Academic literature on the topic 'Äldres erfarenheter'

Varför är det mer angeläget och accepterat att jobba tvärvetenskapligt med estetiska lärprocesser och naturvetenskapliga ämnen för yngre barns lärande i skolans tidigare år än med äldre elever? Tillsammans med forskakollegor har vi i våra studier visat hur våra sinnliga kroppsliga erfarenheter har betydelse för lärande för alla åldrar.

Äldreomsorgen har på senare år genomgått stora förändringar i riktning mot olika former av marknadslösningar. Kundvalssystemet är en sådan, som idealt sett antas öka både brukarinflytandet och kvaliteten i hemtjänsten. Artikeln utgår framförallt från äldre med hemtjänstinsatser och personalens erfarenheter av omsorg och arbete i en kommun som infört kundval.

Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska, beskriva och förstå äldre människors upplevelser och erfarenheter av välbefinnande utifrån intervjuer och berättelser, berättade på plats (insitu) vid särskilt boende för äldre (så kallat äldreboende). Intervjuer genomfördes med tjugo äldre personer inom boendeformen äldreboende, vilkas erfarenheter och berättelser ligger till grund för avhandlingens resultat. Studiedesignen är kvalitativ. Vid intervjuerna användes dels formen av vardagligt samtal (studie I) vilket analyserades enligt innehållsanalys, dels narrativ metod (studie II) vilken analyserades med hjälp av dialogisk performativ analys. Substantiellt bidrar avhandlingen till förståelse av hur äldremänniskor som bor på äldreboende upplever och beskriver sitt välbefinnande. Välbefinnandet beskrivs genom att ange olika kvalitativa värden. Det första värdet anger välbefinnandet som (i) att få behålla sin autonomi genom självbestämmande och deltagande i vardagslivets beslut, oavsett boende. Det andra värdet anger (ii) behovet av kontinuitet i den egna identiteten och det tredje värdet; (iii) att få vara individuell tillsammans med andra, dvs., att jag-känslan som identitetsupplevelse är viktig att hävda gentemot andra men att den känslan samtidigt är beroende av interaktion med andra. Denna identitetsupplevelse baseras på livsloppets individuella upplevelser av och i relationer med andra människor, där relationer med närstående är relationens innersta kärna. Vid äldreboendet är identitetsupplevelsen baserat på relationer till vårdarna. Välbefinnandet beskrivs som en totalupplevelse oavsett fysisk förmåga inom ramen för äldreboendet som ett hem och en vårdinstitution. Teoretiskt bidrar avhandlingen med kunskaper om det vårdvetenskapliga perspektivet på välbefinnande och då grundat i äldres upplevda och levda erfarenheter av välbefinnande, dels som upplevelse av autonomi, dels som upplevelse av kontinuitet inom identiteten. Välbefinnandet handlar då i sammanhanget ”äldreboende” om att vid äldreboendet få möjligheter till egenmakt och stöd för den egna jagkänslan. Begreppet välbefinnande som sådant, är direkt kopplat till sociala situationer och samtalsmöten med vårdare och den äldre. Välbefinnandet kan således ses som en dynamisk kategori. Avhandlingen ger därmed en bredare innebörd av välbefinnandet hos den äldre personen, än enbart upplevelser av hälsa. Avhandlingens teoretiska kunskapsbidrag till den vårdvetenskapliga omvårdnadsforskningen om äldres välbefinnande under den sista tiden i livet, bekräftar de sociala relationernas och interaktionernas betydelse. Studiens kunskapsbidrag namnges här som interaktionistisk vårdvetenskap vilken ger insikter i komplexiteten i de välbefinnandeupplevelser inom äldreboendet och som enligt de äldres beskrivningar framkom som producerade interaktivt och situerat (insitu). Praktiskt bidrar avhandlingen med kunskaper om hur äldres välbefinnande kan stödjas i vårdandet inom ramen för äldreboendet, både utifrån aspekten som ett hem och utifrån aspekten som en vårdinstitution. Stödet handlar då om att överföra avhandlingens teoretiska kunskapsbidrag till praktiskt vårdhandlande genom att stödja den äldres autonomi och kontinuitet i identiteten. Detta kan göras genom att den äldre får möjligheter till delaktighet i beslut (empowerment), möjligheter till sociala kontakter och att vara social i samvaro med andra (sociala interaktioner), samt att bli lyssnad till (presence). När det gäller praktiska överväganden inom ramen för äldreboendets vårdpolicy, bidrar avhandlingens resultat till kunskapen om att ta hänsyn till och efterfråga den äldres perspektiv på välbefinnande som utgångspunkt för vården. Detta kan göras genom att uppmuntra äldre personer att prata om sitt välbefinnande. Vårdares roll i detta sammanhang blir då i denna interaktion, att lyssna väl och inte endast ställa frågor. Slutsatsen som kan dras är att välbefinnande enligt de äldres upplevelser och beskrivningar relaterat till de kvalitativa värden för välbefinnandet som framkommit i denna studie, visar att den äldre blir mycket beroende av andra människor för att kunna uppleva välbefinnande. Detta, då den äldre kan ha en svag egen aktivitet och hälsa och saknar egen handlingskraft. Den äldres beroende av vårdpersonalen gör relationers och interaktioners betydelse i omvårdnaden och i omvårdnadshandlingar än mer betydelsefull för äldre människor. Detta i sin tur ställer krav på ökade kunskaper hos vårdare om vårdandets interaktiva betydelse, dvs. hur människor står i ett dynamiskt förhållande till sin omgivning både fysiologiskt och psykologiskt, trots svag egen aktivitet och hälsa. Emellertid, även om den äldres kropp och förmåga är svag, utgör den ett existentiellt villkor och roll i skapandet av välbefinnande i interaktion med andra. Välbefinnande kan därför stödjas i vårdandet genom social och emotionell stimulans. Intressant för vidare studier är då hur detta konkret görs.
The aim of this thesis was to explore, describe and understand elderly people's experience of well-being, based on interviews and narratives and told in situ at nursing homes. This thesis is based on two studies, I) Elderly people’s descriptions of becoming and being respite care recipients. II) Elderly women’s subjective sense of well-being from their course of life perspective. Methods used were interviews conducted with 20 older residents whose experiences and stories form the basis of the results. The method was qualitative and the interviews were conducted in the form of casual conversations (Study I), and was analyzed by content analysis, and narrative method (Study II), which was analyzed using dialogic performative analysis. In substantial, this thesis contributes to an understanding of how elderly people living in nursing homes experience and describe their well-being. They did this by specifying different qualitative values for well-being. The first value indicates well-being that is (i) to retain their autonomy through self-determination and participation in everyday life decisions regardless of accommodation. The second value indicates (ii) the need for continuity of one's identity, and the third one (iii) dealt with being an individual along with others, i.e. the notion of the ego strength is important when to assert their individuality, but this notion is simultaneously dependent on the interaction with others. This identity is based on the experience in life and the individual experiences of relationships with other people, where relationships with family members are the relationship's innermost core. At the nursing home, identity-based experience is based on the relationship with the nursing aids. Well-being is described as a total experience regardless of physical ability, in the context of residential care which constitutes both a home and a care institution. From a theoretical viewpoint this thesis contributes to knowledge of a caring scientific perspective on well-being, with a foundation in the elderly’s experiences of well-being, autonomy and continuity of identity. The study contributes to knowledge here called Interactionistic Caring Science, and it provides insights into the complexity of the experience of well-being in the nursing home described by these elderly people as interactively and situated produced (in situ). Practically, this thesis contributes knowledge about how the well-being of elderly people can be supported in caring situations at nursing home, which are both a home and a health care institution. The conclusion show that the elderly are becoming very dependent on other people to experience their wellness. This, as the elderly often have weak intrinsic activity and health and suffer from lack of their own ability to act, this makes relations and interactions an important part of nursing and nursing acts, and even more important for old people. This in turn requires increased knowledge by caregivers about this interactive meaning of caring, i.e. how people interacts in a dynamic relationship with their environment, both physiologically and psychologically, despite weak intrinsic activity and health. The old person’s dependence in their nursing aides makes those relations and interactions of even more importance in the nursing caring and in the nursing acts of the elderly.

