Dissertations / Theses: 'Äldre och information'

1

Odisho, Esho, and Max Nordahl. "De äldre och det moderna : En kvalitativ studie om de äldres behov av en ombudsfunktion." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75309.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Karlsson, Josef, Micael Johansson, and Albin Strömberg. "Ett socialt nätverk anpassat för äldre : En studie av det sociala nätverket Modernfamilies." Thesis, Umeå University, Department of Informatics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-35705.

Full text

Abstract:

In this paper we analyze a social network specifically designed for the elderly, people with Dementia and people with generally low computer experience. This is a relatively unexplored use for such software, and our goal is to find out whether the technique to be used is simple enough to use for the intended user group, and generally how the whole situation is experienced by the users. To achieve this we conducted an expert evaluation and interviewed a number of users at two separate occasions during their first weeks with Modernfamilies. We came to the conclusion that this software generally is simple enough to use for the intended target group. Some of the users we came in contact with experienced the software as a positive addition to their daily lives, while some could not see any reason for a further use. During our own tests we found that Modernfamilies is indeed user friendly, but that it also has a number of technical shortcomings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Elin, Fritzell. "”Annars känns det nästan som att man inte bryr sig, det är jag nog lite för nyfiken för, att inte bry mig” : En kvalitativ studie av äldre pensionärers informationsbehov." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-9559.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to shed light on the informationseeking of older seniors, a group of people which has, tomy knowledge – up till now – been unexplored withinlibrary and information science. The purpose is to gainmore knowledge about how older seniors seek and useinformation in their everyday life. Furthermore I wantedto investigate the cognitive and affective needs andbarriers of the respondents in their search forinformation.The method I used was semistructured interviewswiththree older seniors which gave me an insight intotheirinformation seeking behavior. The interviews wereanalysed with the help of Wilson’s model of informationseeking behavior from 1981.The empirical findings point to the conclusion that therespondents live a life much like most people. For them itis important to follow the news and keep being informedabout what goes on in the world. Perhaps notsurprisingly, the primary source of information in theeveryday life of older seniors is the computer and theInternet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Hjelm, Daniel, and Carl Östrand. "* 50 år med COBOL! * : COBOL blir äldre än du." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-42571.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Myhrberg, Ulrica, and Ana Lundberg. "Närståendes delaktighet vid vård av äldre : -bemötande, tillgänglighet och information." Thesis, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-106898.

Full text

Abstract:

Studies show that older is an increased proportion patients in hospital and that it is a patient group that can be difficult to communicate with because of older patients' often multiple disease picture. Relatives to the patient can be help for caregivers in the communication and the care of the patient. The aim with the study was to examine relative's experience of participation, meeting/support, accessibility and information on a geriatrics rehabilitation care unit. The study had a descriptive design and was designed as a questionnaire study. It was implemented on one geriatrics rehabilitation care unit on the countryside in central Sweden, belong to Uppsala University hospital. The number questionnaires that were distributed out were 49 and the reply frequency was 82 %. The result showed that most relatives in the study were satisfied with participation, meeting/ support, accessibility and information. The result showed also on a significance correlation between participation and meeting/ support, accessibility and information. The study did not reveal any difference between men and women concerning the experience of participation. Likewise, no correlation was revealed on between how long time the patient where in hospital and the experience of participation. Relatives experienced to have a relative good contact with the doctor, but a part stated however that they did not have any opinion about it. Our conclusion is that the concept to participation is meeting/ support, accessibility and information.

Studier visar att äldre är en ökande andel patienter i vården och att det är en patientgrupp somkan vara svår att kommunicera med på grund av äldre patienters ofta multipla sjukdomsbild. Närstående till patienten kan vara till hjälp för vårdgivaren i kommunikationen och vården av patienten. Syftet med studien var att undersöka närståendes självskattade upplevelse av delaktighet,bemötande, tillgänglighet och information på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning. Studien hade en deskriptiv design och var utformad som en enkätstudie. Den genomfördes på en geriatrisk rehabiliteringsavdelning på landsbygden i centrala Sverige tillhörande Akademiska sjukhuset. Antalet enkäter som delades ut var 49 stycken och svarsfrekvensen var 82 %. Resultatet visade att de flesta närstående i studien var nöjda med delaktighet, bemötande, tillgänglighet och information. Resultatet visade även på en signifikans gällande samvariation mellan delaktighet och bemötande, tillgänglighet och information. Studien visade inte på någon signifikans gällande skillnaden mellan män och kvinnor avseende upplevelsen av delaktighet. Likaså påträffades ingen signifikans mellan hur lång tid patienten var inneliggande och den närståendes upplevelse av delaktighet. Närstående upplevde sig ha en relativt bra kontakt med ansvarig läkare men en stor del uppgav dock att de inte hade någon uppfattning. Vår slutsats är att nyckeln till delaktighet är bemötande, tillgänglighet och information.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Larsson, Viktor. "Lättanvänd palleteringsapplikation : Applicering av gränssnittsdesign för äldre." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17543.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka om ett gränssnitt som utformats för äldre, med sina krav på tydlighet och enkelhet, också skulle kunna vara lämpat för att skapa god återanvändbarhet och gissningsbarhet för sällananvändare av ett gränssnitt. Två gränssnitt jämförs i studien, där en skapad applikation jämförs med en kopia av applikationen, där den enda ändringen som skedde var tillägget av viss gränssnittsdesign för äldre, baserad på tidigare forskning. Undersökningen utfördes på fyra teknikvana och fyra mindre teknikvana personer, baserat på ATI-skalan, där två från varje grupp fick använda applikationen med gränssnittsdesign för äldre och två från varje grupp fick använda applikationen utan gränssnittsdesign för äldre. Resultatet av undersökningen ligger i linje med studiens forskningsbakgrund. Denna undersökning indikerade resultat på en ökad tydlighet i flera moment, men undersökningen visade nästan bara förbättringar i tydlighet för de mindre teknikvana testpersonerna. Mer teknikvana användare klarade av att använda båda applikationerna nästan lika bra, med gränssnittsdesign för äldre, som utan. Resultatet antyder att de förändringar som gjorts i färg, fontstorlek, kontrast, språk- och funktionsmässigt gav en ökad tydlighet som gjorde att de mindre teknikvana testpersonerna lättare kunde uppfatta funktioner och överlag hade mindre problem vid användandet av applikationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Gomez, Piedra Emmanuel. "Användbarhet för den äldre användaren : En intervjustudie om design för åldersrelaterad funktionsnedsättning." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36506.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Asplund, Filip, and Erik Lerander. "En studie av ett hjälpmedelsystem for äldre och funktionsnedsatta." Thesis, KTH, Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-159734.

Full text

Abstract:

Detta är en förstudie som undersöker hur man kan utveckla ett systemför funktionsnedsatta och äldre. Systemet är ett hjälpmedelsystem som underlättar för användaren genom att identifiera besökare och låsa upp dörrenfjärrstyrt. Systemet består av kamera, mikrofon och ringklocka på utsidanav ytterdörren. Användaren styr ett elektroniskt dörrlås med hjälp av enmobilapp, där man kan prata med och se besökaren.Vi studerar hur andra system är designade och vilka krav som ställs på dennatypen av system, när de ska vara anpassade till äldre och funktionsnedsatta.Detta görs med hjälp en litteraturstudie och en intervju med en boendekonsulentpå KommSyn Stockholm.För att utveckla ett nytt system måste man ha en bestämd produktutvecklingscykel.Det studeras en ISO standard inom området samt en intervjuarrangeras med en systemutvecklare på Ericsson för att få respons och insiktav näringslivet.Då vårt system använder en kamera påverkas det av kameraövervakningslagen.Studien undersöker hur produkten måste utvecklas och anpassas föratt vara laglig.Vårt system förmedlar trådlöst realtids -ljud och -bild. De olika tekniskalösningar som krävs undersöks och används som underlag till en ny designför en potentiell prototyp. Lösningen använder sig främst av SIP (SessionInitiation Protocol) som är en standard för ip telefoni.
This is a study in which we investigate the design and development of asystem for disabled and elderly. The system is a help system that facilitatesthe user by remotely identifying visitors and unlocking the door. The systemcontains a camera, a microphone and doorbell. The user controls an electronicdoor lock with a smartphone app, where you can talk with and seethe visitor.We study how other systems are designed and which requirements that arenecessary for systems customized for the disabled and elderly. This is donewith a literature study and an interview with a housing consultant at Komm-Syn Stockholm.To develop a new system you need a _xed development cycle. A ISO standardconcerning this is studied and an interview is held with a system developerat Ericsson to get response and insight by the business community.Since our system uses a camera it is a_ected by the CCTV Act. The studyexamines how the product has to be developed and customized to be legal.Our system wirelessly streams real time sound and picture. The technicalsolutions that are required are studied and used in a new design for a potentialprototype. The solution primarily use SIP(Session Initiation Protocol) whichis a standard for ip-telephony.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Namayanja, Sandra, and Thanita Songvilay. "IoT för äldre : En litteraturstudie om hur IoT kan stödja äldre som bor hemma." Thesis, Uppsala universitet, Informationssystem, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446455.

Full text

Abstract:

Tack vare förbättrade levnadsförhållanden och förbättrad vård har andelen äldre i världen ökat. Detta skapar utmaningar i samhället då andelen äldre som ökar belastar vården. En annan utmaning är att en naturlig del av åldrande innebär olika ändringar. Dessa förändringar kan handla om olika fysiska och kognitiva nedsättningar. IoT som stödjer dessa utmaningar äldre upplever kan hjälpa avlasta vården och även möjliggöra äldre att leva säkra och självständiga liv. Denna studie ämnar att undersöka vad för stöd IoT lösningar kan erbjuda för fall och felmedicinering. Vidare kommer studien att redogöra för acceptansen av dessa lösningar. Studien kommer utföras genom en litteraturundersökning, där relevant material söks fram i databaserna; DiVA, Scopus, SpringerLink, ScienceDirect, IEEE och Pubmed. För att analysera resultatet kommer Senior technology acceptance model (STAM) (Chen och Chan, 2014) att användas. Modellen beskriver hur olika variabler har en påverkan på PU som syftar till den upplevda användbarheten, PEOU vilket syftar till den graden användaren upplever att tekniken är lätt att använda samt UB som beskriver den grad av användningen. Dessa variabler berättar för oss huruvida användaren använder sig av en IoT lösning och kan därmed bidra till förståelsen av acceptansen. Resultatet visar att äldre i överlag accepterar assisterande IoT, faktorer som kostnad eller oro över integritet är några av många faktorer som kan påverka den äldres uppfattning och acceptans av en viss lösning. Resultatet tillför en stark grund till hur de presenterad IoT lösningar och IoT generellt kan stödja äldre i hemmet mycket positivt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Häggström, Lars. "Att se med samma ögon : äldre synskadade och folkbibliotek." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19422.

Full text

Abstract:

This Master thesis is about elderly visually impaired and their use of libraries. It poses the question how visually impaired elderly looks upon their local library. Their thoughts and opinions are mainly from two sides. One is what they think about the service that they get. The other is what they think about the information concerning this service. The thesis consists of six interviews with respondents and one interview with a librarian. The librarian has also been asked about the service and information to the visually impaired. The analysis is made with narrative analysis and theories from Professor Tom Wilson, Lars Höglund and Olle Person. Professor Tom Wilson’s theories are about the questions of the context of information you might have when you search for information. Höglund and Person deal with the information needs and the sources that might be available. The result of the interviews is that the information about the library’s service to the visually impaired could be better. A better communication between the visually impaireds’ main organization and the library could solve this problem. It is also a clear tendency from the elderly visually impaired to be content with what they receive and not making any further demands.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Wallertz, Fredrik. "Den interna informationshanteringen inom äldre- och handikappomsorgen i kommundelen Viskafors." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20599.

