre personer. Studien har en kvalitativ ansats där datamaterialet granskats genom en konventionell innehållsanalys. Datamaterialet utgår från 26 beviljade LVM-domar från Umeå- och Härnösands förvaltningsrätt. Domarna har delats upp i två åldersgrupper, varav den ena 21–30 år och den andra 60 år och äldre. Resultatet visar att skillnader och likheter mellan de olika åldersgrupperna finns i förvaltningsrättens resonemang, där skillnader är mest framträdande. Skillnaderna förstås genom ett ålderismteoretiskt- och socialkonstruktionistiskt perspektiv. Den yngre åldersgruppen beskrivs vara i behov av skydd och stöd för att säkerställa deras framtidsutveckling. Den äldre gruppen framställs som skör och dess framtid uttalas inte i bedömningarna. Istället resonerar förvaltningsrätten i termer av att begränsa missbrukets omfattning och skador för individerna. I dagsläget inkluderas inte samtliga åldersgrupper i lika stor utsträckning eller på samma villkor inom LVM-lagstiftningen. Det behövs en granskning av lagen för att se hur den egentligen är anpassad för att samtliga åldersgrupper ska inkluderas.
23
Ajamlou, Kevin. "Äldre resenärers inkludering i kollektivtrafik : En studie i hur styrande aktörer i Uppsala län arbetar föratt inkludera äldre resenärer i länetssamhällsfinansierade kollektivtrafik UL." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413772.
Full textAbstract:
Samhällets äldre invånare lever längre idag och kommer i framtiden således utgöra en större andel av världens totala befolkning. Att bli äldre innebär att konstant anpassa sig efter en utvecklande omgivning och när fler och fler servicefunktioner i samhället digitaliseras krävs det att dessa också anpassas för våra äldre invånare. Denna studie har genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer undersökt hur aktörerna Region Uppsala (mer specifikt myndigheten Trafik och Samhälle och den samhällsfinansierade kollektivtrafiken under varumärket UL) och Uppsala kommun upplever, och arbetar för, inkluderingen av äldre resenärer i Uppsala läns kollektivtrafik. Specifikt fokus har legat på hur väl inkluderande UL:s egen applikation, UL-appen, har varit och hur utvecklingsarbetet av denna relaterat till anpassning för äldre resenärer – 65 år gamla och uppåt – ser ut. Resultaten visade att aktörerna upplever att äldre är väl inkluderade i kollektivtrafiken men att ett arbete riktat specifikt mot äldre som målgrupp inte finns i dagsläget. Studien visar dock att det finns en poäng med att arbeta mot äldre som egen målgrupp eftersom dessa uppvisar andra synsätt, attityder och tendenser än deras yngre motparter och därmed blir en viktig variabel att ha i beaktande vid utvecklingen av kollektivtrafiken i Uppsala län.
24
Lindell, Eva, and Anneli Blomqvist. ""Man måste kunna argumentera för den äldres behov" : En studie om biståndshandläggares utmaningar och dilemman i bedömningen av de äldres behov av vård- och omsorgsboende." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-2454.
Full textAbstract:
Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om biståndshandläggares erfarenheter av utredningar av insatsen vård- och omsorgsboende för äldre. Biståndshandläggningen inom äldreomsorgen i Stockholms stad har genomgått flera förändringar de senaste åren. De förändringar vi koncentrerat oss på att studera, är införandet av kartläggnings- och bedömningsinstrumentet som biståndshandläggarna använder för att utreda äldres ansökningar om vård- och omsorgsboende enligt socialtjänstlagen 4 kap. 1 §, samt den centrala köhanteringen som används vid placering av äldre på vård- och omsorgsboende. Vår avsikt har varit att ta del av biståndshandläggarnas erfarenheter av dessa förändringar, hur de ser på ärendedragning eller så kallade boråd, samt vilket inflytande de anser sig ha över besluten. Vi har intervjuat åtta biståndshandläggare i Stockholms stad och har använt oss av induktiv ansats. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av tidigare forskning gällande lagstiftning och valda teorier om gräsrotsbyråkraten, handlingsutrymme och ålderism.
25
Magnin-Gidholm, Elisabeth. "GENERATIONS IN HARMONY; : The generations choir, voices in interplay to raise awareness about ageism." Thesis, Konstfack, Industridesign, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6289.
Full textAbstract:
This essay is written in the context of a master exam project at Konstfack university of arts, crafts and design. I have explored what I, in the capacity of a designer, can do to raise awareness about ageism. The proposal, called “the generations choir”, is an interactive installation that will see the light of day during the spring exhibition at Konstfack in May 2018. It aims to give space to reflect upon our own actions and standpoint in relation to the topic of ageism. The structures of the choir system, often with age divided groups, stands as a metaphor for our age-segregated society. The human voice is the material I have used to work with in my quest to promote change, the idea of new ways of living: enabling interaction with different generations in a meaningful way. Apart from the recording of singing voices of all ages, I have worked with sensors and programming to create a functioning interactive sound installation. I have focused on making an installation that invites visitors independent of age or disabilities (except the hearing impaired) to move freely and explore harmonies. My aim is to show that together with our differences, whether it’s a new voice, a broken voice or a frail voice, we can create something strong, lasting and beautiful. I want to remind us not to fall into the trap of age segregation and forget about all the good things that come with sharing references, experiences, stories and knowledge. Let us harmonies more! With whom do you sing?
26
Sjölund, Maria. "Levd erfarenhet av ålder : Föreställningar om och erfarenheter av att vara och bli äldre." Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-58588.