Det ökade antalet äldre tillsammans med kravet på en högkvalitativ och personcentrerad vård är en utmaning för vårdpersonal inom äldreomsorgen. Forskning visar att aktivitet har en positiv effekt på äldres livskvalitet och vårdboenden organiserar aktiviteter för att främja äldres hälsa och välbefinnande. Samtidigt finns det teorier som pratar om disengagemang och låg aktivitet som en viktig och naturlig del av åldrandet. Övergripande verkar ändå aktivitet vara något eftersträvansvärt hos både personal och äldre, men det är inte alltid tydligt vad det är i aktiviteten som egentligen eftersöks från de äldre eller vilka faktorer som spelar in i huruvida aktiviteten upplevs som positiv. Syftet med studien är att förtydliga vad det är i aktivitet som bidrar till positiva upplevelser och erfarenheter hos äldre. De aktiviteter som undersöks finns inom kontexten vårdboende och innefattar allt som de äldre gör utöver en personlig allmän daglig livsföring. Studien är en systematisk litteraturstudie där insamlad data analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i två huvudkategorier med faktorer som antingen främjar eller hindrar positiv upplevelse av aktivitet. Det finns påverkande faktorer som är svåra att ändra på för vårdpersonalen, som till exempel ekonomiska begränsningar, men mycket ligger inom vårdpersonalens kontroll genom att använda ett personcentrerat förhållningssätt. För att undvika negativa erfarenheter och upplevelser kring aktiviteter på boenden bör graden av anpassning för den äldre minimeras och en lyhördhet kring individuella önskningar och behov bör vara utmärkande i vårdarbetet. Nyckelbegrepp: aktivitet, meningsfullhet, omvårdnad, vårdboende, äldre
The increased number of elderly people together with the requirement of a high qualitative and person-centered care is challenging for healthcare professionals in the field of care for the elderly. Research shows that activity has a positive impact on the quality of life of older people and nursing homes organize activities to promote the health and well-being of elderly people. At the same time, there are theories that speak of disengagement and low activity as an important and natural part of aging. Overall, however, activity seems to be something desirable for both staff and the elderly, but it is not always clear what it is about the activity that is desirable for the elderly or what factors that influence whether the activity is perceived as positive. The purpose of the study is to clarify what it is about activity that contributes to positive experiences for the elderly. The context of the activities is care homes and include everything the elderly do in addition to personal general daily living. The study is a systematic literature study and the collected data was analyzed using qualitative content analysis. The study resulted in two main categories with factors that either promote or prevent the positive experience of activity. There are factors that are difficult to influence for healthcare staff, such as financial limitations, but much is within the staff's control if they use a person-centered approach. In order to avoid negative experiences regarding activities at care homes, the degree of adaptation for the elderly should be minimized and individual desires and needs should be prioritized in the care work. Keywords: activity, care home, elderly, meaningfulness, nursing