Full text

Abstract:

The purpose of this thesis is to explore how the internal information processing and management is carried out within a unit of Viskafors municipality. Furthermore, to explore and make recommendations of how the organisation can improve its internal information management. To get a full picture I have interviewed people at different levels of the organisation. The main findings showed that there was a dysfunction in the internal information processing and management. For example the study showed that the internal information did not reach out to the different parts of the organisation due to insufficient information processing. It also revealed that the staff desired other kinds of information channels in order to be able to receive information that would fit their needs and at the same time provide the possibility of feedback. My assumption was that the organisation should pay more attention to the role of information and its processing in the organisation. According to my recommendation they have to apply for a communication audit to facilitate the information flow in the organisation and to satisfy the information needs of the organisation.
Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Petroff, Petra. "Information Audit en informationsgranskning vid Borås Stads äldre- och handikappomsorg inom kommundel Centrum." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16301.

Full text

Abstract:

An information audit identifies, among other things, organizations information resources, the information flow and the needs of the information users. The purpose of this masters thesis was to describe the management of information within a local unit of Borås municipality by putting an information audit-method in practice. The focus was on three issues: What information needs could be seen in the organization? How does the information flow through the organization? How does Sugan Henczels seven-stage model serve as a tool to map the management of information within the local unit? The study only described the situation at a certain time at the chosen organization. The seven-stage information audit model was revised and adjusted to the studied organization by only carrying out four of the seven steps: Planning, Data collection, Data analysis and Data evaluation. A total of seven semi-structured interviews were conducted. The respondents answers from the interviews were analysed and evaluated and the findings were presented and discussed. Their information needs were mainly focused on the elderly patients and nearly everybody thought the information was easy to find. Change in the strategic level in the organization and the experienced employees were considered to be the main factors for the satisfactory management of information. The flow of information through the different levels in the organization was regarded as sufficient, but could be optimised by a few adjustments. Henczels model for the information audit was considered a necessary instrument to conduct this study. The method provided structure to the study and guided me in the right directions.
Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Löf, Sofiia. "Digitalt utanförskap hos äldre : En studie om faktorer som påverkar äldres användning av digitala vårdtjänster." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85215.

Full text

Abstract:

Digitaliseringen som skett senaste åren har lett till stora förändringar inom svensk sjukvård. En av de största riskerna med digitaliseringen är att vissa grupper i samhället riskerar att lämnas i ett digitalt utanförskap. Äldre medborgare tenderar att utnyttja digitala tjänster i mindre utsträckning än andra åldersgrupper och användning av digitala vårdtjänster är inte något undantag. Digitala vårdtjänster ger möjlighet att kontakta vården digitalt och ger stor nytta till äldre medborgare som är en av de största vårdkonsumenterna. Syftet är att öka förståelse om digitalt utanförskap hos äldre i åldersgruppen 75+ genom att undersöka äldres uppfattning om vad som påverkar deras användning av digitala vårdtjänster. Studien kunde undersöka vilka faktorer som påverkar digitalt utanförskap hos äldre i stöd av tidigare forskningar. Identifierade faktorer motivation, tillgång till digital teknik, digital kompetens, rädsla, tilltro till digitala tjänster och den faktiska användningen har fungerat som underlag för att undersöka vad som påverkar äldres användning av digitala vårdtjänster. Kvalitativa telefonintervjuer samt personliga intervjuer på plats genomfördes, där populationen bestod av fem respondenter i ålder 75+ för att få en bättre förståelse för vilka argument äldre har för icke-användning av digitala vårdtjänster. Resultatet visade att äldres användning av digitala vårdtjänster påverkas av motivation, digital kompetens, rädsla och den faktiskaanvändningen. Ytterligare indikatorer som kunde identifieras är växte inte upp med teknik (motivation) samt den dagen man känner sig tvungen (användning). Resultatet visade att äldre använder de digitala tjänster som de är i behov av, där digitala vårdtjänster inte ingår i behovet. Användning kopplas också till äldres vana att kontakta vården genom att ringa och användning av digitala vårdtjänster utesluts inte när ett tvång uppstår. Studien har bidragit med att identifiera ytterligare faktorer som kan förklara vilka argument äldre har för icke- användning samt ökad kunskap om varför denna användare grupp tenderar att undvika digitala tjänster.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Persson, Susanna. "Belysning till rollator : Vad innebär användarnytta samt användarvänlighet för design mot äldre?”." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12708.

Full text

Abstract:

I det västerländska samhället idag lever vi allt längre, samtidigt blir de äldre allt fler. Det finns idag en uppsjö av olika hjälpmedel till den äldre generationen, ett av de mest använda är rollatorn. Med hjälp av en rollator kan en människa uppleva en större känsla av oberoende, frihet och ett ökad socialt liv. Rollatorn är idag ett väl använt och för vissa ett oumbärligt hjälpmedel. En rollator användare behöver ibland röra sig ute i mörker, vi lever i ett land där vi upplever perioder med mycket mörker, norra delen av Sverige har ett stort antal mörkertimmar på året och för att förbättra ett redan bra hjälpmedel kommer denna rapport ta fram en belysning till rollatorn. Vad är det som händer med oss när vi åldras, vad sker med kroppen fysiskt och psykiskt? Vilka kognitiva förändringar kan vi förväntas erhålla när vi åldras? Rapporten tar upp vad som händer med kroppen när vi blir äldre och vilka olika former av nedsättningar som erhålls psykiskt och fysiskt. För att besvara forskningsfrågan "Vad innebär användarnytta samt användarvänlighet för design mot äldre?" tar rapporten även upp begreppen design och användarvänlighet och tittar närmare på delar som användbarhet, användarupplevelse, användarnytta, design och olika designprinciper, samt så har intervjuer utförts. Studiens forskningsresultat beskrivs i en tabell där sammanställda designprinciper har ställts mot olika regressioner som man erhåller vid en stigande ålder och visar på vilka delar av en design som behöver förtydligas vid vilken form av regression. Rapportens praktiska arbete har lett fram till en design på en belysning som är anpassad för rollatorn och dess användare. För att komplettera forskningsfrågan är designen anpassad till en äldre målgrupp. Designen är ritad i Inventor Professional samt 3D studio max.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Brötegård, Mi, and Clas Karlsson. "Äldre boksamlingar på kommunala bibliotek resurs eller belastning?" Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16400.

Full text

Abstract:

Care and solicitude about Swedish documentary heritage has varied substantially throughout the years. The main purpose of this essay has been to investigate what efforts have been made to preserve rare book collections at public libraries. These cultural policies have been studied from both a national as well as local perspective. What we have tried to explore can be condensed into three questions: What national initiatives have been taken in the past century to preserve the municipal documentary heritage?What initiatives have been taken in the past century to preserve thedocumentary heritage of what is presently the municipality of Jönköping? What value do rare book collections at public libraries represent? The results indicate few national efforts were initially made to preserve rare book collections in the timeframe we studied. Nevertheless, the current situation appears to be improving as for example the project to institute a national plan of preservation has brought these issues to the political agenda. A similar tendency, with a long period of inactivity only just recently ended, has been found in our local field of investigation as well. Presently, co-operation between libraries and archives in Jönköping has improved the conditions for rare book collections. In spite of the lack of formal instruments to assess the value of rare books, the results of the questionnaire we distributed indicate there is a concordance within Swedish libraries regarding the aforementioned value. This is particularly evident in the appraising of what we have chosen to label local cultural heritage.
Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Wiezell, Astrid. "Äldre användare på Stockholms stadsbibliotek : en nutida kvalitativ intervjustudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-333159.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to gain deeper understanding of how older patrons (65 years of age and above) experien- ce the Stockholm Public Library: how the older patrons use the library, experience information about events and programs; experiences in contact with librarians; how user-friendly they find the library and what might attract or detract visits. The study consists of qualitative interviews with five older patrons of the Stockholm Public Lib- rary who were approached during a library visit. The study also contains interviews with two librarians from the library. The interviews have been transcribed and the results are organized into six areas: using the library and its services; digital aspects of the library; contact with librarians; the library space in a user-friendly context; the cultural value of the library building; library programmes; events and programs. The theoretical framework of the study is that of sociologist and philosopher Zygmunt Bauman and his ide- as about the individualised society and consumerism. Bauman's thoughts on the individualised society where on- ly the desired consumers are welcome even in public spaces have also been included. These theories are combi- ned with research on how society views aging and older people, international studies and studies on older pa- trons and libraries in Sweden. This study finds that a main issue in accessing the library's services and material is how they are placed: shelves that are too high or low to reach, and problems with finding material without help. The patrons are drawn to places where books are exposed, whether on purpose or not. The study concludes with the suggestion of crea- ting national guidelines for how libraries can make their spaces more welcoming to older patrons, such as ex- isting guidelines in the U.S. And Australia. Previous research shows the mere existance of guidelines may high- light the issue in itself and create a helpful start for libraries wanting to accommodate older patrons better.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Wallin, Mathias. "Utvärdering av fjärrlåneverksamheten av äldre tryck." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-40296.

Full text

Abstract:

Uppsatsen är en studie av fjärrlåneverksamheten av äldre tryck, med digitalisering som en valmöjlighet. Kontexten är dels utvecklingen av digitaliseringsprojekt hos bibliotek, dels det användarcentrerade förslaget hos 2010 års fjärrlåneutredning. Som fallstudier beskrivs två bibliotek i Umeå, universitetsbiblioteket och Sveriges depåbibliotek. Utvärderingens centrala fråga är om digitalisering kan vara ett passande alternativ till fjärrlån av äldre tryck, för att stärka användarvänligheten. Problembilden utgår från en frågeställning över tre områden: Hur ser fjärrlånetrafiken av äldre tryck ut? Vilka problematiska aspekter finns det kring fjärrlån? Vilka konsekvenser får ett alternativ som digitalisering? Fjärrlån utgör en mycket liten del av den totala lånesumman, och det äldre trycket av det samma en nästan obetydlig del. Kostnad, tidsåtgång och ömtålighet är aspekter av verksamheten, och ett tänkt utfall är att effektiviteten skulle öka med digitalisering, vilket samtidigt skulle innebära att kulturarvet synliggörs, vilket är digitaliseringens främsta syfte idag. Dessutom skulle användarnas önskemål leda detta tillgängliggörande, vilket svarar mot både riktlinjer över digitalisering och fjärrlåneutredningens användarbaserade målsättning. Ett försök av implementering av digitalisering i fjärrlåneverksamheten vore intressant att se, och Umeå är en passande stad för ett pilotprojekt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Nordstrand, AnnaKarin. "Plats för möten : tillgänglighet och inkludering av äldre i utomhusmiljö." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14950.

Full text

Abstract:

This report is about the current outdoor environment in the housing area Brunnsbacken in the city of Eskilstuna. The report examines the various factors in the outdoor environment that can affect the physical and psychic well being of the elderly people through availability and inclusion. The research methods that are affected are qualitative and has been implemented in order to give insight and knowledge about the way elderly people view the outdoor stay in their neighborhood, but also through analysis produce an informed design suggestion.
Denna rapport handlar om dagens utomhusmiljö i bostadsområdet Brunnsbacken i Eskilstuna. I rapporten granskas de olika faktorer i utomhusmiljön som kan påverka äldres fysiska och psykiska välmående genom tillgänglighet och inkludering. De forskningsmetoder som berörs är kvalitativa och har använts i syfte att ge insikt och kunskap om de äldres syn på utomhusvistelsen i sin närmiljö, men också genom analys kunna ta fram ett välgrundat gestaltningsförslag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Nilsson, Jessica. "Från kedja till magnetremsa. Stöldsäkerhet på bibliotek med fokus på äldre och värdefullt material." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101719.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Claesson, Rebecka, and Nelly Elvirsson. "Internet of Things och äldre : Digital hjälp med kosthållning för ett självständigare liv." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22050.

