Relevant bibliographies by topics / Äldres hälsa / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Äldres hälsa.

Dissertations / Theses on the topic 'Äldres hälsa'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 10 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Äldres hälsa.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Johansson, Hannah, and Sofia Johansson. "Träning och äldres hälsa : Olika träningsformers inverkan på äldres upplevda hälsa." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36570.

Full text
Abstract:
SammanfattningI och med att åldern blir högre hos befolkningen än den någonsin varit tidigare betyder det attdet blir allt viktigare att de äldre upprätthåller en hälsosam livsstil. En betydande del i dettabestår av regelbunden fysisk aktivitet, vilket vi ville undersöka om de äldre faktiskt utförde.Vi ville också veta vilken effekt de olika träningsformerna, som de eventuellt ägande sig åt,hade på deras upplevda hälsa. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilkaträningsvanor människor i åldrarna 65 till 95 har, hur deras nuvarande hälsotillstånd ser ut ochvilken inverkan olika träningsformer har på deras upplevda hälsotillstånd.I studien har vi använt en kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning. Dessaenkäter innehöll frågor och påståenden om träningsvanor och upplevd hälsa, som varje individfick besvara anonymt. Sammanlagt svarade 30 personer ur urvalsgruppen på enkäten. Utifrånindividernas främst utförda träningsform delade vi in dem i fyra olika kategorier som var:“Konditionsträning”, “styrketräning”, “båda” och” ingen”.Resultatet visade att majoriteten av de äldre tränar måttligt, det vill säga minst två timmar iveckan, oftast utan att svettas. Den vanligaste träningsformen visade sig vara kondition somoftast utfördes i form av promenader och cykling. De äldre som ingick i denna studie hadeäven ett relativt högt upplevt hälsotillstånd både räknat i grupp och individuellt. I resultatetsåg vi inget större samband mellan upplevt hälsotillstånd och olika träningsformer då hälsanför varje kategori var i princip på samma upplevda nivå.
AbstractThe age of the population is higher now than it has ever been before, thus it is increasingly important that older people maintain a healthy lifestyle. A significant part of this lifestyle consists of regular physical activity; therefore we wanted to investigate if the elderly actually performed this. We also wanted to know what impact the different forms of exercise had on their perceived health. That is, if they do perform any form of exercise at all. The purpose of this study was, because of this, to investigate the exercise habits of people aged 65-95, how their current state of health is perceived and what impact different forms of exercise have on their perceived health status.In this study, we used a quantitative research in the form of a questionnaire. These surveys included questions and statements about exercise habits and perceived health that every individual got to answer anonymously. A total of 30 people out of the sample group responded. Based on the individual's answers, we categorized the exercises and divided them into four different categories which were: “cardio”, “strength”, “both carido and strength” and “none”.The results showed that the majority of the elderly are working out moderately, that is at least two hours a week, often without sweating. The most common form of exercise proved to be cardio, usually performed in the form of walking and cycling. The elderly that were included in this study also had a relatively high perceived health status both in terms of group and individual. The health of each category were almost at basically the same perceived level, therefore we saw no significant relationship between perceived health status and various forms of exercise.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Andersson, Veronica, and Jannike Samuelsson. "Äldres hälsa i glesbygd och stad : Skiljer sig äldres hälsa på särskilt boende?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-128165.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med denna studie var att jämföra hälsotillstånd bland äldre människor bosatta på särskilt boende i glesbygd respektive stad. Bakgrund: Världens befolkning förväntas öka kraftigt samtidigt som vi lever längre. Detta ställer i sin tur höga krav på hälso- och sjukvården. Det finns skillnader i tillgänglighet och möjlighet till vård i glesbygd och stad trots Hälso- och sjukvårdslagens förordning om jämlik vård. Det förekommer bristfällig forskning gällande äldres hälsa på särskilda boenden i glesbygd och i stad. Med hänsyn till den förväntade befolkningsutvecklingen som tenderar i fler äldre och fler multisjuka är det av vikt att ta reda på vad som är hälsa för denna grupp, för att kunna utveckla en god äldreomsorg i takt med samhällsutvecklingen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes under en vecka i maj 2013. Äldre (n=1544) boende på särskilt boende i glesbygd och i stad blev skattade av vårdpersonal. Multi-Dimensional Dementia Assessment Scale användes som instrument i studien och det insamlade materialet analyserades i SPSS Statistics. Resultat: Resultatet visade på skillnader i de äldres hälsotillstånd beroende på om de var bosatta på särskilt boende i glesbygd eller i stad. I glesbygd hade de äldre en lägre grad av kognitiv svikt, högre ADL-förmåga, fick oftare besök och var oftare utomhus självständigt. I glesbygd förekom mer smärta och de tenderade till att vara mer förstoppade. I stad hade en högre andel fått en läkemedelsgenomgång senaste året och fler hade egna tänder jämfört med i glesbygd. I stad förekom begränsningsåtgärd i form av sänggrindar oftare, fler hade sväljsvårigheter och fler var i behov av hjälp av vårdpersonal på morgonen. Av vårdpersonal skattades den psykiska vårdtyngden som högre i stad jämfört med i glesbygd, däremot sågs ingen skillnad gällande den fysiska vårdtyngden. Konklusion: Resultatet visar att det skiljer sig gällande hälsostatus bland äldre vid särskilda boenden i glesbygd och stad, och det fanns både positiva och negativa aspekter bland de äldre både i glesbygd och i stad. Vidare forskning inom området är av vikt för att utforska vad som orsakar dessa skillnader, och på vilka sätt distriktssköterskor kan lära av varandra och implementera nya arbetssätt i sitt arbete på särskilda boenden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Fast, Henriette, and Margaretha Johansson. "Äldres psykiska hälsa efter en höftfraktur." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2493.

Full text
Abstract:

Höftfrakturer är ett växande problem bland äldre och det påverkar den psykiska hälsan negativt. I dagsläget ligger fokusen inom vården i huvudsak på hur patienten mår fysiskt efter en höftfraktur. Som sjuksköterskor har vi möjlighet att påverka patientens psykiska välbefinnande. Syftet med studien var att belysa äldre patienters psykiska hälsa efter en höftfraktur. En granskning av 15 vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultaten visade att äldre patienter med höftfraktur riskerade att drabbas av psykisk ohälsa som depression, ångest och förvirring. Den psykiska hälsan påverkade rehabiliteringen och förekomsten av komplikationer. Avgörande för en god psykisk hälsa var att patienten upplevde någon grad av kontroll över sin situation efter höftfrakturen. Psykisk ohälsa efter frakturen ökade också risken för institutionalisering och mortalitet. Det behövs mer kvalitativ forskning som kan ge en djupare insikt i äldres psykiska hälsa, men också forskning som granskar åtgärder och deras effekt på äldres psykiska hälsa efter en höftfraktur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lindgren, Madeleine, and Kristina Bergström. "Ett gott liv på äldre dar : Äldres upplevelse av hälsa och livskvalitet." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4123.

Full text
Abstract:

På grund av en ökande medellivslängd hos Sveriges befolkning, är en betydligt större grupp äldre att vänta. Mer kunskaper kring människors förutsättningar för ett gott liv i hög ålder kommer  att krävas för att på bästa sätt kunna ta hand om denna åldersgrupp. Syftet med denna studie var att försöka få kunskap om hur äldre människor upplever sin livskvalitet och hur åldrandet påverkar deras livssituation. Inför studien valdes kvalitativ metod och 7 stycken intervjuer med målgruppen 80+ genomfördes. Dessa intervjuer analyserades med hjälp av grounded theory och resulterade i fem kategorier; livets ryggsäck, livskriser, känslan av trygghet och rädsla, att känna social glädje och sorg och självständighet ger meningsfullhet. Alla intervjuer genomsyrades av betydelsen av minnen från förr och hur dessa fortfarande påverkar det dagliga livet. På grund av detta, samt även att de fem kategorierna kunde förknippas med dessa minnen blev kärnkategorin kallad; livets ryggsäck. Resultatet visar tydligt hur självständigheten har betydelse för upplevelsen av vardagen och därigenom livskvaliteten. Brist på självständighet ger livet till viss del förlorad mening och innebär en känsla av sorg och svårigheter med det sociala livet. Den oro och rädsla som framgick i varje intervju handlar om att förlora sin självständighet eller sina sociala kontakter. Att förlora sin make/maka var något som de flesta av intervjupersonerna gått igenom och det var en avgörande händelse i livet som innebar stora förändringar i vardagen. Positiva minne tycktes kunna ge en mer positiv inställning till det nuvarande livet medan negativa minnen kan ge en sänkning av livskvaliteten. Vår slutsats är att känslan av att vara nöjd med livet man levt tillsammans med ett tillfredsställande socialt liv och en viss självständighet ger ett gott liv på äldre dar och en hög livskvalitet.


Because of an increasing average duration of live among the Swedish population, a larger group of elderly is to be expected. More knowledge about peoples qualifications for living a good life in older age is going to be needed, to be able to take care of this age-group in the best of ways. The purpose of this study was to learn how older people experience their quality of life and how aging is affecting their life-situation. A qualitative method was chosen for the study and 7 interviews were done with people older than 80. These interviews were analyzed by using grounded theory and the result was 5 categories; bag pack of life, life-crisis, the feeling of safety and fear, to feel happiness and sadness and independence gives meaningfulness. The importance of memories and how these still affect the daily life came up in all the interviews. Because of this, and because of the fact that all the categories could be associated with these memories, we named the main category; the bag pack of life. The results clearly showed how important independence is to the experience of daily life and therefore quality of life. The lack of independence gives a loss of meaning and implies a feeling of sadness and difficulties with the social life. The worry and fear that showed in all of the interviews came from the possibility of losing ones independence or social contacts. Almost all of the people who were interviewed had lost a spouse and this was a big incident that caused a lot of changes in the daily life. Positive memories seems to give a more positive attitude towards life meanwhile negative memories might cause a quality of life reduction. Our conclusion is that satisfaction with the past, together with a satisfying social life and some independence means a good life at old age and high quality of life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Elg, Pernilla, and Linnea Jonasson. "Äldre människor i en pandemi : Den sociala isoleringens inverkan på äldres hälsa." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44123.

Full text
Abstract:
Background: In 2019 a new virus by the name Sars-coronavirus-2 that caused a disease named Covid-19 and spread globally creating a pandemic. Due to the pandemic, restrictions were created that limited people's everyday life. There were many variations of the restrictions between countries, but they were all based on distancing. The nursing theorist Katie Eriksson describes the suffering in life and everything it means to be a human among humans which makes the pandemic a part of the humans suffering.  Nurses have many ethic codes and core competencies to apply in their work to prevent suffering. Aim: To illustrate the impact of social isolation on the elderly's health during the covid-19 pandemic from a nursing perspective Method: A systematic literature study including 13 scientifically articles that related to the aim. Result: Three themes and five subthemes were identified. These indicate a reduced health among older people, mostly regarding loneliness, worrying, anxiety but also subjective age, ageism and resources and the use of resources among the elderly in order to handle the situation. Conclusion: The health among the elderly have decreased due to the social isolation which, according to Katie Eriksson is part of the human suffering in life. Nurses have, with support from their core competencies and ethics codes a big responsibility to reduce the suffering and encourage health during the pandemic
Bakgrund: År 2019 upptäcktes de nya viruset Sars-coronavirus-2 som gav upphov till sjukdomen Covid-19 vilket fick global spridning och utvecklades till en pandemi. Till följd av pandemin skapades ett flertal restriktioner som begränsat människor i sin vardag. Det fanns stora variationer mellan olika länders restriktioner men de hade distansering som gemensam nämnare. Omvårdnadsteorietikern Katie Eriksson beskriver att livslidande är allt det innebär att vara människa bland människor, vilket gör pandemin till en del av människans livslidande. Sjuksköterskorna har flera etiska koder och kärnkompetenser att förhålla sig till i arbetet mot att lindra lidandet för människor.  Syfte: Att belysa den sociala isoleringens inverkan på äldre människors hälsa under covid-19 pandemin ur ett omvårdnadsperspektiv. Metod: Systematisk litteraturstudie som inkluderade 13 vetenskapliga artiklar som svarade på syftet. Resultat: Tre teman och fem underteman identifierades. Dessa påvisar en ökad ohälsa bland äldre människor, främst i form av ökad ensamhet, oro och ångest men även problem som berör subjektiv ålder, åldersdiskriminering samt vilka resurser äldre människorna har och hur de använt dessa för att hantera sin situation. Konklusion: Det finns en ökad ohälsa bland de äldre människorna till följd av den sociala isoleringen vilket enligt Katie Eriksson är en del av människans livslidande. Sjuksköterskan har med stöd i sina kärnkompetenser och etiska koder ett stort ansvar för att lindra lidandet och främja hälsan under pandemin.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Gilbertsson, Emma, and Ewa Spets. "Munhälsoproblemens inverkan på äldres hälsa : - en litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsa och vård, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6158.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ebbersten, Tyra, and Daniel Johansson. "Äldres sexuella hälsa på äldreboenden - En litteraturstudie." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25480.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att belysa hur äldres sexuella hälsa beaktas på äldreboenden. Samt att titta närmare på omsorspesonalens attityder kring sex och hur de påverkar den äldre brukarens välmående. Det är framför allt viktigt för de äldre men även för personalens framtida arbetssätt. Som enhetschef är det viktigt att känna till hur personalens värderingar påverkar arbetet med den äldre. Genom att använda teorierna ålderism och skam så är syftet att se om åldersdiskriminering förekommer kring frågor om sex inom äldreomsorgen. Teorier om skam används som teoretiska glasögon för att förstå de inre processer som frågor om sex kan väcka hos den äldre och personalen. Studien är en litteraturstudie och ett försök att göra en kunskapsöversikt över frågor kring den äldres sexulaitet på äldreboenden kopplat till personalen och samhällets attityder. Den huvudsakliga litteratur som ligger till grund för arbetet är vetenskapliga artiklar innehållande kvalitativ- och kvantitativ forskning. Artiklarna har gallrats enligt en systematisk litteraturstudie modell (Friberg 2017).Resultatet visar att forskning visar på att sexualitet kan spela en viktig roll för att äldre ska uppnå en god hälsa. Äldres sexualitet är ett tabubelagt ämne och äldre tenderas att diskrimineras pga. sin ålder. Mer kunskap behövs inom ämnet för att bidra till mer positiva attityder gentemot äldres sexuella hälsa och för att de äldre ska våga uttrycka sin sexualitet utan skam och obehag. Resultatet har delats upp i olika teman som framkommit ur de tio artiklar vi har läst. De teman som vi kommer att belysa i den här uppsatsen är äldres inställning till sex, attityder hos personal, attityder hos anhöriga samt samhällets attityder till äldres sexualitet.
The purpose of this study is to shed light on how the sexual health of the elderly is taken into account in nursing homes. And to take a closer look at the care staff's attitudes towards sex and how they affect the elderly user's well-being. It is above all important for the older and also for the staff's future working methods. As a unit manager for a nursing home, is it important to know how the care staff's values colours the work with the eldery person. By using the theories of Ageism and Shame, can we have a closer look and see if age discrimination occurs around issues of of the elderis sexual health in the nursung homes,.. Shame Theories as theoretical glasses can help us understand the internal process and feelings of the eldery. The study is a literature study and an attempt to make a knowledge overview of questions about the elderly's sexuality in nursing homes linked to the staff and society's attitudes. The main literature on which the work is based is scientific articles containing qualitative and quantitative research. The articles have been chosen according to a systematic literature study model (Friberg 2017). The results show that research shows that sexuality can play an important role for the elderly to achieve good health. Elderly sexuality is a taboo subject in both elderly care and in society. More knowledge is needed in the subject to help more positive attitudes towards the sexual health of the elderly and for the elderly to dare to express their sexuality without shame and discomfort. The results have been divided into four different themes: attitudes of staff, attitudes of relatives and society's attitudes to the sexuality of the elderly.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Broman, Liv, and Hilda Jonsson. "Djurterapins inverkan på äldres hälsa : En litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53217.

Full text
Abstract:
Bakgrund Risken för psykisk och fysisk ohälsa ökar med stigande ålder. Åldrandet medför ofta nedsatt fysisk, psykisk och social förmåga, förändrad identitet och en minskad umgängeskrets vilket är bidragande orsaker till ohälsa. Flera olika djurarter har varit trogna följeslagare till människan genom alla tider. Forskare har använt sig av djurterapi som behandlingsmetod för patienter inom olika vårdkontexter. Syfte Syftet var att beskriva djurterapins betydelse för äldres hälsa inom äldreomsorgen. Metod En litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar användes. Åtta kvantitativa och två kvalitativa vilka söktes fram via databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Dataanalysen genomfördes enligt Kristensson (2014). Resultat Analysprocessen resulterade i fyra kategorier. Den första kategorin var beteendeförändring då det visat sig att djurterapi har positiv inverkan på exempelvis minskad trötthet, nedstämdhet och förvirring. Den andra kategorin var social funktion. Då många äldre beskrev djuren som en vän, bidrog djuren till en minskad känsla av ensamhet. Den tredje kategorin var meningsfullhet då djuren fick de äldre att känna sig meningsfulla. Den fjärde och sista kategorin var minnen då djur bidrog till att gamla minnen kom tillbaka. Slutsatser Djur skulle kunna vara en del i de äldres dagliga aktiviteter inom äldreomsorgen och på så vis förebygga ohälsa.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Sjögren, Sofia. "Digitaliseringen och äldres psykosociala hälsa : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-20620.

Full text
Abstract:
Introduktion: Digitaliseringen utvecklas i snabb takt, de äldre har haft svårt att följa med i digitaliseringens utveckling vilket skapar ett utanförskap och en digital klyfta. För att motverka detta har digitala strategier tagits fram av bland annat Världshälsoorganisationen. Digital teknik har potential att öka delaktighet i samhället. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur digitaliseringen av samhället och den digitala klyftan påverkar den äldre befolkningens psykosociala hälsa. Metod: En strukturerad litteraturöversikt som utgår från elva vetenskapliga artiklar som hittades på databaserna Pubmed, Medline och Cinahl. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultat: Tre teman kom fram av analysen, Äldres inställning till tekniken, Teknikanvändning och social interaktion samt Trygghet. Alla teman berörde syftet. Äldres inställning till tekniken visade vad som kan skapa en digital klyfta samt indikerade hur den kan stängas. Temat Teknikanvändning och social interaktion handlade om hur digitaliseringen främjar äldres psykosociala hälsa. Temat Trygghet visade både hur digitala verktyg skapar en trygghet, samtidigt som det är en otrygghet att lämna gamla vanor. Diskussion: Digitala verktyg kan ses förebyggaensamhet, detta bidrar till en bättre psykisk och social hälsa hos äldre. Med hjälp av utbildning om digitala verktyg och motivering till förändring kommer möjligheten att vara delaktig i det digitala samhället att öka. Slutsats: Effekterna av den ökade digitaliseringen verkar påverka den äldre befolkningens välbefinnande till de positiva förutsatt att de har kunskapen för att kunna vara delaktiga, först då skapas känslan av sammanhang och möjligheten till att medverka till en bra psykosocial hälsa hos äldre individer.
Introduction: Digitalization is developing at a rapid speed, the elderly has found it difficult to follow up with the development of digitalization. This creates alienation and a digital divide. To counteract this, digital strategies have been built up by, among others, World Health Organization. Digital technology has a great potential to increase participation in society. Aim: The aim of the study is to investigate how digitalization of society and the digital divide affect the psychosocial health of the elderly population.  Methods: The article is a structured literature review, based om eleven scientific articles that have been found in the databases Pubmed, Medline and Cinahl. The material has been analyzed by using a thematic analysis. Results: Three themes emerged from the analysis, the elderly's attitude to technology, the use of technology and social interaction, and security. Everyone touches on the purpose, the attitude of the elderly shows what can affect a digital divide and indicates how it can be closed. Technology use and social interaction show how digitalization promotes the psychosocial health of the elderly. The theme of security shows that both how digital tools create security, at the same time as it is an insecurity to leave the old in society Discussion: Digital tools can be seen to prevent loneliness, this contributes to a better mental and social health of the elderly. With the help of education about digital tools and motivation for change, the opportunity to participate in the society will increase. Conclusion: The effects of the increased digitalization seems to affect the well-being of the elderly population positively, provided that they have sufficient knowledge to take part in the digitalization, only then is the feeling of context and the opportunity to contribute to good psychosocial health in older individuals created.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Ekström, Eva, and Peter Nielsen. "Sällskapsdjur och äldre personer - en litteraturstudie om effekter på äldres hälsa och välbefinnande." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26237.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka vilka effekter kontakten med sällskapsdjur har för äldre personers hälsa och välbefinnande. Metoden var en litteraturstudie där tio artiklar granskades. Studien visar att djurs närvaro har ett flertal positiva effekter framförallt i vården av äldre med Alzheimers sjukdom. Dessa uppvisade en högre grad av socialisering och en lägre grad av beteendestörningar i närvaron av djur. Även friska äldre påverkades positivt av relationen med djur då det gällde sociala kontakter och graden av fysisk aktivitet. Slutsatsen är att djurterapi är en intervention som har stor potential att fylla ett behov hos äldre människor som annars är svårt att tillgodose.
The purpose of this study was to examine what effects the presence of animals has on the health and wellbeing of elderly persons. The method used was to review ten articles. The study shows that pets have several positive effects, primarily in the care for elderly with Alzheimer’s disease. These individuals showed a higher degree of socialization and a lower degree of agitated behaviours in the presence of animals. Healthy elderly were also influenced in a positive way by the relation with animals in regards to socialization and the degree of physical activity. The conclusion is that pet-therapy is an intervention that has a great potential to fulfil a need in elderly people that is otherwise hard to provide for.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Näsgårde, Maria. "Sociala relationer och äldres hälsa. : - Ett komplicerat förhållande." Thesis, Stockholm University, Department of Sociology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-42876.

Full text
Abstract:

De äldre i den svenska befolkningen blir allt fler och allt äldre. Forskning kring äldres hälsa och de faktorer som tros påverkar denna blir därför allt viktigare. En av de faktorer som tros påverka hälsan positivt, även i äldre åldrar, är sociala relationer. En djupare förståelse kring sambandet mellan olika typer av sociala relationer och olika aspekter av hälsa skulle göra det möjligt att lättare identifiera de grupper som riskerar att drabbas negativt hälsomässigt till följd av den sociala situationen, vilket i sin tur kommer att möjliggöra effektivare hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Syftet med den här studien är att studera hur sambandet mellan olika typer av sociala relationer och utvalda aspekter av hälsa ser ut hos de allra äldsta i den svenska befolkningen. Studien undersöker huruvida det finns ett samband mellan olika typer av sociala relationer och valda aspekter av hälsa hos de allra äldsta i den svenska befolkningen, hur detta samband i så fall ser ut samt vilket kausalt förhållande de eventuella sambanden har. Studien baseras på datamaterial från The Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old (SWEOLD) från 2004 samt från Levnadsnivåundersökningen (LNU) från 1991. SWOLD och LNU bildar tillsammans ett riksrepresentativt longitudinellt datamaterial. Som analysmetod har logistik regression använts. Studiens resultat visar att civilstånd samt kontakt med släkt, vänner och bekanta har ett positivt samband med både självskattad hälsa och psykisk hälsa samt att kontakt med barn har ett positivt samband med psykisk hälsa. Dock visar sig ingen av de sociala relationerna ha något samband med hjärtproblem. Då tidigare självskattad hälsa och tidigare psykisk hälsa kontrollerats för, talar även resultaten för att civilstånd har en positiv påverkan på både självskattad och psykisk hälsa samt att kontakt med släkt, vänner och bekanta har en positiv påverkan på psykisk hälsa. Sammantaget visar resultaten att sociala relationer inte har en generell positiv påverkan på hälsan och tyder även på att hälsa i vissa fall påverkar sociala relationer. Olika aspekter av sociala relationer har snarare olika påverkan på olika aspekter av äldres hälsa, och i vissa fall tycks hälsan påverkar aspekter hos de sociala relationerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Lindeberg, Isabelle, and Elin Edin. "Vårdhundens effekter på äldres hälsa och välbefinnande : -En litteraturöversikt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-200488.

Full text
Abstract:
Background: With increasing age follows higher risks of conditions and illnesses which can cause a decrease in health and wellbeing. A meaningful social environment can positively impact the physical health of older people. Dogs are increasingly being used for different purposes within health care and animal assisted therapy aims to improve people’s physical, social, emotional and cognitive function. Aim: The purpose of this study was to determine the effects of animal assisted therapy on older people’s health and wellbeing. Methods: A literature review where searches for academic articles in databases PubMed, Cinahl and PsychInfo were performed. The searches resulted in 14 articles which were selected for further review. Two articles were excluded since they did not obtain adequate quality. Relevant results from each article were compiled and further classified into subcategories and main categories. Results: Animal assisted therapy reduces depressive symptoms and agitated behaviors as well as increases social interactions among older people. Hence it reduces loneliness and participants expressed joy and pleasure when interacting with the dog. There was a marginal improvement of cognitive function. No correlation was found between animal assisted therapy and medication. Conclusion: Improvements of health and wellbeing were found, however more research is needed to enable an implementation of animal assisted therapy to a greater extent than today.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Uberth, Theresia, and Nariman Jihad. "Omsorgspersonalens kunskap om äldres orala hälsa : En kvantitativ tvärsnittsstudie." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-45089.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Antalet individer över 65 år  blir fler. Vid stigande ålder ökar risken att drabbas av fysiska och mentala sjukdomar vilket leder till ett ökat vårdbehov. Omsorgspersonalens kunskaper om vårdtagarens orala hälsa har då en betydande roll för att förhindra sjukdomar eftersom ett samband mellan allmän och oral hälsa förekommer. Syfte: Syftet med studien var att studera kunskap hos omsorgspersonal inom äldrevården gällande vårdtagarnas oral hälsa samt hur omsorgspersonalen upplever Folktandvårdens externa munvårdsutbildningar. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie som genom enkätfrågor besvarades av omsorgspersonal från sex äldreboenden i Kalmar län. Resultat: Av totalt 120 respondenter visade 19 % på låg kunskapsnivå angående vårdtagarens orala hälsa, 53 % visade på medelhög kunskap samt 28 % visade på hög kunskap i ämnet. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan  formellt utbildad omsorgspersonal och omsorgspersonal utan vårdutbildning. En stor del av omsorgspersonalen upplevde det svårt praktiskt att utföra en god munvård på vårdtagarna. Slutsats: Studien visade att en majoritet av omsorgspersonalen på de utvalda äldreboendena har en medelhög till hög kunskapsnivå om äldres orala hälsa. Praktiska övningar i samband med Folktandvårdens externa utbildningar kan skapa bättre förutsättningar i syfte att förbättra vårdtagarens allmänna och orala hälsa.
Background: The number of individuals over the age of 65 have increased, which leads to a crucial need for support of individuals with physical and mental illness. By having good knowledge in health and nursing among caregivers, better conditions are created to give the patient a good oral hygiene and prevent oral and other general diseases Aim: To study knowledge among caregivers regarding oral health in the care of the elderly and how external oral health education is perceived Method: A quantitative cross-sectional study with questionnaires that was answered by caregivers at six elderly homes in Kalmar County Results: 19% in total of the respondents showed a low level of knowledge regarding the patient's oral health, 53% showed medium-level knowledge, 28% showed high knowledge. A significant difference could not be ensured regarding the knowledge of oral health and oral care needs for elderly's between educated staff and non educated caregivers. It showed that a large part of caregivingers found it difficult to practically perform a good oral care on their patients Conclusion: The study showed that a majority of caregivers at the elderly homes in the study had a medium- high level of knowledge regarding oral health. The  introduction of practical exercises associated with the dental care external oral health education can create better conditions for the purpose of improving the patient´s oral and general health.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Cederström, Emelie, and Jonna Åred. "Äldres upplevelse av hälsa och välbefinnande : På särskilt boende." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17596.

Full text
Abstract:
Sverige har i likhet med andra länder en ökad andel äldre, vilket leder till att många människor kommer att bli beroende av vård. När människan åldras sker fysiska och psykiska nedsättningar som gör att människan blir mer skör. Upplevelsen av hälsa är ständigt föränderlig och kan upplevas på flera nivåer. Att flytta till särskilt boende är en förändring som kan påverka upplevelsen av hälsa. Man tvingas anpassa sig till andra boende, personal och rutiner. Därför är det av värde att beskriva vad de äldre själva tycker är betydelsefullt, för att uppleva hälsa och välbefinnande, när de åldras på särskilt boende. Studiens syfte är att beskriva vad äldre på särskilt boende upplever som betydelsefullt för att känna hälsa och välbefinnande. En litteraturstudie har genomförts där tio kvalitativa artiklar analyserats. Resultatet uppdelas i fem huvudteman och elva underteman. I resultatet framkommer att det är viktigt för äldre att bli respekterade som egna individer med rätt till självbestämmande. Även att få känslan av att vara i trygga händer och att få den omvårdnad och stöd som finns behov av är grundläggande förutsättningar för att uppleva hälsa. Dessutom upplevs det som viktigt att få vara en del av ett sammanhang och att leva i gemenskap med andra. I diskussionen belyses hur sjuksköterskan kan bidra till äldres upplevelse av hälsa och välbefinnande genom att ta tillvara den äldres resurser och att utgå från patientens livsvärld.
Program: Sjuksköterskeutbildning
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Kling, Tuvér Maria, and Martina Olsson. "Aktivitetens betydelse för äldres mentala hälsa : Att skapa och bibehålla hälsa genom arbetsterapeutiska insatser." Thesis, Örebro universitet, Hälsoakademin, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-15753.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Bakali, Hraiki Malak, and Sofia Helmertz. "Blivande undersköterskors kunskap om äldres orala hälsa : En kvantitativ tvärsnittsstudie." Thesis, Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40353.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Johansson, Therese, and Sofie Friberg. "Omsorgspersonals kunskaper och attityder till äldres orala hälsa : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-41729.

Full text
Abstract:
Introduktion: Befolkningen i Sverige blir äldre och populationen växer. Ökad ålder innebär risk för försämrad allmän hälsa. Oral hälsa påverkar den allmänna hälsan samt livskvalitén. Flertalet äldre klarar inte av att utöva tillräckligt god munvård själva och blir beroende av omsorgspersonalens hjälp. Tandhälsan hos äldre har förbättrats i Sverige, vilket innebär en ökning av restaurerade tänder och avancerad protetik. Med detta har även behovet av munvård ökat och likaså kraven på omsorgspersonalen. Syfte: Att beskriva hur omsorgspersonals kunskaper och attityder till oral hälsa påverkar äldres orala hälsa. Frågeställningar: Vilka kunskaper och attityder beträffande oral hälsa har omsorgspersonal? På vilket sätt påverkar kunskaper och attityder bland omsorgspersonal den orala hälsan hos äldre? Metod: Litteraturstudie. Resultat: Kunskapen hos omsorgspersonal skiljer sig åt. Kunskap ökar efter utbildning men är svår att implementera i praktiken. Attityder till den orala hälsan är generellt positiv, ändå visar resultaten att utförandet av munvård inte prioriteras. Många tycker att utförandet av munvård är obehagligt på grund av motvilja från brukarna. Konklusion: Omsorgspersonalen behöver ökade kunskaper i hur den orala hälsan påverkar den allmänna hälsan och livskvalitén hos de äldre samt vidare praktisk utbildning i utförandet av munvård. Munvårdsutbildning kan påverka personalens attityder och beteende kring utförandet av munvård.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Rasho, Katrin, and Sylvia Kronefeld. "Ensamhet och dess påverkan på äldres hälsa : En kvalitativ litteraturöversikt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-106929.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Ensamhetskänslor i den senare delen av livet är ett hot mot det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet med allvarliga konsekvenser, vilket leder till betydande hälsoproblem med konsekvenser för social utestängning, sjuklighet, minskat välbefinnande och dödsrisk. Denna kvalitativa studie genomfördes för att skapa mer förståelse, inblick och erfarenhet hos vårdpersonal angående äldres hälsa som är påverkad av ensamhetskänslor. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av ensamhet och dess påverkan på hälsan hos äldre personer.                                                       Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Studien bygger på tio vetenskapliga artiklar där alla artiklar kvalitetsgranskas, sedan analyserades och sammanställdes för att svara på studiens syfte.                                                            Resultat: Studiens resultat grundar sig i tre olika huvudkategorier och åtta underkategorier. Upplevelse av ensamhet med underkategorierna; Ensamhet till följd av förlust, Ensamhet skapar oro och rädsla, Ensamhet som njutning. Påverkan på hälsan med underkategorierna; Psykiska konsekvenser, Fysiska konsekvenser, Sociala konsekvenser och Sjuksköterskans betydelse med underkategorierna; Främja hälsan, Uppmärksamma ensamhetskänslor.  Slutsats: Studiens resultat påvisade att ensamhetskänslor hos äldre är ett hälsoproblem. Ensamheten kan uppstå av olika faktorer i samband med åldrandet. Äldre personer är extra utsatta och ensamhetskänslor har negativ påverkan på hälsa samt negativa känslor i kroppen. Det är viktigt att vårdpersonal uppmärksamma patienternas tecken på försämrad hälsa, och för informationen vidare så att anpassade insatser kan sättas in.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Lundin, Anna. "Fysiskt aktiva äldres erfarenheter och upplevelser av fysisk aktivitet och hälsa : Intervju med 4 stycken äldre." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14447.