Bakgrund: Ensamhet är en subjektiv känsla. Påtvingad ensamhet är ett lidande som hälso- och sjukvården behöver hantera för att främja hälsa. Det finns samband mellan ensamhet och den fysiska och psykiska hälsan. Ensamma äldre löper högre risk att drabbas av somatiska och psykiska sjukdomar än de som inte anser sig ensamma. Problem: För att förhindra risker som ensamhet kan medföra behöver äldres erfarenheter av ensamhet beskrivas. Sjukvården spelar en viktig roll i att nå ensamma äldre men vårdpersonalen uttrycker att ensamhet hos äldre ofta förbises. Syfte: Syftet är att beskriva äldres erfarenheter av ensamhet. Metod: Allmän litteraturöversikt där åtta kvalitativa, en mixad metod och en kvantitativ artikel analyserats. Resultat: Erfarenhet av ensamhet beskrivs i samband med relationers betydelse och fysiska och psykiska förändringar. Kvaliteten på relationer och åldersrelaterade förändringar hade direkt koppling till erfarenhet av ensamhet. Slutsats: Äldre uttrycker övervägande negativa erfarenheter av ensamhet men även en frihet i att få tid till mental och kroppslig vila. Ensamhet beskrivs som något skamfyllt och svårt att prata om och det påverkar det dagliga välmåendet. Det ligger en utmaning i att uppmärksamma och hantera äldres ensamhet för sjukvården för att förhindra de risker som ensamhet kan leda till.
Background: Age is a period of human life where loneliness becomes clear. Loneliness is a subjective feeling. Enforced loneliness is a condition that healthcare needs to handle in order to promote health. There is a connection between loneliness and physical and mental health. Lonely elderly people are more likely to suffer from somatic and mental illnesses than those who do not consider themselves alone. Problem: To prevent the risk of loneliness, elderly’s experiences of loneliness needs to be described. Healthcare plays an important role in reaching out to the elderly, but healthcare professionals express that loneliness in the elderly is often overlooked. Aim: This degree project aims to describe older people's perceptions of loneliness. Method: General literature review. Eight articles with qualitative approach, one with mixed method and one with quantitative approach. Results: The experience of loneliness is described in connection with loss and absence of significant relationships as well as physical and mental changes. Conclusions: Older people express predominantly negative experiences of loneliness but also a freedom of being able to rest, both mentally and physically. Loneliness is described as something shameful and difficult to talk about and it affects daily well-being. There is a challange to notice and nurse loneliness among older people to prevent the risks it may lead to.

Bakgrund: Delirium är ett akut tillstånd som kan drabba olika individer. Tillståndet ärvanligt förekommande på intensivvårdsavdelningar och uppvaknings avdelningar ochpåverkar individens tankeverksamhet och koncentrationsförmåga vilket kan leda tillförvirring. Om tillståndet förekommer efter en operation benämns det som Postoperativtdelirium (POD). POD beskrivs som ett tillstånd som förlänger patientens sjukhusvistelseoch ökar dödligheten och drabbar främst äldre. Syfte: Att beskriva äldre patienters erfarenheter av postoperativt delirium. Metod: Denna litteratursammanställning baseras på nio kvalitativa studier. Studiernahittades i två databaser, Cinahl och Pubmed samt via manuella sökningar av referenslistor.Analysen genomfördes med Fribergs modell för analys av kvalitativa studier. Resultat: Genom analysen skapades tre huvudkategorier och nio subkategorier.Huvudkategorierna var: ‘Känslomässiga reaktioner’, ‘Kroppsliga obehag’ samt ‘Viktigtstöd’. Konklusion: Patienter behöver mer information gällande POD för att förstå sin situationbättre och kunna delta i sin egen vård. Vårdpersonal behöver mer utbildning för att förståpatientens behov under POD samt för att kunna förmedla kunskap om POD till anhöriga.En ökad kunskap kan även reducera kostnader för verksamheter där POD förekommer.Vidare forskning bör belysa hur patienter och verksamheten påverkas av att ge informationtill patienter angående POD.
Background: Delirium is an acute condition that can affect different individuals. Thecondition is common in intensive care units and wake-up wards and affects the individual'sthinking activity and ability to concentrate witch leads to confusion. If the condition occursafter surgery, it is referred to as Postoperative Delirium (POD). POD is described as acondition that prolongs the patient's hospital stay and increases mortality and mainlyaffects the elderly. Aim: To describe elderly patients´experiences of postoperative delirium. Methods: This literature review is based on nine qualitative studies. The studies werefound in two databases, Cinahl, Pubmed and also via manual searches of reference lists.The analysis was performed with Friberg's model for analysis of qualitative studies. Results: The analysis created three main categories and nine subcategories. The maincategories were: ‘Emotional reactions’, ‘Physical discomfort’ and ‘Significant support’. Conclusion: Patients need more information regarding POD to better understand theirsituation and be able to participate in their own care. Nursing staff need more training tounderstand the patient's needs during POD and to be able to convey knowledge about PODto relatives. Increased knowledge can also reduce costs for operations where POD occurs.Further research should shed light on how patients and operations are affected byproviding information to patients regarding POD.

Pågrund av pågående pandemi hölls presentationen av examensarbetet via zoom möte.

Abstrakt Bakgrund: Äldre människor använder allt mer läkemedel. Risken för biverkningar och interaktioner ökar och benägenheten att följa ordinationen minskar ju fler mediciner en person använder. Undersökningar visar att patientens attityd har stor betydelse när det gäller att följa ordinerad behandling. Syfte: Att belysa äldre människors attityder till och erfarenheter av läkemedel i glesbygd i Norrlands inland. Metod: För studien valdes en kvalitativ forskningsmetod. Elva äldre personer intervjuades. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De äldre hade en övervägande positiv attityd till läkemedel och kände sig trygga med sin medicinering. De som använde flera ordinerade läkemedel tyckte att medicinerna hade haft avsedd verkan. Negativa till läkemedel var de som inte använde eller använde ett fåtal läkemedel. Alla med flera ordinerade mediciner hade drabbats av biverkningar men såg det inte som något stort problem. Utbytesmediciner upplevdes övervägande negativt. Informationen från läkaren uppfattades som god av de flesta medan några tyckte att den varit bristfällig. Farmaceuter uppfattades trovärdiga av halva gruppen medan hälften inte hade någon direkt uppfattning. Läkemedelsreklam påverkade inte de äldre. Hela gruppen kände till naturläkemedel men mindre än hälften använde det. Slutsats: Äldre var övervägande positiva till läkemedel och kände sig trygga. De hade anpassat sig till de problem och de speciella svårigheter som medicineringen innebar för dem och accepterade situationen.

Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar i rask takt och bor i större utsträckning hemma längre. Människan är beroende av gemenskap och de äldre är en utsatt grupp som löper större risk att drabbas av ensamhet. Ensamhet kan idag ses som en folksjukdom och kan bidra till flertalet somatiska sjukdomar, psykisk ohälsa och en känsla av utanförskap. Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva äldres erfarenheter av ofrivillig ensamhet. Metod: En kvalitativ artikelöversikt har tillämpats för att genomföra denna litteraturstudie. Sökningar genomfördes i tre olika databaser och artiklar valdes utifrån inklusions- och exklusionskriterier samt efter genomgången kvalitetsgranskning. Nio kvalitativa studier som svarade mot studiens syfte valdes ut, analyserades och sammanställdes till ett resultat. Resultat: I resultatsammanställningen identifierades tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var: Orsaker till ensamhet, konsekvenser av ensamhet och faktorer som lindrar ensamhet. Konklusion: Ensamhet är komplext och en högst individuell upplevelse. Många äldre upplever ensamhet som något plågsamt och ett hinder som skapar en barriär mellan dem och den sociala världen. En åldrande kropp och förlust av relationer samt en känsla av utanförskap var vanligt förekommande teman i samtliga valda studier. Sjuksköterskan kan med enkla medel eventuellt lindra lidande, förebygga ohälsa och stärka de äldres känsla av sammanhang.
Background: The elderly population is increasing rapidly and are living at home longer. The human being is dependent on solidarity and the elderly are a vulnerable group who are at greater risk of suffering from loneliness. Loneliness can today be seen as an public health disease and can contribute to a lot of different somatic diseases, mental illnes and a feeling of exclusion. Aim: The aim of this qualitative literature study was to describe older persons experiences of involuntary loneliness. Methods: A qualitative article review has been applied to this litteraturestudy. The search was conducted in three different databases and the articles were selected based on the inclusion- and exclusioncriteria and a quality review. Nine qualitative studies that answered to the authors purpose were selected, analyzed and compiled into a result. Results: In the compilation of the results, three different main categories and eight subcategories emerged. The main categories were: Causes of loneliness, experiences of loneliness and factors the alleviate loneliness. Conclusion: Loneliness is a complex and highly individual experience. Many older persons experience loneliness as something painful, and an obstacle that created a barrier between them and the social world. An aging body and loss of relationships as well as a feeling of exclusion were common themes in all selected studies. The reg. nurse can with simple means possible alleviate suffering, prevent ill health and strengthen the elderly’s sense of coherence.

Med tanke på det snabbt växande antalet äldre i världen samt en ökad medellivslängd har våld mot äldre blivit ett omfattande problem i hela världen. Medvetenheten om problemet är för liten och ämnet våldsutsatthet bland äldre samt anledningen av varför äldre inte söker hjälp vid våld måste undersökas mer för att våldet ska kunna upptäckas och förebyggas. Syftet med studien var att belysa äldre människors uppfattning av våldsutsatthet. Metoden som valdes var en litteraturöversikt som inkluderade kvalitativa, vetenskapliga studier. Resultatet bygger på åtta artiklar som undersökte problemet utifrån äldres perspektiv. Resultatet visade att äldre kunde identifiera alla våldskategorier och att psykiskt våld var den mest förekommande typen av våld som upfattades av äldre. Det framkom även att beroendet av andra, kön och åldrande medför att äldre människor blir mer sårbara vilket ökar risken för våldsutsatthet. Resultatet visade även att våldet kan vara svårt att upptäcka eftersom äldre ofta är ovilliga att avslöja våldet. Ett hinder som förekom ofta enligt flera äldre våldsutsatta var familjeband, då den drabbade personen inte ville skapa problem för familjen. I resultatdiskussionen diskuteras de hinder för att söka hjälp som äldre uppfattade. Vidare diskuterades sjuksköterskans roll gentemot den våldsutsatta äldre samt vårdandeperspektiv i förhållande till hållbar utveckling.

Background: Care staff experience that interactions between elderly and children/adolescents can affect well-being in elderly. Meaningfulness and context are important factors in a person’s wellbeing and health. A lack of context can cause loneliness and ill health among elderly. Aim: The aim was to provide an overview of experiences of the elderly in intergenerational interaction with children and adolescents. Method: A general literature review according to Friberg (2017) has been used. The review is based on 11 articles, four of which are qualitative, three quantitative, and four with mixed method. Results: The elderly experienced both an increased and a decreased wellbeing in connection to intergenerational program. Elderly experienced that these meetings were meaningful activities that helped them get out of their social isolation. Conclusion: The intergenerational programs can create opportunities for the elderly to be a part of a community. The elderly experience an increased wellbeing and a sense of meaning and context. The elderly experience wellbeing when being a part of a larger group. The authors hope for more knowledge regarding intergenerational programs and that they are implemented to a larger scale in Sweden. Keywords: adolescents, children, context, elderly, intergenerational programs