Full text

Abstract:

Internet of things har blivit mer och mer vanligt för att hjälpa äldre bo kvar hemma längre. Det har undersökts och tagits fram medicinpåminnare, fall-detektion med kameror och mycket mer, men få har fokuserat på äldres hälsa när det gäller mat och näring. Att kroppen får i sig rätt näring kan ofta vara det som förhindrar fall men det läggs det lite fokus på och dessutom anpassas inte koncepten efter den äldres behov och preferenser. Vi undersöker därför hur äldres aptit ser ut och hur ett IoT-koncept skulle kunna designas för att hjälpa äldre med deras kosthållning genom kvalitativa intervjuer. Fokus ligger på vilken interaktionsform som passar äldre bäst och vilket behov de har för ett funktionellt och användbart koncept. I uppsatsen skrivs det även huruvida sensorer antingen i hemmet eller som wearables kan uppfattas av den äldre och hur den reagerar på den typen av teknologi. Resultatet visar tydligt att röst-assistans är den form av interaktion de äldre tycker är mest användarvänlig och därför gör det även engagemanget större hos den äldre. Vidare ser vi att framtida forskning bör uppmärksammas på bland annat hur det går, med hjälp av IoT-system, stötta äldre att tillgodose det dagliga näringsintaget utefter den äldre individens behov och preferenser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Hallgrimsdottir, Strandberg Elsa. "Åldrande i ett mångkulturellt samhälle : En kvalitativ studie av äldre invandrares tillgång till samhällsinformation och deras deltagande i aktiviteter riktade till äldre medborgare." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9822.

Full text

Abstract:

In light of the European Union`s 2012 theme year: Active aging and solidarity between generations I wished to gain an understanding of weather elderly immigrant are provided with equal possibilities and access to local community information as the majority population and their participation in activities arranged for senior citizens in the municipality where they live. I have done this by meeting with those who work in this capacity. I also chose to meet with representatives for immigrant organizations in the local community to enquire of their work with senior citizens within their own ethnic group. This is a qualitative study on a phenomenological ground based on nine interviews and four observations. I have had two theories to help me analyze my empirical material. Globalization theory is a good groundwork to understanding the changes in modern multicultural societies where I have looked at the work of Anthony Giddens first at hand. The theory of KASAM by Aaron Antonowsky explains how the sense of coherence helps people to remain positive and satisfied in old age despite their failing health and unfavorable circumstances at times. I have found that the municipality where this study is preformed has a multicultural focus in their manor of spreading information. Yet many ethnic groups seek information verbally from friends and family rather than seek it through the official channels which may be more common among the majority population and immigrants that have established themselves in the society. Still all those whom I interviewed agreed that spreading information through direct contact always is the most effective way to get information across to people. I found that the local community meeting places for senior citizens have no immigrants attending on a regular basis. I did meet a group of senior migrant citizens with their origin in various nationalities that gather under the supervision of a cooperation project that has integration and public health as its main goal. All the participants in their activities for senior citizens started coming through personal invitation from the project leader or other group participants. With regards to the theme year those working with senior citizens were aware of it but haven’t had any specific focus on it in their work except for a few that participate in a regional public health project. They all agree that a theme year for active ageing and solidarity is an important milestone to recognizing the needs for recreation and showing respect to those who are beyond the age for retirement.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Andersson, Li. "Självständigt Flöde : En studie om självständig orienterbarhet på Björnkullas äldre- och demensboende." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12749.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to examine how the design of the wards, at Björnkulla nursing home, affects the residents’ wayfinding ability and autonomy. Thus, the aim has been to make a design proposal that, trough color and design can increase the residents’ chance to independent mobility. Since the study aimed to examine how the environment affect and can support people with dementia, qualitative methods were used. Observations of the two dementia wards were carried out as a starting point, and as a means to compare the different design of the two wards. The observations were complimented by two informant interviews, with people linked to the nursing home, the head of unite and the occupational therapist. The result show that staff, in most cases, guides the residents between the common room and the residents own apartments. In addition, the residents ask for help when they need to visit the toilet and often remain seated in the same place throughout the day, with the exception of those who exhibit wandering behavior. The results clearly state that people suffering from dementia are dependent on the spatial design in order to orient themselves independently. The results also show the benefit of an open floor plan with almost immediate visual access to main destinations. The major weakness, of the wards current design, concerns the ability of the residents to independently find their way from the common room back to their own apartment. Mainly because the doors do not distinguish themselves from each other. This would suggest that the most important design feature, for a person suffering from dementia, is transparency. In the meaning direct view of the destination. Complimented by clear and distinct landmarks. The design proposal therefore supports aiming as a wayfinding strategy. As a result it contains a color-coding system, that distinguish the residents doors, and additional landmarks that facilitate wayfinding from one decision point to the next, when the doors are not directly visible. Also included in the design proposal is a concept that can help minimize wandering.
Avsikten med studien har varit att undersöka hur utformningen av avdelningarna, på Björnkulla äldre- och demensboende, påverkar de boendes orienterbarhet och självständighet. Därmed har syftet varit att finna ett gestaltningsförslag som via färg och form kan ge de boende större möjligheter till självständig rörlighet. Eftersom studien syftar till att utreda hur miljön påverkar och kan stödja personer med demens, har kvalitativa metoder använts. Som utgångspunkt utfördes observationer på boendets två demensavdelningar, eftersom dessa skiljer sig åt i sin utformning. Observationerna lade grunden för informantintervjuer med två personer som är knutna till boendet; enhetschefen och arbetsterapeuten. Resultatet visar att personalen i de flesta fall följer med de boende mellan de gemensamma utrymmena och den egna lägenheten. Dessutom ber de boende om hjälp när de ska till toaletten och blir ofta sittande på ett och samma ställe i de gemensamma utrymmena. Undantaget är de personer som uppvisar vandringsbeteende. Resultaten påvisar tydligt att de dementa är beroende av miljöns utformning för att kunna orientera sig självständigt. De visar också styrkan i den öppna planlösningen och en nästan omedelbar visuell tillgången till avgörande platser. Bristerna, i de befintliga avdelningarnas utformning, finns framförallt när de boende ska ta sig tillbaka till de egna lägenheterna eftersom dörrarna inte särskiljer sig från varandra. Det talar för att de viktigaste aspekterna för att stödja en dement person att orientera sig och hitta självständigt på en avdelning, är visuell transparens och tydliga, distinkta landmärken. Gestaltningsförslaget stödjer på grund av detta wayfinding strategin aming. Det innehåller därför ett färgkodningssystem, som särskiljer de boendes dörrar. Färgkodningssystemet kompletteras också med ytterligare landmärken som kan stödja orientering från beslutspunkt till beslutspunkt, när dörrarna inte är direkt synliga. Dessutom ingår, i gestaltningsförslaget, ett koncept som kan hjälpa till att stimulera till mindre vandringsbeteende.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Friman, Evelina. "Äldre vuxnas användarupplevelse från WAI-AGE riktlinjer för navigation." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20561.

Full text

Abstract:

Äldre vuxna tillhör en målgrupp som har en bred inomgruppsvariation som framställs från en negativ stereotyp; en målgrupp i behov av hjälp. Samhället har förutfattade meningar att äldre vuxna är “resistenta” till teknologi med anledning av deras åldersrelaterade funktionsvariationer inom kognition och motorik. Detta resulterar till att de exkluderas från framtagning av ny teknologi. Att sträva efter tillgänglig design blir mer vanligt samtidigt som praktiker anser att tillgänglig design bidrar till tråkig och ointressant design, samt en begränsning i deras kreativitet. EU införde ett webbtillgänglighetsdirektiv som följer World Wide Web Consortium (W3C) etablerade designriktlinjer för tillgänglighet, mer känt som WCAG. Web Accessibility Initiative “WAI” plockade ut riktlinjer från WCAG som bidrar till bättre webbdesign för äldre; WAI-AGE. Fyra designriktlinjer för navigation valdes ut från WAI-AGE för att implementeras inom en prototyp som ska testas på äldre vuxna i ett användarupplevelsetest på distans med anledning av COVID-19. Inför testet sattes fem användarupplevelse- och användbarhetsmål för att bedöma upplevelsen från WAI-AGE riktlinjer. För studien rekryterades fyra testdeltagare i åldrarna 60-65 år. Deltagarna fick genomföra två scenarier och besvara tre enkäter. Studien tillämpade metodtriangulering för att stärka upp datainsamlingen med hjälp av tänka högt-metoden och observation. Data insamlad från testet genomgick en deduktiv analys som granskades från ett holistiskt perspektiv. Resultatet påvisade att WAI-AGE riktlinjer för navigation främjar en positiv användarupplevelse med majoriteten av satta mål uppnådda. Då rekryterade deltagare var snarlika varandra inom behov och vanor finns det fortfarande utrymme att testa på äldre vuxna från 65 år och uppåt. Detta examensarbete strävar efter att uppmärksamma äldre vuxnas behov att inkluderas vid framtagning av ny teknik.
Older adults belong to a target group that has a broad intra-group variation that is presented from a negative stereotype; a target group in need of help. Society has preconceived notions that older adults are "resistant" to technology due to their age-related declines in cognition and motor skills. This results in them being excluded from the development of new technology. Striving for accessible design is becoming more common at the same time as practitioners believe that accessibility contributes to boring and uninteresting design, as well as a limitation in their creativity. The EU introduced a Web Accessibility Directive that follows the World Wide Web Consortium (W3C) established design guidelines for accessibility, better known as WCAG. Web Accessibility Initiative “WAI” picked out guidelines from WCAG that are said to contribute to better design for older adults; WAI-AGE. Four design guidelines for navigation were selected from WAI-AGE to be implemented within a prototype to be tested on older adults in a remote user experience test due to COVID-19. Prior to the test, five user experience goals were set to be able to assess whether WAI-AGE guidelines work. For the study, four test participants aged 60-65 years were recruited. The participants had to complete two scenarios and answer three questionnaires. The study applied method triangulation to enhance data collection using the think aloud-method and observation. Data collected from the test underwent a deductive analysis that was examined from a holistic perspective. The results showed that WAI-AGE guidelines for navigation promote a positive user experience with a majority of goals achieved. As the participants had similar needs, there is still room to test on older adults aged 65 and up. This thesis strives to draw attention to the need for older adults to be included in the development of new technology.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Bajramovic, Jasmina. "Användbarhet och yngre pensionärer - en kooperativ utvärdering av avdelningen Hälso- och sjukvård på Östergötlands läns landstings webbplats." Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-4597.

Full text

Abstract:

Äldre utgör en befolkningsgrupp som ökar till antalet för varje dag som går och de kommer även i en allt större utsträckning i kontakt med olika typer av tekniska lösningar. Teknologin införlivas i allt fler delar av våra liv och förändrar inte bara hur människan utför sina arbetsuppgifter och kommunicerar, utan även hur hälso- och sjukvård levereras. I studien har det även framkommit att de äldre införskaffar datorer och Internet enbart för att de ska kunna söka information om hälso- och sjukvård. Dessvärre är det inte alltid som denna användargrupp kan ta del av informationen, till följd av att många av de webbplatser som tillhandahåller information om hälso- och sjukvårdsfrågor inte är användbara. Därför har det blivit allt viktigare att förstå hur användargränssnittet hos dessa tekniska lösningar ska utformas på bästa sätt, så att även de äldre finner lösningarna användbara.

Utifrån denna bakgrund har ett syfte för denna uppsats utkristalliserats. Det är att ta reda på hur användargruppen yngre pensionärer uppfattar användbarheten hos Östergötlands läns landstings webbaserade avdelning benämnd ”Hälso- och sjukvård”, samt vad som bör vara kännetecknande för en webbplats för att användargruppen yngre pensionärer ska uppfatta den som användbar.

För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kooperativ utvärdering av avdelningen ”Hälso- och sjukvård”, där respondenterna som deltog i denna utvärdering även intervjuades. Det insamlade materialet har analyserats utifrån de definitioner av användbarhet och riktlinjer för användbar gränssnittsdesign, som återfinns presenterade i den teoretiska referensramen, och utifrån det har ett antal slutsatser dragits. En av slutsatserna är att de egenskaper som respondenterna framfört som kännetecknande för en användbar webbplats är i linje med de tio riktlinjerna för användbar gränssnittsdesign som Nielsen (1993) framför. Resultatet av genomförd kooperativ utvärdering har även visat att en del av respondenterna har upplevt användbarhetsproblem i sin interaktion med avdelningen ”Hälso- och sjukvård”.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Ellgren, Max. "Hur äldre påverkas av digitala utbildningsinsatser : En undersökning gällande hur digitalt utanförskap kan motverkas sett ur ett långsiktigt perspektiv." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-17310.

Full text

Abstract:

Dagens digitala samhälle håller på att utvecklas i en oerhört snabb takt, vilket inte alltid gör det lätt för personer att anpassa sig till förändringarna. Speciellt inte om man som individ redan tillhör socialt utsatta grupper, vilket är fallet för många av den äldre generationen. Dessa grupper hamnar enkelt i digitala utanförskap, där de inte har samma möjligheter till att använda sig av samhällets digitaliserade tjänster på samma sätt som resten av befolkningen. Denna fallstudie har då till syfte att försöka mäta effektiviteten av ett specifikt utbildningstillfälle som genomfördes i Torsby kommun. Målet med detta utbildningstillfälle var att utbilda dess äldre deltagare om digital användning och med hjälp av en mer praktiskt inlärning förhoppningsvis även motverka deras digitala utanförskap. Hur effektiv var denna insats sett ur ett kortsiktigt kontra långsiktigt perspektiv? För att ta reda på detta genomfördes det kvalitativa telefonintervjuer med ett antal tidigare deltagare. Denna återkoppling genomfördes ungefär två och en halv månader efter utbildningstillfället för att se hur väl de tidigare deltagarna hade kommit ihåg sin utbildning. Resultatet och analyseringen av intervjuerna visar på att de flesta deltagare inte hade förändrat sina vanor särskilt mycket efter utbildningstillfället. Orsaken bakom detta verkar huvudsakligen vara fortsatt osäkerhet gällande ämnet, där flera av deltagarna svarade med att de inte kunde komma ihåg vad som hade lärts ut under utbildningstillfället. Även om i stort sett alla uppringda svarade med att de tyckte om tillfället verkar det som att det heller inte var tillräckligt för att effektivt motverka deltagarnas digitala utanförskap, vilket skulle kunna vara en potentiell förbättringspunkt för uppkommande insatser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Olson, Kevin. "Framtidssäkra produktionen : Implementera ny teknik i äldre styrutrustning." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för elektronikkonstruktion, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42585.

Full text

Abstract:

Målsättningen med rapporten är att bestämma på vilket sätt det går att hantera problem med gamla komponenter som går sönder på produktionslinjen som behöver ersättas med modernare utrustning. Att analysera valet till metod och val av passande ersättande komponenter, då valet kan vara kritisk för anläggningens funktion. Att jämföra de kommunikationsgränssnitt som används i arbetet i from av överföringshastigheter, distanser och funktion. Arbetet går igenom kommunikationsgränssnitt som PROFINET, RS-232, HART, Siemens protokollet RK 512 och proceduren 3964R. Hur signalöverföring med Current Loop fungerar. Arbetet visar hur det är möjligt att återfinna gamla data från produkter som installerats decennier tidigare genom litteraturstudie och mångsidig testning. Beroende på vilken situationen är i industrin och planer för framtida maskinuppgraderingar kan lösningsmetoden variera för att framtidssäkra produktionen med ny teknik eller med nya komponenter. Resultatet av arbetet gav åter igen en fungerande produktionslinje. Kommunikationsgränssnitt som PROFINET är superiör med snabb överföringshastighet, långt kabelavstånd och skydd mot EMC. Vilket gör den till ett framtidssäkert gränssnitt. Till skillnad från äldre gränsnitt som den väletablerade RS232 som har långsam dataöverföring, korta kabelavstånd och är känslig för EMC. HART är ett flexibelt kommunikationsgränssnitt som använder Current Loop för signalöverföring. Eftersom gränssnittet använder ström möjliggör det mycket långa kabelavstånd och skydd mot EMC, men långsam datahastighet.
The aim of the report is to determine how to deal with problems with old components that break on the production line that need to be replaced with modern equipment. To analyse the choice of method and choice of suitable replacement components, as the choice can be critical for the plant's function. To compare the communication interfaces used in the work in the form of transmission speeds, distances, and function. The work goes through communication interface such as PROFINET, RS-232, HART, the Siemens protocol RK 512 and the procedure 3964R. How signal transmission with Current Loop works. The work shows how it is possible to find old data from products that were installed decades earlier through literature study and versatile testing. Depending on the situation in the industry and plans for future machine upgrades, the solution method can vary, as you want to secure the future of production with new technology or with new components. The result of the work once again gave a functioning production line. Communication interfaces such as PROFINET are superior with fast transmission speeds, long cable distances and protection against EMC. Which makes it a future-proof interface. Unlike older interfaces such as the well-established RS232 which has slow data transfer, short cable distances and is sensitive to EMC. HART is a flexible communication interface that uses the Current Loop for signal transmission. Because the interface uses current, it provides very long cable distances and protection against EMC, but slow data speeds.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Johansson, Carina, and Helena Vårhall. "ACTION ett IKT-baserat stöd i vård och omsorg : Personalens erfarenheter av att stödja äldre och deras anhöriga via ACTION-tjänsten." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20274.

Full text

Abstract:

Eftersom andelen äldre som är i behov av vård- och omsorg ökar i samhället kommer även anhörigvårdare att öka och i många fall kan det innebära en tung börda, isolering och ensamhet. ACTION-tjänsten är en form av IKT-baserat anhörigstöd som kan vara ett komplement till andra former av stöd till anhöriga. Med IKT menas Informations och Kommunikations Teknologi. Tidigare forskning om vård- och omsorgspersonalens upplevelser och erfarenheter av att arbeta med ACTION-tjänsten är knapphändig. Syftet med studien var att beskriva vård- och omsorgspersonalens erfarenheter av att stödja äldre och anhöriga som vårdar sina äldre närstående i hemmet, via ACTION-tjänsten. Tio kvalitativa intervjuer genomfördes med vård- och omsorgspersonal som arbetar med ACTION-tjänsten. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att ACTION-personalen upplever det positivt att stödja anhörigvårdare och deras närstående via ACTION-tjänsten. ACTION-personalen tycker att ACTION-programmen är ett bra hjälpmedel för att ge de anhöriga kunskaper och självförtroende och på så vis kunna stärkas i sin roll som anhörigvårdare. Genom kontakt via bildtelefoni skapas en djupare relation mellan personal och anhörigvårdare eftersom att de har möjlighet att pratas vid oftare och de ser varandra vid samtalet. Genom detta upplever personalen att de på ett bra sätt kan ge den individuella vård och stöd som anhörigvårdarna är i behov av. Personalen upplever det också positivt att kunna hjälpa anhörigvårdare att bryta sin isolering genom att skapa sociala kontaktnät mellan ACTION-användarna. I studien framkommer det också att flera av personalen saknar stöd och handledning från kommunledningen. I diskussionen diskuteras resultatens huvudfynd med stöd av tidigare forskning.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Tapani, Jenny, and Milada Rikardson. "Att anteckna minnen : Digitalt berättande för äldre användare." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22012.

Full text

Abstract:

I takt med att världens befolkning åldras ökar också gruppen av äldre användare. För denna användargrupp är ensamhet ett samhälleligt problem som riskerar att förvärras i och med ökande digitalisering. Ensamhet har identifierats som en orsak till flera psykiska och fysiska hälsoproblem. Åtgärder för att minska ensamhet bör fokusera på att stärka användares redan existerande sociala kopplingar; ett sätt att stärka den sociala sammankopplingen för äldre användare är genom hågkomst och berättande i ett intergenerationellt perspektiv. Denna studie undersöker just hur ett digitalt verktyg skulle kunna utformas i syfte att stimulera äldre till intergenerationellt berättande. För detta ändamål skapades en prototyp (“Minnesvandring”) av en möjlig mobilapplikation för intergenerationellt berättande. Denna prototyp undersöktes sedan med hjälp av fyra respondenter (74 - 92 år) i en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades sedan med den Stegvis-deduktiva induktiva metoden. Undersökningens viktigaste slutsatser är: minnesberättande är en process; triggers bör utformas med tanke på både de yngre och de äldre; trygghet och kontroll är viktiga; att få respons är motiverande för de äldre. Dessa slutsatser kan tjäna som hjälpmedel för en designer vid design av en tjänst avsedd att stödja äldre i deras minnesberättande.
The world's population is ageing and the number of elderly technology users increases. For this user group loneliness has become a public health concern which is likely to continue growing along with the rising digitalisation. Worsened mental and physical health in elderly users has also been attributed to loneliness. Measures aiming to reduce loneliness should focus on strengthening users’ existing social bonds; one way to achieve this is through intergenerational storytelling and reminiscing. This paper evaluates how a digital artefact could be designed for intergenerational storytelling, with a focus on the elderly users’ engagement. To fulfil this research objective, we created a prototype of a mobile application for intergenerational storytelling. The prototype was tested together with four elderly (74 – 92 years) users in a qualitative study of semi-structured interviews. The stepwise deductive-inductive approach was used to analyse the empirical data. The most important findings of this study indicate that: storytelling of memories is a process; triggers should be designed together with both the elderly users and their audience; security and control are important; receiving an answer is motivating to the elderly users. These conclusions can be used as a guide for design of digital services that aim to support elderly users in their intergenerational storytelling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Olsson, Emma, and Stina Olofsson. ""När det inte fungerar så stänger jag av" : - En kvalitativ studie om äldre människors upplevelse av den digitala tekniken." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104811.

Full text

Abstract:

Digitaliseringen har blivit en del av vardagen där nästan alla samhällstjänster idag har digitaliserats. Sociala medier, appar och digitala tjänster är idag något som hör till normen. Att hamna i ett digitalt utanförskap kan ha långvariga konsekvenser och är en risk som de äldre i samhället är speciellt utsatta för, då forskning visar att det är många äldre som inte använder sig av digitala teknologier i samma utsträckning. Denna studies syfte är att ta reda på hur denna digitalisering har påverkat de äldre i det svenska samhället, genom att undersöka hur äldre människor upplever tekniken idag för att sedan också undersöka på vilket sätt digitala teknologier skulle kunna utformas för att fler äldre ska kunna ta del av dem. Studien har gjort med en inledande litteraturstudie utifrån tidigare forskning och begreppen användarupplevelse, användbarhet och universell design. Därefter har intervjuer utförts som en kvalitativ datainsamling. Resultatet visar på att många äldre ser svårigheter gällande sitt digitala användande, de känner en osäkerhet och rädsla kring att göra fel och har ibland svårt att förstå hur saker ska göras och har svårt att tolka informationen som ges. De äldre önskar ett enkelt språk och gärna att det är på svenska. Instruktioner som förklarar förkortningar och att inte för mycket information visas på en gång är några av de saker som de äldre upplever skulle kunna underlätta deras användning. Detta visar på att det finns mer att göra för att alla i befolkningen ska känna sig inkluderade i digitaliseringen och att designa med användaren i fokus är ett steg på vägen
Digitalization has become part of everyday life where almost all community services today have been digitalized. Social media, applications and digital services is something that belongs to the norm. Ending up in digital exclusion can have long-term consequences and is a risk that the elderly in society is particularly exposed to as research shows that many elderly people do not use digital technologies to the same extent. The purpose of this study is to find out how this digitalization has affected the elderly people in society in Sweden, by investigating how elderly people experience technologies today and then also to examine in what way that digital technologies could be designed so that more elderly people can take part in them. The study was done with an initial literature study based on previous research and the concepts of user experience, usability, and universal design. Thereafter, interviews were conducted as a qualitative data collection method. The results show that many older people see difficulties regarding their digital use, they feel an insecurity and fear of making mistakes and sometimes have difficulty understanding how things should be done and have difficulty interpreting the information provided. The elderly wants a simple language and preferably in Swedish. Instructions that explain abbreviations and that not too much information is displayed at once are some of the things that the elderly feel could facilitate their use. This shows that there is more to be done to make everyone in the population feel included within the digitalization and that designing with the user in focus is a step in the right direction.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Gilchrist, Oliver, and Emil Larsson. "Energisimulering Av Äldre Flerbostadshus : En simulering av förbättringspotential i äldrefastigheter med hjälp av solceller, värmepumpar och tilläggsisolering." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för byggd miljö och energiteknik (BET), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65846.