Full text
Abstract:
Aim: The aim with the thesis was to examine elderly peoples’ motives towards physical activity. Method: A qualitative approach has been adopted with a purposive sampling procedure. Four half structured interviews have been conducted using a thematic interview guide. Results: The fear of being overweight and not being able to take care of themselves were announced as important aspects, since it motivated them to perform physical activity. Social support made the activities more fun. Bad weather and fear of injuries was expressed as obstacles to physical activity. The fear of staying out in the woods alone was mentioned as an obstacle. Exercising was therefore directed to places where other people around them were found. Conclusion: Working background effect the level of physical activity, but exactly how is not yet discovered .There is a need for further research to find out what society can contribute with when it comes to activate the elderly people who has trouble to make it on their own.
Demografiska uppgifter visar att andelen äldre i den svenska befolkningen tenderar att gradvis öka under de närmaste decennierna, samtidigt som gruppen yngre tenderar att minska. Då det framförallt är gruppen äldre som tenderar att drabbas av ohälsa är risken för ett omfattande folkhälsoproblem stor. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vad som motiverar äldre till att vara fysiskt aktiva. Fyra halvstrukturerade intervjuer har genomförts med äldre personer, 70-77 år som tränar regelbundet och bor i en mellansvensk kommun. Resultatet visade att fysisk aktivitet prioriterades högt av informanterna och att kroppsideal spelade en stor betydelse för att motivera dem till att fortsätta. Kroppsvikt ville gärna behållas alternativt minskas. Socialt stöd bidrog till att fysiska aktiviteter blev roligare och att informanterna vågade ta ut sig lite mer när de hade stöttning. Att träffa människor hölls också fram som ett viktigt motiv till att vara fysiskt aktiv. Oro och rädsla för skador utgjorde omfattande hinder. Osäkerhet om hur mycket deras kroppar tålde men också medvetenhet om att det inte längre krävdes lika mycket för att göra sig illa. Informanterna berättade att de gärna är aktiva i folktäta miljöer, utifall att de skulle ramla och inte klara av att ta sig upp. Ytterligare forskning krävs för att ta reda på hur samhället kan bidra, uppmuntra och hjälpa till i syfte att aktivera den stora delen inaktiva äldre i befolkningen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Björnsson, Maria, and Joffen Kleiven. "Bara så du vet, äldre har också sex : En litteraturöversikt om äldres sexuella hälsa och attityd." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9262.

Full text
Abstract:
Background: Research showed that older people's sexual health is not addressed adequately in the health sector. It is a subject that is very limited or non-existent during basic training for nursing students. Older peoples sexually health has improved and hence there will be an even more important area for the nurse, who is responsible for the patient's health. Existing prejudices about sexuality of elderly people means that more knowledge is needed. Aim: The aim was to describe: 1. elderly person's experience of their sexual health and the health care receptions. 2. health care workers' attitudes towards older patients' sexual health. Method: A literature overview. Four qualitative and six quantitative studies between the years 2000- 2015 were analyzed. Results: Three main themes were identified; older people's experiences, that showed that older patients are healthier and more sexually active than before. The second main theme; health care workers experience of older people's sexual health showed that the patient's greatest obstacles to exercising their sexuality is the lack of private spaces. The nurse usually had a negative attitude to the elderly persons' sexual health, which could be due to nurses' ignorance and that sexuality is a sensitive subject. The third theme showed factors which affect sexual health in elderly. Conclusion: More information is needed about the elderly person's sexual health for patients and more training in nursing. Many older suppress their sexuality because of different standards and taboos in society, which may lead to unnecessary suffering.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Jonasson, Yvonne, and Maria Lundborg. "Den fysiska aktivitetens betydelse för äldres hälsa och välbefinnande : - en litteraturöversikt." Thesis, Mid Sweden University, Department of Health Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-278.

Full text
Abstract:

Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer. Texterna analyserades med manifest innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade att fysiskt aktiva äldre allmänt fick en förbättrad hälsa och ett gott välbefinnande. Fysisk aktivitet förbättrade också muskelstyrkan och lindrade smärta. Motivationen var en faktor för i vilken omfattning äldre var fysiskt aktiva. Den mentala hälsan påverkades så att de äldre kände sig positivare och mer tillfreds med livet. I sjuksköterskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, upplysa, stimulera, motivera, undervisa och följa upp omvårdnadsbehov. En slutsats från denna litteraturstudie är genom att uppmuntra de äldre till fysisk aktivitet kan göra att de längre upp i åldrarna upplever en god hälsa, livskvalitet och välbefinnande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Svantesson, Diana, and Emelie Vesanen. "Äldres upplevelse av ensamhet : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-15930.

Full text
Abstract:
Åldrandet leder till förluster av olika slag. Roller förändras och sammanhang försvinner. Nedsatt rörelseförmåga, syn och hörsel kan innebära en begränsning i möjligheten att delta i olika sociala sammanhang. Begränsningar och förlorade sammanhang kan utmynna i en brist på meningsfullhet och till ensamhet. Ensamhet är en risk för förtidig död, hjärt- och kärlsjukdomar, demens och depression. Inte minst är det ett lidande för personen i fråga. Trots vetskapen om hälsoriskerna är gruppen äldre som upplever ensamhet enligt statistiken hög. Äldre är en grupp som tros öka kraftigt i framtiden och som hälso- och sjukvårdspersonal möter inom sjukvårdens alla olika instanser. Syftet är att beskriva äldres upplevelse av ensamhet för att sjuksköterskan genom ökad kunskap bättre kan identifiera, bekräfta och ge stöd till de äldre som lider av ensamhet. Genom en litteraturöversikt sammanställs tio kvalitativa studier inom ämnet. Huvudteman som identifieras är: relationer, hållning till livet samt handlingskraft och hanterbarhet. Under de tre huvudteman följer åtta subteman: goda relationer, sammanhang, bristande relationer, brist på sammanhang, meningsfullhet, brist på meningsfullhet, självständighet och egna strategier samt rädsla och beroende. I diskussionen relateras upplevelserna av ensamhet till graden av KASAM liksom till tecken på depression. Tidigare interventioner, vårdvetenskap och sjuksköterskans ansvar och roll diskuteras och tydliggörs. Sjuksköterskan behöver ha en helhetssyn och möta den äldres livsvärld för att kunna identifiera, bekräfta och ge stöd till den som upplever ensamhet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Johansson, Amanda, and Frida Dahl. "Hur vårdhunden kan påverka äldres hälsa på särskilda boenden : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49377.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Medelåldern och antal äldre i Sverige ökar. En vanligt förekommande sjukdom hos äldre är demens och många dementa bor på särskilda boenden. Ett särskilt boende bör erbjuda trygghet och ett meningsfullt innehåll som tillfredsställer de äldres individuella behov. Många äldre på särskilda boenden känner sig ensamma och anser att personalen inte alltid har tid för att hålla dem sällskap. Vårdhunden har tidigare visat sig vara tröstingivande samt kunna förmedla engagemang och känsla av närvaro till den äldre.Syfte: Syftet var att undersöka hur vårdhundar kan påverka äldres hälsa på särskilda boenden. Metod: En systematisk litteraturstudie med tolv kvantitativa originalartiklar. Kvalitetsgranskningen gjordes utifrån en checklista för kvantitativa artiklar. Därefter analyserades artiklarna var för sig av författarna och sedan tillsammans. Resultat: Överlag hade vårdhunden positiva effekter på hälsan hos äldre på särskilda boenden. Vårdhunden gav en positiv effekt hos de äldres ADL-förmåga och bidrog till bättre mobilisering. Vårdhunden hade också effekt på depressiva symtom och apati, samt ökade den sociala interaktionen hos de äldre. De äldre fick även förbättrad livskvalitet, kände sig mindre ensamma och återupplevde gamla minnen. Hos dementa förbättrades den kognitiva funktionen, de fick en ökad samarbetsförmåga och var mindre agiterade. Vissa dementa fick dock en ökad verbal agitation efter mötena med vårdhunden. Slutsats: Vårdhunden hade många goda effekter på de äldres hälsa. Trots detta observerades vissa negativa effekter hos en del dementa. Det är därför viktigt att ha i åtanke att behandling med vårdhund inte passar alla äldre på särskilda boenden och att sjuksköterskan kan avgöra vilka äldre som är lämpliga för denna form av behandling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Sparvman, Elin, and Emma Karlsson. "Betydelsen av att delta i regelbunden föreningsverksamhet för äldres hälsa och välbefinnande." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-36108.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Carlsson, Lisa. "Föreställningar om äldres sexualitet och sexuella hälsa i reminiscensmetoder : En scoping review." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39131.

Full text
Abstract:
Det västerländska samhället genomsyras av ålderistiska föreställningar som påverkar hur äldre bemöts inom den psykoterapeutiska vården. Ett tydligt exempel på när starka åldersnormer kommer i bruk är i relation till äldres sexualitet och intima relationer. Syftet med den här studien är att ge en översiktlig bild av hur sexualitetsrelaterade frågor behandlats i tidigare forskning kring reminiscensmetoder med äldre. Resultatet tolkas utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv med inspiration av Foucault. Materialet visar att forskningen inom området främst intresserar sig för sexuella minoritetsgruppers erfarenheter. Vidare lyfts utvecklandet av resilienta egenskaper hos målgruppen och vikten av att ta ålderkohorters särskilda erfarenheter i beaktande. Utöver detta diskuteras värdet av att professionella anammar ett kritiskt förhållningssätt till sin egen roll. För att undvika att äldre individers livsberättelser tolkas baserat på oreflekterade normativa uppfattningar efterlyses det i materialet mer forskning och kunskap på området. En central paradox som materialet visar är risken för att stereotypa föreställningar om ålderdom och äldres sexualitet reproduceras genom att problematiken åskådliggörs. Slutsatsen är dock att det är nödvändigt att bygga vidare på denna forskning för att ge professionella verktyg till att börja ifrågasätta vissa idéer som är knutna till åldersnormer - hos klienter såväl som hos sig själva.
Ageist assumptions pervade the Western society of today and affect the way older people are treated in psychotherapeutic care. One clear example of when powerful age-related norms come into play is in regard to sexuality and the intimate relationships of older people. The purpose of this study is to provide an overview of how sexuality-related issues have been addressed in previous research on reminiscence methods with older people. The results are interpreted from a social constructivist perspective, inspired by the ideas of Foucault. The material shows that research in this field mainly explores the experiences of sexual minority groups. The study also illustrates the development of resilient characteristics in the target group and the importance of taking specific experience of different age cohorts into account. In addition, the value of professionals adopting a critical approach to their own role is discussed. In order to avoid older people's life stories being interpreted based on unchallenged normative perceptions, the material calls for more research and knowledge in the field. A central paradox that the material illustrates is the risk that stereotypical notions of old age and sexuality of older people are reproduced by illuminating the problem. The conclusion is, however, that it is necessary to build on this research to provide professionals with adequate tools, so that they learn to question certain ideas that are linked to age-related norms - those of clients as well as their own views.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Hallgren, Elin. "Arabspråkiga äldres upplevelser av Syriska föreningens hälsoprojekt." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9829.

Full text
Abstract:
Det är betydelsefullt att individen har hälsosamma levnadsvanor för att behålla en god funktionsförmåga i åldrandet och för att minska risken för att drabbas av folksjukdomar. Föreningsliv är en form av en hälsofrämjande insats som lockar många äldre då det ger möjlighet att träffa andra äldre med liknande bakgrund, upplevelser och som talar samma språk. Syriska föreningen bildades år 1977 och arbetar för att på bästa sätt integrera de arabspråkiga invandrarna i det svenska samhället, men också för att stärka bandet mellan det gamla hemlandet och Sverige. Syftet med denna studie var att studera den deltagande gruppens upplevelser av hälsoprojektets verksamhet som bedrivs för äldre arabspråkiga i den Syriska föreningen i Vällingby samt hur hälsoprojektet påverkat deltagarnas självupplevda hälsa. En kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer har tillämpats. Studiens resultat visade att informanterna upplevde att hälsoprojektet hade gett någon form av resultat, antingen fysiska förändringar eller en förbättrad självupplevd hälsa. Det varierade utbudet av aktiviteter har berört faktorer som har betydelse för hälsan vilket informanterna har upplevt som positivt och givande. Efter att ha deltagit i hälsoprojektet upplevde informanterna att de blivit mer medvetna om sin hälsa samt att deras kunskaper om kroppen har ökat.
Healthy lifestyle maintain functional capacity in aging and reduces the risk of illness. Associations, attracting older persons by giving them the opportunity to meet other older people with similar backgrounds, experiences, and who speak the same language, provides health promotive efforts. Syrian Association was formed in 1977 and is working on how best to integrate the Arab-speaking immigrants in Swedish society, but also to strengthen the link between the old country and Sweden. The purpose of this study was to examine the participation of the group's experiences of health project activities for the elderly in the Arab-language Syrian Association in Vällingby and how Health project affected participants' self-perceived health. The qualitative methodology in the form of individual interviews was applied. The informants felt that the health project had some form of influence on, either physical changes or an improved self-perceived health. The study’s results showed that informants felt that health project had some form of impact, either physical changes or an improved self-perceived health. The varied ranges of activities have focused on factors that are important to health, which has the informants perceived as positive and successful. Having participated in the health project informants experienced that they become more aware of their health and their knowledge of the body has increased.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Almén, Izabell, and Karin Rydin. "Äldres upplevelse av delaktighet under Coronapandemin : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Jönköping University, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52630.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att beskriva äldre personers upplevelse av delaktighet under Coronapandemin. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor. Informanterna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. Dataanalysen gjordes genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på att äldre personer upplevde en förändring i hur deras vardagsliv såg ut, med mer händelselösa dagar då aktiviteter ställdes in, samt att de inte fick möjlighet att träffa vänner och familj i samma utsträckning som tidigare. Likaså upplevde de att de hade blivit placerade i en “gammal och skör” grupp som de inte kan identifiera sig med. Däremot hade de på många sätt kunnat anpassa sin vardag genom att bland annat utföra aktiviteter utomhus, samt använda sig av digital teknik och telefon i större utsträckning än tidigare. Slutsatsen var att äldres upplevelse av delaktighet har främst påverkats negativt av Coronapandemin, då bortfallet av aktiviteter och möjlighet att träffa vänner och familj har lett till en minskad livskvalitet. Trots att många har kunnat anpassa sina aktiviteter finns en stor längtan tillbaka till livet så som det var innan Coronapandemin.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Holm, Malin, and Emelie Bennman. "VÅRDHUNDEN - EN ”GLÄDJESPRIDARE” INOM ÄLDREVÅRDEN : En intervjustudie om hur vårdhundar påverkar äldres hälsa." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-39523.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Att åldras bidrar till nedsatt psykisk och fysisk funktion. Känslor som kan uppkomma är ensamhet, oro och nedstämdhet vilket ofta leder till minskad social och fysisk aktivitet samt minskad livslust. Husdjur kan bidra till mening och sammanhang och på så vis på många sätt ge ett ökat välbefinnande hos äldre. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av vårdhundars påverkan på äldres hälsa. Metod: En kvalitativ intervjustudie har gjorts. Informanterna var 7 stycken undersköterskor från två olika boenden i södra Sverige. Datat analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar två kategorier; ”Hälsofrämjande verkan” och ”motverkar ett hälsofrämjande”. Vårdhundens närvaro kan framkalla känslor av glädje och välbefinnande. Den har även en lugnande inverkan och kan ge en känsla av trygghet till äldre på äldreboenden. Motivationen till aktivitet ökar och en känsla av mening och sammanhang uppkommer. Dessutom ökar gemenskapen på boendena och minnen gör sig påminda och skapas. Däremot beskrivs även en motvilja mot hundar och avundsjuka hos en del äldre som inte får träffa hundarna. Slutsats: Vårdhundar kan ge äldre på boenden glädje och välbefinnande vilket i sin tur kan leda till en ökad hälsa
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Zettergren, Marie. "Äldres upplevelse av livstillfredsställelse i relation till självskattad hälsa, ensamhetskänsla och demografiska förhållanden." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9610.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Globalt sett har personer över 65 år varit den åldersgrupp som växt snabbast och levnadsåldern bedöms att kontinuerligt stiga, vilket också ökar behovet av adekvata vård- och omsorgsinsatser. Äldres upplevelse av livstillfredsställelse minskar gradvis med stigande ålder. För att effektivt kunna stödja äldre inom detta område är det viktigt att bland vård- och omsorgspersonal öka kunskapen inom detta fenomen. Syfte: Att studera samband mellan upplevelse av livstillfredsställelse i relation till självskattad hälsa och ensamhetskänsla samt i relation till demografiska förhållanden. Metod: En tvärsnittsstudie med hjälp av frågeformulär från The Swedish National study on Aging and Care i Blekinge. I urvalet ingick 1 110 deltagare i åldern 60-96 år. Skillnad i upplevd tillfredsställelse med livet analyserades med hjälp av Mann-Whitney U-test, Kruskal – Wallis test, och logistisk regressionsanalys. Resultat: Äldre personers upplevelse av livstillfredsställelse har en negativ korrelation med ensamhetskänslor och låg självskattad hälsa samt har ett samband med demografiska förhållanden. Resultaten visade också att ensamhetskänslor var den mest betydelsefulla faktorn för låg livstillfredsställelse hos äldre. Slutsats: Med utgångspunkt från resultaten är det viktigt att vårdpersonal samtalar med äldre personer om dessa riskfaktorer och vid behov vägleder för att öka äldres tillfredsställelse med livet. Fortsatt forskning förespråkas i detta flerdimensionella fenomen. Nyckelord: ensamhet, hälsa, livstillfredsställelse, äldre.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Andersson, Markus, and Stina Öberg. "Socioekonomiska faktorers inverkan på äldres hälsa : En jämförelse mellan kommunerna Linköping och Norrköping." Thesis, Linköpings universitet, Nationalekonomi, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-111774.

Full text
Abstract:
Den svenska befolkningen blir allt äldre, och denna förskjutning av befolkningssammansättningen leder till ett ökat behov av vård och omsorg. Den utmaning som detta medför för samhället motiverar att närmare studera vad som påverkar hälsan specifikt hos målgruppen äldre. Studien utgår från ett nytt datamaterial från en omfattande enkätundersökning besvarad av äldre invånare i Linköpings och Norrköpings kommun. Med Grossmans hälsoekonomiska modell som ramverk ämnar studien med kvantitativ metodik analysera vilken påverkan modellens faktorer har på äldres hälsa. För att möta syftet valde författarna att i regressionsanalys tillämpa modellen ordered probit och skatta effekterna av socioekonomiska faktorer och levnadsvanor på individers självrapporterade hälsa. Studien omfattade tio förklaringsvariabler i ett datamaterial omfattande 6 300 objekt. Resultatet visar att i en reducerad modell finns indikationer på att högre inkomst och utbildning kan leda till bättre hälsa i äldre, vilket överensstämmer med Grossmans teori. Utbildning uppvisar dock ej statistisk signifikans efter att förklaringsvariabler för levnadsvanor – rökning, fetma, alkoholmissbruk och motionering – introducerats i modellen. Författarna presenterar hypotesen att resultatet kan förklaras av att både utbildning och levnadsvanor fångas upp av en bakomliggande variabel – individens tidspreferens. Vidare finner författarna att Linköpingsbor i överensstämmelse med tidigare jämförelser anger en högre hälsonivå än Norrköpingsbor. Variabeln kommuntillhörighet visar sig vara signifikant efter kontroll av samtliga av studiens förklaringsvariabler, vilket kan tyda på en underliggande skillnad mellan kommunerna med avseende på kultur och socialt arv bortsett från effekter av levnadsvanor, utbildning och inkomstnivå.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Viltell, Emelie, and Engelina Källman. "Hur äldres hälsa, på ett äldreboende, påverkas psykiskt, fysiskt och socialt av hundar." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13423.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och cirka 1,5 miljoner personer över 60 år bor på ett äldreboende. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa. Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande även vid avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Ur ett historiskt perspektiv har hundar arbetat för människor i århundrade. Hundar är ett av de djur som förekommer inom vården och på äldreboende. Därför är det av stor vikt att ta reda hur hundar påverkar äldre. Syfte: Syftet var att studera hur äldres hälsa, på ett äldreboende, påverkas psykiskt, fysiskt och socialt av hundar. Metod: En allmän litteraturstudie som bestod av nio vetenskapliga artiklar. Resultat: Sammanställningen av artiklarna skapade tre huvudkategorier; psykologiska hälsoeffekter, fysiologiska hälsoeffekter och sociala hälsoeffekter. Slutsats: Hundar förkommer i vården och litteraturstudie påvisar att hundar har god effekt på den psykiska, fysiska och sociala hälsan hos äldre. Med kunskap om hundens effekt kan en sjuksköterska ta tillvara på dess påverkan för att främja optimal holistisk hälsa för de äldre. Vidare forskning är exempelvis att finna för- och nackdelar med utbildad vårdhund gentemot privat hund ur ett hälsofrämjande perspektiv behövs.
Background: The Swedish population is getting older and approximately 1.5 million people over 60 years old are living in a nursing home. The purpose of the nurse profession is to promote health. Health is a state of physical, mental and social well-being and merely the absence of disease or infirmity. From a historical perspective dogs have been working for humans in centuries. Dogs are one of the animals that are being used in health care and in nursing homes. Therefore it is of importance to find out how dogs affect the elderly. Aim: The aim was to study how the health of the elderly in a nursing home, are affected mentally, physically and socially by dogs. Method: A literature review based on nine scientific original articles. Results: The summary of the articles created three main categories; psychological health effects, physiological health effects and social health effects. Conclusion: Dogs are being used in healthcare and the literature review shows that dogs have a good effect on mental, physical and social health of elderly. With knowledge of the reaction on the presence of a dog, the nurse gets an opportunity to use it to the advantage and to influence and to promote optimal holistic health for the elderly. Further research is for example to find advantages and disadvantages with educated and trained dogs against private dogs out of a health promotion perspective is needed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Heinrich, Elsa, and Amanda Johansson. "Hur äldres sexualitet och sexuella hälsa är kopplade till deras livskvalitet : En litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295125.

Full text
Abstract:
Sexualiteten och den sexuella hälsan är en grundpelare i att varje människas individualitet. Det finns ett fördomsfullt synsätt angående äldre och deras sexualitet där gruppen blir betraktade som asexuell. Ämnet är tabubelagt och det föreligger relativt lite kunskap kring det. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse som förändras över tid. Åldrandet bidrar till flera riskfaktorer som kan leda till nedsatt livskvalitet. Denna litteraturstudies syfte var att undersöka hur sexualitet och sexuella hälsa bland äldre individer ≥ 50 år är kopplade till deras livskvalitet. En litteratursökning gjordes med hjälp av identifierade sökord som var relevanta för studiens syfte i databaserna PubMed och Google Scholar. Tretton artiklar användes i litteraturstudiens resultat. Resultatet visade att sexualiteten och den sexuella hälsan har betydelse för majoriteten av den äldre befolkningens livskvalitet då den bland annat främjar självförtroendet, självbilden och självkänslan. Sexuell aktivitet och sexuell tillfredsställelse har oftast en koppling till en bättre upplevd livskvalitet. Äldre med god sexuell hälsa har oftast ett gott psykiskt välbefinnande. Det finns också en del äldre som med åldern omprioriterar sexualiteten på grund av att andra behov anses som viktigare. En del äldre anser att deras sexualitet är i det förflutna. Vissa utvecklar en inre acceptans medan andra får en negativ påverkan på livskvaliteten. Kopplingen mellan sexualitet, sexuell hälsa och livskvalitet skiljer sig mellan äldre individer men för majoriteten har den en betydelse för deras fysiska och psykiska välbefinnande.
Sexuality and sexual health is a keystone of every person's individuality. There is a prejudiced view about the elderly and their sexuality that perceive the group as asexual. The subject is taboo and there is relatively little knowledge about it. Quality of life is a subjective experience that changes over time. Aging contributes to more risk factors that can lead to impaired quality of life. This study aimed to examine how older people; ≥50 years, sexuality and sexual health are linked to their quality of life. A systematic review was conducted using identified keywords relevant for the purpose of the study to search the databases PubMed and Google Scholar. Thirteen articles where selected and used in the systematic review. The results showed that sexuality and sexual health is important for the majority of the older population’s quality of life as it promotes self-esteem, self-image and self-reliance. Sexual activity and sexual satisfaction is often related to a better quality of life. Older people with a good sexual health usually experience a good mental well-being. In addition, there are older people from for whom the meaning of sexuality changes because other basics needs are considered more important. Some older people view their sexual activity is behind them. Some develop an inner acceptance towards this while others become adversely affected. The link between sexuality, sexual health and quality of life differ among older individuals but for the majority, it has an impact on their physical and mental well-being.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Lindberg, Elisabeth. "Några äldres syn på sin vård- och omsorgssituation." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-906.

Full text
Abstract:

Den här uppsatsen belyser några äldre människors syn på sin vård- och omsorgssituation. Syftet med uppsatsen var också att ta reda på om Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken är något som fungerar och efterlevs i praktiken. Urvalet var begränsat till fyra äldre personer som bor på olika servicehus i Stockholms innerstad. Studien är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Min studie analyserades utifrån ett kognitivt perspektiv. Resultaten visar att de flesta äldre hade någon form av daglig sysselsättning. De var alla nöjda med sitt boende. De hade överlag anhöriga eller vänner som de i viss utsträckning träffade även om umgänget hade minskat sedan de flyttade till servicehus. De äldre hade en god relation till personalen och var överlag nöjda med sin vård- och omsorgssituation. Resultaten ger dock vissa indikationer på att Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken kanske inte alltid efterlevs och fungerar i praktiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Amnéus, Sandra, and Malin Johansson. "Hälsokommunikation och äldre : En kvantitativ studie om hemmaboende äldres kunskaper gällande allmänna kostrekommendationer samt förtroendet för informationskällor beträffande kost och hälsa." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167517.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Andersson, Kakos Sandra. "Har de äldres aktivitetsvanor ändrats under pågående covid-19 pandemin? : En kvantitativ studie om äldres fysiska aktivitet innan och under pågående covid-19 pandemi." Thesis, Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54760.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Richwald, Natalie, and Annika Wallström. "Vårdhundens inverkan på äldres hälsa och välbefinnande inom äldreomsorgen ur vårdpersonalens perspektiv : – En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8743.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Johansson, Martina, and Annelie Olsson. "Äldres orala hälsa. En litteraturstudie om sjuksköterskans och medarbetares syn på det försummade området i omvårdnaden." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27043.

Full text
Abstract:
Munnen är ett viktigt organ vad gäller äldres fysiska, psykiska och socialavälbefinnande. Syftet med studien är att sammanställa sjuksköterskans syn påvilka faktorer och förhållande som spelar in på hur den orala vården utförs påäldre. Metoden för studien är en litteraturstudie. Resultatet visade attkunskapsbrist, rutinbrist, tidsbrist, utvärderingsredskap, oral hälsa i syfte attförebygga sjukdomar, etiska dilemma och samarbete med tandvården hade en storbetydelse för hur den orala vården utfördes. Kunskapsbristen ansågs vara kärnantill varför de äldres orala vård försummades av vårdpersonalen. Det framkomockså att munvården var ett bortprioriterat område i sjukvården och att det fannsett bristfälligt samarbete mellan olika yrkeskategorier och olika instanser.
The mouth is an essential organ to older people concerning their physical, mentaland social well-being. The aim of this study was to compile nurse’s view onwhich factors and conditions that matters the performance of oral care. Themethod was a literature study. The result showed that there was a lack ofknowledge, failing of routines, lack of time, lack of assessment tools, oral healthto prevent diseases, ethical dilemmas and collaboration with dental care have aimportant meaning to oral care performance. The lack of knowledge considered tobe the core why the oral care of aged were neglected. It also emerged that the oralcare was neglected by nursing staff and that an insufficient cooperation betweendifferent professions and instances.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Strandberg, Sandra. ""Kulturen fyller mitt liv" : en kvalitativ studie om hur kultur kan främja äldres upplevelser av hälsa." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15444.

Full text
Abstract:
Inledning: Sveriges befolkning blir alltmer äldre och det gör att behovet av en välfungerad hälso- och sjukvård blir större. För att vi ska behålla hälsan längre upp i åldrarna behövs åtgärder som är hälsofrämjande, vilket kan vara i form av kulturella aktiviteter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka äldre personers beskrivningar av hur kultur kan främja upplevelse av hälsa. Metod: Kvalitativ metod användes i studien med semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna valdes ut genom ett strategiskt urval med fokus på givna kriterier, där deltagarna inte skulle ha någon form av demenssjukdom. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att få fram kategorier med tillhörande subkategorier. Resultat: Utifrån resultatet har tre kategorier tagits fram som var Ett liv med kultur, Kultur som påverkansfaktor för hälsa och Kulturaktiviteter som hälsoarbete. Det övergripande temat Äldreperspektiv på kultur har två underliggande subteman Äldres individperspektiv och Äldres grupperspektiv. Konklusion: Kulturella aktiviteter ökar välbefinnandet och livskvaliteten för äldre, vilket ingår för upplevelse av hälsan. Kulturella aktiviteter ökar även gemenskap och tillhörighet. Det har framkommit att hälsoarbete inom kultur är väsentligt ur både ett individ- och grupperspektiv för upplevelsen av hälsa för äldre. Resultatet i studien kan bidra med förståelse för hur kultur kan främja äldres upplevelser av hälsa.
Introduction: Sweden's population is becoming increasingly older and that makes the need for a well-functioning healthcare more important. If we are going to maintain health in later age it is essential that health promotion is in focus, for example cultural activities. Aim: The aim of the study was to examine descriptions of elderly on how culture can promote their health experience. Method: Qualitative method was used in the study with semi-structured interviews. The participants were selected through a strategic selection with focus on given criteria, were the participants wouldn´t have any form of dementia. Qualitative content analysis was conducted to obtain the categories and related subcategories. Results: Based on the results three categories have been developed which were: A life of culture, Culture as an influence factor for health and Culture activities as health work. The overall theme Elderly perspective on culture has two underlying subthemes: Elderly individual perspective and Elderly group perspective. Conclusion: Cultural activities will improve the wellbeing and quality of life for elderly, which is part of the experience of health. Cultural activities will also increase fellowship and belonging. It has been found that cultural health work is essential from both an individual and group perspective for the experience of health for the elderly. The results of the study may contribute to the understanding of how culture can promote older people's experiences of health.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Klang, David, and Allan Barham. "Faktorer kring äldres måltidssituation och deras påverkan på lönsamhet : Innovativa lösningar genom offentlig upphandling." Thesis, Högskolan i Gävle, Industriell ekonomi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22581.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Fridén, Linnéa, and Caroline Andersson. "Du slutar inte att ha roligt för att du åldras, du åldras för att du slutar att ha roligt : En kvalitativ studie hur seniorers välbefinnande påverkas av att besöka Träffpunkten Allén." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4954.

Full text
Abstract:
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få kunskap om äldres fysiska, psykiska och sociala välbefinnande har påverkats av att besöka Träffpunkten Allén i Sundbyberg. Träffpunkten är en öppen verksamhet som vänder sig mot personer över 65 år. Träffpunkten bidrar till att upprätthålla funktionsförmåga, skapa sociala kontakter samt bryta isolering genom olika aktiviteter. Studien har utgått från följande frågeställningar: (1) På vilket sätt har seniorernas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande eventuellt förändrats av att besöka Träffpunkten? (2) Vad finner seniorerna värdefullt med att besöka Träffpunkten? (3) Vad upplever seniorerna att Träffpunkten medför till deras vardag? Metod För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med sju ålderspensionärer i åldersspannet 67–84 år. Respondenterna som deltog i studien är alla besökare hos Träffpunkten Allén. Det genomfördes semistrukturerade intervjuer utifrån en genomarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades på ett tolkande tillvägagångssätt genom en innehållsanalys. Kategorier skapades genom att studera de gemensamma nämnarna som författarna tagit fram från kondensering och meningsbärande enheter. Resultat Resultatet gav följande kategorier: upplevd hälsa, fysisk hälsa, sociala interaktioner samt meningsfullhet. Genom att studera och analysera kategorierna skapades tre teman: välbefinnande, gemenskap och betydelsefullt. Resultaten visade att seniorerna besöker Träffpunkten Allén för att upprätthålla sociala relationer samt att vara fysiskt aktiva. Detta medför att seniorerna upplever en bättre fysisk, psykisk och social hälsa samt en meningsfullhet genom att besöka Träffpunkten Allén. Slutsats Denna studie har visat att de aktiviteter som Träffpunkten erbjuder stärker den upplevda hälsan och den sociala gemenskapen. Genom detta skapas en självständighet samt ett starkare välbefinnande för verksamhetens besökare. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapande av fler träffpunkter och mötesplatser för äldre.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Röjd, Carin, and Maria Svensson. ""Åh, jag längtar dit så det kan ni inte tro" En kvalitativ studie om äldres psykiska hälsa." Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6191.

Full text
Abstract:

Äldres psykiska hälsa är ett eftersatt område. De fysiska behoven prioriteras ofta hos äldre på särskilt boende medan de psykiska och sociala behoven inte är i fokus. Syftet med studien var att belysa några äldres upplevelse av sin psykiska hälsa som bor på särskilt boende med hemtjänst.  Den här uppsatsen bygger på ett resultat av en kvalitativ studie genom intervjuer med äldre. De frågeställningar som studien syftade till att besvara var hur de äldre upplever sin psykiska hälsa samt vad som kan påverka den psykiska hälsan på ett positivt och negativt sätt. De flesta intervjuade upplevde till största del sin psykiska hälsa som god. Studien visade att det är många element som kan påverka den psykiska hälsan hos äldre. För de äldre som deltog i intervjuerna i denna studie var det främst åldrande, aktivitet och sociala relationer som påverkade deras psykiska hälsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Claesson, Hanna, and Maria Sidorson. "Äldres syn på förutsättningar för att bibehålla välbefinnandet efter pensioneringen : En kvalitativ studie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15056.

Full text
Abstract:
Äldres hälsa har förbättrats de senare åren samt har de blivit mer fysiskt aktiva. Syftet med studien var att beskriva äldres syn på förutsättningar för att bibehålla välbefinnandet efter pensioneringen. Studien genomfördes med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med tio informanter i åldrarna 63-84 år. Det framkom i resultatet att minst en nära vän var en viktig del för att främja välbefinnandet. Interaktion med vänner och familj var också en viktig aspekt för att må bra. Att bibehålla en god rörelseförmåga var av stor vikt då promenader i naturen ansågs vara en viktig aspekt av välbefinnandet. Det ansågs även vara av stor betydelse att fortsätta ha en aktiv vardag efter pensioneringen. Att engagera sig ideellt för att skapa ett mervärde var vanligt förekommande. Tillgängligheten hade stor betydelse för valet av aktiviteter men informanterna var för det mesta nöjda med dagens utbud. Studien kan ligga till grund för vidare undersökning av äldres välbefinnande gällande aktivitet och gemenskap i vardagen bland äldre. En betydelsefull aspekt vore att belysa hur de som inte deltar i organiserade aktiviteter ser på sitt välbefinnande och vad som är orsaken till att de inte engagerar sig.
The health of the elderly has improved during the last years, and they have at the same time become more physical active. The aim of the study was to describe the seniors’ views on prerequisites in order to maintain their well-being after retirement. The study was carried out using a qualitive method through semistructured interviews of informants in the age range of 63-84 years. The interviews showed the importance of at least one close friend in order to promote well-being. Interaction between friends and family was another important aspect. Also, maintaining the physical ability counted as important as walking in the nature was a significant aspect of well-being. It also appeared to be of great importance to continue having an active life after reirement. Several of the informants were engaged at no profit to create added value. Avaliability was of a major importance in making the choice of activity, but the informants were to a great deal satisfied by the supply. The study can be used as a foundation for further research in the area of activities, communities and active life among elderly. An important aspect would be to illuminate how people who does not engage in organisationed activities view their well-being and the reason to why they do not participate
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Einarsson, Josefin. "Institutionens betydelse för människors hälsa : en livsberättelsestudie om äldres uppfattningar om hur det är att bo på äldreboende." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12044.

Full text
Abstract:
Antalet äldre blir idag allt fler och behovet av vård flyttas upp i åldrarna. Det kräver att insatser inom äldrevård och omsorg håller hög kvalité och placerar människan i centrum för att skapa förutsättningar för äldre att leva ett värdigt, meningsfullt liv och känna välbefinnande. Frågan om mat, trygghet, identitet, social interaktion, anpassning och KASAM är faktorer som påverkar äldres tillvaro på äldreboende. Syftet med studien var att få djupare kunskap och förståelse i äldres livsvärld på äldreboende, hur man som boende upplever sin vardag och vilken betydelse äldreboendet som institution har för deras hälsa. Två livsberättelseintervjuer genomfördes under en timme var med två äldre, en man och en kvinna boende på ett äldreboende i Mellansverige. Resultatet tolkades och analyserades utifrån tidigare forskning, salutogent och patogent perspektiv på hälsa och teorier som KASAM, Maslows behovstrappa och immanent pedagogik. Resultatet visade att deltagarna är väldigt nöjda med sin vistelse på äldreboendet och hänvisar till aspekter som uppskattning av hjälp med mat, trygghet och tillit. Tidigare livserfarenheter och livsförhållanden lyfts fram i samband med uppskattningens betydelse. Dock framgår det även att tillvaron består av begränsningar som gör att personernas viktiga, betydelsefulla områden i livet inte fullt tillgodoses, vilket påverkar de äldres möjlighet att uppleva meningsfullhet i tillvaron. De äldres hälsotillstånd, tidsaspekt gällande personalens möjlighet att tillgodose behov, en fråga om mindre spontanitet och de äldres uppfattningar att inte kunna fodra hur mycket hjälp som helst är påverkande faktorer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

Wanfors, Felicia, and Emma Grimmehed. "Oberoende äldres upplevelse av svensk tandvård : Ur ett livscykelsperspektiv." Thesis, Jönköping University, Hälsohögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49635.

Full text
Abstract:
Aim: The aim of the study was to investigate how independent elderly people experience the development of dental care in Sweden. Method and design: The design of the study is qualitative with an inductive approach. Seven elderly was included in the study. The data was collected through seven interviews. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. An ethical self-examination was conducted in consultation with the mentor. Results: The result shows that independent elderly people believe that the dental care in Sweden has undergone a positive change from a life-cycle perspective. The results are presented in the main categorieschanges in dental care and professional individual dental care treatment. The main category changes in dental care was divided into three subcategories: more competent dental care professionals and a more expensive dental care. The professional individual dental care treatment was divided into patient-centered dental care, improved working methods and reduced pain during treatment. Conclusion: Dental care has been improved from a life cycle perspective due to improved treatment methods, developed resources and a more accommodating dental care. This study cannot be transferred to the rest of the population.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur oberoende äldre upplever tandvårdens utveckling ur ett livscykelperspektiv. Metod: Studien var av kvalitativ design och antogs med en induktiv ansats. Studien utfördes genom intervjuer och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I studien inkluderades sju oberoende äldre som har besökt tandvården regelbundet under hela livet. En etisk egengranskning utfördes i samråd med handledare. Resultat: Resultatet visar att tandvården har genomgått en positiv förändring ur ett livscykelperspektiv hos oberoende äldre. Resultatet presenteras i huvudkategorierna förändring av tandvården och professionellt individuellt omhändertagande. Huvudkategorin förändring av tandvården delas upp i underkategorierna mer kompetenta tandvårdsprofessioner och dyrare tandvård. Huvudkategorin individuellt omhändertagande delas upp i patientcentrerat bemötande, förbättrat arbetssätt och minskad smärta vid behandling Slutsats: Tandvården har förbättrats genom utvecklade behandlingsmetoder med utvecklade resurser och en mer tillmötesgående vård. Resultatet från denna studie går inte att överföra på andra individer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Wedin, Linnéa, and Linnéa Wisberg. "Äldres upplevelser av möjligheter och hinder till meningsfulla aktiviteter : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för rehabilitering, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35926.

Full text
Abstract:
Meningsfulla aktiviteter ingår i arbetsterapeutens kompetens och något som arbetsterapeuter bör grunda sina interventioner i. Syftet med examensarbetet var att beskriva upplevelse av möjlighet och hinder till meningsfulla aktiviteter hos äldre med hemtjänst i ordinärt boende. Examensarbetet hade en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Tio deltagare intervjuades. En kvalitativ innehålls-analys resulterade i faktorer som både möjliggjorde och hindrade meningsfulla aktiviteter. Tre kategorier identifierades; ”Den fysiska miljöns betydelse”, miljön kring den äldre påverkade utförandet beroende på om den var anpassad eller inte, om man hade närhet till aktivitet, om man hade möjlighet till transport samt att den varma årstiden möjliggjorde. ”Hindrande Personfaktorer”, kroppsliga begränsningar och mentala begränsningar påverkade möjlighet till utförande av meningsfulla aktiviteter. ”Organiserade sociala aktiviteter”, kyrkan möjliggjorde aktivitet, hemtjänsten stöttar till viss del och organiserade aktiviteter har lagts ned. Temat ”Det handlar inte om hur gammal man är, utan hur man är gammal” framkom. Samhällets syn på äldre samt äldres internaliserade syn på sig själva påverkar möjlighet till utförande av meningsfulla aktiviteter. Slutsatsen var att möjlighet till meningsfulla aktiviteter påverkas av omgivningsfaktorer och personfaktorer. Denna kunskap bidrar till att arbetsterapeuter kan arbeta för att äldre ska kunna utföra meningsfulla aktiviteter genom att uppmärksamma de hinder och möjligheter som den äldre upplever.
Meaningful occupations are part of the occupational therapist’s competence and should be the foundation in interventions. The aim was to describe the experience of the possibilities and hindrance to meaningful activities for elderly in ordinary living who has support from home care. The thesis had a qualitative design with semi structured interviews with ten participants. The result showed factors that enabled and disabled the possibility to perform meaningful activities. “The importance of the physical environment”, the environment around the elderly affected the performance due to if it was adapted or not. Activities nearby, transportation as well as light and warmth enabled meaningful activities. “Obstructive personal factors”, physical body factors and mental body factors affected the ability to perform meaningful activities. “Organized social activities”, the church enabled activities, the home care support to some extent and organizations have cancelled activities. The theme “It´s not about how old you are, but how you are old” emerged. Society’s opinion about the elderly and elder’s internalised opinion about themselves affect the possibility to meaningful activities. The conclusion showed that environmental factors and individual factors affected the ability to perform meaningful activities. This knowledge contributes to occupational therapists work to enable meaningful activities for the elderly.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Sahlström, Linda. "Hur livet påverkas : En kvalitativ intervjustudie om äldres upplevelser av att leva med typ 2-diabetes." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28354.

Full text
Abstract:
Type 2 diabetes is a growing disease in the population which includes that older people are a risk group. With the disease grows even cost’s. A lifestyle change is a major part of the treatment for type 2 diabetes. There are several factors that suggest positive effects on prevention among the elderly where, among other things, economic and health benefits are presented. A study has been conducted with a qualitative approach in which data collection method consisted a semi-structured interview. The aim of the study was to investigate how older experiencing daily life with a diagnosis of type 2 diabetes with Sense of coherence as a theoretical framework. A purposeful sampling where the selection criteria was to recruit 65 years or older people with type 2 diabetes, resulting in five interviewees were chosen. The method of analysis constituted a manifest content analysis. The result shows that the disease contributes to change and affect life after diagnosis, also the need to gather knowledge about the disease occurred. Experiences of existing and non-existent support was mentioned, and that treatment options were pleasantly arranged. Diabetes complications was something that was disturbing and factors in life so as to be single, to go away and to give up the things that gave satisfaction was something complicated. There were deficiencies in health care and the need for enhanced patient education. The conclusion was that life is affected when diagnosed type 2 diabetes and supportive and hindering factors were experienced by diabetic patients, continued preventive efforts should be focused in the area to allow health and increase public health.
Typ 2-diabetes är en växande sjukdom i befolkningen där bland annat äldre är en riskgrupp. Samtidigt som sjukdomen växer ökar även kostnaderna. En livsstilsförändring är en stor del av behandlingen vid typ 2-diabetes. Det förekommer flertal faktorer som tyder på positiva effekter vid förebyggande arbete bland äldre där bland annat ekonomiska och hälsomässiga vinster presenteras. En studie har genomförts med en kvalitativ ansats där datainsamlingsmetoden utgjordes av en semistrukturerad-intervjustudie. Syftet med studien var att undersöka hur äldre upplever det dagliga livet med diagnosen typ 2-diabetes med Känsla av sammanhang som referensram. Ett målinriktat urval där urvalskriterierna var att rekrytera personer som var 65 år eller äldre med typ 2-diabetes, resulterade i att fem intervjupersoner valdes. Analysmetoden utgjorde en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att sjukdomen bidrar med förändringar och påverkar livet efter diagnosen, även behov av att samla kunskap kring sjukdomen förekom. Upplevelser av befintligt samt obefintligt stöd nämndes, och att behandlingsalternativen var positivt anordnade. Diabeteskomplikationer var något som var oroväckande, faktorer i livet så som att vara ensamstående, att resa bort samt att ge upp saker som gav tillfredsställelse var något som försvårade. Det förekom brister i hälso- och sjukvården samt behov av utökad patientundervisning. Slutsatsen blev att livet påverkas något av typ 2-diabetes och stödjande samt hindrande faktorer upplevs av diabetespatienter, fortsatt förebyggande arbete bör fokuseras inom området för att möjliggöra hälsa och förbättra folkhälsan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Karlsson, Ann-Sophie. "GIS-baserad analys av äldres tillgänglighet i närmiljön : -en studie i Gävle kommun." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11955.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Tillgänglighet till service och resurser i närmiljön har betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Äldre människor är särskilt beroende av god tillgänglighet i närområdet då det utgör den huvudsakliga vistelsemiljön för många äldre, samtidigt som åldrandet ofta medför en försämrad rörelseförmåga. Begreppet tillgänglighet innefattar flera faktorer, exempelvis avstånd och antal faciliteter som finns inom ett visst område, hur bekvämt och obehindrat man kan ta sig till faciliteterna och i vilken utsträckning faciliteterna uppfyller invånarnas behov. God tillgänglighet till faciliteter i närmiljön som främjar äldres hälsa och höjer deras livskvalitet förbättrar möjligheterna att uppnå ett gott åldrande. Syfte: Syftet med undersökningen var att beskriva tillgängligheten i närmiljön för äldre som bor i seniorboende samt studera skillnader i tillgänglighet i olika närområden. Studien belyste särskilt tillgängligheten till grönområden, livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik och fokuserades speciellt på faktorer relaterade till ”de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande”, d v s fysisk aktivitet, god kosthållning, social gemenskap och stöd samt meningsfullhet och delaktighet. Metod: I studien ingick fyra seniorboenden i Gävle kommun, två belägna i centrala Gävle och två lokaliserade i perifera stadsdelar. Tillgängligheten analyserades med hänsyn till gångavstånd och beskrevs utifrån aspekterna rumslig fördelning, gångvägens beskaffenhet samt faciliteternas individuella kvaliteter. Kartläggningen av tillgängligheten gjordes med hjälp av geografiska informationssystem och fältstudier. Resultat: Tillgängligheten var likartad i de olika närområdena beträffande den rumsliga fördelningen av faciliteter. Samtliga undersökningsområden hade god tillgänglighet till grönområden, livsmedelsbutiker, sociala mötesplatser för äldre och kollektivtrafik med hänsyn till avstånd. Analysen av gångvägars beskaffenhet och faciliteters kvaliteter visade emellertid på vissa skillnader mellan områden. Mest framträdande var hur det mest centralt belägna området skilde sig från de övriga på flera sätt. Slutsatser: Analysen av resultatet visade att närområdena stödjer de fyra hörnpelarna för ett gott åldrande, speciellt vad gäller fysisk aktivitet, social gemenskap och meningsfullhet. Hörnpelaren ”god kosthållning” hade ett sämre stöd i samtliga områden.
Background: Accessibility to services and resources in the neighborhood is important for peoples health and their quality of life. Elderly people are especially dependent on good access in the neighborhood because it is the principal residence environment for many elderly. The concept of accessibility includes several factors such as distance and number of facilities that exist in a given area, how comfortable it is to reach the facilities and how the facilities provide for the residents needs. Good accessibility to facilities in the neighborhood which promote health of the elderly and increases their quality of life improves the chances of healthy ageing. Purpose: The purpose of this study was to describe the accessibility in the neighborhood for elderly living in senior housing. The research focused on accessibility to green open spaces, supermarkets, social venues and public transportation. Method: The study included four senior housings, two in urban areas and two in suburban areas. The accessibility was analyzed with regard to walking distance and was described based on spatial aspects of accessibility, how comfortable it was to reach the facilities and how the facilities provided for the elderly persons needs. The accessibility was analysed by geographical information systems and field studies. Result: The accessibility to the facilities was similar in the neighborhood areas concerning the spatial distribution of facilities. All neighborhoods had good accessibility to green open spaces, supermarkets, social venues and public transportation regarding distance. The analysis of the other aspects of accessibility, however, showed some differences between areas in terms of the areas “walkability” and the quality of facilities. The most remarkable finding was how the most centrally located area differed from the others in several ways. Conclusion: The analysis of results showed that the neighborhoods had the potential to support healthy ageing, especially with regard to physical activity, social support and participation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Khoshaba, Chamiran. "Växtbaserad kost för att förebygga hjärt-kärlsjukdom: : En kvalitativ studie om äldres uppfattningar och attityder." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31266.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Hedfors, Irene. "Meningen med äldres akademiska studier : - ur ett individuellt perspektiv och ett samhällsperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76545.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att ta reda på meningen med äldres akademiska studier ur ett individuellt perspektiv och ur ett samhällsperspektiv. Med äldre avses individer 65 år och äldre. Studien är kvalitativ, och det kunskapsteoretiska perspektivet är tolkningsinriktat. Resultatet bygger på intervjuer. Informanterna studerar eller har studerat på grund- och avancerad nivå, i uppdragsutbildning och i doktorandutbildning på större universitet i mellersta och södra Sverige. Även handledarna i uppdragsutbildningen har intervjuats. Studien omfattar totalt 30 personer. Intervjuerna tolkades, tematiserades och resultatet redovisas under temana Meningar och möjligheter för individen, Samhällsrelevans och Äldres erfarenheter och akademin. Temat Meningar och möjligheter handlar om hur akademiska studier bidrar till ökad självkänsla, kunskapsgemenskap och verkar som livselixir, nämligen hälsa, rollövergång, att få ge tillbaka och relationer. Vad seniorstudenterna upplevde som meningsfullt för individen ansågs oftast också ha samhällsrelevans. Temat Samhällsrelevans handlar om hur individens möjligheter att vara livsvarigt aktiv medborgare ökar genom akademiska studier. Samhällets konstruerade normer kring åldrande kan dock ibland fungera hindrande. Ett par doktorander upplevde åldersdiskriminering. När det gäller äldres erfarenheter och akademin visar resultatet att erfarenheter kan vara både en tillgång och ett hinder. Handledarna exemplifierar hur äldre påverkar gruppdynamiken och samtalet i undervisningen samt tillför praktisk kunskap. Äldres erfarenheter blev hinder för lärande när kunskaperna var tidsbundna eller de äldre ansåg sig veta hur saker är utan förmåga att reflektera över det egna perspektivet. Resultatet analyserades med hjälp av teorier om lärande, teorier om norm och livsroller samt teorier om det multigenerella klassrummet. Analysen visar att äldres akademiska studier har existentiella och sociala värden med betydelse för livsrollen. Äldres närvaro inom akademin skapar multigenerationella klassrum som ger didaktiska utmaningar med outforskade möjligheter. De äldres egen kunskapsproduktion i form av uppsatser och avhandlingar har samhällsrelevans liksom de äldres upplevelse av hälsa, av att kunna och klara av samt finna ett meningsfullare liv genom studier. Den demografiska utvecklingen påkallar att samhället adresserar och planerar för det självklara livslånga lärandet fritt från diskriminering, ett relevant krav i ett civiliserat kunskapssamhälle på 2010-talet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Alfredsson, Elin. "Kulturella aktiviteters betydelse för äldres känsla av sammanhang : En enkätundersökning på två äldreboenden i Mellansverige." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21875.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet var att undersöka om det fanns någon association mellan deltagande i kulturella aktiviteter och känsla av sammanhang bland äldre personer på två äldreboenden. Metod: Ett frågeformulär baserat på Antonovskys SOC-13-formulär med tillagda egenformulerade frågor, såsom kön, ålder, deltagande i kulturella aktiviteter och funktionsnivå användes.  Frågeformuläret delades ut till 76 personer över 65 år utan demenssjukdom på två äldreboenden i mellansverige och besvarades av 40 respondenter. Materialet bearbetades och analyserades i statistikprogrammet SPSS, där beskrivande statistik framställdes och ett chi-två-test samt en logistisk regression genomfördes. Resultat: Ingen statistiskt signifikant association mellan deltagande i kulturella aktiviteter och känsla av sammanhang fanns. Däremot fanns en association mellan funktionsnivå och KASAM-poäng.  Ju lägre funktionsnivå, det vill säga ju mer hjälp respondenten behövde i sin vardag, desto lägre känsla av sammanhang tenderade respondenten att ha. Slutsats: Funktionsnivå verkade ha högre inverkan på en individs känsla av sammanhang än deltagande i kulturella aktiviteter i den givna studiepopulationen.
Objective: The purpose of this study was to investigate whether there was any association between participation in cultural activities and sense of coherence among seniors living in two nursing homes. Methods: A questionnaire based on Antonovskys SOC-13-questionaire was used, with added self-formulated questions including gender, age, level of physical function and participation in cultural activities. The questionnaire was distributed to 76 people 65 years and older without dementia at two nursing homes in central Sweden and 40 respondents answered the questionnaire. The material was processed and analyzed in the statistic computer program SPSS, where descriptive statistics were prepared and a chi-square analysis and logistic regression analysis was performed. Results: No statistically significant relationship between participation in cultural activities and sense of coherence could be seen. However, there was a correlation between the level of function and SOC scores. The lower level of function, i.e. the more help the respondent needed in everyday life, the lower sense of coherence. Conclusion: Functional level seems to have greater impact on an individual's sense of coherence than participation in cultural activities in the given study population.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography