Academic literature on the topic 'Äldre och information'

Syftet med denna enkät-studien är att utreda samband mellan aktivt åldrande, gemenskap och delaktighet hos åldringar som bor i seniorhus. Utöver detta syftar forskningen till att producera beskrivande information om hälsa och välmående hos åldringar i seniorhus. Målgruppen var självständigt boende i Folkhälsans seniorhus. Största delen av respondenterna var över 80 år gamla, kvinnor, svenskspråkiga och bodde ensamma. De mest aktiva seniorerna hade bättre hälsorelaterad livskvalitet samt mindre symptom av depression, och deltog mer i verksamheten i seniorhuset och hade en högre känsla av samhörighet. Respondenternas känsla av samhörighet korrelerade positivt med psykiskt välmående, högre vitalitet och energinivå. Enligt resultaten kan man konstatera att aktivt åldrande, gemenskap och delaktighet är i samband hos invånarna i seniorhus. Det är viktigt att sträva till att öka möjligheterna till att vara aktiv och delaktig i seniorhus, vilket även kan öka känslan av gemenskap. Seniorhus har utmärkta möjligheter att mångsidigt stöda den äldres välmående.

In this paper we analyze a social network specifically designed for the elderly, people with Dementia and people with generally low computer experience. This is a relatively unexplored use for such software, and our goal is to find out whether the technique to be used is simple enough to use for the intended user group, and generally how the whole situation is experienced by the users. To achieve this we conducted an expert evaluation and interviewed a number of users at two separate occasions during their first weeks with Modernfamilies. We came to the conclusion that this software generally is simple enough to use for the intended target group. Some of the users we came in contact with experienced the software as a positive addition to their daily lives, while some could not see any reason for a further use. During our own tests we found that Modernfamilies is indeed user friendly, but that it also has a number of technical shortcomings.

The aim of this study is to shed light on the informationseeking of older seniors, a group of people which has, tomy knowledge – up till now – been unexplored withinlibrary and information science. The purpose is to gainmore knowledge about how older seniors seek and useinformation in their everyday life. Furthermore I wantedto investigate the cognitive and affective needs andbarriers of the respondents in their search forinformation.The method I used was semistructured interviewswiththree older seniors which gave me an insight intotheirinformation seeking behavior. The interviews wereanalysed with the help of Wilson’s model of informationseeking behavior from 1981.The empirical findings point to the conclusion that therespondents live a life much like most people. For them itis important to follow the news and keep being informedabout what goes on in the world. Perhaps notsurprisingly, the primary source of information in theeveryday life of older seniors is the computer and theInternet.

Studies show that older is an increased proportion patients in hospital and that it is a patient group that can be difficult to communicate with because of older patients' often multiple disease picture. Relatives to the patient can be help for caregivers in the communication and the care of the patient. The aim with the study was to examine relative's experience of participation, meeting/support, accessibility and information on a geriatrics rehabilitation care unit. The study had a descriptive design and was designed as a questionnaire study. It was implemented on one geriatrics rehabilitation care unit on the countryside in central Sweden, belong to Uppsala University hospital. The number questionnaires that were distributed out were 49 and the reply frequency was 82 %. The result showed that most relatives in the study were satisfied with participation, meeting/ support, accessibility and information. The result showed also on a significance correlation between participation and meeting/ support, accessibility and information. The study did not reveal any difference between men and women concerning the experience of participation. Likewise, no correlation was revealed on between how long time the patient where in hospital and the experience of participation. Relatives experienced to have a relative good contact with the doctor, but a part stated however that they did not have any opinion about it. Our conclusion is that the concept to participation is meeting/ support, accessibility and information.

Studier visar att äldre är en ökande andel patienter i vården och att det är en patientgrupp somkan vara svår att kommunicera med på grund av äldre patienters ofta multipla sjukdomsbild. Närstående till patienten kan vara till hjälp för vårdgivaren i kommunikationen och vården av patienten. Syftet med studien var att undersöka närståendes självskattade upplevelse av delaktighet,bemötande, tillgänglighet och information på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning. Studien hade en deskriptiv design och var utformad som en enkätstudie. Den genomfördes på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning på landsbygden i centrala Sverige tillhörande Akademiska sjukhuset. Antalet enkäter som delades ut var 49 stycken och svarsfrekvensen var 82 %. Resultatet visade att de flesta närstående i studien var nöjda med delaktighet, bemötande, tillgänglighet och information. Resultatet visade även på en signifikans gällande samvariation mellan delaktighet och bemötande, tillgänglighet och information. Studien visade inte på någon signifikans gällande skillnaden mellan män och kvinnor avseende upplevelsen av delaktighet. Likaså påträffades ingen signifikans mellan hur lång tid patienten var inneliggande och den närståendes upplevelse av delaktighet. Närstående upplevde sig ha en relativt bra kontakt med ansvarig läkare men en stor del uppgav dock att de inte hade någon uppfattning. Vår slutsats är att nyckeln till delaktighet är bemötande, tillgänglighet och information.

Studiens syfte var att undersöka om ett gränssnitt som utformats för äldre, med sina krav på tydlighet och enkelhet, också skulle kunna vara lämpat för att skapa god återanvändbarhet och gissningsbarhet för sällananvändare av ett gränssnitt. Två gränssnitt jämförs i studien, där en skapad applikation jämförs med en kopia av applikationen, där den enda ändringen som skedde var tillägget av viss gränssnittsdesign för äldre, baserad på tidigare forskning. Undersökningen utfördes på fyra teknikvana och fyra mindre teknikvana personer, baserat på ATI-skalan, där två från varje grupp fick använda applikationen med gränssnittsdesign för äldre och två från varje grupp fick använda applikationen utan gränssnittsdesign för äldre. Resultatet av undersökningen ligger i linje med studiens forskningsbakgrund. Denna undersökning indikerade resultat på en ökad tydlighet i flera moment, men undersökningen visade nästan bara förbättringar i tydlighet för de mindre teknikvana testpersonerna. Mer teknikvana användare klarade av att använda båda applikationerna nästan lika bra, med gränssnittsdesign för äldre, som utan. Resultatet antyder att de förändringar som gjorts i färg, fontstorlek, kontrast, språk- och funktionsmässigt gav en ökad tydlighet som gjorde att de mindre teknikvana testpersonerna lättare kunde uppfatta funktioner och överlag hade mindre problem vid användandet av applikationen.

Detta är en förstudie som undersöker hur man kan utveckla ett systemför funktionsnedsatta och äldre. Systemet är ett hjälpmedelsystem som underlättar för användaren genom att identifiera besökare och låsa upp dörrenfjärrstyrt. Systemet består av kamera, mikrofon och ringklocka på utsidanav ytterdörren. Användaren styr ett elektroniskt dörrlås med hjälp av enmobilapp, där man kan prata med och se besökaren.Vi studerar hur andra system är designade och vilka krav som ställs på dennatypen av system, när de ska vara anpassade till äldre och funktionsnedsatta.Detta görs med hjälp en litteraturstudie och en intervju med en boendekonsulentpå KommSyn Stockholm.För att utveckla ett nytt system måste man ha en bestämd produktutvecklingscykel.Det studeras en ISO standard inom området samt en intervjuarrangeras med en systemutvecklare på Ericsson för att få respons och insiktav näringslivet.Då vårt system använder en kamera påverkas det av kameraövervakningslagen.Studien undersöker hur produkten måste utvecklas och anpassas föratt vara laglig.Vårt system förmedlar trådlöst realtids -ljud och -bild. De olika tekniskalösningar som krävs undersöks och används som underlag till en ny designför en potentiell prototyp. Lösningen använder sig främst av SIP (SessionInitiation Protocol) som är en standard för ip telefoni.
This is a study in which we investigate the design and development of asystem for disabled and elderly. The system is a help system that facilitatesthe user by remotely identifying visitors and unlocking the door. The systemcontains a camera, a microphone and doorbell. The user controls an electronicdoor lock with a smartphone app, where you can talk with and seethe visitor.We study how other systems are designed and which requirements that arenecessary for systems customized for the disabled and elderly. This is donewith a literature study and an interview with a housing consultant at Komm-Syn Stockholm.To develop a new system you need a _xed development cycle. A ISO standardconcerning this is studied and an interview is held with a system developerat Ericsson to get response and insight by the business community.Since our system uses a camera it is a_ected by the CCTV Act. The studyexamines how the product has to be developed and customized to be legal.Our system wirelessly streams real time sound and picture. The technicalsolutions that are required are studied and used in a new design for a potentialprototype. The solution primarily use SIP(Session Initiation Protocol) whichis a standard for ip-telephony.

Tack vare förbättrade levnadsförhållanden och förbättrad vård har andelen äldre i världen ökat. Detta skapar utmaningar i samhället då andelen äldre som ökar belastar vården. En annan utmaning är att en naturlig del av åldrande innebär olika ändringar. Dessa förändringar kan handla om olika fysiska och kognitiva nedsättningar. IoT som stödjer dessa utmaningar äldre upplever kan hjälpa avlasta vården och även möjliggöra äldre att leva säkra och självständiga liv. Denna studie ämnar att undersöka vad för stöd IoT lösningar kan erbjuda för fall och felmedicinering. Vidare kommer studien att redogöra för acceptansen av dessa lösningar. Studien kommer utföras genom en litteraturundersökning, där relevant material söks fram i databaserna; DiVA, Scopus, SpringerLink, ScienceDirect, IEEE och Pubmed. För att analysera resultatet kommer Senior technology acceptance model (STAM) (Chen och Chan, 2014) att användas. Modellen beskriver hur olika variabler har en påverkan på PU som syftar till den upplevda användbarheten, PEOU vilket syftar till den graden användaren upplever att tekniken är lätt att använda samt UB som beskriver den grad av användningen. Dessa variabler berättar för oss huruvida användaren använder sig av en IoT lösning och kan därmed bidra till förståelsen av acceptansen. Resultatet visar att äldre i överlag accepterar assisterande IoT, faktorer som kostnad eller oro över integritet är några av många faktorer som kan påverka den äldres uppfattning och acceptans av en viss lösning. Resultatet tillför en stark grund till hur de presenterad IoT lösningar och IoT generellt kan stödja äldre i hemmet mycket positivt.

This Master thesis is about elderly visually impaired and their use of libraries. It poses the question how visually impaired elderly looks upon their local library. Their thoughts and opinions are mainly from two sides. One is what they think about the service that they get. The other is what they think about the information concerning this service. The thesis consists of six interviews with respondents and one interview with a librarian. The librarian has also been asked about the service and information to the visually impaired. The analysis is made with narrative analysis and theories from Professor Tom Wilson, Lars Höglund and Olle Person. Professor Tom Wilson’s theories are about the questions of the context of information you might have when you search for information. Höglund and Person deal with the information needs and the sources that might be available. The result of the interviews is that the information about the library’s service to the visually impaired could be better. A better communication between the visually impaireds’ main organization and the library could solve this problem. It is also a clear tendency from the elderly visually impaired to be content with what they receive and not making any further demands.