Full text

Abstract:

I detta examenarbete har olika energieffektiviseringsåtgärder jämförts på två flerbostadshus i Ljungby kommun vars namn är Halfdan och Arngrim. I det första alternativet modulerades de befintliga byggnaderna för att kunna se dess totala energianvändning. Det andra alternativet består av att tilläggsisolera vindsvåningen samt byte av fönster och dörrar. Dessa åtgärder bidrar med en besparing på ca. 90 000 kWh/år Halfdan samt 55 000 kWh/år Arngrim. I det tredje alternativet installeras en frånluftsvärmepump samt en solcellsanläggning i vardera byggnad. Detta resulterar i en energibesparing på ca. 127 000 kWh/år i Halfdan samt 101 000 kWh/år i Arngrim. Fastigheterna har simulerats i Energiberäkningar och VIP+ Energy, där resultatet påvisar att frånluftsvärmepumpen bidrar med den största energibesparingen i förhållande till det andra alternativet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Lindström, Victoria, and Elenora Lingman. "Dokumentation inom äldreomsorgen : En jämförande studie." Thesis, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-720.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med arbetet har varit att göra en undersökning om hur den dagliga dokumentationen genomförs inom äldreomsorgen i två olika kommuner. Avgränsningen vi valt är ett boende/avdelning per kommun. Vi trodde när vi påbörjade vår undersökning att det ena boendet skulle visa sig vara överlägset det andra vad gällde dokumentation. Tittat närmare har vi gjort på olika riktlinjer och arbetssätt de använder sig av i de olika kommunerna, hur rutinerna fungerar kring utförande av dokumentationen samt att senare ta del av densamme. I undersökningen ingick även att ta reda på om personal och chefer har samma syn på dokumentation, om de anser det vara svårt eller lätt att skilja på SoL- (Socialtjänstlager) och HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) dokumentationen samt vilka för- och nackdelar de kan se med att använda sig av dokumentation som arbetssätt. Huruvida för- eller nackdelarna får konsekvenser för de boende och den omsorg de går.

De intervjuer samt den enkätundersökning vi gjort har visat oss att de två boenden vi undersökt var mer nära varandra i rutiner och arbetssätt runt dokumentation än vi trodde när vi påbörjade undersökningen. Personalen såväl som de två enhetscheferna hade väldigt likartade upplevelser och tankar runt för- och nackdelar med dokumentation. De lagar som verksamhetens dokumentation grundar sig på är bland annat SoL, HSL och Sekretesslagen. När det handlar om dokumentation är det viktigt att kommunikationen är tillfredställande personalen emellan. För att åstadkomma detta är det elementärt att begreppen information, meddelande och förståelse fungerar tillsammans och bildar en enhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Samuel, Seliger. "Farliga metaller från reningsverk : En jämförelse av kunskapsläge mellan yngre och äldre vad gäller metallerna bly, arsenik, kadmium och antimon." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36091.

Full text

Abstract:

Miljöproblem kan ses som ett växande problem. Studien visar hur stor kunskapen är hos gemene man angående särskilda miljöproblem och dess risker. I denna studie tas problemet upp angående miljö- och hälsofarliga metaller som ansamlas i slammet hos svenska reningsverk. Metallerna kan ge allvarliga hälsoeffekter på människan och förekommer i en rad kända vardagliga produkter. Studien grundar sig i en enkätstudie med 200 deltagande respondenter och syftet är att mäta deras kunskapsläge. Respondenterna är indelade i en yngre och en äldre åldersgrupp. Skillnader och likheter har analyserats mellan de yngre och de äldre. Studien tar upp miljö- och hälsokonsekvenser för respektive metall samt dess förekomst i olika varor och produkter. Det allmänna kunskapsläget om miljöproblem och dess risker tas upp, samt om metaller kan renas i svenska reningsverk eller inte. En annan del av studien behandlar gemene mans tillförlitlighet till olika aktörer som har förmågan att sprida information om miljöproblem och dess risker. Respondenterna får även svara på vilka vägar av informationsspridning de själva föredrar.Enkätundersökningen är indelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen har kommit fram till att den äldre åldersgruppen visar sig ha högre kunskapsnivå än den yngre åldersgruppen vad gäller de fyra olika metallerna rent allmänt. De har även större kunskap vad gäller metallernas hälsoeffekter och förekomst i varor och produkter. Den yngre åldersgruppen har dock bättre kunskap om miljöproblem och dess risker i allmänhet samt om metaller kan renas i reningsverk eller inte. I den kvalitativa delen undersöker vilka spridningsmetoder respondenterna föredrar samt vilka aktörer de känner störst tillförlitlighet till. Respondenterna föredrar att kunskap bör förmedlas genom bland annat skolväsendet och media. Tillförlitliga aktörer anses inom informationsspridning vara myndigheter, forskare och organisationer.
Environmental problems can be seen as a growing problem. The studie will show how big the knowledge of ordinary people in specific environmental problems and risks are. In this study the issues concerning environmental and health hazardous metals that accumulate in the sludge at the Swedish treatment plants are analysed. The metals may have serious health effects on humans and appear in a series known everyday products. The study is based on a survey with 200 participating respondents and the purpose is to measure their knowledge. The respondents are divided into a younger and an older age group. Similarities and differences have been analysed between the younger and the older ones. The study addresses the environmental and health impacts of each metal, and its incidence in different goods and products. The general state of knowledge about the environmental problems and risks will be addressed, as well as if metals can be purified in Swedish sewage or not. Another part of the study deals with the common man's reliability to the different actors who have the ability to disseminate information about environmental problems and risks. The respondents have also answer what routes of dissemination of information they prefer.The survey is divided into a quantitative and a qualitative part. The quantitative part has come to the conclusion that the older age group have a higher level of knowledge than the younger age group in terms of the four metals in general. They also have greater knowledge regarding the metals health effects and occurrence of goods and products. The younger age group has a better understanding of environmental problems and risks in general and about if metals can be purified in wastewater treatment or not. In the qualitative part the study examines the methods of dissemination respondents prefer and which actor they feel the greatest reliability to. Respondents prefer that knowledge should be conveyed by including the school system and the media. Reliable traders considered in the dissemination of information to be authorities, researchers and organizations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Lindman, Marie, and Veronika Ottosson. "Vårdkvalitet ur patientens perspektiv : betydelsen av information, bemötande och delaktighet för personer med kol." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2348.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. KOL räknas som en av de kroniska sjukdomar där en stor del av vården bör ske inom primärvården. Studier visar att KOL på grund av underdiagnostik leder till sämre hälsa och livskvalitet. Med en allt äldre befolkning kommer allt fler drabbas av kronisk sjukdom, vilket kräver att vården bygger på god kvalité. Hur patienter upplever vårdkvalité blir allt viktigare i dagens sjukvård, eftersom vården bör baseras på personcentrerad vård. Patienters normer, förväntningar, erfarenheter och vårdens struktur beskriver vad vårdkvalité egentligen innebär och är en länk i ett förbättringsarbete. Astma-KOL sjuksköterskan bedriver mottagningsarbete, som har till syfte att ge patientutbildning om KOL och inhalationsteknik, motiverande samtal om motion och rökstopp, bedöma nutritionsstatus och utföra spirometrier. Med hjälp av Astma-KOL sjuksköterskans patientutbildning och stöd ökar livskvalité för patienter med KOL. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med KOL skattar vårdkvalité vid besöket hos Astma-KOL sjuksköterskan i primärvården. Studiens metod är deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats som bygger på KUPP frågeformulär. Femtio två deltagare hade besvarat formuläret under hösten 2015. Åtgärdsindex användes för att beskriva hur deltagarna upplevde vårdkvalitén. Resultatet av studien visade att majoriteten av alla deltagare skattade att de fick vård av god kvalité. Ett flertal deltagare skattade att de fick bra information, bra bemötande och kände sig delaktiga, men att det spelade mindre roll för deltagarnas intresse. Män och kvinnor hade skattat frågor som rör egenvård, medkänsla och delaktighet olika. Slutsatsen visar att det finns flera områden där förbättringsarbete kan vara av betydelse för att äldre patienter med KOL ska kunna uppleva vårdkvalité. Nyckelord: Vårdkvalité, Astma-KOL sjuksköterska, KOL, primärvård, äldre.
ABSTRACT Chronic obstructive lung disease (COPD) is one of common causes in the world, which can lead to death. COPD is considered to be one of the chronic diseases where the major part of healthcare should be handled in the primary healthcare. Studies show that, when COPD is being underdiagnosed, it leads to poorer health and a decrease in quality of life for the patient. With an aging population, more people are affected by chronic illness which requires a healthcare system that provides good quality of care. How patients experience the quality of care will be of importance in the future, when their care should be person-centered. Patients standards, expectations, experiences and health care structure describes what the quality of care really means, and is a link in the development process. The asthma/COPD nurse has the role to conduct patient education, improve inhalations techniques, concentrate on their motivational interviewing regarding exercise as well as smoking cessation, assess their nutritional status, and to perform spirometry tests. Nurse's support and expertise creates the confidence and security for COPD patients and this increased knowledge aims to increase the quality of life for the patient. The aim of the study was to describe how people with COPD experience the quality of the care when visiting the asthma/COPD nurse in a primary care clinic. The studies method was a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach based on the KUPP questionnaire. Fifty-two participants answered the questionnaire in the autumn of 2015. KUPP's action indices were used to describe how the participants experienced care quality. The studies result found that the majority of participants estimated that they received care of good quality. Several participants estimated that they received good information, courteous care from the nurse and a feeling of involvement, but in reality it did not matter for the participant's interest. Men and women estimated the issues related to self-care, compassion and participation differently. Conclusion shows several areas where improvements can be important for elderly patients with COPD so they can be able to experience quality of care. Keywords: Quality of care, asthma/COPD nurse, COPD, primary care, elderly.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Filip, Tomas, and Kobets Kirill. "Internet of Things inom integrerad vård för äldre : En kvalitativ studie ur ett säkerhetsperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för informatik (IK), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98143.

Full text

Abstract:

I samma takt som den äldre populationen i de flesta länder fortsatt växer så ökar efterfrågan för äldrevård. Samtidigt har Internet of Things (IoT) snabbt blivit ett av det mest välkända och omtalade begreppet kring företag och teknologi. Ett tillämpningsområde som IoT idag riktar sig mot är hälso- och sjukvården. IoT förväntas inom detta område kunna förse äldre med integrerad vård som i framtiden kan minska sjukvård och kostnader. Teknologins alla fördelar har dock även medfört nackdelar i form av nya säkerhetsattacker och sårbarheter i hälso- och sjukvårdssystemen. Problemet med IoT teknologin är att den i dagsläget inte stöds av adekvata åtgärder för sekretess och säkerhet. Syftet med studien var att undersöka hur frågor kring säkerhet påverkar utvecklingen av IoT lösningar riktade mot integrerad vård för äldre. Via semi-strukturerade intervjuer med fem informanter med erfarenhet och kompetens inom området för integrerad vård för äldre, IoT och säkerhet kunde empirin för studien samlas in. Vidare analyserades det empiriska resultatet tillsammans med litteraturen vilket resulterade i att ett antal faktorer som påverkar utvecklingen av IoT lösningar riktade mot integrerad vård för äldre identifierades. Resultatet för studien visar att faktorerna tid, ekonomi och användarvänlighet påverkar aktörers val av att prioritera funktionalitet före säkerhet under utveckling. Aktörer tvingas istället göra ett antal avvägningar och arbeta på olika sätt för att implementera tillräcklig säkerhet i sina IoT lösningar. Vidare visar resultatet att bristen på tydliga riktlinjer och standarder är en faktor som påverkar aktörers förenlighet med lagar och regler som ställer hårda krav på säkerheten. Utöver detta visar resultatet att det är viktigt att definiera ägandefrågan under utvecklingsstadiet eftersom frågan i dagsläget är otydlig och diffus.
As the elderly population in most countries continues to grow, the demand for elderly care is increasing. At the same time, the Internet of Things (IoT) has quickly become one of the most well-known and widely spoken concept of business and technology. One area of use that IoT is currently addressing is healthcare. In this area, IoT is expected to be able to provide the elderly with integrated care that in the future can reduce healthcare and costs. All the advantages of IoT have also brought disadvantages in the form of new security attacks and vulnerabilities in the health care systems. The problem with the IoT technology is that it is not currently supported by adequate privacy and security measures. The purpose of the study was to investigate how security issues affect the development of IoT solutions aimed at integrated care for the elderly. Through semi-structured interviews with five informants with experience and competence in the field of integrated care for elderly, IoT and security, the empirical data for the study could be collected. Furthermore, the empirical result was analyzed together with the literature, and a number of factors were identified that have influence on the development of IoT solutions aimed at integrated care for the elderly. The results of the study show that the factors of time, economy and user friendliness affect the actors' choice of prioritizing functionality before security during development. Instead, actors are forced to make a number of tradeoffs and work in different ways to implement adequate security in their IoT solutions. Furthermore, the results show that the lack of clear guidelines and standards is a factor that influences actors' compliance with laws and regulations that impose strict safety requirements. In addition, the results show that it is important to define the ownership issue during the development stage, as the issue is currently unclear and diffuse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Thoi, Ming, and Amin Hana Mohammed. "Äldre och relationsskapande på Facebook : Hur äldre använder och förhåller sig till Facebook." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för informatik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-79089.

Full text

Abstract:

Abstract IT can facilitate communication among individuals and connect people across geographical distances. On the contrary, citizens of the society who do not use communication technologies to some extent might feel excluded from the information society. As elderly citizens are already in a vulnerable position for the digital divide, communication technology becomes an important tool for interacting with friends and family. The social situation of elderly, 60 years of age and older, is a topic of current interest since they are the fastest growing age group in the world today. Further, social interaction becomes more important among elderly since it has a positive effect on well- being. However, elderly are the least represented age group using social media, which gives a reason to speculate about what affects their outdistancing. To approach this issue we investigated in elderlys’ social background, what motivates them to use technology, attitudes toward technology and whether Facebook meets their social needs. The purpose of this study is to give a deeper understanding of what impact social media has on how elderly build relationships. We have approached this issue by using a qualitative study where we examined how nine elderly between the age of 65-79, in Umeå use Facebook to maintain or establish relations with their surroundings. Our findings suggest that it is most often family members who motivate elderly to join Facebook to enable social interaction online. Another factor that affects elderlys’ relationships is the fact that they feel insecure online, because of a lack of knowledge on the usage of Facebook features. Also, there is an awareness among elderly that social media is characterized by transparency, where information becomes more vulnerable for exploitation. Hence, elderly prefer not to share information on social media. Facebook is thereby mainly used as a complementary mean for maintaining and re-connecting relations with family and friends. Finally, our study suggests that social media also can conduce inclusion in society by serving as a link between working life and retirement.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Andersson, Albin, and Olle Arfvidsson. "Hantering av legacy-system vid migreringar till molnet : Kvalitativ intervjustudie angående utmaningar vid migreringarav äldre IT-system till molnlösningar inom svenska IT-sektorn." Thesis, Tekniska Högskolan, Jönköping University, JTH, Datateknik och informatik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-50194.

Full text

Abstract:

Studien undersöker fenomenet migrering av legacy-system till molnlösningar. Ettlegacy-system är ett föråldrat IT-system som fortfarande använder äldre typer av teknikäven då mer modern teknik finns tillgängligt. Dessa system används vanligtvistillsammans med äldre affärssystem samt inom lager och produktionsmiljöer. Utifrån tidigare forskning på området identifierades det en lucka i litteraturen hursvenska konsultbolag inom IT-sektorn hanterar och genomför migreringar av legacysystem till molnlösningar. Denna undersökning tillämpade en kvalitativ intervjustudiemed semistrukturerad intervjuform och en tematisk analys genomfördes. Litteratursamlades även in kring tidigare dokumenterade utmaningar och metoder för att skapagrundläggande förståelse inom ämnet. Studien ämnade kartlägga vilka utmaningar, metoder och hantering av utmaningar IT konsulter möter i deras arbete. Denna studie identifierar totalt tre tillvägagångssätt förmigreringar, först en förstudie, sedan två olika metodval, Rehost och Replace. Vidareframförs även totalt nio olika utmaningar samt vilka tekniska åtgärder konsulter utför ihanteringen av dessa. Studien bidrar även med att öka antalet studier mot näringslivetgenom att djupare undersöka svenska konsulters arbete med migrering av legacysystem.
This study investigates the phenomenon legacy-system migration to cloud solutions.Legacy-systems are described as an outdated IT-system which still uses older types oftechnology even though more modern technology is available. These systems areusually found in older ERP-systems, as well as in warehouses and productionenvironments. Based on previous research in the field, a gap was identified in the literature on howSwedish consulting companies in the IT-sector handle and implement migrations oflegacy-systems to cloud solutions. This study applied a qualitative interview study withsemi-structured interview form and a thematic analysis was conducted. Literature wasalso collected around previously documented challenges and methods for creating basicunderstanding of the subject. The study aims to identify challenges, methods, and the management of challenges IT consultants face in their work. The study presents a total of three different methods,first a feasibility study on migration, then two different method choices, Rehost andReplace. Furthermore, a total of nine different challenges are presented, as well as whattechnical measures consultants perform in handling them. The study also contributes toincreasing the number of studies towards the industry by examining in more dept thework of Swedish consultants on the migration of legacy-systems.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Langland, Elsa. "De äldres situation i det digitala samhället : Bibliotekets verksamhet för digital delaktighet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225896.

Full text

Abstract:

This thesis deal with how seniors treat and view the digital world, what their information seeking process looks like and what they perceive as the major obstacles regarding the usage of IKT and the Internet. The experience of the seniors is put in relation to how Uppsala City Library is carrying out the task to increase digital participa-tion. This operation is part of the Digidel network which during the preceding year concluded their campaign Digidel2013 which aimed to render 500 000 new users digitally participant. Following the campaign Digidel published a report on how to further work to increase the digital participation derived from the experience gath-ered from Digidel2013. This report is discussed and put in relation to the proposed measures of Jan A.G.M. van Dijk on how to prevent the deepening of the digital divide.This is foremost done by examining the field from the theoretical perspective of van Dijk in which the indi-vidual resources determines the level of access to the digital world bestowed upon the user. Through interviews with seniors and library staff it was made aware that the major obstacle towards digital participation among seniors is the lack of motivation for access, ultimately described by the varying resources. The temporal, cultural and mental resources were the major hindrances towards using IKT and Internet. Social resources also enabled access to the digital world without the need for seniors to become users themselves. Friends and family were utilized as intermediaries when seniors needed to search for information or use services.The starting point towards increasing digital participation needs to be based on the individual requirements and refer to decrease the obstacles perceived by groups in using IKT and Internet. The relationships between society and individual, and the digital and the non-digital world need to be mutual for all parties to profit from using IKT and Internet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Gärdqvist, Ida, and Pernilla Olsson. ""Vi får ett digitalt utanförskap som vi på något vis måste hantera" : En kvalitativ undersökning om hur digitala stödverktyg kan bidra till att minska det digitala utanförskapet bland äldre." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för data- och systemvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41783.

Full text

Abstract:

Many older people find it difficult to start using new technology and difficult to get the help when they need it. Society is becoming increasingly digital, therefore there's a risk ending up digitally excluded. Use of digital technology can be difficult due to problematic factors such as insufficient prior knowledge, lacking motivation, insecurity, and the complexity. In order for these factors to be managed, there needs to be support available. Prior research shows that older people have preferences for social support, but when this support is not available appropriate replacement tools need to be available to facilitate the use of digital technology. The purpose of the study was to help reduce digital exclusion among the elderly by studying how different digital support tools can be used to deal with problem factors when using digital technology. A qualitative study was conducted, based on a theory model that highlights four problem factors. Three different digital support tools in an auditory, visual and written format were evaluated. Opinions on the digital support tools as well as the various problem factors were collected from an IT educator and from the elderly at the age of 65 or over through two sub-studies consisting of interviews and thinking aloud tests. The results showed that the factors that were most difficult to counter with the digital support tools were the complexity and insufficient prior knowledge, while the factors lacking motivation and insecurity could be managed with the digital support tools. The results also showed that users of digital support tools should be able to choose whether the support is to be used in an auditory, visual or written format. The written instructions could combat the most problem factors. The visual instructions was the support tool that was most difficult to use because it required some prior digital knowledge. If basic digital knowledge is absent, none of the support tools could be used in an optimal way. Reducing digital exclusion solely with the help of digital support tools is thus difficult because those who are most excluded and have the greatest need for support don't possess the basic knowledge to use the tools.
Många äldre anser att det är svårt att börja använda ny teknik och svårt att få hjälp när de behöver det. I ett samhälle som digitaliseras allt mer riskerar de därför att hamna i ett digitalt utanförskap. Svårigheterna gällande användandet av digital teknik kan bero på olika problemfaktorer som bristande motivation, otrygghet, komplexitet och otillräckliga förkunskaper. För att dessa faktorer ska kunna hanteras behöver de äldre ha tillgång till stöd. Tidigare forskning visar att äldre föredrar sociala stödformer, men om det sociala stödet inte kan erhållas behöver lämpliga ersättande stödverktyg finnas tillgängliga som kan underlätta användandet av digital teknik. Syftet med denna studie var att bidra till att minska det digitala utanförskapet bland äldre genom att studera hur olika digitala stödverktyg kan användas för att hantera problemfaktorer för digital teknik. En kvalitativ studie, som utgick från en teorimodell baserad på de fyra problemfaktorerna, genomfördes. Tre olika digitala stödverktyg, i form av skriftliga, auditiva och visuella instruktioner, utvärderades. Åsikter kring de digitala stödverktygen samt de olika problemfaktorerna samlades in från en IT-pedagog och från personer som var 65 år eller äldre genom två delstudier bestående av intervjuer och tänka högt-test. Resultatet visade att faktorerna bristande motivation och otrygghet kunde hanteras med digitala stödverktyg medan faktorerna komplexitet och otillräckliga förkunskaper var svårare att hantera. Resultatet visade också att användaren av digitala stödverktyg bör få välja om stödet ska nyttjas i ett auditivt, visuellt eller skriftligt format. De skriftliga instruktionerna var det stödverktyg som kunde hantera flest problemfaktorer medan de visuella instruktionerna var svårast att använda eftersom verktyget krävde digitala förkunskaper. När förkunskaperna var otillräckliga kunde inget av stödverktygen användas på ett optimalt sätt. Det är därmed svårt att minska det digitala utanförskapet enbart med hjälp av digitala stödverktyg, eftersom de som står längst utanför det digitala samhället och har störst behov av stöd, inte har de grundläggande kunskaperna för att använda verktygen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Sarbinowski, Pawel. "VTPin: Protecting Legacy Software from VTable Hijacking." Thesis, KTH, Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-190195.

Full text

Abstract:

VTable kapning har nyligen blivit befordrad till de facto-teknik för utnyttjar C ++ program, särskilt webbläsare. VTables kan vara manipuleras utan korrumperande minne, helt enkelt genom att utnyttja användning-after-free sårbarheter. Under de senaste Pwn2Own tävlingar alla större webbläsare brott med bedrifter baserade på användning-efter-free sårbarheter och VTable kapning. I detta dokument föreslår vi VTPin: ett system för att skydda mot VTable kapning, via användning-efter-fria sårbarheter, i stora C ++ binärer som kan inte kompileras eller omskrivet. Huvudtanken bakom VTPin är att stift alla frigjorda VTable pekare på en säker VTable under VTPin’s kontroll. Specifikt, för varje förekommande objekt avallokering, VTPin avallokerar allt utrymme tilldelas, men bevarar och uppdaterar VTable pekaren med adressen till den säkra VTable. Därför kan någon dereferenced dinglande pekaren bara anropa en metod som tillhandahålls av VTPin’s säker objekt. Därefter kallar alla virtuella metoden på grund av dinglande pekare är inte bara neutraliseras, men de kan vara inloggad spåras och lappat. Jämfört med andra lösningar som försvarar mot VTable kapning, VTPin uppvisar vissa egenskaper som gör den lämplig för praktisk och omedelbar användning i produktion programvara. Först, VTPin skyddar binärer, direkt och öppet, utan att det krävs källa sammanställning eller binär omskrivning. För det andra, VTPin inte är en allokerare ersättning, och därför är det inte stör den allokeringsstrategier och politik skyddade programmet; det ingriper i avallokeringen processen endast när ett virtuellt föremål som skall frigöras för bevara VTable pekaren. För det tredje, är VTPin snabbt; Mozilla Firefox, skyddas med VTPin, upplever en genomsnittlig overhead en 1% till 4,1 % när man kör populära riktmärken webbläsaren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Hardebro, Veronica, and Rebecka Edblad. "EXPLORING ELDERLY PATIENTS´ BEHAVIOR & NEEDS INSIDE DIGITAL HEALTHCARE PLATFORMS." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85388.

Full text

Abstract:

Den ökande och snabba utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik har skapat ett nytt ekosystem inom hälso- och sjukvårdssektorn bestående av digitala plattformar. Detta har gjort det möjligt för patienter att söka och ta emot vård på nya sätt som tidigare inte var möjligt. Att digitalisera patientresan har visat sig vara effektivt och underlättar självständigt boende och enkel åtkomst för uppföljningskonsultationer för de som lider av kroniska sjukdomar. Trots detta är många människor, särskilt äldre, underrepresenterade i användningen av digitala vårdplattformar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka äldre patienters beteende inom digitala vårdplattformar för att tillgodose behoven hos den större befolkningen och minimera den digitala klyftan. För att uppnå syftet formulerades följande forskningsfrågor: Vilka är skillnaderna i användningsbeteende mellan äldre och yngre primärvårdspatienter på digitala vårdplattformar? Vilka är de viktigaste förebyggande faktorerna som påverkar äldres användningsbeteende? Denna studie följde en mixad forskningsdesign. Vi använde SPSS för att utföra one-way ANOVA följt av ett Games-Howell post hoc-test för varje variabel som möjligtvis kunde förklara en skillnad i användningsbeteende mellan yngre och äldre primärvårdspatienter. För att svara på vår andra forskningsfråga genomförde vi 17 intervjuer med respondenter i åldern 60+ som tidigare använt en digital vårdplattform. Våra resultat visar att det finns en signifikant skillnad i användningsbeteende mellan äldre och yngre primärvårdspatienter. Den äldre generationen spenderar mer tid under anamnes, onboarding och i väntekö, där de i åldern 75+ sticker ut mest på alla uppmätta variabler. Den äldre generationen tenderade också att betygsätta tjänsten något lägre, uppskatta deras hälsa högre och bli tilldelad färre antal sjukvårdsexperter i processen jämfört med den yngre generationen. De viktigaste förebyggande faktorerna som påverkar äldres användningsbeteende är den upplevda användbarheten, upplevda användarvänligheten, deras digitala mognad, förtroende, och attityd till digital vård. Denna studie bidrar till den glesa litteraturen inom digitala vårdplattformar och äldres beteende efter adoption av informations- och kommunikationsteknik. Vi tillhandahöll ny kunskap om äldres användning av digitala vårdplattformar i jämförelse till den yngre generationen och lade till en förklaring angående vilka faktorer som påverkar användningsbeteendet hos den äldre generationen. Dessutom stärker vi nuvarande teori genom att betona vikten av att undersöka de påverkande faktorerna snarare än kronologisk ålder. Våra praktiska bidrag riktar sig till både plattformsägare och vårdpersonal med syftet att ge vägledning i hur dessa två aktörer ska agera för att öka användningen bland den äldre generationen, där utformning av plattformen och information är särskilt viktigt att ta hänsyn till.
The rise and rapid development of information communication technologies have created a new ecosystem in the healthcare sector consisting of digital platforms. This has enabled patients to access, seek, and receive care in new ways which was not previously possible. Digitizing the patient journey is proven to be effective while facilitating independent living and easy access for follow-up consultations for those who live in rural areas and are suffering from chronic diseases. Yet, many people, especially elderly, are underrepresented in the usage of digital healthcare platforms. The purpose of this master thesis is to investigate elderly patients’ behavior inside the digital healthcare platforms to accommodate the needs of the greater population and minimize the digital divide. To achieve the purpose, the following research questions were formulated: What are the differences in usage behavior between elderly and younger primary care patients in digital healthcare platforms? Which are the key antecedent factors that influence the usage behavior of the elderly? This study followed a mixed method research design. We used SPSS to perform a one-way ANOVA followed by a Games-Howell post hoc test for each variable that possibly could explain a difference in usage behavior between younger and elderly primary care patients. To answer our second research question, we held 17 interviews with respondents in the age of 60+ that previously had used a digital healthcare platform. Our findings reveal that there is a significant difference in usage behavior between elderly and younger primary care patients. The elderly generation spend more time during anamnesis, onboarding, and in waiting lines, where those in the age 75+ stand out the most on all measured variables. The elderly generation also tended to rate the service slightly lower, estimate their health higher and get assigned to fewer healthcare professionals in comparison to the younger generation. The key antecedent factors that influence the usage behavior of elderly is the perceived usefulness, perceived ease of use, their digital maturity, trust, and attitudes towards digital healthcare. This study contributes to the sparsely literature within digital healthcare platforms and elderly’s behavior after adoption of ICTs. We provided new knowledge regarding elderly’s usage of digital healthcare platforms in contrast to the younger generation and added an explanation of factors that influence the usage behavior. In addition, we strengthen current theory by highlighting the importance of examining influencing factors rather than chronological age. Our practical contributions address both platform owners and healthcare professionals and aims to give direction in how these two actors should act to increase usage among the elderly generation, where design of the platform and information are especially essential to take into consideration.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Dedeic, Emina, and Angelina Sten. "Could IT be a matter of life or death? : - En studie om hur det digitala vårdmötet påverkar patienten och organisationen." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414727.

Full text

Abstract:

Studies show that individuals over 65 years are underrepresented by those who utilizes digital health meetings. Since this is a relatively new research area there is not much previous research on how individuals’ attitudes towards digital health meetings in Sweden differ depending on age, and why. By conducting one study group with six respondents aged between 25-30, semi structured interviews with five older respondents aged between 63-75, and one semi structured interview with a Usability Specialist at Kry, this study aims to investigate how the attitudes differs between younger and older individuals, and how these attitudes are managed by digital healthcare actors. The results show that the younger respondents had a more positive attitude towards digital health meetings, mostly because of previous experience of the service. The physical contact proved to be more important to the older respondents in relation to trust. The younger respondents also experienced a normalized view of digital health meetings. To make older individuals experience a more normalized view of digital health meetings, they need more knowledge about the service. As the study was done during the 2020 Covid-19 pandemic, the virus is assumed to affect this, and hurry the normalization process of these services.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Evermyr, Sanna, and Emelie Wassberg. "Äldres användande av Swish : användbarhet och behov." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14334.

Full text

Abstract:

Betalningsstjänsten Swish lanserades 2012 i Sverige då efterfrågan att betala med mobilen uppkom och applikationen har numera 6 miljoner användare. Däremot är procenten av användarna i åldern över 66 år väldigt låg i jämförelse till hur användandet ser ut i de lägre åldrarna. Samtidigt minskar kontanthanteringen och användning av kontanter över lag. Sverige kan komma att bli kontantfritt redan år 2023. Vilket kan medföra att olika demografiska grupper kommer att hamna utanför digitaliseringen, däribland äldre. Äldre har byggt ett förtroende för användning av kontanter och vanor under en längre tid, därför kan det bli svårt adoptera nya elektroniska lösningar. På grund av den låga användningen av äldre fokuserar denna studie på vilka brister som gör att de inte använder Swish i och med klyftan mellan teknikanvändning och ålder. Till studiens har det valts respondenter som är över 65 år då det är där som procentantalet sjunker i användandet av Swish. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod valts där olika intervjuformer har utförts under hösten 2017 och vinter 2018. Sex stycken respondenter har intervjuats, därefter har en tematisk analys utförts. I diskussionen framgår det att ingen av respondenterna använder Swish frekvent, utan ser det mer som en nödlösning. Samtliga respondenterna finner användandet av Swish som enkelt och har uppfattning om att Swish känns säkert då Sveriges banker står bakom skapandet, samt att en legitimering av BankID krävs. Sambandet mellan hög utbildning och tillgång till teknik togs upp till diskussion. Slutligen diskuterades det hur respondenterna hade kommit i kontakt med Swish. Resultatet av studien finner inte några svårigheter med användbarheten hos äldre, utan istället är det och säkerheten värderas högt. Den upplevda säkerheten för Swish är stor tack varje Sveriges banker och legitimering med BankID. Dock upplever respondenterna inga fördelar gentemot andra betalningsalternativ och användandet är inte stort. För att göra applikationen mer attraktiv för äldre bör därför Swish fokusera på att skapa ett behov som inte övriga betalningsmetoder kan uppfylla.
The payment service Swish was launched in Sweden 2012 when the demand to pay with the mobile came up and now the application got six million users. On the other hand, the percentage of users over the age of 65 is low compared to the younger ages. At the same time, cash management and the use of cash across the board will decrease. Sweden may be free of cash already in 2023. Which can lead to different demographic groups come outsides of the digitalization, including the elderly? Older people have built trust in the use of cash and habits for a long time, so it can be difficult to adopt new electronic solutions. Due to its low usage of older people, this study focuses on the shortcomings that make them not use Swish with the gap between technology use and age. The study has chosen to include respondents over 65 years old because it is after that the percentage drops in the use of Swish. In order to achieve the purpose of the study, qualitative method has been chosen in which different interviews were conducted in autumn 2017 and winter 2018. Six respondents have been interviewed, after which a thematic analysis has been conducted. In the discussion it appears that none of the respondents use Swish frequently, instead it looks like an emergency solution. All respondents finds Swish simple to use and have the idea that Swish feels safe when the banks in Sweden are behind the creation, and that BankID credentials are required. The link between high education and access to technology was discussed. Finally, it was discussed how respondents has come into contact with Swish. The result of the study does not find any difficulties with the utility of the elderly, but instead that the security is valued highly. The perceived security for Swish is big thanks to each of the bank in Sweden and the legitimation with BankID. However, respondents do no experience any advantages over other payment options and the use is not large. In order to make the application more attractive to older people, Swish should therefore focus on creating a need that other payment methods cannot meet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Johansson, Tim, and Jonas Johansson. "Bo i Byn : Utformning av seniorbostad." Thesis, Högskolan Dalarna, Byggteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-28127.

Full text

Abstract:

Vad händer när en äldre person vill sälja bostaden och flytta till något som är lättare skött? Finns det möjligheter för äldre människor att bo kvar på landsbygden i samma by som innan? Vilka möjligheter finns för äldre personer som vill flytta till en mindre bostad? Kan ett koncept tas fram just för detta uppdrag? Detta examensarbete behandlar problematiken kring hur äldre personer står inför en utmaning att komma till ett enklare boende som är mer anpassat för den äldre i funktions- ochunderhållssyfte. Examensarbetet bygger på ett pågående projekt som äger plats i Norr Amsberg, en liten by tre kilometer norr om Borlänge.Detta examensarbete bygger på en kvalitativ metod då inga beräkningar skall utföras. Faktaunderlag för denna studie kommer från intervjuer, forskningsartiklar och statistik.Sex intervjupersoner har intervjuats under detta arbete, två forskare som finns stationerade i Falun, tre äldre personer som har passerat sextiofem år och slutligen eldsjälen som startat igång projektet gällande seniorbostäder i Norr Amsberg. Detta ger en bred grund att stå på för att dra de slutsatser som har upprättats i rapporten.Ett koncepthus har att ritats fram under tidensgång där hänsyn har tagits till de intervjuades önskemål som utseende, funktionskrav och platsplacering. Huset uppfyller allatillgänglighetskrav som en modern bostad innehåller. Byggnaden som tas fram är ett koncept och inte den färdiga produkten.Viktiga slutsatser som har framkommit under denna studie är hur viktigt boendets utformning är och hur den påverkar äldre betydligt mer än vad man allmänt tror och att behovet kommer öka markant gällande anpassade boenden i framtiden. Vikten av boendets utformning och hur den påverkar äldre är några stora nyckelfaktorer som samtliga kommuner lär ta till sig när planering av en typ av ”mellan boende” för äldre ska tas fram.
What happens when an elderly person wants to sell the property and move on to somethingthat is easier to handle? Are there opportunities for older people to live in the same city asbefore? What opportunities are there for elderly people who want to move to a smallerresidence? Can a concept be drawn up just for this assignment?This degree project will address the problem of how elderly people face a challenge to get toa simpler accommodation that is more suited to the elderly for functional and maintenancepurposes. The thesis is based on an ongoing project that takes place in Norr Amsberg, a smalltown three kilometer north of Borlänge.In this degree project, a qualitative method will be used which means no calculations isneeded. Thus, facts will be gathered from interviews, research articles and statistics.Six people have been interviewed during this project. Those who have been interviewed aretwo scientists who are stationed in Falun, three older people who have passed sixty-five yearsof ages and finally the enthusiast who started whole project in Norr Amsberg. This provides abroad ground for the conclusions drawn in the report.A concept house has been drawn up during this time, taking account of the wishes of theinterviewees as appearance, functional requirements and location. The house has allaccessibility requirements that a modern home will have. The building that is produced is aconcept and not the finished product.Important conclusions that have been made during this study are how important the housingdesign is and how it affects the elderly significantly more than is generally believed and thatthe need will increase significantly in terms of custom housing in the future. The importanceof housing design and how it affects older people are some major key factors that allmunicipalities learn to address when planning a type of "senior housing" for elderly people.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Kandelid, Emma, and Matilda Stålberg. ""Man blir ju handikappad om man inte kan använda sig av internet." - En kvalitativ undersökning av äldres upplevelse av hinder med användningen av internet." Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-65671.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Niklasson, Elin. "Boken - ett redskap för ökad livskvalité. Om offentligt och ideellt stöd till äldres bokläsning." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101770.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Nielsen, Cecilia. "”Det är väl så att kommer man inte in i den digitala världen då är man offpist” : Seniorers tankar om digital teknik och dess inverkan på deras upplevda hälsa och delaktighet." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42304.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Digital teknik kan skapa möjligheter för ökad hälsa och välbefinnande för äldre men en betydande andel personer över 65 år deltar inte på lika villkor i det digitala samhället vilket kan få konsekvenser för deras hälsa och delaktighet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka seniorers tankar om digital teknik samt dess inverkan på deras upplevda hälsa och delaktighet. Metod: Tio seniorer mellan 67–90 år från olika geografiska områden i Sverige, med varierande erfarenheter av digital teknik deltog i semistrukturerade enskilda intervjuer med en induktiv ansats. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att anpassningen till och nyttjandet av digital teknik skilde sig mellan deltagarna och berodde på olika individuella och samhälleliga faktorer såsom attityder och förmågor, upplevt behov av tekniken, ekonomiska förutsättningar samt socialt stöd och digital support. Hos några deltagare förekom känslor av utanförskap och upplevda svårigheter att ta del av viss samhällsservice till exempel att använda eHälsotjänster, få information eller sköta bankärenden. Andra deltagare beskrev hur den digitala tekniken förenklade vardagen, bidrog till ökad hälsa, delaktighet i hälso- och sjukvården, social samvaro och fritidsaktiviteter. Slutsats: För att seniorer ska ges jämlika förutsättningar att åldras med bibehållen hälsa och delaktighet behöver de inkluderas i det digitala samhället. Därför krävs en fortsatt utveckling av strategier, metoder och teknik som ökar seniorers digitala kompetens och möter deras olika behov av digitala verktyg och tjänster i sin vardag.

Betyg i Ladok 210601.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Wittzell, Hanna, and Kajsa Andersson. "Äldre personers uppfattningar av att söka vård och hälsoinformation via internet : En kvantitativ enkätstudie i samarbete med SNAC-B." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-14375.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Äldre personer anses vara i åldrarna 65+ och ökar betydligt världen över. Tidigare studier visar att äldre personer har svårt att följa med i den tekniska utvecklingen samt har ett mindre intresse för tekniken. Kommunikation är den kontakt och det samspel som uppstår via språkliga signaler mellan människor och anses vara ett grundläggande mänskligt behov. IT inom vården är ett viktigt redskap för vårdpersonalen i deras arbete. E-hälsa innebär att ett digitalt verktyg används för att få information digitalt för att uppnå samt bibehålla hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva äldre personers uppfattningar av att söka vård och hälsoinformation via internet. Metod: En kvantitativ enkätstudie i samarbete med SNAC-B. 887 enkäter skickades ut varav användes 302 till studien. Deltagarna var i åldrarna 60 år och äldre. Analys har gjorts via korstabeller och Chi2-test. Resultat: Resultatet baseras på 302 enkätformulär. Det fanns inga större skillnader angående att söka vård och hälsorelaterad information via internet relaterat till kön. Istället fanns det skillnad relaterat till ålder. Det är flest äldre personer i åldrarna 60–67 och 68–75 som använder sig av internet och e-legitimation. Äldre personer i åldrarna 76–82 och 83+ tycker det är svårt att hänga med då den tekniska utvecklingen går för snabbt fram. Ca 16% av deltagarna har någon gång bokat tid till läkare eller tandläkare via internet. Ca 15 % av deltagarna har tagit del av sin patientjournal via internet. Internetanvändning minskar i stigande ålder. Slutsats: Studien visar att äldre personer behöver mer kunskap och information om vård via internet. Dagens moderna teknik ökar i samhället och det är viktigt att sjukvården bejakar äldre personers brist på kunskap inom området och vara mer till hjälp. Denna kunskap har betydelse för sjuksköterskans utveckling med kärnkompetensen informatik. Mer kunskap, information och hjälp hade gett äldre personer mer inflytande i sin egen vård och hälsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Mann, Filip. "Är det nödvändigt? Måste man kunna allt det här? : En studie om de faktorer som påverkar äldres digitala inkludering." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19759.

Full text

Abstract:

Digitalisering är ett ämne som är ständigt aktuellt och det verkar inte avta. För att kunna vara delaktig i samhället idag ställs höga krav på medborgare att klara av att använda internet och hantera digitala enheter. Men det är långt ifrån alla som har förmågan av att leva upp till de krav som ställs på dem, speciellt de äldsta i vårt samhälle. De hamnar i ett, vad man skulle kunna kalla, digitalt utanförskap. Syftet med denna studie är att försöka ta reda på vilka faktorer personer, som är äldre än 65 år, tror bidrar till äldres digitala inkludering. Tidigare forskning har kommit fram till att personer äldre än 65 år lider högre risk av att hamna just i ett digitalt utanförskap. Därför är det intressant att försöka ta reda på vilka faktorer personer som är 65 år och äldre tror antingen kan ligga till grund för eller öka äldres digitala inkludering.För att kunna ta reda på vilka faktorer personer äldre än 65 år tror bidrar till äldres digitala inkludering har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats. Sju intervjuer har genomförts med personer i åldrarna 65–84 år och personerna har haft varierande erfarenhet av att använda digitala enheter. Resultatet visar att flera respondenter känner sig digitalt exkluderade och att de inte känner sig som en del av den utveckling som sker i samhället. Flertalet respondenter använder till exempel inte mobilt bank-ID och att det är en viktig del för att kunna ta del av flertalet av de e-tjänster som erbjuds idag. Det har också framkommit att det saknas utbildningsmöjligheter för äldre att utveckla sin digitala kompetens. En följd av detta är att de, som inte har erfarenhet av att använda digitala enheter, oftare är beroende av att en nära anhörig har möjlighet att hjälpa dem för att klara av sin digitala vardag.
Digitalization is a topic that is constantly relevant and it does not seem to be declining. In order to be able to participate in society today, high demands are placed on citizens to be able to use the internet and manage digital devices. But it is far from everyone who has the ability to live up to the demands placed on them, especially the oldest in our society. They end up in what might be called digital exclusion.The purpose of this study is to try to find out what factors people, who are older than 65, believe contribute to the digital inclusion of the elderly. Previous research has concluded that people older than 65 years suffer a higher risk of ending up in digital exclusion. Therefore, it is interesting to try to find out what factors people who are 65 years and older believe can either be the basis for or increase the digital inclusion of the elderly.In order to find out which factors people over the age of 65 believe contribute to the digital inclusion of the elderly, a qualitative research strategy has been applied. Seven interviews were conducted with people aged 65–84 and the people had varying experience of using digital devices.The results show that several respondents feel digitally excluded and that they do not feel part of the development that is taking place in society. The majority of respondents use e.g. not mobile bank ID and that it is an important part of being able to take advantage of most of the e-services offered today. It has also emerged that there is a lack of educational opportunities for older people to develop their digital skills. A consequence of this is that those who do not have experience of using digital devices are more often dependent on a close relative having the opportunity to help them cope with their digital everyday life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Danielsson, Eva. ""Nytta vet jag inte om vi har, men vi har roligt i alla fall" : En studie av äldres IT-användning." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20722.

Full text

Abstract:

The aim of this Masters thesis is to examine the use of IT, that is the Internet and other applications of personal computers, among seniors 65+. It also deals with issues of access to IT for seniors in public libraries. The theoretical background of the study consists of Rogers "Diffusion of innovations", Hektors categories of information activities, and the Swedish IT-commissions categories of motives and prerequisites for the use of IT. The research questions focus on factors motivating the use of IT, the extent and the purposes of IT use, the consequences and the barriers that IT-users experience, and views on IT in public libraries and IT courses, respectively. Qualitative interviews were carried out with nine senior IT-users. The conclusions are that the encouragement of close relatives is a great incentive in becoming an IT-user, as are individual needs, and the urge to keep up with developments in todays society. The extent of IT use varies from person to person. The most popular applications are word-processing, e-mail, and searching the web for information on subjects of personal interest. Search engines are very little used. IT use brings both benefits and pleasure to the user, and transforms negative views of IT into more positive ones. Communication has become more diversified due to e-mail. The use of other media is only partly affected by the use of IT. Many types of barriers exist; the most essential ones are lack of IT knowledge and memory deficiencies. The seniors are positive to the introduction of IT in public libraries, but negative to using it regularly there. IT courses are often held at a pace that is too rapid for seniors and groups are often too large and diversified.
Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Sundberg, Daniel. "HANDSFREE-ENHET FÖR MOBIL TRYGGHETSTELEFON." Thesis, Örebro University, Örebro University, Department of Technology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-7411.

Full text

Abstract:

Cnior Mobile AB i Lindesberg utvecklar en mobil trygghetstelefon för äldre. Detta examensarbete går ut på att utforma en handsfree-enhet för denna. Handsfree-enheten ska integreras i larmknappen, som bärs av användaren runt handleden, och har kontakt med telefonen via blåtandsradio. I examensarbetet ingår att välja ut lämplig högtalare och mikrofon, hitta lösningar för smuts- och vattentålighet samt att lösa problem med ekon och bakgrundsstörningar.

En högtalare hittades som uppfyllde kraven för smuts- och vattentålighet samtidigt som den hade utmärkt frekvensgång för återgivning av tydligt tal. Vattenavrinning från högtalaren löstes genom att ett sinussvep sänds ut från högtalaren varje gång ett samtal ska kopplas upp. På så sätt pressar ljudtrycket ut vattnet från handledsknappens kavitet. Olika utformningar av ljudhålen i handledsknappens skal provades. Den bästa lösningen för vattenavrinningen var att använda sju stycken runda hål med 1,3 mm i diameter. En ljudtrycksmätning säkerställde att ljudtrycket inte blev lidande av denna utformning av ljudhålen.

Ekosläckning och bakgrundsstörningsundertryckning sköts av GSM-modulen i trygghetsmobilen. I ekosläckningens manual finns beskrivet hur ekosläckningens 24 parametrar kan justeras för att passa olika applikationer. Endast en mindre ändring av de rekommenderade parametervärdena behövdes för att ekosläckning och bakgrundsstörningsundertryckning skulle fungera tillfredställande.

Eftersom mikrofonernas datablad visade på så snarlika egenskaper överlämnades mikrofonvalet till företaget, då det kan vara klokt att låta priset avgöra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Äldre och information'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles