To see the other types of publications on this topic, follow the link: Äldre individer.
Dissertations / Theses on the topic 'Äldre individer'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 37 dissertations / theses for your research on the topic 'Äldre individer.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Jägsander, Gisela, and Susanne Lindquist. "Jämförelse av resultaten på Nordic Stroke Driver Screening Assessment mellan äldre friska individer och äldre individer med stroke." Thesis, Jönköping University, HHJ, Dep. of Rehabilitation, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-1248.
Full textAbstract:
<p>Sammanfattning</p><p>I dagens samhälle är bilkörning en viktig aktivitet för många individer. Att köra bil påverkar individens möjligheter till meningsfulla aktiviteter och självständighet. Efter att en person har fått en stroke kan personens körkort bli ifrågasatt. Ett vanligt bedömningsinstrument som arbetsterapeuter använder vid bedömning av kognitiv lämplighet inför fortsatt körkortsinnehav är Nordic Stroke Driver Screening Assessment (NorSDSA).</p><p>Syftet med denna kvantitativa studie var att jämföra parvisa NorSDSA-bedömningars resultat mellan äldre friska individer och äldre individer med stroke. Sex friska äldre individer matchades med sex äldre individer med stroke avseende ålder och kön. Resultaten visade en tendens till att äldre individer med stroke presterade ett lägre resultat på NorSDSA än äldre friska individer. Skillnaden i resultat visades främst i deltesten pricköverstrykning antal missar, riktningar och kompass. Slutresultatet på NorSDSA visade att alla äldre friska individer var godkända på testet medan en äldre individ med stroke hade ett godkänt resultat, en hade ett ovisst resultat och fyra hade ett underkänt resultat. Då urvalet var litet ska resultatet inte generaliseras, men resultatet väcker intresse att göra en större och fördjupad studie inom detta område.</p><br><p>Summary</p><p>A comparison of the results from the Nordic Stroke Driver Screening Assessment between elderly healthy individuals and elderly individuals with stroke.</p><p>In today’s society driving a car is an important activity for a lot of people. The ability to drive affects a person´s options regarding meaningful activities and independence. After a stroke, a person´s ability to continue driving might be questioned. Occupational therapists often use the Nordic Stroke Driver Screening Assessment (NorSDSA) to assess the cognitive suitability to drive a car.</p><p>The purpose with this quantitative study was a comparison of the results from the Nordic Stroke Driver Screening Assessment between elderly healthy individuals and elderly individuals with stroke. Six healthy elderly individuals were matched with six elderly individuals with stroke, with regards to ageand gender. The results showed a tendency for elderly individuals with stroke to score lower in the NorSDSA, than elderly healthy individuals. The differences in the results were particularly noticeable in the following test sections: direction tasks, compass and dot cancellation. The final results from the NorSDSA showed that all the elderly, healthy individuals passed the test while one elderly person with stroke passed, one had an uncertain result and four did not pass. Because of the small selection in this study the result should not be generalised but it raises an interest for a bigger and more in-depth study within this field.</p>
2
Kling, Sara, Michael Niclasson, and Madelene Skibniewski. "Vid livets vägskäl : Sjuksköterskans arbete med suicidprevention för äldre individer." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-16818.
Full textAbstract:
Statistik visar att ungefär en äldre individ begår suicid varje dag. Sjuksköterskans möjligheter för att arbeta preventivt med äldre suicidala individer är goda så länge sjuksköterskan har kunskap om riskfaktorer, får gedigen utbildning och nyttjar bedömningsinstrument. Syftet med arbetet var att beskriva suicidprevention för äldre individer utifrån riskfaktorer för suicid bland äldre, sjuksköterskans kunskaper i det preventiva arbetet och hinder i sjuksköterskans preventiva arbete. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades, analyserades samt kodades för att finna bakomliggande faktorer. De teman som uppkom vid granskning var riskfaktorer för suicid, sjuksköterskans hinder vid suicidprevention och utbildning för suicidprevention. Den i särklass största riskfaktorn för suicid bland äldre var depression. Utbildning om suicid och depression hos sjuksköterskor visade sig vara bristfällig, sjuksköterskorna var i behov av utbildning. Sjuksköterskor upplevde underbemanning och tidsbrist som ett hinder för suicidprevention. Vidare behövs mer utbildning om suicid och depression i sjuksköterskeutbildningen och i sjukvården. Forskningen bör fokusera på kvalitativa artiklar för att kunna utvärdera individers och sjuksköterskors känslor, tankar och upplevelser om suicid.<br>Statistics shows that nearly one elderly individual commits suicide every day. The nurse has great possibilities in the preventive work with elderly suicidal individuals, as long as the nurse has knowledge about risk factors, a solid education and the use of instruments for suicide assessment. The aim of the study was to describe the suicideprevention for eldery individuals by risk factors for suicide among the elderly, nurse’s knowledge in the preventive work and obstacles in nurse’s preventive work. The work was carried out as a literature study where 15 scientific articles were selected, examined, analyzed and coded in order to find underlying factors. The themes that occurred by the examined articles was suicidal risk factors, obstacles in nurse’s sucideprevention and education for suicideprevention. By far the most significant risk factor was depression for elderly suicidal individuals. Education in suicide and depression for nurses was shown to be deficient, the nurses needed education. Nurse’s experienced that understaffing and time constraint as an obstacle for suicideprevention. Furthermore there is a need for education about suicide and depression in nursing schools as well in nursing care. Researchers should focus more on qualitative articles to obtain individuals and nurse’s emotions, thoughts and experiences about suicide.
3
Karlsson, Elisabet. "Orala hälsorelaterade livskvalitetsinstrument som har använts på äldre individer – en litteraturstudie." Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4170.
Full textAbstract:
<p>Aim: Through the review of scientific articles, this study aimed to identify which oral health-related quality of life instruments that have been used in studies to measure the oral health-related quality of life in older individuals and the application of such instruments.</p><p>Method: The study is based on a systematic literature review, where 14 articles have been chosen and evaluated against a checklist. </p><p>Result: The oral health-related quality of life instruments that have been used on individuals, 65 years and older, are OHIP-49, OHIP-14, OHIP-20 or OHIP-EDENT, GOHAI and OIDP. The instruments are used to examine factors associated with the oral health-related quality of life. Significant associations have been identified, among other things, between the number of teeth in static occlusion, dry mouth and the quality of the dentures, and oral health-related quality of life. Social and cultural associations have also been revealed.</p><p>Conclusions: Today there exist several well functioning instruments that are used for research purposes. There is, however, a need for additional research. Research in longitudinal studies is needed to see if the instruments can indicate which treatment is the most effective. Furthermore, the instruments must be simplified so that they can be used in clinical settings.</p>
4
Tahami-Tehrani, Salome, and Tina Azari-Sabet. "Upplevelsen av depression hos äldre individer bosatta på äldreboende : en litteraturstudie." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-3908.
Full text
5
Hildingsson, Oscar. "Sambandet mellan sömn och tidsperspektiv i ett urval av äldre individer." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-124810.
Full textAbstract:
Human beings have different ways of relating, and giving meaning to their past, present and future. We exhibit different patterns of time perspective, which is assumed to be a relatively stable part of our personality, however still shaped by our experiences. Time perspective has been associated with a wide range of psychological modes of being. The aim of the present study was to explore the relationship between time perspective and sleep, which also has a well-documented impact on our psychological well being. To this end two validated instruments were availed to assess sleep quality and time perspective: Karolinska Sleep Questionaire and Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory, respectively. The study included 219 participants that were randomly selected from an older population (60-90 years old). The result showed a significant relationship between three of the S-ZTPI subscales (PN, FN and to a lesser degree PF) and sleep quality. The interpretation of these findings was that a negative attitude towards the past and worry regarding the future was strongest linked to poor sleep quality, with worry regarding the future also having a direct significant impact on sleep quality. The result of the present study displayed startling differences compared to a transatlantic study that explored the relationship between sleep and time perspective in a sample of American college students. These differences are pondered upon in the discussion and serves as testament of the importance of the present study ,which also points in new directions for future studies.
6
Malm, Sandra, and Anna-Karin Sundstedt. "Distriktssköterskans roll vid empowerment hos äldre individer med diabetes typ 2 : Systematisk Litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3470.
Full textAbstract:
Distriktssköterskans roll är av stor betydelse vid införandet av ett empowerment baserat förhållningssätt gentemot den äldre individen med diabetes typ 2. Empowerment är ett begrepp som uppkommit i samband den humanistiska människosynen och används i syfte att öka patienternas egenvårdsförmåga och självstyre i skötseln av sin diabetes. Livskvalitén ökar av individens delaktighet och självbestämmande, att själv kunna ansvara för sin sjukdom med stöd av distriktssköterskan. Empowerment baserad utbildning i grupp vid återkommande träffar för att få riklig kunskap om diabetes typ 2, med möjlighet till individuella träffar där individerna skapar sina egna mål är av största vikt för att bedriva egenvård. Lagar och författningar som styr distriktssköterskans arbete genomsyras av humanism. Distriktssköterskan behöver få utbildning i att använda sig av ett empowerment baserat arbetssätt och de behöver arbetsledningens stöd då det krävs ökade resurser vid införandet av ett nytt arbetssätt. Empowerment baserad grupputbildning ger en ökad förbättring av den glykemiska kontrollen för äldre individer. Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar i takt med att befolkningen blir äldre. Studien har genomförts som systematisk litteraturstudie.
7
Oredsson, Emma, and Anton Schiöll. "Bristande internetanvändning och ensamhet hos äldre individer : En kvantitativ studie baserad på SNAC - Swedish National Study on Aging and Care Blekinge." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19113.
Full textAbstract:
Bakgrund: Samhällets snabba digitalisering har ställt många äldre i ett digitalt utanförskap. Samtidigt som ensamhet är ett växande samhällsproblem, särskilt för äldre individer. Ofrivillig ensamhet kan i längden ge både fysiska och psykiska konsekvenser som förhöjd risk för hjärtinfarkt, stroke, demens och depression. En del i sjuksköterskans arbetsuppgift är att verka för att patienter inte upplever ett digitalt utanförskap. Samt att identifiera ensamhet som en riskfaktor för försämrad hälsa och uppmuntra patienten att bryta ensamheten. Syfte: Syftet är att undersöka sambandet mellan bristande internetanvändning och ensamhet hos äldre individer. Metod: Metoden i studien är en kvantitativ deskriptiv studie som bygger på SNAC-B´s material. Urvalet i studien är från SNAC-B´s deltagarlistor i Blekinge och är ett representativt urval ur befolkningen med personer över 60 år. Datan analyserades i SPSS, version 26 där variablerna formades till korstabeller. Resultat: I resultatet framkom det att äldre äldre (80+) oftare besväras av ensamhet än yngre äldre (60-78). Det framgår även att individer som använder internet är besvärade av ensamhet i mindre utsträckning än individer som inte använder internet. Slutsats: Slutligen kan studien inte fastslå ett direkt samband mellan internetanvändning och ensamhet. Men studien kan utläsa att de individer som använder internet är mindre ensamma än individer som inte använder internet.
8
Cederlöf, Jessica, and Christoffer Johannesen. "Arbetsterapeutiska interventioner för ett förbättrat aktivitetsutförande för äldre individer drabbade av stroke : En litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-73480.
Full text
9
Robertsson, Jack, and Måns Palmqvist. "Skiljer sig äldre individers internetanvändning åt beroende på socioekonomisk status? : En kvantitativ studie om äldre individers internetanvändning och socioekonomiska status i Sverige, Finland och Norge." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-156408.
Full textAbstract:
Samhällets utveckling karaktäriseras av en allt mer påtaglig digitalisering. Att använda internet tycks vara en nödvändig förutsättning för att vara en aktiv deltagare av dagens samhälle. Forskning har visat att äldre individer använder internet mindre än yngre, vilket gör dem speciellt utsatta i och med samhällets digitalisering. Syftet med denna studie är att undersöka om det för äldre individer finns ett samband mellan socioekonomisk status och att vara uppkopplad till internet, samt sambandet mellan socioekonomisk status och tidsmässig omfattning av dagligt internetanvändande. Studien behandlar teori gällande ’digital immigrants’, ’digital divide’ och teori gällande sociala klasser och deras skilda levnadsförhållanden. Datamaterialet som användes hämtades från ESS omgång åtta år 2016. ESS samlar in datamaterial från ett 30-tal europeiska länder och behandlar bland annat frågor som rör socioekonomisk status och internetanvändning. Undersökningspopulationen för denna studie baserades på en hopfogning av uppgifter från länderna Sverige, Norge och Finland. Urvalet bestod av totalt 1171 individer 65 år eller äldre som inte arbetade. För att undersöka uppkoppling till internet och typisk daglig internetanvändning genomfördes en multipel logistisk regressionsanalys och en multipel linjär regressionsanalys som analysmetod. Resultatet visade att äldre individer med hög socioekonomisk status var mer uppkopplade till internet och använde det mer på en typisk dag än de med låg socioekonomisk status.
10
Star-Tenn, Johanna. "Manuell- och semi-automatisk mätning av carotis intima-media tjocklek hos yngre och äldre individer." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-35702.
Full text
11
Marklin, Jonatan, and Lövgren Alva. "Effekter på kroppskomposition och anaerob prestation som svar på cykelträning hos icke träningsaktiva äldre personer : En jämförelsestudie efter en 12 veckor lång träningsintervention." Thesis, Umeå universitet, Avdelningen för fysioterapi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-178807.
Full textAbstract:
Introduktion: Hos den äldre delen av befolkningen är sarkopeni och sjukdomar som uppstår till följd av förändrad kroppskomposition ett stort problem. Träning bedöms ha stor påverkan gällande båda dessa ohälsomarkörer. Därav är det kliniskt relevant att titta på hur en 12 veckor lång träningsintervention påverkar kroppskompositonen och hur denna eventuella förändring korrelerar med prestationsmått. Metod: Träningsinterventionen bestod av medel- och högintensiv icke- viktbärande träning utförd på träningscykel, 2 gånger veckovis under 12 veckor. Dubbel-energi röntgenabsorptiometri (DXA) genomfördes gällande kroppskompositionsmått. Parade t-test har gjorts på tidigare insamlade data för att undersöka eventuella förändringar innan och efter träningsintervention. Signifikanta förändringar undersöktes sedan mot varandra i en korrelationsanalys. Prestationsmått som analyserades var Chair- stand 30 sekunder, Borg Cycle Strength Test och Maximal volontär kontraktion. Kroppskompositionsmått var viceral fettmassa, total fettmassa, total fettfri massa, och total lean massa, samt fettmassa ben, fettfri massa ben och lean massa ben. Resultat: De enda mått som under träningsintervention förändrades signifikant hos både kvinnor och män var prestationsmåttet Chair-stand och kroppskompositionsmåttet total lean massa. Sambandet dessa mått emellan var ej signifikant utan snarare svagt negativt. Diskussion: Resultatet indikerar att en förbättrad anaerob kapacitet i större utsträckning beror på andra faktorer än förändrade kroppskompositionsmått. Förbättrande faktorer kan vara neuromuskulära adaptioner, förmåga att aktivera befintlig muskelmassa och metabola processer. Konklusion: Vårt resultat visar på att en 12 veckor lång träningsintervention är tillräckligt lång tid för att signifikant förändra total lean massa. Dock beror den signifikant förbättrade anaeroba kapaciteten främst på andra faktorer då sambandet dessa mått emellan var svagt negativt.
12
Granath, Nerell Karin. "Äldre personers relationer och erfarenheter av sin ursprungsfamilj." Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4867.
Full textAbstract:
Inledning: Det är viktigt att öka kunskapen om den växande samhällsgruppen individer som är 65 år och äldre enligt Stockholms läns landsting (2013). Studien har undersökt hur denna samhällsgrupp beskriver sina relationer till sin ursprungsfamilj. Frågeställningar: Hur beskriver äldre individer sina relationer till sin ursprungsfamilj retrospektivt? Vilka relationella erfarenheter framstår som signifikanta i deras berättelser? Metod: Studiens metodval är kvalitativ och datainsamlingen utgjordes av en ostrukturerad intervjuform. Totalt intervjuades 5 personer. Resultat: Resultatet redovisas utifrån olika tidsperioder samt tre teman som framkom i analysen: Barndom och uppväxttid, ung vuxen och identitetskap samt vuxenliv och autonomi. Diskussion: Relationen idag bygger på minnen när respondenterna blickar tillbaka på sina liv. Mamma beskrivs ha haft ett alltför stort inflytande under uppväxten och pappa beskrivs som viktig - framför allt längre upp i åldrarna. Banden till syskonen har oftast stärkts under vuxenlivet. Respondenterna beskriver också att de har hittat strategier att acceptera, förlåta och försonas med det liv de hittills har levt, i takt med ju äldre de har blivit, vilket överensstämmer väl med teorin om gerotrancendens (Tornstam, 2010)<br>Introduction: It is important to increase awareness of the growing social group of individuals who are 65 years and older according to the Stockholm County Council (2013). This study has investigated how this social group describes their relationships with their family of origin. Research question: How to describe older individuals their relationships with their family of origin retrospectively? Which relational experience emerges as significant in their stories? Method: The study's methodological choices are qualitative and data collection was made up of unstructured interview form. Total interviewed 5 people. Results: The results reported from different time periods and three themes that emerged from the analysis: Childhood and adolescence , young adult and identity munity and adulthood and autonomy. Discussion: The relationship today is based on memories when respondents look back on their lives. Mom described having had too much influence during childhood and father is described as important - especially later age. Bands siblings usually have strengthened during adulthood. Respondents also describe that they have found strategies to accept, forgive and reconcile with the life they have lived so far - as the older they become, which agrees well with the theory of gerotrancendens ( Tornstam, 2010).
13
Suljanovic, Sabina, and Maria Rydin. "Benämningsförmåga och språkförståelse hos äldre individer : Boston Naming test och Token test i en population 85-åringar." Thesis, Linköpings universitet, Logopedi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-76692.
Full textAbstract:
Väl etablerade normativa data för äldre individer är av stor betydelse för att särskilja mellan normalt åldrande och tecken på demenssjukdom. Kortversioner av Boston Naming test och Token test ingår i screeningbatterier och används ofta vid neuropsykologiska undersökningar. Dock är befintliga normativa data för BNT30 och Token test begränsade vad gäller antalet individer över 80 år och inbegriper endast optimalt friska deltagare med hög utbildningsgrad. Denna tvärsnittsstudie inkluderar 213 kognitivt intakta 85-åringar. Syftet var att undersöka resultaten av benämningsförmåga och språkförståelse mätt med kortversioner av Boston Naming test (BNT30) och Token test (deltest V) samt att jämföra resultaten från denna studie med befintliga normativa data för BNT30 och Token test. Alla deltagare rekryterades ursprungligen till Linköping Screening Assessment (ELSA-85) projektet, en populationsbaserad studie med 85-åriga invånare i Linköping, Sverige. De resultat som erhållits i den aktuella studien avseende BNT30 (M = 24,71 ±3,13) och Token test (M = 4,88 ±1,05), visar på lägre resultat, med större variation, än vad som rapporteras i befintliga normativa data. Samband mellan demografiska variabler och prestation på testen undersöktes också. Data tyder på att utbildning och genus påverkar benämningsförmågan, mätt med BNT30. De normativa data från denna studie omfattar det hittills största urvalet individer över 80 år och är mer demografiskt varierade än i tidigare studier. Därför är de normer som denna studie presenterar mer representativa för kognitivt intakta 85-åringar. Dock ifrågasätter vi validiteten av den version av Token test som ingår i KSB (Kognitiva Screening Batteriet).<br>Well-established normative data for elderly adults is of great importance in order to distinguish between normal aging and signs of dementia. Short versions of Boston Naming test and Token test are included in screening batteries and frequently used in neuropsychological examinations. However, existing normative data for BNT30 and Token test include few individuals aged 80 years and above and are limited regarding to only include optimally healthy participants with high education level. This cross-sectional study includes 213 cognitively intact 85-year-olds. The aim was to examine their results of naming performance and language comprehension measured with short versions of Boston Naming test (BNT30) and Token test, subtest V, then to compare the results of the present study with existing normative data for BNT30 and Token test. All participants were initially recruited in the Elderly in Linköping Screening Assessment (ELSA-85) project, a population-based study of 85-year-old residents of Linköping, Sweden. The results obtained in the present study regarding BNT30 (M = 24.71 ±3.13) and Token test (M = 4.88 ±1.05), show lower test scores with greater variance than those reported in existing normative data. Association between demographic variables and performance on the tests was also examined. Data presented in the study revealed that education and gender influence naming performance measured with BNT30. The normative data gathered from this study includes the largest sample so far of individuals over the age of 80 and is more demographically diverse than in previous studies. Therefore the norms provided in this study are more representative for cognitively intact 85-year-olds. However, we question the validity of the version of Token test included in CAB (Cognitive Assessment Battery).<br>Elsa85
14
Praetorius, Holmgren Angelica, and Anna Thörnqvist. "Äldre individer som bor på särskilda boenden och deras upplevelse av att utföra fritidsaktiviteter : - En kvalitativ studie." Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för arbetsterapi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-138414.
Full textAbstract:
Åldrandet resulterar vanligtvis i fysiska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar vilket påverkar äldre individers möjlighet att utföra fritidsaktiviteter. Det är viktigt att möjliggöra utförande av fritidsaktiviteter för individer som bor på särskilt boende eftersom de har visat sig ha en god effekt på såväl deras fysiska som psykosociala hälsa. Vad fritidsaktiviteter innebär är individuellt och beror på vilka aktiviteter som individen upplever ger glädje och välbefinnande. Syftet är att beskriva hur äldre individer som bor på särskilda boenden upplever utförandet av sina fritidsaktiviteter. För att besvara syftet valdes kvalitativ metod och semistrukturerad intervju för att samla in data. Nio individer deltog i examensarbetet och intervjuerna genomfördes i deras rum på de särskilda boendena. Malterud (2014) fyra steg användes för analys av materialet och att utforma resultatet. Resultatet visar att äldre individer boende på särskilda boenden vill utföra fler fritidsaktiviteter än de som erbjuds men begränsas av olika faktorer såsom fysiska nedsättningar samt att de är i behov av stöd från omgivningen; framförallt personal och anhöriga. Examensarbetet visar att äldre individer behöver stöd från personer i sin omgivning för att utföra meningsfulla fritidsaktiviteter.<br>Aging usually results in physical and/or cognitive impairments that affect older individuals’ ability to perform leisure activities. It is important to create the possibility for leisure activities for individuals in residential care since such activities have been proven to have a positive effect on both physical and psychosocial health. The meaning of leisure activities is individual and depends on how far the individual experiences the activity to bring joy and well-being. The aim of this study is to describe how older individuals in residential care perceive the performance of their leisure activities. To achieve the aim, a qualitative method and semi-structured interview were used to collect data. Nine individuals participated and the interviews took place in a residential care setting. Malterud (2014) four steps were used to analyze the material and to develop the result. The results show that older individuals living in residential care want to perform additional leisure activities to those that are offered but are limited by various factors such as physical disabilities or being in need of support from people around them, especially staff and relatives. The study shows that older individuals need support from people around them to perform leisure activities.
15
Seleskog, Birgitta. "Förebyggande tandvård för att främja oral hälsa hos äldre : - En registerstudie bland individer 65 till 70 år i Värmland." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-79986.
Full textAbstract:
Bakgrund: Kariessjukdomen hör till en av världens vanligaste sjukdomar med flertalet kända orsaks- och riskfaktorer. För att bevara en god oral hälsa utgör förebyggande tandvård en betydelsefull del bland äldre och kan ha en stor inverkan på en individs livskvalitet. Karies kan förebyggas och behandlas med stöd av patientutbildning och förebyggande tandvård, en hälsoinsats som främjar framförallt individen men även samhället med minskade resurs- och vårdkostnader. Syfte: Övergripande syftet med studien var att kartlägga förekomst och fördelning av registrerade förebyggande åtgärder i relation till karies bland individer 65 till 70 år, bofasta i Värmland 2017. Metod: Studiens design var en tvärsnittsstudie av individdata (n=2738) från 65- till 70-åriga individer bosatta i Värmland och undersökta i tandvården, Region Värmland 2017. Data baseras på Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit (SKaPa) åren 2017 och 2018. Resultat: Närmare trefjärdedelar av individerna hade ingen tillståndskod för karies registrerad (72,1%). Det var ungefär dubbelt så vanligt med tillståndskoder för sekundärkaries jämfört med primärkaries, 684 respektive 291 registreringar. Totalt registrerades 742 sjukdomsförebyggande åtgärder (200-serien) och 3495 sjukdomsbehandlande åtgärder (300-serie). ”Icke-operativ behandling” var den åtgärd som starkast associerades till individer med kariestillstånd (OR 3,83; CI 3,04–4,83). ”Information vid risk för sjukdom” var starkast associerad till individer utan kariestillstånd. Antalet erhållna förebyggande åtgärder var snedfördelad och kunde variera från en upp till nio behandlingar per individ. Konklusion: Resultatet i denna studie talar för betydelsen av ytterligare studier inom förebyggande tandvård som hälsofrämjande insats för att främja oral hälsa bland äldre individer med kariessjukdom. Beteendemedicinsk prevention är en underutnyttjad åtgärd som behöver övervägas inom den förebyggande tandvården.<br>Introduction: Dental caries is one of the most common diseases worldwide with well-known risk factors. In order to maintain a good oral health, preventive dental care is an important part for elderly people and impacts on an individual´s quality of life. Dental caries can be prevented and treated with patient support, education and preventive dental care. Health promotion activities within dental care contributes to the individual’s well-being and reduces costs for the society. Aim: The overall aim was to identify the occurrence and distribution of registered preventive dental care in relation to caries, among individuals aged 65 to 70 years resident in the county of Värmland in 2017. Method: A cross-sectional register-based study of individual data (n= 2738) from 65 to 70-year-old individuals resident and dental examined, in the county of Värmland in 2017. Data was obtained from The Swedish Quality Registry for Caries and Periodontal Diseases (SKaPa) from years 2017 and 2018. Results: Nearly three-quarters of the individuals had no caries conditions registered (72,1%). Secondary caries-conditions were about twice as common compared to primary caries, 684 and 291 registrations, respectively. A total of 742 preventive-treatments and 3495 preventive disease-treatments were registered. “Non-invasive treatment” had the strongest association to individuals with caries conditions (OR 3,83; CI 3,04-4,83). The treatment “information when risk for disease” had the strongest association to individuals without caries conditions. The number of obtained preventive treatments were skewed and could vary from one up to nine treatments per individual. Conclusion; The results of this study indicate the importance of further studies of preventive dental care as a health promotion achievement to promote oral health among older individuals with dental caries disease. Behavioral medical prevention is underused and needs to be considered in preventive dental care in the future.
16
Ekdahl, Mathias. ""Det är jobbigt, men allt går ju" : En studie av upplevda behov hos äldre hemlösa individer boendes på stödboenden." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-152818.
Full textAbstract:
The aim of this study is to examine the experienced needs of elderly (65 years or older) homeless individuals who, currently, lives in supported housing facilities. The study is based on five qualitative unstructured interviews with five elderly homeless men living in two separate supported housing facilities. The theoretical framework is Maslows hierarchy of needs. The results of the study show that the elderly homeless in this study experience three types of needs, of which two are perceived as more important. The third type of needs (which falls under what Maslow describe as ” safety needs” and concerns the physical health), for which they experience that they get necessary help, constitutes more of an obstacle to meet their other needs. These two main needs are needs of belongingness and love (specifically needs to establish and/or maintain relationships to others such as family or friends) and, partly, needs of self-actualization (specifically needs to engage in activities which they are” suited” for and which interests them). One main problem to meet their needs, apart from their physical health problems, is associated with their current housing situation which limits their possibilities to meet these need as a result of e.g. existing rules and restrictions.
17
Persson, Robin, and Daniel Haraldsson. "Personliga tränares och fysioterapeuters träningsrekommendationer för individer med typ 2-diabetes eller osteoporos." Thesis, Högskolan Dalarna, Idrotts- och hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36486.
Full textAbstract:
SyfteSyftet med denna studie var att undersöka personliga tränares och fysioterapeuters träningsrekommendationer för äldre individer med osteoporos eller typ 2-diabetes samt att undersöka om rekommendationerna skiljer sig mellan dessa professioner.MetodSemi-strukturerade intervjuer genomfördes med tre personliga tränare och tre fysioterapeuter. Intervjuerna grundades på två patientfall där ena fallet innefattade en 67-årig man med typ 2-diabetes och det andra fallet innefattade en 70-årig kvinna med osteoporos. Utifrån patientfallen fick de ge sina träningsrekommendationer för att förbättra patientens sjukdomstillstånd. Efter att intervjuerna genomförts analyserades data med en innehållsanalys där meningsbärande enheter kodades och kategoriserades i teman.ResultatBåde personliga tränare och fysioterapeuter rekommenderade styrketräning som primär träningsform för typ 2-diabetes och osteoporos. Som ett komplement till styrketräningen lyfte båda professionerna fram konditionsträning i form av promenader eller liknande.SlutsatserBåda professionerna hade adekvata träningsrekommendationer för att förbättra sjukdomstillstånden men de kunde med fördel ha inkluderat powerträning (styrketräning med hög kontraktionshastighet) i sina rekommendationer vilket forskning på området visat ge god effekt på både typ 2-diabetes och osteoporos.<br>PurposeThe purpose of this study was to investigate personal trainers and physiotherapists training recommendations for older individuals with osteoporosis or type 2 diabetes as well as to investigate if the recommendations differ between these professions.MethodSemi-structured interviews were conducted with three personal trainers and three physiotherapists. The interviews were based on two patient cases where one case involved a 67 year old man with type 2 diabetes and the other case included a 70 year old woman with osteoporosis. From the patient cases, they were given their training recommendations to improve the patient's disease state. After the interviews were conducted, the data were analyzed with a content analysis where meaning-bearing units were coded and categorized into themes.ResultsBoth personal trainers and physiotherapists recommended strength training as primary training for type 2 diabetes and osteoporosis. As a complement to the strength training, both professions highlighted endurance training in the form of walking or similar activities.ConclusionsBoth professions had adequate training recommendations to improve disease conditions but could advantageously implement more power training in their recommendations which has been proven to have positive effect on both type 2 diabetes and osteoporosis.
18
Nilsson, Sanne. "0 per os : En analys av sjuksköterskors perspektiv på beslut att ge sondnäring till äldre individer med långt framskriden demenssjukdom." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-65564.
Full textAbstract:
Sväljsvårigheter uppstår hos individer med avancerad form av demens som en del av sjukdomsprocessen. Det ställer krav på hälso- och sjukvården att bemöta dessa symtom när individen själv saknar den kognitiva förmågan att fullt hävda sin autonomi avseende nutritionsbehandling. Frågan om sondnäring via sond eller PEG är en adekvat behandling för dessa patienter aktualiseras. Även om det rent utav är ett övergrepp och omvårdnaden istället bör ta en palliativ riktning. Sjuksköterskan betraktar ofta sin kunskap inom området som egna personliga preferenser och inte något som kan hänvisas till i ett kliniskt vårdsammanhang. Syftet med denna studie var att utforska sjuksköterskans etiska medvetenhet kring administrering av sondnäring till individer med avancerad form av demens. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ design med en empiriskt utformad intervju, en litteraturöversikt samt en etisk analys utifrån sjuksköterskans möjliga handlingsalternativ i beslutandeprocessen. Slutsatser av denna studie består till en del av att sjuksköterskan bör agera som advokat för individens upplevda bästa och önskemål, ej stödja läkares beslut om administrering av sondnäring till dessa patienter samt bidra till en värdig död inom den palliativa domänen för individen med minsta möjliga lidande som resultat.<br>Swallowing difficulties occur as a part of the disease process in individuals with advanced dementia. Demands is set on the healthcare-staff to meet with these symptoms when the individual due to loss in cognitive function, lack a complete ability to claim autonomy regarding nutritional treatment. The issue arises regarding enteral feeding by PEG or NG-tube as a viable treatment option for these patients. Even if it is an encroachment and that the care instead should be performed from a palliative point of view. Registered nurses view their knowledge within the area as personal preferences that they cannot refer to in a clinical setting. The aim of this study was to explore the nurse´s ethical awareness regarding enteral nutrition to individuals with advanced dementia. The study was conducted from a qualitative approach with an empirical interview, a literature review and an ethical analysis concerning the nurse’s possible actions’ in the decision making-process. Conclusions of this study consists to a part of that the nurse should act as the patient’s advocate regarding from what’s perceived to be the best for the patient and the patient’s wishes. Also, not supporting the doctor’s decision of tube feeding to these patients’ and to contribute to a dignified death within the palliative domain, with least possible suffering as a result.
19
Norman, Olga, and Nanna Johansson. "Formella och informella vårdinsatser äldre individer i Karlskrona kommun nyttjar. : En kvantitativ studie i samarbete med Swedish National Study on Aging and Care Blekinge." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-17513.
Full textAbstract:
Bakgrund: Medellivslängden i Sverige stiger och är bland de högsta i Europa, vilket ökar trycket på en fungerande kommunal hemsjukvård och hemtjänst (formella insatser). Samtidigt sjunker andelen äldre individer som får formella insatser vilket innebär att ett stort ansvar läggs på närstående (informella insatser). Syfte: Att beskriva vilka formella och informella vårdinsatser äldre individer i Karlskrona kommun nyttjar. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie baserad på data från Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Resultat: Resultatet visade att både de formella och informella insatserna ökade med stigande ålder. Det fanns en stor skillnad mellan könen där kvinnorna var överrepresenterade i både de formella och informella insatserna. Ensamboende hade mer formella och informella insatser än sammanboende. Slutsats: För att de äldre ska kunna bo hemma med fungerande formella och informella insatser är det viktigt med en fungerande hälso- och sjukvård. Den äldre individen, men också dess närstående, bör stödjas. Denna studie belyser förhållandet mellan formella och informella insatser. Ett förhållande som är bra att vara medveten om som sjuksköterska såväl vid dokumentation som vid planering och information.
20
Rundström, Julia, and Amanda Borg. "Sambandet mellan levnadsvanor och depression hos individer över 60 år i Blekinge : En kvantitativ studie i samarbete med Swedish National study on Aging and Care – Blekinge." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Sektionen för hälsa, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19099.
Full textAbstract:
Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar i Sverige och det är den minskade dödligheten hos den äldre befolkningen som är den största faktorn. Depression är vanligt förekommande hos äldre och kommer med tiden få en högre förekomst. Ohälsosamma matvanor, otillräckligfysisk aktivitet, riskbruk av alkohol samt tobak är de ohälsosamma levnadsvanorna som bidrar till en hög sjukdomsbörda i Sverige. Syfte: Syftet var att undersöka eventuella samband mellan levnadsvanor och depression hos den äldre befolkningen över 60 år i Blekinge. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie och var ett samarbete med Swedish National study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Studien genomfördes i två steg. Först undersökte den verkliga skillnaden mellan två gruppen, detta redovisades deskriptivt med korstabeller. Andra delen av studien bestod av att undersöka sambandet mellan depression och levnadsvanor. Detta gjordes med Spearmans korrelationsanayls. Resultat: Resultatet visade inget samband mellan depression och de fyra levnadsvanorna. Däremot påträffades en verklig procentuell skillnad mellan Depressionsgruppen och Jämförelsegruppen. Slutsats: Sjuksköterskan kan genom den hälsofrämjande omvårdnaden hjälpa patienten att få hälsosammare levnadsvanor som främjar patientens hälsa. Depression skulle då kunna förebyggas samt lindras hos den äldre individen. Det behövs mer forskning inom området depression hos äldre samt forskning om sambandet mellan depression och levnadsvanor hos äldre. Ny forskning kan hjälpa sjuksköterskan att förbättra sin kompetens och därigenom förbättra den hälsofrämjande omvårdnaden för patienten.
21
De, Leon Gonzalez Francisco Mauricio, and Maria Huynh. "Biståndshandläggarens respekt för den enskilde – ett önsketänkande? : En kvalitativ studie om biståndshandläggarens (o)möjliga uppdrag att respektera självbestämmanderätten hos individer som har en demenssjukdom." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48893.
Full textAbstract:
BISTÅNDSHANDLÄGGARENS RESPEKT FÖR DEN ENSKILDE – ETT ÖNSKETÄNKANDE? Författare: Francisco Mauricio De Leon Gonzalez, Maria Huynh Mälardalens Högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2020 Sammanfattning Syftet med studien är att beskriva biståndshandläggarnas handlingsutrymme och uppmärksamma dilemman som kan uppstå under biståndshandläggningen med äldre som har en demenssjukdom samt hur biståndshandläggarna uppfattar sitt handlingsutrymme. Författarna till studien önskade även belysa självbestämmanderättens roll under handläggningsprocessen mellan en biståndshandläggare och en äldre som har en demenssjukdom. För att besvara studiens syfte och frågeställningar använde sig författarna av en kvalitativ metod och genomförde sex semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes bland fyra kommuner med sammanlagt sju biståndshandläggare inom äldreomsorgen som arbetar eller tidigare har arbetat med det. Författarna valde dessa informanter via ett målinriktat urval och använde de teoretiska perspektiven gräsrotsbyråkrati och konsekvensetik/utilitarismen. Resultatet visar att biståndshandläggare har skilda uppfattningar angående sitt handlingsutrymme och inställningar gentemot självbestämmanderätten. Olika dilemman kan uppstå i relation till den enskildes självbestämmanderätt och biståndshandläggarens handlingsutrymme, som biståndshandläggarna förhåller sig till på olika sätt. Vissa förhållningssätt riskerar att förbise den enskildes självbestämmanderätt mer än andra, i vilket anhöriga kan användas som stöd under biståndshandläggningen.<br>BISTÅNDSHANDLÄGGARENS RESPEKT FÖR DEN ENSKILDE – ETT ÖNSKETÄNKANDE? Authors: Francisco Mauricio De Leon Gonzalez, Maria Huynh Mälardalen University School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program Thesis in Social Work, 15 credits Spring term 2020 Abstract The aim of this study has been to describe care managers’ discretion and pay attention to dilemmas that can arise during the need assessment with an elderly who has dementia and how the care managers perceive their discretion. The authors of the study wished to illustrate the role of right to self-determination during the need’s assessment between a care manager and an elderly who has dementia. To answer the aim of this study as well as the research questions, a qualitative method with six semi-structured interviews has been carried out. The semi-structured interviews were held with seven care managers from elderly care who work or have previously worked with it, from four different municipalities. The authors chose the interviewees through a target selection and has used the theoretical perspectives of street-level-bureaucracy and consequence ethics/utilitarianism. The result indicates that the care manager has different perceptions regarding their discretion and attitudes towards the right to self-determination. Different dilemmas can arise in relation to the individuals´ right to self-determination and the care managers´ discretion, which the care managers´ relate to in different ways. Certain approaches risks disregarding the individual’s right to self-determination more than others, in which the individual’s relatives can be utilized as support during the need’s assessment.
22
Petterson, Ann, and Anna Gabrielsson. "Äldre individers upplevelse av livskvalitet." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-9593.
Full textAbstract:
Sammanfattning Inom äldreomsorgen ses ibland de äldre sitta ensamma tomt stirrandes. Funderingar kan uppstå om den äldre individen känner livskvalitet. Forskning visar att vad som ger livskvalitet är individuellt, det är därför viktigt att ta hänsyn till individens uppfattning om vad som ger livskvalitet. Denna kvalitativa studies syfte var att beskriva hur äldre personer som bor i särskilt boende upplever sin livskvalitet. Resultatet bygger på tolv semistrukturerade intervjuer analyserade enligt Granheim & Lundmans metod. Till intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide med 8 öppna frågor. Ett strategiskt urval användes för studien där inklusionskriterierna var att informanterna skulle vara över 80 år, svensktalande, boende på ett servicehus i Mellansverige som drivs i kommunal regi. Informanterna skulle även vara orienterade till tid, rum och tidigare yrkeserfarenhet var oviktig. Resultat visar att relationen till personalen är betydelsefull för informanterna, men att de ibland upplever sig vara beroende av dem och detta upplevs som negativt. Aktiviteter som ordnas på boendet uppskattas och valmöjligheten att delta eller inte samt kunna påverka utbudet av aktiviteterna upplevs som viktigt. Besvärande fysiska åkommor kan ibland begränsa informanternas deltagande i aktiviteterna, vilket upplevs negativt då aktiviteten ger de äldre individerna glädje och gemenskap. Fysisk träning är viktig, detta gör att de mår bra och känner sig mer självständiga. Besök av familj och vänner uppskattas och ger den äldre glädje, dock finns individer på det särskilda boendet som upplever ensamhet. Även lugna stunder i ensamhet uppskattas då de äldre ibland minns tillbaka i livet. Nyckelord: livskvalitet, särskild boendeform, äldre, kvalitativ studie
23
Öhman, Michelle, and Charlotte Frenker. "Äldres delaktighet : Om delaktighetens betydelse för individer i socialtjänstens handläggningsprocess." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27894.
Full text
24
Bengtsson, Anna. "Äldre individers upplevelser av vad som bidrar till den egna hälsan och välbefinnandet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-16443.
Full textAbstract:
Det finns fyra hörnpelare för gott åldrande: social gemenskap, meningsfull sysselsättning och delaktighet, fysisk aktivitet samt goda matvanor. Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad äldre individer upplever bidrar till den egna hälsan och välbefinnandet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 15 personer över 75 år. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier framkom under det latenta temat ”känsla av att ha tillgång till och kontroll över resurser som gör det möjligt att leva ett fortsatt aktivt och meningsfullt liv som äldre”: ”leva i en bra fysisk miljö”, ”känsla av meningsfullhet” och ”känsla av oberoende”. Det var viktigt för informanterna att ha en bra bostad och en trivsam närmiljö. Meningsfullhet kom av social gemenskap och tillhörighet, meningsfulla aktiviteter och en positiv attityd och tro. Oberoende bestod av att vara frisk och att anpassa sina aktiviteter samt att ha god ekonomi och tillgång till transportmedel. Tillgång till och kontroll över dessa förutsättningar möjliggjorde att fortsätta leva ett aktivt och meningsfullt liv. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning inom området. Det är viktigt att hälsofrämjande insatser kring äldres hälsa präglas av en helhetssyn och att samtliga behov hos äldre tillgodoses i största möjliga mån. Framtida forskning kan undersöka ämnet hos äldre med sämre självupplevd hälsa än i föreliggande studie.<br>There are four main factors contributing to good ageing: social community, meaningful occupation and participation, physical activity and good eating habits. The purpose of this study was to describe what elderly people experience contribute to their own health and well-being. Qualitative semi structured interviews were conducted with 15 people aged 75 or more. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Three main categories emerged under the latent theme of “feeling of having access to and control over resources making it possible to live a continued active and meaningful life as an elderly”: “living in a good physical environment”, “feeling of meaningfulness” and “feeling of independence”. It was important to the informants to have a good home and a nice neighbourhood. Meaningfulness came from social sense of community and belonging, meaningful activities and a positive attitude and faith. Independence consisted of feeling well and healthy and adapting activities as well as having a good economy and access to transportation. Access and control over these conditions made it possible to keep living an active and meaningful life. The result is in accordance to previous research within the area. It is important that health promoting efforts for the elderly has a comprehensive view and that all needs of the elderly are met as far as possible. Future research could investigate the subject in elderly with a lower self-perceived health.
25
Maria, Olofsson, and Svedin Annie. "Vård och behandling för äldre med alkoholmissbruk. : En litteraturstudie om hanteringen av äldre individers behov av vård och behandling för sitt alkoholmissbruk." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159576.
Full textAbstract:
Alkoholmissbruk bland äldre personer är ett socialt problem som blivit allt mer uppmärksammat i samhället de senaste åren. En anledning till ökningen är det faktum att landets invånare blir allt äldre, därmed växer även gruppen med äldre individer. Det framkommer dock att det inte finns några särskilda riktlinjer för äldre med en missbruksproblematik. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse avsaknaden av sociala relationer kan ha för alkoholmissbruket. Studien syftar även till att undersöka vilken behandling som kan erbjudas till alkoholmissbrukande äldre. Modellen för denna studie är en systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga studier har granskats. I analysen har sedan studierna kopplats till relevanta teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att det kan finnas ett samband mellan sociala faktorer och alkoholkonsumtion. Resultatet visar även att rutiner gällande handläggning, hantering och behandling av äldre individer med ett alkoholmissbruk kan anses vara bristfällig. Utifrån avsaknaden av relevant forskning och kunskap är det svårt att dra några slutsatser utifrån den litteratur som har studerats. En slutsats vi dock kan poängtera är att riktlinjer gällande missbruksvård och äldreomsorg av äldre som har en missbruksproblematik behöver ses över och utvecklas.
26
Kreuger, Bergström Helén. "Fysiskt aktiva äldre individers upplevelser av fysisk aktivitet och hälsa : En kvalitativ och kvantitativ studie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20133.
Full textAbstract:
Bakgrund: Flertal studier visar ett samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och livskvalité bland äldre. Syftet med studien var att beskriva hur fysiskt aktiva äldre individer upplever hälsa, livskvalité, känsla av sammanhang och hur det kan vara en förutsättning för fysisk aktivitet. Kan KASAM-livsfrågeformulär bidra till ökad förståelse för individens upplevda hälsa och fysiska aktivitet. Metod: Kvalitativ och kvantitativ. Utifrån kvantitativ ansats användes KASAM-livsfrågeformulär med 29 frågor uppdelat utifrån tre områdeskomponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som kvalitativt komplement gjordes 15 intervjuer. Data analyserades med innehållsanalys. Resultatet bildade tre kategorier; välbefinnandet i vardagen, inflytelse i vardagen och strukturer. Det latenta innehållet redovisas i temat: skapar möjligheter till en meningsfullare tillvaro och känsla av sammanhang. Resultat: Slutsatsen blev att fysisk aktivitet förbättrade självkänslan, självförtroendet och medförde en ökad trygghet i det sociala livet, som i sin tur ledde till ett ökat mentalt och socialt välbefinnande. Konklusion: Fysisk aktivitet förbättrar livskvalitén och ger en social delaktighet bland äldre individer.
27
Carlsson, Olivia, and Helena Hedqvist. "Personcentrerad vård för äldre : Ur ett sjuksköterskeperspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-47511.
Full textAbstract:
Bakgrund: Allt flera människor lever längre och detta gör att den äldre befolkningen ökar i hela världen. Vårdens fokus har förändrats och blivit mer personcentrerad. Genom en god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska kan grunden för att lindra lidandet hos patienten uppstå. Genom lagar och styrdokument framhålls sjuksköterskans ansvar för att ge en säker vård, men också att patienters rättigheter följs. Problem: Äldre personer har en risk att hamna i underläge inom vården om de inte får vara med och besluta om sin omvårdnad. På grund av detta skulle det kunna leda till ett vårdlidande. Syfte: Att kartlägga hur sjuksköterskor utför personcentrerad vård av äldre personer. Metod: En allmän litteraturöversikt där sex artiklar med en kvantitativ metod och sex artiklar av kvalitativ metod analyseras. Resultat: Fem kategorier identifierades som visade hur sjuksköterskor utför personcentrerad vård. Dessa var betydelsen av team och samarbetet, ledarskapets roll, att vara öppen för patientens andlighet, att vara engagerad och se individens behov. Slutsats: Personcentrerad vård gynnas av att sjuksköterskan för ett gott samarbete genom att vara en tydlig och engagerad ledare. Vidare behöver sjuksköterskan respektera andlighet, se patientens individuella behov och vara engagerad i patientens livsvärld.
28
Bergman, Frida, Michaela Engström, and Pauline Pettersson. "Attraktiv eller Passé : Hur ålder påverkar en individs anställningsbarhet." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17569.
Full textAbstract:
Vi har genomfört en kvalitativ studie där syftet var att undersöka hur ålder relateras till ochpåverkar en individs anställningsbarhet utifrån två undersökningsgruppers perspektiv. Vi hargenomfört intervjuer med åtta respondenter där hälften av respondenterna var äldrearbetstagare och resterande var representanter från fack, rekrytering och intresseorganisation.Studien har utgått från ett hermeneutiskt förhållningssätt där teorikärnan bestått av Foucaultsteorier om diskurs och makt. Dessa begrepp har vi sedan relaterat till teorier om ålderism,anställningsbarhet och kunskapsekonomi. Fördomar om äldre arbetstagare är idag kanske denmest accepterade formen av fördomar och kan i arbetslivet innebära att en individ vid en vissålder begränsas eller tas ifrån rätten till arbete. Studiens resultat innefattar att en individmåste vara flexibel, anpassningsbar, socialt kompetent och villig att ständigt utvecklas för attvara anställningsbar på dagens arbetsmarknad. Resultatet visar också att det existerar tydliga fördomar gällande äldre arbetstagare som anses ha svårt att anpassa sig, har inlärningssvårigheter och är obenägna för utveckling och förändring. En högre ålder anses vara en nackdel då man söker nytt arbete eller gällande utveckling på arbetsplatsen och det framkommer att det är en uttalad sanning som tas för givet av samhället, även inkluderat de äldre arbetstagarna själva. Detta upprätthåller det faktum att äldre arbetstagare missgynnas i arbetslivet. Slutligen diskuterar vi vårt resultat i förhållande till våra teorier och resonerar kring begreppen normalisering, styrning och uteslutning som vi anser ger en förståelse för hur diskurser upprätthålls och påverkar den äldre arbetstagarens möjligheter i arbetslivet.<br><p>We conducted a qualitative study where the aim was to examine how age relates to and</p><p>affects an individual's employability based on two survey groups' perspective. We have</p><p>conducted interviews with eight respondents, half of the respondents were older workers and the remainder were representatives from the trade, recruitment and association. The study was based on a hermeneutic approach where theory core consisted of Foucault's theories of discourse and power. These concepts were then related to theories of ageism, employability and the knowledge economy. Prejudice against older workers is today perhaps the most accepted form of prejudice and may in the workplace mean that an individual at a certain age gets restricted or taken away the right to work. The study results include that an individual</p><p>must be flexible, adaptable, socially competent and willing to continually evolve to be employable in today's job market. The results also show that there exists clear prejudices against older workers who are considered to have difficulty adapting, has learning difficulties and is averse to development and change. A higher age is considered to be a disadvantage when seeking a new job or existing development in the workplace and it is found that this</p><p>profound truth is taken for granted by the society, also included the older workers themselves.</p><p>This maintains the fact that older workers are disadvantaged in the workplace. Finally, we discuss our results in relation to our theories and reasoning on the concepts of normalization, control and exclusion which we believe provides an understanding of how discourses are maintained and affects the older worker employment opportunities.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>
29
Strandqvist, Ida, and Louise Yxenholt. "Informell äldreomsorg : En studie om vad som påverkar svenska individens informella omsorgsgivande av äldre närstående." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32446.
Full textAbstract:
Med formell omsorg menas offentlig vård- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privaträttsliga företag på entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid långvariga hjälpbehov och frivilliga insatser som innebär oavlönade arbetsuppgifter som man själv väljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, ålder, utbildning, anställning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av föräldrar eller svärföräldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning så minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg på sina föräldrar/svärföräldrar. Något som också minskar sannolikheten är om du har fler än ett barn under 18 år i hemmet, vilket kan ses som logiskt då barn kräver mycket tid. Något som istället ökar sannolikheten för att man utför informell omsorg är om man är anställd eller om man är i åldern 31-80 år. Undersökningen visar också att kön spelar roll då det framgick att kvinnor i större utsträckning utför informell omsorg. Resultaten stämmer inte helt överens med tidigare teorier och uppfattningar, vilket gör att vi kan konstatera att det är svårt att fastställa hur olika faktorer påverkar informell omsorg.<br>Formal care refers to public health and social care interventions that usually municipal, county or private sector company on contract performs. Informal care includes care provided by relatives that corresponds action when long-term assistance is needed and volunteer efforts involving unpaid duties that they themselves choose to do. This paper examines whether the variables gender, age, education, employment, income, place of residence and children in the home may be associated with Swedish individuals performing informal care by parents or in-laws. The result shows that if you have a high level of education the probability of performing informal care for their parents / in-laws decreases. Something that also reduces the probability is if you have more than one child under 18 at home, which can be seen as logical since children require much time. Something that instead increases the probability of performing informal care is if you are employed or if you are aged 31-80 years. The survey also shows that gender matters since it appeared that more women performing informal care. The results are not entirely consistent with previous theories and concepts, which enables us to conclude that it is difficult to determine how various factors affect the informal care.
30
Sandvej, Ahlstedt Elisabeth. "En strimma ljus : En allmän litteraturöversikt om äldre individers reaktioner och behov av stöd vid förlust av livskamrat." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-7992.
Full textAbstract:
Studiens syfte är att undersöka vad forskningen säger om äldre individers reaktioner och behov av stöd vid förlust av livskamrat. Som metod används en allmän litteraturöversikt. Som teori används Aaron Antonovskys begrepp KASAM, känsla av sammanhang. Individer som är 65 år och äldre tillhör en växande grupp i samhället och enligt beräkningar kommer 25 procent av den svenska befolkningen inom kort att vara över 65 år. 20 procent av alla äldre individer lever med någon form av psykisk ohälsa och reducerad livskvalité som följd av exempelvis närståendes död, oönskad ensamhet och/eller problem med den fysiska hälsan. Med denna allmänna litteraturöversikt tar jag ett samlat grepp av området genom att undersöka, analysera och redogöra för vad forskningen säger om äldre individers reaktioner och behov av stöd vid förlust av livskamrat. Ålderdomen är den tid i livet då individen upplever flest förluster. Trots detta faktum är det andra åldersgrupper än äldre som prioriteras inom sorgestöd. En livskamrats död anses vara en av de mest stressfulla livsövergångarna i en människas liv.Hur den äldre individen reagerar och hanterar förlusten är avhängigt av många faktorer, exempelvis ekonomiska och sociala. Vissa äldre tar sig igenom sorgeprocessen andra ”fastnar” i sin sorg så pass allvarligt att de behöver hjälp att ta sig vidare. Några går till och med stärkta ur detta. Antonovsky (2005) menar att huruvida denna stressor blir sjukdom, hälsa eller något däremellan beror på hur pass framgångsrik hanteringenav denna spänning är. Just detta är självakärnan i studiens resultat gällande äldre individers reaktioner vid förlust av livskamrat.I de fall då dödsfallet föregåtts av en sjukdomsperiod kan den efterlevande även uppleva en känsla av lättnad,minskad stressoch färredepressiva symtomdå hen inte behöver se sin partner lida längre. Denna aspekt visar en del av den komplexiteten som all sorg består av. Kontakten med familj, vänner och andra närstående har en mycket positiv inverkan på den nyblivna änklingen/änkan då den mildrar de negativa reaktioner som följer med en förlust samt stödjer den äldre individen på dennes väg genom sorg, bearbetning och nyorientering. De positiva följderna av att i ett tryggt sammanhang få möjlighet att dela sina upplevelser med andra, bli mött och bekräftad i sin sorg, såväl av närstående som personer som den sörjande möter i stödinsatser inom ramen för socialt arbete är själva essenseni studiens resultat gällande äldre individers behov av stöd vid förlust av livskamrat.<br>The purpose of this study is to examine what research says about the reactions and the needs of the elderly for support when losing their life companion. The method used is a general literary overview and the theory is Aaron Antonovsky´s term sense of coherence, SOC. Individuals of 65 years and older are an increasing part of the population. According to calculations, the group of people over the age of 65 will soon be 25 per cent of the Swedish population. 20 per cent of the elderly suffer from some kind of mental health issue and decreased quality of life, due to the death of a close relative, unwanted loneliness and/or physical health issues. With this general literary overview I am giving an overall picture of the topic through examining, analysing and explaining the research results on the reactions and needs of the elderly for support when losing their life companion. When people are of old age, that is the time of life when they suffer from most losses. Despite this fact, other age groups are prioritized to receive grief support. The death of a life companion is considered one of the most stressful life transitions. How an elderly person reacts and copes with the loss, depends on several factors, including economic and social.Some of the elderly manage to go through the process of grieving, whilst others get stuck in their grief so severely that they need help to be able to move forward in life. Some even grow stronger from the experience. Antonovsky (2005) claims that whether this stress factor transforms into illness, health or something in between, depends on how successful the person is in coping with this tension. Exactly this is the very essence of the result of this study regarding the elderly´s reactions when losing a life companion. In those cases when death has been preceded by a period of illness, the life partner can even experience relief, decreased stress levels and less symptoms of depression, as they no longer need to witness their partner´s suffering.This aspect makes part of the complexity of all grief visible. Being in contact with family, friends and others who are close has a very positive influence on the widower/widow, as it mitigates the negative reactions associated with bereavement and supports the elderly on their path through grief, processing and reorientation. The positive effects of being able to share their experiences with others in a safe context, being met in their grief, both by family and others within social work support groups, this is the very essence of the result of this study regarding the elderly´s need for support when losing a life companion.
31
Dedeic, Emina, and Angelina Sten. "Could IT be a matter of life or death? : - En studie om hur det digitala vårdmötet påverkar patienten och organisationen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414727.
Full textAbstract:
Studies show that individuals over 65 years are underrepresented by those who utilizes digital health meetings. Since this is a relatively new research area there is not much previous research on how individuals’ attitudes towards digital health meetings in Sweden differ depending on age, and why. By conducting one study group with six respondents aged between 25-30, semi structured interviews with five older respondents aged between 63-75, and one semi structured interview with a Usability Specialist at Kry, this study aims to investigate how the attitudes differs between younger and older individuals, and how these attitudes are managed by digital healthcare actors. The results show that the younger respondents had a more positive attitude towards digital health meetings, mostly because of previous experience of the service. The physical contact proved to be more important to the older respondents in relation to trust. The younger respondents also experienced a normalized view of digital health meetings. To make older individuals experience a more normalized view of digital health meetings, they need more knowledge about the service. As the study was done during the 2020 Covid-19 pandemic, the virus is assumed to affect this, and hurry the normalization process of these services.
32
Augustsson, Jessica, and Erika Ingnäs. "Äldres rädsla för fall : en litteraturstudie om hur rädsla kan uppstå, samt dess konsekvenser för individen." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1167.
Full text
33
Sunna-Niia, Amalia, and Cindy Thunberg. "Attityder till äldre personer med alkoholmissbruk : En enkätstudie besvarad av socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen som arbetar med missbruks- och beroendeproblematik." Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33309.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att undersöka om det förekommer negativa attityder till äldre personer med alkoholmissbruk bland socialsekreterare och i så fall i vilken utsträckning, samt om det finns adekvata insatser att tillgå och om detta erbjuds till målgruppen. Studiens syfte besvarades med hjälp av en enkätstudie där intentionen var att studien skulle resultera i en totalundersökning, varpå samtliga små kommuner i mellersta Sverige (med under 15 000 invånare) tillfrågades att delta. Enkäten besvarades slutligen av totalt 12 personer varav 9 utav dessa respondenter var relevanta utifrån studiens population. Resultatet har analyserats med hjälp av det teoretiska perspektivet social konstruktionism samt teori om ålderism. Studiens huvudsakliga resultat påvisade att det inte förekommer negativa attityder bland socialsekreterarna till äldre personer med alkoholmissbruk och det är därefter inte möjligt att uttala sig om någon form av ålderism. Detta resultat skiljer sig markant från tidigare forskning på området som visar på en förekomst av negativa attityder bland denna yrkesgrupp till äldre med alkoholmissbruk.<br>The purpose of the study was to examine whether there are negative attitudes towards older people with alcohol abuse among social secretaries and if so to which extend, and whether there are adequate services available and if this is being offered. The purpose of the study was answered with the help of a quantitative survey and the intention was that the study would result in a total survey, whereupon all small municipalities in Sweden (with less than 15,000 inhabitants) were asked to participate. In the end the survey was answered by a total of 12 people, of which 9 of these respondents were relevant based on the purpose of the study. The result have been analyzed using the theoretical perspective of social constructionism and theory linked to ageism. The main results of the study showed no signs of negative attitudes towards older people with alcohol abuse among social secretaries and it is therefore not possible to say anything about ageism. This result differs markedly from previous research in the field that shows a prevalence of negative attitudes among this occupational group to elderly with alcohol abuse.
34
Dåderman, Erica, and Elin Karlsson. "Vårdpersonalens erfarenheter vid implementering och arbete med god och nära vård för de mest sjuka äldre individerna : en kvalitativ empirisk studie med fokusgrupper." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-34545.
Full textAbstract:
Bakgrunden till studien belyser utmaningarna med en växande andel äldre befolkning nationellt och de förändringar av vården som behövs för att täcka behoven med befintliga resurser. Regeringen har tillsatt en utredning för att redogöra för vilka förändringar som behöver göras inom hälso-och sjukvård för att klara förutsättningarna i framtiden, och bygga upp god och nära vård till befolkningen. Borgholms hälsocentral har förändrat sitt arbetssätt och ställt om verksamheten för att utveckla vården främst för de mest sjuka äldre individerna. Syftet med studien har varit att beskriva vårdpersonalens erfarenheter vid implementering och arbetet med god och nära vård för de mest sjuka äldre individerna, med utgångspunkt i Borgholmsmodellens centrala delar. Metoden utgår från en kvalitativ empirisk studie med deduktiv ansats. Fyra fokusgrupper med 15 personer har deltagit i semistrukturerade intervjuer på Borgholms hälsocentral. Informationen har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Huvudfynden belyser vikten av relationer med medaktörer för att skapa bättre vårdkedjor, behovet av samverkan i team och samordningssjuksköterskans roll i planering och uppföljning för patienten. Resultatet påvisar betydelsen av tillgänglighet till resursfunktioner i verksamheten, och möjlighet till uppföljning av patienter i hemmet med hjälp av digital teknik. Stödet från ledningen för att avsätta tid i verksamheten beskrivs, och vikten av att god och nära vård är ett delat ansvar på patientens villkor. Slutsatserna av studien visar att samverkan på alla nivåer i och utanför verksamheten är grunden för god och nära vård för sjuka äldre. Tillgänglighet och kontinuitet skapar trygghet och är en förutsättning för att vården för de mest sjuka äldre ska kunna utgå från ett personcentrerat förhållningssätt. När vården byggs upp utifrån patientens behov och förutsättningar, och samverkan mellan aktörerna i primärvården ger trygga vårdkedjor kan onödiga vistelser på akutmottagningar för de mest sjuka äldre förhindras och kvaliteten på vården öka.<br>The background for this study highlights the challenges with an increasing proportion of older people on a national level and the changes in care which are necessary to meet the needs with existing resources. The Government has appointed a study to report on what changes need to be made in health care to meet the presumptions in the future, to build up good and close care for the population. Borgholms Health Care Centre has changed the way of working to develop care for the sickest older individuals. The purpose of this study was to describe the health professionals´ experience of implementation and work with good and close care to the sickest older individuals, based on the central parts in the Borgholm´s model. The method is based on a qualitative empirical study with a deductive approach. Four focus groups with 15 persons have taken part in semi-structured interviews at Borgholm´s Health Care Centre. The information has been analysed with qualitative content analysis. The main outcome of this study points out the importance of co-actors to create better care chains, the need for collaboration and the nurse´s coordination role in planning and structuring the care.The result demonstrates the importance of available resource functions in the organisation, and opportunities to monitor patients at home with digital techniques. The support from the management to allocate enough time is described and the importance of good and close care being a shared responsibility on the terms of the patient. The conclusion shows that collaboration at all levels in and outside the organisation is the basis for good and close care for the sickest older individuals. Accessibility and continuity create security and is a condition for the care of the sickest older individuals to be based on a person-centred approach. When care is built on the patients’ needs and conditions and collaboration between co-actors in primary care provides safe care chains unnecessary visits at the emergency unit for the sickest older individuals can be avoided and the quality of care increase.
35
Mignot, Victor, and Andreas Palmqvist. "Det sociala nätverkets betydelse för individers psykiska hälsa : En studie om sociala nätverk i förhållande till psykiskhälsa och digitala verktygens vikt för äldres sociala inkludering." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100723.
Full textAbstract:
This study investigates the social networks impact on mental health. Further, it examines the role of digital tools in regard to loneliness among elderly people. Several studies have investigated similar questions before, but further knowledge can be added with this study on the Swedish population. The aim of the study is to enhance the knowledge on whether social networks have an impact on individual’s mental health. The theoretical framework consists of Granovetter’s strenght-of-weak-ties and Putnam’s definition of social capital. A quantitative approach is used, and secondary analysis is made on an existing data set. The data originates from a survey used to measure social networks in Sweden. To get further insight, an ordinal regression model was built in order to sort out the potential impact of the different variables. The result shows that elderly peoplewho use digital tools are less likely to feel lonely in comparison to those who are non-users. Also, both weak and strong social ties seem to have a positive effect on mental health. Finally, social capital is also proved to have an impact on mental health. The most important result show that trusting people was the strongest correlated variable with mental health in regard to the components of social capital. Further, those who feel trust for others are more likely to report a better mental wellbeing. For future research we recommend focusing on a specific age group, for example relevant to our findings, this could be the elder population. To gain enhanced knowledge, we recommend a mixed methods approach in order toget a deeper understanding.
36
Algborn, Sebastian, and Mahir Brankovic. "Teknologi i den tredje åldern : - Hur relationen mellan äldre och digitalisering avbildas inom forskning och media." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-175334.
Full textAbstract:
Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för hur äldre människors relation till digitaliseringen avbildas inom forskning och media. Detta har gjorts genom att utföra en kvalitativ diskursanalytisk litteraturstudie över 13 st publicerade och referentgranskade forskningsartiklar samt 13 st publicerade artiklar i svenska dagstidningar. Resultaten från de olika diskurserna har sedan jämförts med varandra under ett avsnitt som täcker dess likheter och skillnader. Sammanfattningsvis så avbildas gruppen ”äldre” olika inom forskningsdiskursen och den mediala diskursen, där det finns märkbara skillnader över hur äldre avbildas som grupp i sig, samt vilka vägar som är bäst att gå när det kommer till äldres potentiella bemötande av digitaliseringsprocessen.<br>The purpose of this essay is to create a deeper understanding of how seniors' relationship with digitization are portrayed in research and media. We have done this by performing a qualitative discourse analytic literature study over 13 published and peer-reviewed research articles as well as 13 articles published in Swedish newspapers. The results from the different discourses have afterwards been compared with each other under a section that covers their similarities and differences. In summary, the group ”seniors” are portrayed differently within the research discourse and the media discourse, where there are noticeable differences over how seniors are portrayed, as well as a group within itself, also regarding which paths are best to take when it comes to the potential treatment of the process of digitization.
37
Falkenström, Caroline. "Tidens tand : Äldre individers upplevelse kring användandet av ett tekniskt hjälpmedel som påminnelse för tandborstning." Thesis, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40647.
Full textAbstract:
Bakgrund: Förmågan att utföra oral egenvård kan påverkas av skörhet hos äldre, därmed krävs fler för gruppen anpassade hjälpmedel. Syfte: Att hos sköra äldre i ordinärt boende analysera upplevelsen av att använda ett tekniskt munhälsohjälpmedel, en så kallad trigger, för påminnelse av tandborstning. Metod: Rekrytering av informanter gjordes i samverkan med folktandvården i Region Jönköpings län och institutionen för Gerontologi på HHJ. Triggern testades i egna bostaden av sju informanter i en vecka vardera. Två intervjuer utfördes om livssituation/munhygien och kring upplevelsen av användandet. En kvalitativ, induktiv innehållsanalys av materialet utfördes. Resultat: Analysen gav huvudkategorin, ”användning”, vilken kopplades till subkategorin ”förhållningssätt och vanor”. Där ansågs munhygienvanorna goda och värdet av användningen sattes istället i relation till om kapaciteten att upprätthålla munhygienen hade blivit försämrad. Behovet anpassa triggern till föränderliga vardagstider upplevdes i relation till subkategorin ”fungerande vardagstruktur”. Huvudkategorin ”Funktion”, upplevdes i stort som god, subkategorin ”otillförlitlig” syftade dock till teknik som upplevts brista. Subkategorin ”utvecklingsmöjligheter” berörde signalsystemet som upplevdes behöva kompletterande ljud/ljusintryck. Slutsats: Informanterna upplevde sig för friska i relation till huvudkategorin ”användning”. Gentemot huvudkategorin ”funktion” kom dock detta att resultera i användbara aspekter till vidareutvecklingen av triggern, såsom uppmärksamhetsförhöjande ljudintryck. Detta bör fokus läggas på innan fortsatta studier utförs.<br>Background: The ability to perform oral self-care can be affected by frailty in the elderly. Aim: To analyze the experience of using assistive technology, a so called trigger, as a reminder of tooth brushing, for the home dwelling elderly. Method: The recruitment was done in collaboration with the public Dental service and the Institute of Gerontology at HHJ. Seven informants tested the trigger for a week. Two interviews regarding their life situation/oral hygiene and the experience around the trigger was performed.A qualitative inductive content analysis was performed. Result: The main category "use", was linked to the subcategory "approaches and habits", here the value of the use was linked to if the capacity to maintain oral hygiene was impaired. In "everyday structure" a need to adapt the trigger to a changing schedule was experienced. The main category ”function” and the subcategory "unreliable" referred to the parts that malfunctioned. “Improvement opportunities” regarded the need to develop the signal system. Conclusion: The informants perceived themselves as too healthy in relation to "use". In “function” this can be perceived as a strength. It resulted in improvement suggestions, such as sound-developments for attention, that should be taken into account before further studies are performed.