Academic literature on the topic 'Äldres hälsa'

Syftet med denna enkät-studien är att utreda samband mellan aktivt åldrande, gemenskap och delaktighet hos åldringar som bor i seniorhus. Utöver detta syftar forskningen till att producera beskrivande information om hälsa och välmående hos åldringar i seniorhus. Målgruppen var självständigt boende i Folkhälsans seniorhus. Största delen av respondenterna var över 80 år gamla, kvinnor, svenskspråkiga och bodde ensamma. De mest aktiva seniorerna hade bättre hälsorelaterad livskvalitet samt mindre symptom av depression, och deltog mer i verksamheten i seniorhuset och hade en högre känsla av samhörighet. Respondenternas känsla av samhörighet korrelerade positivt med psykiskt välmående, högre vitalitet och energinivå. Enligt resultaten kan man konstatera att aktivt åldrande, gemenskap och delaktighet är i samband hos invånarna i seniorhus. Det är viktigt att sträva till att öka möjligheterna till att vara aktiv och delaktig i seniorhus, vilket även kan öka känslan av gemenskap. Seniorhus har utmärkta möjligheter att mångsidigt stöda den äldres välmående.

Denna 90-sidiga skrift redovisar forskningsresultat och belyser problem inom forskning gällande lesbiska kvinnors liv och hälsa, Den utgör ett specialnummer av journal of Gay and Lesbian Social Sciences (1995 3;1) och innehåller med sina sex kapitel också rikligt med referenser. De tio artikelförfattarna är studenter, forskare och lärare inom ämnesområdet vid olika amerikanska universitet. Det första kapitlet beskriver 40 år av forskning om lesbisk hälsa. Författaren urskiljer fem huvudinriktningar, som beskrivs i kronologisk ordning: etiologi, psykologisk funktion, social funktion, olika livsfaser (life span) och interventionsstudier. Utvecklingen har gått från patologiska förklaringsmodeller över ren deskription till behandlingsstrategier framför allt inom psykoterapin. Grundvärderingen har förändrats från ett sökande efter orsaken till det patologiska hos individen till en insikt om homofobins dominerande roll för uppkomst av psykisk och social stress eller dysfunktion. Kapitlet är pepprat med referenser för de olika problemområdena och borde kunna vara till mycket god hjälp för vidare studier. Flera andra kapitel tar upp etiska frågor och metodproblem för forskare i lesbiska kvinnors liv. Det är ju inte bara så att lesbiska kvinnor utgör en marginaliserad grupp, i likhet med många andra, utan den är ju också delvis dold, illa definierad och - kan man på goda grunder anta - mycket heterogen. Om vem eller vilka yttrar sig egentligen forskarna? Den klassiska diskussionen kring kvantitativ och kvalitativ forskning tas upp. Några författare beskriver ingående sina kvalitativa projekt och diskuterar förförståelse, sam-verkan mellan forskaren och hennes forskningsobjekt, referensgrupper och etiska problem vid känsliga frågor ( t.ex. misshandel i lesbiska parförhållanden). Vem "äger"och hur används forskningsresultaten? Hur går det med sekretessen och hur blir det med uppriktigheten i små subkulturer, där alla känner alla? Hur påverkas/påverkar en lesbisk respektive en heterosexuell forskare sina informanter och hanterar de informationen på olika sätt? Kan en heterosexuell forskare över huvud taget tolka något utanför den heterosexuella kontexten? Hur upprätthålls integriteten mellan en lesbisk forskare och informanterna, där bägge kan antas ha vissa eller många gemensamma intressen? Dessa och liknande frågor diskuteras utifrån några konkreta forskningsprojekt gällande misshandel, intervention vid psykoterapi och äldre kvinnor och kan därför åskådliggöras på ett levande sätt. Forskningen beskrivs som en lärorik om än mödosam process där forskarens och informantens/klientens kunskaper samverkar. Det finns många myter och kunskap av anekdotisk natur om och bland lesbiska kvinnor. En sådan uppfattning är att lesbiska parförhållanden är mer symbiotiska till sin natur än heterosexuella och därmed mer dysfunktionella. En forskargrupp beskriver i ett välskrivet kapitel sin studie över graden av sammansmältning (fusion) och förmågan till konstruktiv konfliktlösning. Man kunde bland annat visa, att graden av symbios inte var ovanligt hög men att den korrelerade positivt med oförmåga till konfliktlösning. Detta gällde framför allt sammansmältning avseende ägodelar, yrkesliv och t.ex. telefonsamtal, medan sammansmältning avseende tid inte hade samma starka korrelation. Lesbiska kvinnor tillbringar, av olika skäl, mycket tid tillsammans och detta behÖver alltså inte vara uttryck för osjälvständighet. Över huvud taget kan det vara så, att lesbiska par värdesätter andra saker än heterosexuella par, vilket då naturligtvis påverkar tolkningen av forskningsresultaten. Förekomsten av dylika heterosexistiska felkällor har gjort, att de amerikanska psykologorganisationen mot homofobisk forskning nyligen publicerat en lista på 24 ställen i en forskningsprocess, där dessa felkällor kan uppträda. En nyttig läsning, får man förmoda. Sammanfattningsvis är det en lättläst och innehållsrik rik publikation, som kan användas såväl av den som bara vill orientera sig i ämnet som av den som redan forskar.

Det professionella bemötandet inom vård och omsorg kan påverkas av omedvetna värderingar som gör att personer upplever sig kränkta eller särbehandlade. Den här artikeln utforskar hur hälso- och sjukvården bemöter äldre kvinnor som migrerat till Sverige. Vi diskuterar spänningen mellan lika och likvärdigt bemötande och vilken relevans detta har för professionsutbildningar inom vård och omsorg.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om människors oro över coronapandemin i Sverige. Vi använder enkätdata (n=3 040) för att studera 1) hur utbredd oron är, 2) vad den mer konkret består i, 3) hur den varierar mellan olika demografiska och socioekonomiska grupper, 4) huruvida oron kan förklaras av faktorer som personlighet, livsåskådning, tillit och riskuppfattningar, samt 5) vilka konsekvenser oron får för människors sociala kontakter, livskvalitet, beteenden och åsikter om samhällets åtgärder för att minska smittspridningen. Resultaten visar att det finns en utbredd oro över coronapandemin i Sverige och att denna främst bottnar i en oro för den egna eller familjemedlemmars hälsa. Dessutom varierar oron mellan grupper: framför allt äldre personer men även kvinnor och låginkomsttagare uppvisar jämförelsevis en högre grad av oro. Det finns ett flertal faktorer som förklarar den upplevda oron, men särskilt riskuppfattningar förklarar en stor andel av variationen mellan individer samt skillnader mellan olika grupper. De som oroar sig mer uppger också att de i större utsträckning följer myndigheternas rekommendationer och har minskat sina sociala aktiviteter samt upplever en försämrad livskvalitet under coronapandemin.

SammanfattningI och med att åldern blir högre hos befolkningen än den någonsin varit tidigare betyder det attdet blir allt viktigare att de äldre upprätthåller en hälsosam livsstil. En betydande del i dettabestår av regelbunden fysisk aktivitet, vilket vi ville undersöka om de äldre faktiskt utförde.Vi ville också veta vilken effekt de olika träningsformerna, som de eventuellt ägande sig åt,hade på deras upplevda hälsa. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilkaträningsvanor människor i åldrarna 65 till 95 har, hur deras nuvarande hälsotillstånd ser ut ochvilken inverkan olika träningsformer har på deras upplevda hälsotillstånd.I studien har vi använt en kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning. Dessaenkäter innehöll frågor och påståenden om träningsvanor och upplevd hälsa, som varje individfick besvara anonymt. Sammanlagt svarade 30 personer ur urvalsgruppen på enkäten. Utifrånindividernas främst utförda träningsform delade vi in dem i fyra olika kategorier som var:“Konditionsträning”, “styrketräning”, “båda” och” ingen”.Resultatet visade att majoriteten av de äldre tränar måttligt, det vill säga minst två timmar iveckan, oftast utan att svettas. Den vanligaste träningsformen visade sig vara kondition somoftast utfördes i form av promenader och cykling. De äldre som ingick i denna studie hadeäven ett relativt högt upplevt hälsotillstånd både räknat i grupp och individuellt. I resultatetsåg vi inget större samband mellan upplevt hälsotillstånd och olika träningsformer då hälsanför varje kategori var i princip på samma upplevda nivå.
AbstractThe age of the population is higher now than it has ever been before, thus it is increasingly important that older people maintain a healthy lifestyle. A significant part of this lifestyle consists of regular physical activity; therefore we wanted to investigate if the elderly actually performed this. We also wanted to know what impact the different forms of exercise had on their perceived health. That is, if they do perform any form of exercise at all. The purpose of this study was, because of this, to investigate the exercise habits of people aged 65-95, how their current state of health is perceived and what impact different forms of exercise have on their perceived health status.In this study, we used a quantitative research in the form of a questionnaire. These surveys included questions and statements about exercise habits and perceived health that every individual got to answer anonymously. A total of 30 people out of the sample group responded. Based on the individual's answers, we categorized the exercises and divided them into four different categories which were: “cardio”, “strength”, “both carido and strength” and “none”.The results showed that the majority of the elderly are working out moderately, that is at least two hours a week, often without sweating. The most common form of exercise proved to be cardio, usually performed in the form of walking and cycling. The elderly that were included in this study also had a relatively high perceived health status both in terms of group and individual. The health of each category were almost at basically the same perceived level, therefore we saw no significant relationship between perceived health status and various forms of exercise.

Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra hälsotillstånd bland äldre människor bosatta på särskilt boende i glesbygd respektive stad. Bakgrund: Världens befolkning förväntas öka kraftigt samtidigt som vi lever längre. Detta ställer i sin tur höga krav på hälso- och sjukvården. Det finns skillnader i tillgänglighet och möjlighet till vård i glesbygd och stad trots Hälso- och sjukvårdslagens förordning om jämlik vård. Det förekommer bristfällig forskning gällande äldres hälsa på särskilda boenden i glesbygd och i stad. Med hänsyn till den förväntade befolkningsutvecklingen som tenderar i fler äldre och fler multisjuka är det av vikt att ta reda på vad som är hälsa för denna grupp, för att kunna utveckla en god äldreomsorg i takt med samhällsutvecklingen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes under en vecka i maj 2013. Äldre (n=1544) boende på särskilt boende i glesbygd och i stad blev skattade av vårdpersonal. Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale användes som instrument i studien och det insamlade materialet analyserades i SPSS Statistics. Resultat: Resultatet visade på skillnader i de äldres hälsotillstånd beroende på om de var bosatta på särskilt boende i glesbygd eller i stad. I glesbygd hade de äldre en lägre grad av kognitiv svikt, högre ADL-förmåga, fick oftare besök och var oftare utomhus självständigt. I glesbygd förekom mer smärta och de tenderade till att vara mer förstoppade. I stad hade en högre andel fått en läkemedelsgenomgång senaste året och fler hade egna tänder jämfört med i glesbygd. I stad förekom begränsningsåtgärd i form av sänggrindar oftare, fler hade sväljsvårigheter och fler var i behov av hjälp av vårdpersonal på morgonen. Av vårdpersonal skattades den psykiska vårdtyngden som högre i stad jämfört med i glesbygd, däremot sågs ingen skillnad gällande den fysiska vårdtyngden. Konklusion: Resultatet visar att det skiljer sig gällande hälsostatus bland äldre vid särskilda boenden i glesbygd och stad, och det fanns både positiva och negativa aspekter bland de äldre både i glesbygd och i stad. Vidare forskning inom området är av vikt för att utforska vad som orsakar dessa skillnader, och på vilka sätt distriktssköterskor kan lära av varandra och implementera nya arbetssätt i sitt arbete på särskilda boenden.

Höftfrakturer är ett växande problem bland äldre och det påverkar den psykiska hälsan negativt. I dagsläget ligger fokusen inom vården i huvudsak på hur patienten mår fysiskt efter en höftfraktur. Som sjuksköterskor har vi möjlighet att påverka patientens psykiska välbefinnande. Syftet med studien var att belysa äldre patienters psykiska hälsa efter en höftfraktur. En granskning av 15 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultaten visade att äldre patienter med höftfraktur riskerade att drabbas av psykisk ohälsa som depression, ångest och förvirring. Den psykiska hälsan påverkade rehabiliteringen och förekomsten av komplikationer. Avgörande för en god psykisk hälsa var att patienten upplevde någon grad av kontroll över sin situation efter höftfrakturen. Psykisk ohälsa efter frakturen ökade också risken för institutionalisering och mortalitet. Det behövs mer kvalitativ forskning som kan ge en djupare insikt i äldres psykiska hälsa, men också forskning som granskar åtgärder och deras effekt på äldres psykiska hälsa efter en höftfraktur.

På grund av en ökande medellivslängd hos Sveriges befolkning, är en betydligt större grupp äldre att vänta. Mer kunskaper kring människors förutsättningar för ett gott liv i hög ålder kommer  att krävas för att på bästa sätt kunna ta hand om denna åldersgrupp. Syftet med denna studie var att försöka få kunskap om hur äldre människor upplever sin livskvalitet och hur åldrandet påverkar deras livssituation. Inför studien valdes kvalitativ metod och 7 stycken intervjuer med målgruppen 80+ genomfördes. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av grounded theory och resulterade i fem kategorier; livets ryggsäck, livskriser, känslan av trygghet och rädsla, att känna social glädje och sorg och självständighet ger meningsfullhet. Alla intervjuer genomsyrades av betydelsen av minnen från förr och hur dessa fortfarande påverkar det dagliga livet. På grund av detta, samt även att de fem kategorierna kunde förknippas med dessa minnen blev kärnkategorin kallad; livets ryggsäck. Resultatet visar tydligt hur självständigheten har betydelse för upplevelsen av vardagen och därigenom livskvaliteten. Brist på självständighet ger livet till viss del förlorad mening och innebär en känsla av sorg och svårigheter med det sociala livet. Den oro och rädsla som framgick i varje intervju handlar om att förlora sin självständighet eller sina sociala kontakter. Att förlora sin make/maka var något som de flesta av intervjupersonerna gått igenom och det var en avgörande händelse i livet som innebar stora förändringar i vardagen. Positiva minne tycktes kunna ge en mer positiv inställning till det nuvarande livet medan negativa minnen kan ge en sänkning av livskvaliteten. Vår slutsats är att känslan av att vara nöjd med livet man levt tillsammans med ett tillfredsställande socialt liv och en viss självständighet ger ett gott liv på äldre dar och en hög livskvalitet.

Because of an increasing average duration of live among the Swedish population, a larger group of elderly is to be expected. More knowledge about peoples qualifications for living a good life in older age is going to be needed, to be able to take care of this age-group in the best of ways. The purpose of this study was to learn how older people experience their quality of life and how aging is affecting their life-situation. A qualitative method was chosen for the study and 7 interviews were done with people older than 80. These interviews were analyzed by using grounded theory and the result was 5 categories; bag pack of life, life-crisis, the feeling of safety and fear, to feel happiness and sadness and independence gives meaningfulness. The importance of memories and how these still affect the daily life came up in all the interviews. Because of this, and because of the fact that all the categories could be associated with these memories, we named the main category; the bag pack of life. The results clearly showed how important independence is to the experience of daily life and therefore quality of life. The lack of independence gives a loss of meaning and implies a feeling of sadness and difficulties with the social life. The worry and fear that showed in all of the interviews came from the possibility of losing ones independence or social contacts. Almost all of the people who were interviewed had lost a spouse and this was a big incident that caused a lot of changes in the daily life. Positive memories seems to give a more positive attitude towards life meanwhile negative memories might cause a quality of life reduction. Our conclusion is that satisfaction with the past, together with a satisfying social life and some independence means a good life at old age and high quality of life.

Background: In 2019 a new virus by the name Sars-coronavirus-2 that caused a disease named Covid-19 and spread globally creating a pandemic. Due to the pandemic, restrictions were created that limited people's everyday life. There were many variations of the restrictions between countries, but they were all based on distancing. The nursing theorist Katie Eriksson describes the suffering in life and everything it means to be a human among humans which makes the pandemic a part of the humans suffering.  Nurses have many ethic codes and core competencies to apply in their work to prevent suffering. Aim: To illustrate the impact of social isolation on the elderly's health during the covid-19 pandemic from a nursing perspective Method: A systematic literature study including 13 scientifically articles that related to the aim. Result: Three themes and five subthemes were identified. These indicate a reduced health among older people, mostly regarding loneliness, worrying, anxiety but also subjective age, ageism and resources and the use of resources among the elderly in order to handle the situation. Conclusion: The health among the elderly have decreased due to the social isolation which, according to Katie Eriksson is part of the human suffering in life. Nurses have, with support from their core competencies and ethics codes a big responsibility to reduce the suffering and encourage health during the pandemic
Bakgrund: År 2019 upptäcktes de nya viruset Sars-coronavirus-2 som gav upphov till sjukdomen Covid-19 vilket fick global spridning och utvecklades till en pandemi. Till följd av pandemin skapades ett flertal restriktioner som begränsat människor i sin vardag. Det fanns stora variationer mellan olika länders restriktioner men de hade distansering som gemensam nämnare. Omvårdnadsteorietikern Katie Eriksson beskriver att livslidande är allt det innebär att vara människa bland människor, vilket gör pandemin till en del av människans livslidande. Sjuksköterskorna har flera etiska koder och kärnkompetenser att förhålla sig till i arbetet mot att lindra lidandet för människor.  Syfte: Att belysa den sociala isoleringens inverkan på äldre människors hälsa under covid-19 pandemin ur ett omvårdnadsperspektiv. Metod: Systematisk litteraturstudie som inkluderade 13 vetenskapliga artiklar som svarade på syftet. Resultat: Tre teman och fem underteman identifierades. Dessa påvisar en ökad ohälsa bland äldre människor, främst i form av ökad ensamhet, oro och ångest men även problem som berör subjektiv ålder, åldersdiskriminering samt vilka resurser äldre människorna har och hur de använt dessa för att hantera sin situation. Konklusion: Det finns en ökad ohälsa bland de äldre människorna till följd av den sociala isoleringen vilket enligt Katie Eriksson är en del av människans livslidande. Sjuksköterskan har med stöd i sina kärnkompetenser och etiska koder ett stort ansvar för att lindra lidandet och främja hälsan under pandemin.

Syftet med denna studie är att belysa hur äldres sexuella hälsa beaktas på äldreboenden. Samt att titta närmare på omsorspesonalens attityder kring sex och hur de påverkar den äldre brukarens välmående. Det är framför allt viktigt för de äldre men även för personalens framtida arbetssätt. Som enhetschef är det viktigt att känna till hur personalens värderingar påverkar arbetet med den äldre. Genom att använda teorierna ålderism och skam så är syftet att se om åldersdiskriminering förekommer kring frågor om sex inom äldreomsorgen. Teorier om skam används som teoretiska glasögon för att förstå de inre processer som frågor om sex kan väcka hos den äldre och personalen. Studien är en litteraturstudie och ett försök att göra en kunskapsöversikt över frågor kring den äldres sexulaitet på äldreboenden kopplat till personalen och samhällets attityder. Den huvudsakliga litteratur som ligger till grund för arbetet är vetenskapliga artiklar innehållande kvalitativ- och kvantitativ forskning. Artiklarna har gallrats enligt en systematisk litteraturstudie modell (Friberg 2017).Resultatet visar att forskning visar på att sexualitet kan spela en viktig roll för att äldre ska uppnå en god hälsa. Äldres sexualitet är ett tabubelagt ämne och äldre tenderas att diskrimineras pga. sin ålder. Mer kunskap behövs inom ämnet för att bidra till mer positiva attityder gentemot äldres sexuella hälsa och för att de äldre ska våga uttrycka sin sexualitet utan skam och obehag. Resultatet har delats upp i olika teman som framkommit ur de tio artiklar vi har läst. De teman som vi kommer att belysa i den här uppsatsen är äldres inställning till sex, attityder hos personal, attityder hos anhöriga samt samhällets attityder till äldres sexualitet.
The purpose of this study is to shed light on how the sexual health of the elderly is taken into account in nursing homes. And to take a closer look at the care staff's attitudes towards sex and how they affect the elderly user's well-being. It is above all important for the older and also for the staff's future working methods. As a unit manager for a nursing home, is it important to know how the care staff's values colours the work with the eldery person. By using the theories of Ageism and Shame, can we have a closer look and see if age discrimination occurs around issues of of the elderis sexual health in the nursung homes,.. Shame Theories as theoretical glasses can help us understand the internal process and feelings of the eldery. The study is a literature study and an attempt to make a knowledge overview of questions about the elderly's sexuality in nursing homes linked to the staff and society's attitudes. The main literature on which the work is based is scientific articles containing qualitative and quantitative research. The articles have been chosen according to a systematic literature study model (Friberg 2017). The results show that research shows that sexuality can play an important role for the elderly to achieve good health. Elderly sexuality is a taboo subject in both elderly care and in society. More knowledge is needed in the subject to help more positive attitudes towards the sexual health of the elderly and for the elderly to dare to express their sexuality without shame and discomfort. The results have been divided into four different themes: attitudes of staff, attitudes of relatives and society's attitudes to the sexuality of the elderly.

Bakgrund Risken för psykisk och fysisk ohälsa ökar med stigande ålder. Åldrandet medför ofta nedsatt fysisk, psykisk och social förmåga, förändrad identitet och en minskad umgängeskrets vilket är bidragande orsaker till ohälsa. Flera olika djurarter har varit trogna följeslagare till människan genom alla tider. Forskare har använt sig av djurterapi som behandlingsmetod för patienter inom olika vårdkontexter. Syfte Syftet var att beskriva djurterapins betydelse för äldres hälsa inom äldreomsorgen. Metod En litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar användes. Åtta kvantitativa och två kvalitativa vilka söktes fram via databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Dataanalysen genomfördes enligt Kristensson (2014). Resultat Analysprocessen resulterade i fyra kategorier. Den första kategorin var beteendeförändring då det visat sig att djurterapi har positiv inverkan på exempelvis minskad trötthet, nedstämdhet och förvirring. Den andra kategorin var social funktion. Då många äldre beskrev djuren som en vän, bidrog djuren till en minskad känsla av ensamhet. Den tredje kategorin var meningsfullhet då djuren fick de äldre att känna sig meningsfulla. Den fjärde och sista kategorin var minnen då djur bidrog till att gamla minnen kom tillbaka. Slutsatser Djur skulle kunna vara en del i de äldres dagliga aktiviteter inom äldreomsorgen och på så vis förebygga ohälsa.

Introduktion: Digitaliseringen utvecklas i snabb takt, de äldre har haft svårt att följa med i digitaliseringens utveckling vilket skapar ett utanförskap och en digital klyfta. För att motverka detta har digitala strategier tagits fram av bland annat Världshälsoorganisationen. Digital teknik har potential att öka delaktighet i samhället. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur digitaliseringen av samhället och den digitala klyftan påverkar den äldre befolkningens psykosociala hälsa. Metod: En strukturerad litteraturöversikt som utgår från elva vetenskapliga artiklar som hittades på databaserna Pubmed, Medline och Cinahl. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Tre teman kom fram av analysen, Äldres inställning till tekniken, Teknikanvändning och social interaktion samt Trygghet. Alla teman berörde syftet. Äldres inställning till tekniken visade vad som kan skapa en digital klyfta samt indikerade hur den kan stängas. Temat Teknikanvändning och social interaktion handlade om hur digitaliseringen främjar äldres psykosociala hälsa. Temat Trygghet visade både hur digitala verktyg skapar en trygghet, samtidigt som det är en otrygghet att lämna gamla vanor. Diskussion: Digitala verktyg kan ses förebyggaensamhet, detta bidrar till en bättre psykisk och social hälsa hos äldre. Med hjälp av utbildning om digitala verktyg och motivering till förändring kommer möjligheten att vara delaktig i det digitala samhället att öka. Slutsats: Effekterna av den ökade digitaliseringen verkar påverka den äldre befolkningens välbefinnande till de positiva förutsatt att de har kunskapen för att kunna vara delaktiga, först då skapas känslan av sammanhang och möjligheten till att medverka till en bra psykosocial hälsa hos äldre individer.
Introduction: Digitalization is developing at a rapid speed, the elderly has found it difficult to follow up with the development of digitalization. This creates alienation and a digital divide. To counteract this, digital strategies have been built up by, among others, World Health Organization. Digital technology has a great potential to increase participation in society. Aim: The aim of the study is to investigate how digitalization of society and the digital divide affect the psychosocial health of the elderly population.  Methods: The article is a structured literature review, based om eleven scientific articles that have been found in the databases Pubmed, Medline and Cinahl. The material has been analyzed by using a thematic analysis. Results: Three themes emerged from the analysis, the elderly's attitude to technology, the use of technology and social interaction, and security. Everyone touches on the purpose, the attitude of the elderly shows what can affect a digital divide and indicates how it can be closed. Technology use and social interaction show how digitalization promotes the psychosocial health of the elderly. The theme of security shows that both how digital tools create security, at the same time as it is an insecurity to leave the old in society Discussion: Digital tools can be seen to prevent loneliness, this contributes to a better mental and social health of the elderly. With the help of education about digital tools and motivation for change, the opportunity to participate in the society will increase. Conclusion: The effects of the increased digitalization seems to affect the well-being of the elderly population positively, provided that they have sufficient knowledge to take part in the digitalization, only then is the feeling of context and the opportunity to contribute to good psychosocial health in older individuals created.

Syftet med studien är att undersöka vilka effekter kontakten med sällskapsdjur har för äldre personers hälsa och välbefinnande. Metoden var en litteraturstudie där tio artiklar granskades. Studien visar att djurs närvaro har ett flertal positiva effekter framförallt i vården av äldre med Alzheimers sjukdom. Dessa uppvisade en högre grad av socialisering och en lägre grad av beteendestörningar i närvaron av djur. Även friska äldre påverkades positivt av relationen med djur då det gällde sociala kontakter och graden av fysisk aktivitet. Slutsatsen är att djurterapi är en intervention som har stor potential att fylla ett behov hos äldre människor som annars är svårt att tillgodose.
The purpose of this study was to examine what effects the presence of animals has on the health and wellbeing of elderly persons. The method used was to review ten articles. The study shows that pets have several positive effects, primarily in the care for elderly with Alzheimer’s disease. These individuals showed a higher degree of socialization and a lower degree of agitated behaviours in the presence of animals. Healthy elderly were also influenced in a positive way by the relation with animals in regards to socialization and the degree of physical activity. The conclusion is that pet-therapy is an intervention that has a great potential to fulfil a need in elderly people that is otherwise hard to provide for.