Full textAbstract:
Starting from the perspective that the ageing human body always is a situation and in a situation, the present thesis explores situations in which the meaning of age and ageing is negotiated. The analytical focus is on situations, and more specifically on experiences of age and ageing. The aim of the thesis is to describe and analyse the lived experience of age and ageing. A hermeneutic understanding of experience and lived experience is fundamental to the thesis. Three studies are included. The first study is based on descriptions of situations in which older people felt “especially young” and "especially old". The analysis revealed that the same kinds of situations gave rise to experiences both of feeling “especially young” and of feeling “especially old”, but they differed in focus regarding social inclusion/exclusion. The second study is based on interviews with amateur dancers regarding their experiences of a dance project in which the artistic focus is on the aged body. Two themes emerged in the analysis: the dance project as a situation in which the meaning of age and ageing was both given new meanings and restated in stereotypical terms; and the aged and ageing person him-/herself as a situation for negotiating the meaning of age and ageing. The meaning of age was negotiated, as there were tensions between referring to age and ageing as resources and referring to them as a problem associated with restrictions. The situated experiences involved changes in the body, pointed out by other people or felt oneself. The dissociation from being old appeared as an internalized social norm, and one strategy for avoiding old age was to keep active, but not too active. The third study is based on a vignette dialogue with amateur dancers. Text excerpts from Simone de Beauvoir's book The Coming of Age (1970/1972) were used as vignettes to grasp notions about the aged in society as they appeared to the informants. Among the informants, notions of being and becoming old in a society are filled with fears of being dependent, becoming a social burden on society and being reduced to an aged person with standardized needs who is unable to live a worthy life. In sum, the lived experience of ageing is always situated as a complex interplay between the body, social norms, the available language and our notions about these phenomena. The present thesis shows that age and ageing can be filled with various inconsistent meanings that embrace social inclusion as well as social exclusion.GERDA - GErontologisk REgional Databas
RSKM - Rörelsen som kroppens minne
27
Yake, Chanelle, and Linn Jäderholm. "Det goda åldrandet : En kvalitativ studie av seniorer i den tredje åldern." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12397.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att öka kunskapen och förståelsen för äldres sociala behov i den tredje åldern för de som besöker träffpunktsverksamheten. För att genomföra studien har en kvalitativ intervjumetod används med fyra seniorer samt två träffpunktsledare. Detta för att få bådas perspektiv på vad ett gott åldrande innebär, men fokus har legat på seniorerna. Studien utgick ifrån två teorier, den sociala nätverksteorin och aktivitetsteorin. Dessa två är huvudteorier. I förhållande till dessa har gerotranscendensteorin används då den motsäger vad de två ovannämnda teorierna pekar på. Studiens empiriska data har analyserats efter den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av studien visade att ett aktivt liv är av stor vikt för seniorerna som besöker träffpunktsverksamheten. Studien visade även att träffpunktsledarnas engagemang och motivation bidrar till att seniorerna upplever att de har ett inflytande i träffpunktsverksamheten. Seniorerna menade att känslan av delaktighet bottnar i den goda relation som de har till träffpunktsledaren.
28
Signe, Ericson. "Tanter på tur : Om "tantvandringars" inverkan på konstruerandet på kön och ålder." Thesis, Uppsala universitet, Centrum för genusvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-296025.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka fenomenet turvandringar för äldre och medelålders kvinnor för att se på vilket sätt de konstruerar föreställningar om femininitet och ålder. Studien bygger på en diskursanalys av de två organisationerna Svenska Turistföreningen (STF) och Friluftsfrämjandets inbjudningar och texter kring turvandringar riktade till kvinnor och seniorer samt av friluftsbloggen Tanter på tur. Jag har i min analys funnit tre övergripande samhällsdiskurser kring prestation, kropp och hälsa vilka alla förhandlar om att definiera den turande tanten. Materialet har analyserats diskursivt med en feministisk och post-strukturalistisk grund utifrån teorier om kvinnans kroppsliga rörelsemönster vilket baseras på teorin att kvinnan är “det andra” och objekt i relation till det manliga subjektet. Undersökingen har gjorts utifrån teorier om den äldre kroppen där dualismen mellan det upplevda jaget och den synliga åldrande utsidan av kroppen har varit centrala. Som undersökningen har visat förhåller sig tantvandringars konstitutiva utsida, alltså organiserade vandringar och äventyr så som de Friluftsfrämjandet och STF arrangerar, till den medelålders och äldre turande kvinnan som att hon har en ofullständig fysik, låga idrottsliga ambitioner samt att hon tränar för ett hälso- och skönhetssyfte. Konsekvensen av dessa diskurser kring prestation, hälsa och kropp blir tydlig via bloggen Tanter på tur där de turvandrande och bloggande äldre kvinnorna internaliserar den konstitutiva utsidans ålderism och nedvärderande blick vilket i sin tur påverkar hur de beskriver sina egna kroppar och handlingsutrymme.
29
Fyrpihl, Marie, and Jomana Darwish. "Alkohol inom äldreomsorgen : Hur hanteras problematiken?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44558.
Full textAbstract:
The purpose of our qualitative study is to investigate how the caretakers, in the elderly care, interpret and manage the issue of alcohol problems in elderly people. We have been performing semi-structured interviews on 9 people, on different levels in the elderly care. There were 3 elderly care managers, 1 nurse, 1 assistance administrator and 4 auxiliary nurses, who all, at some level, work with alcohol problems in elderly people. Those interviews were performed singularly, with one exception: we interviewed an elderly care manager and her 2 auxiliary nurses at the same time. To analyse our empirics, we have used the theories of Power and Ageism. Our study shows that the auxiliary nurses, who are the ones who must deal with these problems, have great difficulties to perform their work because they have no qualified knowledge about alcohol problems. In addition, they almost never get the proper information, they don’t have access to guidelines about handling people with alcohol problems and they don’t receive support from their superiors. They have to make the most difficult decisions for themselves without any resources or other guidance.
30
Smedberg, Sebastian, and Emil Karlsson. "Pensionering eller arbetsliv? : En studie om varför människor väljer att stanna kvar i arbetslivet trots möjligheten att gå i pension." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85408.
Full textAbstract:
Syftet med den här kvalitativa uppsatsen är att få en djupare förståelse om varför människor väljer att stanna kvar på arbetsmarknaden efter uppnådd pensionsålder, vilken inställning äldre arbetstagare har till att avsluta sitt arbetsliv samt hur samhälleliga normer och fördomar påverkar äldre i arbetslivet. Med ambitionen att uppfylla undersökningens syfte och frågeställningar, har vi genomfört tio intervjuer. Intervjupersoner är mellan 62–71 år och samtliga befinner sig i varierande mån fortfarande i arbetslivet. Då vi inte har ambitionen att studien ska kunna generaliseras, använde vi oss av bekvämlighetsurval där vi kontaktade människor i vår omgivning. Den teoretiska referensramen består av ålderism, pension, arbetets betydelse för fortsatt arbete, attityder till arbete, motivation samt Jahodas manifesta och latenta funktioner. Teorin kommer att ligga till grund för tolkandet och analysen av undersökningens datainsamling. Studieresultatet pekar på att de faktorer som värderas i arbetet och som vidare påverkar beslutet att stanna kvar i arbetslivet är social kontakt, autonomi, struktur och rutiner samt ekonomi. Inställningen som äldre har till att avveckla sitt arbetsliv påverkas främst av vilka incitament som värderas högst och individens attityd till arbete. Ytterligare indikerar resultatet på att samhälleliga normer och fördomar inte har signifikant inverkan på studiens respondenter.
31
Sandbäck, Evelina, and Jonna Selin. ""Det väcker fler etiska funderingar när det gäller äldre personer" : En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser kring den etiska synen på äldre med alkoholmissbruk." Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27227.
Full textAbstract:
The purpose of the study was to investigate how social workers looked at the possibility that their ethical view of elderly with alcohol abuse affects their assessments. We used semi structured interview, where we interviewed six social workers that works with addiction. The result showed that the social workers felt that the biggest difference between people over and under the age of 65 was the needs, which meant that the assessments of contribution differed. The result showed that the social workers resonated very much about LVM, since coercion in relation to older people created many ethical dilemmas. The personal values of the social workers did not affect the assessment themselves, but they were always there, both in private and working life. In order to avoid their own values affecting their assessments, this was frequently discussed between colleagues. The result showed that ageism is both in structure and jargon, but that there was no opportunity for ageism to influence the social security assessments.Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare såg på möjligheten att deras etiska syn kring äldre med alkoholmissbruk påverkade deras bedömningar. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som metod, där vi enskilt intervjuade sex stycken socialsekreterare inom missbruksenheten. Resultatet visade att socialsekreterarna upplevde att den största skillnaden mellan personer över och under 65 år, var behoven, vilket gjorde att bedömningarna kring insatser skiljde sig åt. Resultatet visade även att socialsekreterarna resonerade väldigt mycket kring LVM då tvångsåtgärder i relation till äldre skapade många etiska dilemman. De egna värderingarna hos socialsekreterarna påverkade inte bedömningen i sig men de fanns alltid där, både privat och i arbetslivet. För att undvika att de egna värderingarna skulle påverka deras bedömningar diskuterades detta ofta mellan kollegorna. Resultatet visade även på att ålderism både fanns i struktur och jargong men att det enligt socialsekreterarna, inte gavs möjlighet för ålderism att påverka deras bedömningar.
32
Elfström, Helene. "Åldersdiskrimineringsförbudet i arbetslivet – ett skydd utan verkan?" Thesis, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan, ELNU, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11213.
Full textAbstract:
I Sverige har åldersdiskrimineringsförbudet funnits i drygt två år. När det gäller just diskrimineringsgrunden ålder finns det mer omfattande möjligheter till att göra undantag från diskrimineringsförbudet än vid övriga diskrimineringsgrunder. I och med de vida undantagsmöjligheterna blir regleringen kring åldersdiskriminering tämligen otydlig och svårtolkad, därför kan frågan ställas om skyddet mot åldersdiskriminering egentligen är ett skydd utan verkan. Syftet med denna uppsats är därför att utreda vad skyddet mot åldersdiskriminering i det svenska arbetslivet egentligen innebär. I det svenska arbetslivet finns det faktiskt både lagbestämmelser och överenskommelser i kollektivavtal som gynnar personer av en viss ålder. Eftersom EU-rätten till stor del har påverkat diskrimineringslagstiftningen redovisas, utöver de svenska bestämmelserna, även dennas regleringar. Det kan konstateras att det finns tre olika undantagsmöjligheter från åldersdiskrimineringsförbudet i Sverige. Undantag kan göras vid rätt till efterlevande – invaliditets – eller pensionsförmåner, vid verkligt och avgörande yrkeskrav samt mer ”allmänt”. Som kommer framgå av uppsatsen kräver de två sistnämnda undantagen att det ligger ett så kallat berättigat syfte bakom. Detta begrepp definieras på lite olika sätt beroende på vilken av de två undantagsmöjligheterna det rör sig om. Gemensamt för de två definitionerna är att de är mycket vaga och att de inte ger speciellt mycket vägledning. Det finns dock i propositionen till diskrimineringslagen (DL) angivet en del typiska situationer där undantag från diskrimineringsförbudet ska anses vara tillåtna. Genom en undersökning av fyra stora svenska kollektivavtal kan det konstateras att det, trots diskrimineringsförbudet, finns ett flertal regleringar som är beroende av ålder, som exempelvis antal semesterdagar per år och uppsägningstidens längd. Vissa är helt i enlighet med de undantagsmöjligheter DL tillhandahåller, andra kan dock ifrågasättas med hänsyn till diskrimineringslagstiftningen.
33
Juuso, Töyrä Johan. "Jag har framtiden bakom mig : Arbetssituationen, den yrkesmässiga självbilden och framtidsutsikterna för äldre kvinnor inom vårdyrken." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-83151.
Full textAbstract:
Detta examensarbete på kandidatnivå har sin utgångspunkt i den välfärdstatliga utmaningen som Sverige och de flesta utvecklade länder står inför i form av en åldrande befolkning. Det gör att vi i framtiden kommer vara tvungna att arbeta allt högre upp i åldrarna. Idag lämnar många arbetslivet redan kring 65 års ålder, trots att det är ekonomiskt gynnsamt för dem att fortsätta arbeta. Tanken med studien har varit att genom fem halvstrukturerade livsvärldsintervjuer utforska hur äldre kvinnor inom vårdyrken ser på sin arbetssituation, yrkesmässiga självbild och framtidsutsikter. Studien har visat att dessa är intimt förknippade med varandra och tillsammans ger en möjlig förklaring till varför alla fem planerar lämna arbetslivet inom några år. De mest centrala resultaten visar att respondenterna i arbetssituationen upplever att de utför samma huvudsysslor som förr, men att de tycker sig vara bättre på att utföra dem nu än när de var yngre. De anser också att de kan utföra arbetssysslorna bättre än vad deras yngre arbetskamrater kan. Detta känner de beror på deras erfarenhet, som är ett centralt schema i deras yrkesmässiga självbild. Ett schema som också bidrar till en god yrkesmässig självkänsla. Men erfarenheten för även med sig högre krav och mindre stöd från arbetsgivare och arbetskamrater. Avsaknaden av stöd gör att de äldre inte känner att de kan bevara sin nuvarande yrkesmässiga förmåga, då de hyser fördomen att man tappar sin yrkesförmåga med ålder. Stereotyphotet som detta innebär inhibiterar deras fortsatta yrkesliv därför att de känner att de måste lämna arbetet innan hotet kan realiseras. Möjligheten till att byta arbete finns inte heller då de känner att de åldersdiskrimineras på arbetsmarknaden och därmed blir det enda alternativet att avsluta yrkeslivet och gå i pension. De upplever också detta förfarande som något självklart och som förväntas av dem, då de hänvisar till en social representation kring korrelationen att nå en ålder kring 65 och att avsluta sitt yrkesliv.
34
Friis, Anneli. "“It’s natural” : An exploration of age analysis in intersectional feminism." Thesis, Linköpings universitet, Tema Genus, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-129025.
Full textAbstract:
Historically, age has been and still is a major organizing principle for social relations and the allotment of resources and power, yet age is very seldom acknowledged as a social categorization in its own right and in intersection with other identity categorizations. While feminist scholarship and activism have deconstructed racist and sexist discourses, in which biology is often used to legitimize social injustice, the presupposed naturalness of ageism is rarely challenged. The aim of the present paper is to explore if and why age relations and ageism are invisible in feminist work by interviewing eleven feminists in a Swedish context. The interviews, which are qualitative and semi-structured, have been thematically analysed to identify patterns in the respondents’ approaches to age as a social categorization in intersectional analysis. A recurring theme is explaining age and ageism in terms of a fluidity of age relations, which make it a complex categorization to include in intersectional analysis. Drawing on theories of ageing and intersectional feminism I explore how the research material can be understood from a social and historical perspective. The thesis builds on a post-constructionist epistemology which underlines the importance of situated knowledges and accountability, and I therefore chose to make myself as the author visible throughout the text by writing the I and including personal accounts related to ageism and ageing.
35
Hien, Teoh Lisa, and Jennica Robertsson. ""Vart tar alla IT-människor vägen efter 60?" : En kvalitativ studie om äldres upplevelse av att arbeta inom IT-branschen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23538.
Full textAbstract:
I Sverige sker en demografisk förändring vilket innebär att andelen äldre i befolkningen ökar. Förklaringar till detta är minskade födelsetal och att människor lever allt längre. Detta innebär då att andelen i arbetsför ålder minskar. Då detta skapar problem för finansieringen av framtidens välfärdsstat så har lösningar i form av minskade möjligheter till förtidspensionering samt höjd lagstadgad pensionsålder varit aktuellt i politiska diskussioner. I januari 2020 kom lägsta åldern för uttag av allmän pension att ändras från 61 år till 62 år och lagen om anställningsskydd gick från att gälla till 67 års ålder till 68 års ålder. Dessa förändringar i pensionssystemet är bara början på en rad planerade förändringar och det blir då relevant att reflektera kring hur individer ska kunna men också vilja arbeta längre. Därav väcktes vårt intresse kring att studera äldres upplevelser i arbetslivet. För att avgränsa studiens område har studien begränsats till en specifik bransch, närmare bestämt IT-branschen. Det övergripande syftet med studien var att få en djupare förståelse för äldres upplevelse av att arbeta inom IT-branschen med fokus på attityder kring äldre, drivkraft i arbetet och eventuellt behov av arbetsanpassning. I studien användes en kvalitativ metod varav sex intervjuer genomfördes. Resultatet speglade upplevelser av ålderism i arbetslivet som skapade hinder på arbetsmarknaden. Respondenterna framhöll att deras arbete inte krävt anpassningar och de äldre i 60-årsåldern uttryckte att drivkraften minskat. Respondenterna redogjorde även för omständigheter i och utanför IT-arbetet som kunde skapa en ovilja till att arbeta längre än vad de ansåg behövdes.
36
Holgersson, Pamela, and Mia Kolak. "ATTITYDER AV BETYDELSE EN LITTERATURSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKESTUDENTERS OCH NYEXAMINERADE SJUKSKÖTERSKORS ATTITYDER TILL ÄLDRE." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25864.
Full textAbstract:
Bakgrund: Antalet äldre i Sverige ökar. Det finns en tendens i dagens samhälle att generalisera och betrakta äldre människor som en homogen grupp istället för som individer. Detta kan i sin tur leda till negativa attityder mot äldre. Ett samlingsnamn för de negativa attityderna är begreppet ålderism som inkluderar det faktum att äldre människor kan komma att behandlas utan respekt på grund av sin ålder.Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskestudenters och nyexaminerade sjuksköterskors attityder till äldre patienter och till att arbeta med dem.Metod: En litteraturstudie har utförts där tolv artiklar från tio olika länder har granskats.Resultat: Sjuksköterskestudenters och nyexaminerade sjuksköterskors attityder till äldre påverkas av: genus, ålder, utbildning, stöd under klinisk träning, tidigare erfarenhet och intresse av att arbeta med äldre.Konklusion: Ålderdom, fysiologiskt och patologiskt, kan behöva utvecklas och attityder till äldre behöver diskuteras under sjuksköterskeutbildningen i ett försök att belysa, förändra alternativt förbättra attityder mot äldre. Studenternas attityder kan förslagsvis följas upp med en studie i början samt i slutet av sjuksköterskeutbildningen.Background: The number of elderly in Sweden is increasing. There is a tendency in modern society to generalize and consider older people as a homogeneous group rather than as individuals. This in turn can lead to negative attitudes towards older people. A collective name for the negative attitudes is the concept of ageism and that includes the fact that older people may be treated with no respect because of their age.Purpose: The aim is to examine the factors that affect nursing students and newly graduated nurses’ attitudes to older patients and to work with them.Method: A literature review has been conducted in which twelve articles from ten different countries have been reviewed.Results: Nursing students and newly registered nurses’ attitudes towards older people is affected by: gender, age, education, support during clinical training, previous experience and interest in working with older people.Conclusion: Ageing, physiological and pathological, maybe needs to be developed and attitudes towards older people maybe needs to be discussed during nursing education in an attempt to elucidate, modify or improve attitudes towards older people. Students’ attitudes can tentatively be followed up with a study at the beginning and at the end of nursing education.
37
Nordström, Jovana, and Linnea Björkqvist. "”Våldet ter ju sig på ett annat sätt ” : En studie om socialtjänstens arbete med våldsutsatta äldre." Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32650.
Full textAbstract:
The purpose of the study was to examine how social services manage cases involving elder abuse and whether the cases were managed differently depending on the gender of the client. To answer the study’s purpose and questions, qualitative interviews were conducted with social workers who worked in social services (n=6) and who had experience of cases involving elder abuse. The data was analyzed by Johan Galtung’s model of violence and by the theoretical concepts of ageism and intersectionality. The results from the rather scarce experiences of cases of older people who are victims of violence showed that there were major differences in how elder abuse is carried out and the forms it takes, compared to abuse towards younger age-groups. However, there seems to be a lack of knowledge about elder abuse as well as a lack of guidelines for how cases involving elder abuse should be managed in the social services. Our conclusion was that the lack of guidelines prevents social workers from identifying and fully understanding elder abuse, as well as obtaining knowledge of how cases involving elder abuse should be managed.Studiens syfte var att undersöka hur äldre som utsätts för våld hanteras inom socialtjänsten samt om det finns skillnader i ärendehanteringen beroende på om klienterna är män eller kvinnor. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med socialarbetare som arbetade inom socialtjänsten (n=6) och som hade erfarenhet av våld mot äldre. Data har analyserats med hjälp av Johan Galtungs modell om våld samt de teoretiska begreppen ålderism och intersektionalitet. Resultaten visade att äldre personer som utsatts för våld sällan förekommande fall inom socialtjänsten. Det finns stora skillnader i hur våld mot äldre utövas och hur det ter sig, jämfört med våld bland yngre åldersgrupper. Samtidigt är kunskapen om våld mot äldre bristfällig, och riktlinjer för hur ärenden som involverar våld mot äldre ska hanteras saknas i socialtjänsten. Vår slutsats var att avsaknaden av riktlinjer gjorde det svårare för socialarbetare att förstå och identifiera våld mot äldre, så väl som att få kunskap om hur ärenden som involverar våld mot äldre ska hanteras.
38
Sunna-Niia, Amalia, and Cindy Thunberg. "Attityder till äldre personer med alkoholmissbruk : En enkätstudie besvarad av socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen som arbetar med missbruks- och beroendeproblematik." Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33309.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att undersöka om det förekommer negativa attityder till äldre personer med alkoholmissbruk bland socialsekreterare och i så fall i vilken utsträckning, samt om det finns adekvata insatser att tillgå och om detta erbjuds till målgruppen. Studiens syfte besvarades med hjälp av en enkätstudie där intentionen var att studien skulle resultera i en totalundersökning, varpå samtliga små kommuner i mellersta Sverige (med under 15 000 invånare) tillfrågades att delta. Enkäten besvarades slutligen av totalt 12 personer varav 9 utav dessa respondenter var relevanta utifrån studiens population. Resultatet har analyserats med hjälp av det teoretiska perspektivet social konstruktionism samt teori om ålderism. Studiens huvudsakliga resultat påvisade att det inte förekommer negativa attityder bland socialsekreterarna till äldre personer med alkoholmissbruk och det är därefter inte möjligt att uttala sig om någon form av ålderism. Detta resultat skiljer sig markant från tidigare forskning på området som visar på en förekomst av negativa attityder bland denna yrkesgrupp till äldre med alkoholmissbruk.The purpose of the study was to examine whether there are negative attitudes towards older people with alcohol abuse among social secretaries and if so to which extend, and whether there are adequate services available and if this is being offered. The purpose of the study was answered with the help of a quantitative survey and the intention was that the study would result in a total survey, whereupon all small municipalities in Sweden (with less than 15,000 inhabitants) were asked to participate. In the end the survey was answered by a total of 12 people, of which 9 of these respondents were relevant based on the purpose of the study. The result have been analyzed using the theoretical perspective of social constructionism and theory linked to ageism. The main results of the study showed no signs of negative attitudes towards older people with alcohol abuse among social secretaries and it is therefore not possible to say anything about ageism. This result differs markedly from previous research in the field that shows a prevalence of negative attitudes among this occupational group to elderly with alcohol abuse.
39
Karlsson, Amanda, and Sarah Winterhag. "Du gamla du (arbets)fria - En kvalitativ studie av äldre arbetssökande." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32391.
Full textAbstract:
Äldre arbetssökande möter svårigheter och hinder när de söker jobb och behöver därför stöd och vägledning. Vår undersökning fyller kunskapsluckan med svaret på om stödet och vägledningen upplevs hjälpa de äldre i sin jobbsökningsprocess. Syftet med denna kvalitativa studie är att förstå hur äldre arbetssökande upplever och förhåller sig till sin ålder i jobbsökningsprocessen. Genom att undersöka och analysera betydelsen av högre ålder och de svårigheter de äldre arbetssökande beskriver på arbetsmarknaden, kan gruppen förstås bättre och därmed erbjudas bättre stöttning och vägledning.Studien genomfördes på ett omställningsföretag i en stad i västsverige som erbjuder specifik stöttning till gruppen äldre genom ett riktat seminarium. Genom metodtriangulering har material samlats in både via en observation av seminariet och djupgående intervjuer. Arbetet har växt fram induktivt och som tolkningsram för att få en förståelse för hur de äldre upplever sin situation på arbetsmarknaden användes Pierre Bourdieus teorier om fält, habitus och kapital samt olika åldersbegrepp.Resultatet bekräftar att äldre arbetssökande möter svårigheter i sin jobbsökningsprocess och dessa hinder förstås som öppen och dold åldersdiskriminering, svårigheter att förstå den nya arbetsmarknaden och det nya sättet att söka jobb, samt individens sätt att hantera sin situation.
40
Ebbersten, Tyra, and Daniel Johansson. "Äldres sexuella hälsa på äldreboenden - En litteraturstudie." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25480.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att belysa hur äldres sexuella hälsa beaktas på äldreboenden. Samt att titta närmare på omsorspesonalens attityder kring sex och hur de påverkar den äldre brukarens välmående. Det är framför allt viktigt för de äldre men även för personalens framtida arbetssätt. Som enhetschef är det viktigt att känna till hur personalens värderingar påverkar arbetet med den äldre. Genom att använda teorierna ålderism och skam så är syftet att se om åldersdiskriminering förekommer kring frågor om sex inom äldreomsorgen. Teorier om skam används som teoretiska glasögon för att förstå de inre processer som frågor om sex kan väcka hos den äldre och personalen. Studien är en litteraturstudie och ett försök att göra en kunskapsöversikt över frågor kring den äldres sexulaitet på äldreboenden kopplat till personalen och samhällets attityder. Den huvudsakliga litteratur som ligger till grund för arbetet är vetenskapliga artiklar innehållande kvalitativ- och kvantitativ forskning. Artiklarna har gallrats enligt en systematisk litteraturstudie modell (Friberg 2017).Resultatet visar att forskning visar på att sexualitet kan spela en viktig roll för att äldre ska uppnå en god hälsa. Äldres sexualitet är ett tabubelagt ämne och äldre tenderas att diskrimineras pga. sin ålder. Mer kunskap behövs inom ämnet för att bidra till mer positiva attityder gentemot äldres sexuella hälsa och för att de äldre ska våga uttrycka sin sexualitet utan skam och obehag. Resultatet har delats upp i olika teman som framkommit ur de tio artiklar vi har läst. De teman som vi kommer att belysa i den här uppsatsen är äldres inställning till sex, attityder hos personal, attityder hos anhöriga samt samhällets attityder till äldres sexualitet.The purpose of this study is to shed light on how the sexual health of the elderly is taken into account in nursing homes. And to take a closer look at the care staff's attitudes towards sex and how they affect the elderly user's well-being. It is above all important for the older and also for the staff's future working methods. As a unit manager for a nursing home, is it important to know how the care staff's values colours the work with the eldery person. By using the theories of Ageism and Shame, can we have a closer look and see if age discrimination occurs around issues of of the elderis sexual health in the nursung homes,.. Shame Theories as theoretical glasses can help us understand the internal process and feelings of the eldery. The study is a literature study and an attempt to make a knowledge overview of questions about the elderly's sexuality in nursing homes linked to the staff and society's attitudes. The main literature on which the work is based is scientific articles containing qualitative and quantitative research. The articles have been chosen according to a systematic literature study model (Friberg 2017). The results show that research shows that sexuality can play an important role for the elderly to achieve good health. Elderly sexuality is a taboo subject in both elderly care and in society. More knowledge is needed in the subject to help more positive attitudes towards the sexual health of the elderly and for the elderly to dare to express their sexuality without shame and discomfort. The results have been divided into four different themes: attitudes of staff, attitudes of relatives and society's attitudes to the sexuality of the elderly.
41
Bodell, My. "Människor och barn : En genusvetenskaplig studie av ålderskonstruktioner i tidningarna/tidskrifterna Bang, Dagens Nyheter, Föräldrar & Barn, KP och Land." Thesis, Stockholms universitet, Genusvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-134363.
Full textAbstract:
Den genusvetenskapliga forskningen uppmärksammar idag flera olika maktordningar och intra-aktionen dem emellan. Aspekten ålder är emellertid relativt förbisedd, och vuxna och vuxenhet en omarkerad norm. I denna uppsats undersöker jag med utgångspunkt i queerteori, cripteori, intersektionalitet och kritisk åldersforskning föreställningar och antaganden i relation till kategorierna barn och vuxna i fem svenska tidningar/tidskrifter. Min uppsats visar att aspekten ålder intra-agerar med andra maktordningar i konstruktionen av både barn och vuxna. Vuxenperspektivet är i de undersökta tidningarna i princip ensidigt och synen på ålder är övervägande essentialistisk. Vuxna förstås som naturligt överordnade barn, vilka avhumaniseras och konstrueras som vuxnas rättighet eller egendom, eller som en förlängning av vuxenkroppen. Vuxenhet kopplas till reproduktion och yrkesarbete (på heltid) och vuxnas solidaritet bör enligt den hegemoniska diskursen ligga hos arbetsgivare och andra vuxna, inte hos barn.Even though several researchers in gender studies of today are concerned with other central organizing aspects than gender, the social category age is disregarded. When it comes to age the naturalized norm in gender studies is the category the adult. In this thesis I investigate assumptions concerning the two age categories children and adults in five different newspapers and magazines, using an intersectional perspective and a queer theoretical framework. My investigation shows that the category age intra-act with other power structures in the construction of both children and adults. The adult perspective is more or less one-sided, and the view on age is primarily essentialistic. Adults are considered naturally superior, while children are dehumanized and constructed as the right and property of adults. Adultness is primarily linked to reproduction and (full-time) professional work, and adults should according to the hegemonic discourse be loyal to employers and other adults, not to children.
42
Cordischi, Camilla. "Den gamle och filmen : Om den nya generationen äldre och dess plats i det cinematiska rummet. En representationsstudie." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87384.
Full textAbstract:
Within the field of cinema studies, the question of visual representation is a fundamental pillar. An immense volume of theoretical work has been written on the subject, with various academic approaches such as feministic, postcolonial and gay/lesbian. Yet there is a large social group that seems to have been overlooked within the representational discourse: the elderly. This group of people appears to be a blind spot on the multicultural retina, too often neglected within the area of cultural studies. But as the baby boomer generation, who has always redefined the different stages of life (youth, adulthood, middle age), is entering old age, things are slowly changing. Utilizing a post-structural framework, this essay investigates the visual representation of elderly within the cinematic landscape of the western world. Since the subject is somewhat uncharted territory, a broad interdisciplinary approach is necessary where modern social gerontology meets the field of cinema studies. In a cultural context, social grouping based on age implies a distinct position versus the normative, compare to other types of minorities. Changes of sex, skin colour or sexual preference are uncommon, whereas changing age is the fate of every human being. The elderly as the “the Other” is thus every man’s future destiny. This rather unique position carries an immanent paradox since the only way to avoid the periphery in question is death. As a philosophical counterpoint to this rather dystopian outlook, Gilles Deleuze’s theory of becoming is brought into the discussion. The theoretical part of the essay ends with the ontology of age, a historical review of the field of gerontology and the concept of ageism. After a descriptive section, where contemporary examples of film and other media with old age as a main theme are identified, the analytical part of the essay ensues. With the French sociologist Pierre Bourdieu as a theoretical frame of reference, a close reading of the films Avalon (Axel Petersén, 2011), About Schmidt (Alexander Payne, 2002) and RED (Robert Schwentke, 2010) are performed, emphasising aging identity and imposed age-normative behaviour. The semiotics of the aged body is discussed through Jacques Lacans mirror stage and Julia Kristevas abject theory, exemplified by the works of Donigan Cumming. The final part of the essay concerns the great eternal questions within film philosophy: life, death, time and memory, which for the elderly are not merely philosophical concerns but rather notable existential realities. Using Deleuze as a philosophical toolbox, these grand topics are illuminated with examples from The Curious Case of Benjamin Button (David Fincher, 2008), Amour (Michael Haneke, 2012) and Ingmar Bergmans classical works, such as Smultronstället (1957), Saraband (2003) and Gycklarnas afton (1953).
43
Österholm, Johannes H. "Assessment meetings between care managers and persons living with dementia : Citizenship as practice." Doctoral thesis, Linköpings universitet, NISAL - Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-127392.
Full textAbstract:
This thesis deals with encounters between persons living with dementia and care managers. Dementia often results in progressive care needs that must be met by different social care services. The person’s care needs are assessed in an assessment meeting where the person and their relatives meet with a care manager to negotiate needs and social care services. The assessment is conducted through one or several conversations where the person with dementia meets the care manager; relatives are often present in the meetings. Dementia is a syndrome that involves a cognitive decline and a decreased ability to communicate and interact with others. It may therefore be difficult for a person with dementia to take part in discussions about their care needs and social care services. 15 audio recorded meetings have been studied to explore and understand how persons with dementia use their remaining communicative, cognitive and linguistic resources to invoke, negotiate, and use their rights as citizens in the institutional context where their care needs are assessed. The analysis concerns the organization of talk as a joint activity; the production of social actors in talk-in-interaction; the relation to institutional features of discourse. This dissertation concludes that the practice of citizenship is situation based and varies depending on the participants present. Care managers can facilitate for persons with dementia to overcome communication problems by using different discursive strategies and to make it possible for them to participate or at least be included in the negotiation. Persons with dementia are positioned as less competent than other persons participating in the assessment meeting. This might have an impact on the participation of people with dementia in negotiations regarding their future care. Furthermore, stories told in assessment meetings often position the person as dependent on others, which could undermine the identity and sense of self of the person with dementia.Den här avhandlingen berör möten mellan personer med demenssjukdom och biståndshandläggare. Demenssjukdomar medför ofta komplexa omsorgsbehov, vilka kan mötas med hjälp av olika stödinsatser. Personens omsorgsbehov bedöms i ett biståndshandläggningssamtal där personen och dennes anhöriga träffar en biståndshandläggare för att förhandla dennes behov och eventuella insatser. Konversation är centralt i dessa möten. Demenssjukdomar medför kognitiva nedsättningar och nedsatt förmåga att kommunicera och interagera med andra. Det kan därför vara svårt för personer med demenssjukdom att deltaga i diskussioner om behov och insatser. 15 ljudinspelade samtal har studerats för att förstå hur personer med demens använder sina kvarvarande kommunikativa, kognitiva och språkliga resurser för att åberopa, förhandla och använda sina rättigheter som medborgare i den institutionella kontext där deras omsorgsbehov bedöms. I samtalet medverkar personen med demens, handläggaren samt ofta någon familjemedlem. Analysen fokuserar på organiseringen av samtal som en gemensam aktivitet; hur sociala aktörer skapas i samtal; hur det institutionella samtalets särdrag påverkar konversationen. Sammanfattningsvis visar denna avhandling på att hur medborgarskap praktiseras är situationsbaserat och varierar beroende på vilka som deltar i mötet. Biståndshandläggare kan underlätta för personer med demenssjukdom att övervinna kommunikativa problem genom att använda olika samtalsstrategier och göra det möjlig för dem att delta eller att åtminstone inkluderas i förhandlingen angående olika stödinsatser. Personer med demenssjukdom positioneras ofta som mindre kompetenta än andra personer som deltar i behovsbedömningssamtal, vilket kan medföra konsekvenser på personens delaktighet i planerandet av framtida insatser. Berättelser i dessa samtal positionerar ofta personen med demenssjukdom som beroende av andra, vilket kan underminera deras identitet och uppfattning av sig själva.
44
Jönson, Håkan. "Äldreomsorgen, ålderismen och de nästan döda." Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-60022.
Full textAbstract:
Det här kapitlet handlar om äldreomsorg och ålderism. Med ålderism avses negativa föreställningar och diskriminering som baseras på en människas ålder (Andersson 2008). I kapitlet ska jag argumentera för att ett perspektiv om ålderism och medborgarskap i högre grad borde kunna användas i diskussioner om äldreomsorg och äldrepolitik.
45
Arespång, Sofia. "Så länge jag är frisk vill jag jobba! : Fyra berättelser om att vara motiverad yrkesverksam aktiv pensionär." Thesis, Malmö högskola, Individ och samhälle (IS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42647.
Full textAbstract:
Många seniorer väljer att arbeta efter pensioneringen. Denna rapport handlar om fyra berättelser av personer som har fortsatt att arbeta efter att ha passerat pensionsålder. Ur ett karriärutvecklingsperspektiv undersöker jag vilka faktorer i seniorernas berättelser som har lett till att fortsätta att arbeta efter 65, vad som motiverar till att vidareutvecklas och hur tillvaron ser ut runt dessa personer ut ett helhetsperspektiv. Syftet med denna undersökning är att få en skildring om seniorernas upplevelser av att vara yrkesverksamma efter pensioneringen. Dessa berättelser är av intresse för vägledningsprofessionen då det saknas studier och forskning i en svensk kontext om seniorer som arbetar efter 65 år. Uppsatsen utgår från en kvalitativ narrativ metod. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra yrkesverksamma pensionärer. Med intervjun som underlag, författades fyra berättelser. Empirin analyserades med utvalda begrepp från två teorier: System Theory Framework (STF) och Life-span Life-space. Resultatet visar att informanterna erbjöds möjlighet att fortsätta att arbeta för de har kompetenser som efterfrågas. Samtliga informanter upplevde att de hade mer att ge, och valde att fortsätta med sina respektive karriärer. Resultatet visar också att dessa personer har levt gynnsamma, aktiva, sociala liv och har utbildning. Informanternas karriärer förstås som summan av olika val som har gjorts över tid. Dessa val gör att de lever de liv de har idag. De vill fortsätta arbeta det så länge de är friska och orkar. Att vidareutvecklas och lära sig nya saker är också en stark motivationsfaktor.
46
Johansson, Anna-Maria, and Jeanette Wilner. "”Det finns nog ett stort mörkertal, men jag vet inte.” : En kvalitativ intervjustudie av hur enhetschefer och vård- och omsorgspersonal inom hemtjänst och särskilt boende konstruerar förståelsen av våld i nära relationer bland äldre." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-97036.
Full textAbstract:
The aim of this study was to highlight and analyze how the understanding of elder abuse is phrased, enunciated and socially constructed by unit managers and care personnel in elderly care. Despite being globally recognized as a social problem, elder abuse is an under-researched field. The data collection consists of eight qualitative and semistructured interviews with unit manager and care personnel in swedish elderly care. The study has been analyzed by applying a theoretical framework consisting of social constructivism, ageism and role concepts. The results of the study shows that unit manager and care personnel has the tools and ambition to notice and perceive elder abuse. The results also shows that the lack of an coherent definition of elder abuse has an influence in how the phenomenon is constructed by care personnel.
47
Vistrand, Cecilia. "Rätten till sex på ålderns höst." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-32795.
Full textAbstract:
Många äldre personer har sexuella behov och är sexuellt aktiva, men trots detta finns det en allmän föreställning om att sexualiteten avtar med stigande ålder. För äldre personer som befinner sig i ett omsorgsbehov är sexuella uttryck och behov något som ofta förbises inom äldreomsorgen. Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals attityder och förhållningsätt till äldres sexualitet. Det empiriska materialet har inhämtats dels genom en fokusgruppsintervju med fem vårdpersonal verksamma inom äldreomsorgen och dels genom en enkätundersökning riktad till vårdpersonal på särskilda boenden för äldre. Resultaten visar att äldre har sexuella behov men att behoven oftast uppenbarar sig i andra typer av uttryck eller känslor. Personalens inställning och äldres demenssjukdomar visade sig vara avgörande faktorer som begränsar äldres utrymme till sin sexualitet. Resultaten visar även att lyhördhet och att finnas i närheten blev viktiga strategier för att hantera och bemöta äldres sexuella behov men att det föreligger en bristande kunskap och ett behov av ökad kompetens och vägledning gällande dessa frågor.2018-01-30
48
Häggkvist, Jessica, and Jenny Rosvall. "De äldre, vi andra och CoVid-19 : En kritisk diskursanalys om äldres framställan i media i samband med CoVid-19 rekommendationerna under perioden 16-22 mars 2020." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8257.
Full textAbstract:
När ett Coronavirus uppdagades i Kina fick det stor medial uppmärksamhet och den 11 mars 2020 klassade Världshälsoorganisationen virusspridningen som en pandemi. Förenta Nationerna slog i april 2020 larm om ett världsproblem som ökat kraftigt i samband med rekommendationerna till äldre personer i och med CoVid-19, nämligen åldersdiskriminering. Till följd av att mängden personer över 60 år ökar i hela världen och att världsbefolkningen år 2050 beräknas bestå av två miljarder människor 60 år och äldre, ställer det krav på världens länder att se till att ha en fungerande hälso- och sjukvård samt ett fungerande välfärdssystem. Media besitter stor makt att genom den information som sprids påverka människors känslor och tankar, särskilt i oroliga tider. Syftet med denna uppsats är, att utifrån hur media skildrar rekommendationer i och med CoVid-19 för medborgare 70 år och äldre, undersöka om och i så fall hur medias diskurser präglas av ålderism. Vi har analyserat 29 stycken artiklar från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen som vi hämtat från tidningarnas elektroniska upplaga under perioden 16–22 mars 2020. Vi har studerat publicerad forskning samt tillgodogjort oss relevant litteratur för studiens syfte. Teorin och metoden utgörs av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell där vi med hjälp av verktygen modalitet, transitivitet och interdiskursivitet analyserat vårt material. I materialet noterade vi tre diskursteman relaterat till människor som är 70 år och äldre gällande Folkhälsomyndighetens rekommendationer i och med CoVid-19. Den ena diskursen framställer ett “vi och dem”, den andra beskriver personer 70 år och äldre som en belastning för sjukvården och i den tredje diskursen framställs “de äldre” som lydiga eller egoister, vilket synliggörs i mediala reaktioner och motreaktioner. Med hjälp av begreppet ålderism som ramverk för analysen har vi kunnat urskilja att diskursen i media innehåller ålderistiska framställningar av “de äldre”. I socialt arbete kan stereotypa framställningar medföra att insatser fördelas ojämlikt och människor 70 år och äldre riskerar att ses som en homogen grupp.When a coronavirus was discovered in China it got a great media attention, and on March 11, 2020 the World Health Organization classified the virus as a pendemic. In April, 2020 the United Nations raised an alarm about a world problem that has been seen to increase sharply in line with the recommendations from Folkhälsomyndigheten regarding older people and CoVid-19 – age discrimination, also known as ageism. As the number of people over the age of 60 increases worldwide, and the world population is estimated to consist of two billion people of 60 years and older in 2050, it requires the countries of the world to ensure that they have a functioning healthcare and welfare system. The media has great power to influence people's feelings and thoughts through the information disseminated, especially in troubled times. The purpose of this essay is to, based on how the media portrays the recommendations of CoVid-19 for citizens 70 years and older, investigate whether and if so, how media discourses are characterized by ageism. We have analyzed 29 articles from Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen which we retrieved from the newspaper’s electronical edition during the period 16th-22nd of March 2020. We have studied previous reserach and relevant literature for the purpose of the study. The theory and method are a critical discourse analysis and Norman Fairclough’s three-dimensional analysis model, where we with the help of the tools modality, trasitivity and interdiscursivity analyzed our material. In the material we noted three themes of discourse related to people 70 years and older in the articles about the recommendations of CoVid-19. One discourse presents a “we and them”, the second describes people 70 years and older as a burden on healthcare and in the third discourse the elderly are portrayed as obedient or selfish, which is made visible in medial reactions and counter-reactions. With the help of the concept of ageism as a framework for the analysis we were able to discern that the discourse in media contains age discriminating portrayals of the elderly. In the social work, stereotypical representations can mean that efforts distribute unequally and people 70 years and older are at risk of being seen as a homogeneous group.
49
Eriksson, Hui. "Modersmålsundervisning i ålders- och kunskapsblandade klasser." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27635.
Full textAbstract:
Forskning har visat att goda kunskaper i modersmål även har ett samband med goda studieresultat i skolan. Över de senaste åren har invandringen ökat och därför är ämnet högaktuellt. Syftet med studien är att förstå mer om hur modersmålslärare uppfattar undervisningen i kunskaps- och åldersblandade klasser. Studien syftar också till att undersöka strategier modersmålslärare uppfattar som användbara för att hantera undervisning i grupper med elever som har olika kunskapsnivåer och ålder.Sociokulturell teori och tidigare forskning om kunskaps- och åldersblandad undervisning ligger till grund för uppsatsens teoretiska del. Kvalitativ metod används i studien för att samla in material genom öppna intervjuer med sex stycken modersmålslärare som jobbar på ett språkcentrum i Västsverige.Modersmålslärarna i studien har både positiva och negativa åsikter om det ålders- och kunskapsblandade klasser. Även modersmålslärarnas strategier skiljer sig åt. En av de positiva delarna som modersmålslärarna upplever är att eleverna med mer kunskap kan lära de med mindre kunskap. En möjlig väg framåt för att klara de olikheter som finns i klassrummet är att fördela delar av lärarens ansvar till eleverna. Studien visar även på brister när det gäller planeringstid och resurser.
50
Lindblom, Richard, and Håkansson Terése Kärner. "Ålderns betydelse i arbetet som handledare på arbetsförmedlingen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32389.
Full textAbstract:
Sammanfattning. Syftet med examensarbetet är att analysera huruvida ålder påverkar en handledares yrkesroll på arbetsförmedlingen enligt den arbetssökande. Vi vill även undersöka skillnader och likheter mellan en handledare vars ålder är upp till och med 35 år och handledare vars ålder är över 35 år i relation till deras yrke ur arbetssökandes perspektiv. Vi kommer att analysera skillnader och likheter utifrån en handledares ålder med hjälp av olika frågeställningar. Dessa frågeställningar är baserade på arbetsmarknad, arbetssätt, kunskap och kompetens och genus. Metoden som ligger till grund är en enkätundersökning som vi genomförde på två olika arbetsförmedlingar i södra Skåne. De resultat vi fick fram genom enkätundersökningen analyserades sedan utifrån ett antal teoretiska utgångspunkter som habitus, kompetens, historik och genus. Det framgick bland annat att de yngre arbetssökande föredrog en yngre handledare inom vissa frågor som översyn av arbetsmarknad och att samtliga arbetssökande föredrog en äldre handledare inom frågor som innefattar kompetens. Ett av resultaten var att de yngre kvinnorna mer frekvent än de övriga åldersgrupperna valde en yngre handledare.