Academic literature on the topic 'Älg'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Älg.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Älg"

1

Binham, Philip, and Pentti Holappa. "Älä pelkää!" World Literature Today 72, no. 3 (1998): 657. http://dx.doi.org/10.2307/40154177.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Martin, Margareta, Leena Krohn, and Inari Krohn. "Älä lue tätä kirjaa." World Literature Today 69, no. 2 (1995): 400. http://dx.doi.org/10.2307/40151291.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

KNÜPPEL, M. "Zu serbo-kroatisch häla ~ äla ‘Drache’." Wiener Slavistisches Jahrbuch 1 (2010): 179–84. http://dx.doi.org/10.1553/wsj55s179.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ojamaa, Triinu. "Koroona-aasta Triinu Merese blogis “Maha äng”." Mäetagused 79 (April 2021): 137–66. http://dx.doi.org/10.7592/mt2021.79.ojamaa.

Full text
Abstract:
The history of the (we)blog shows that this online genre can be evaluated as an excellent source of data for qualitative research of various problems. Some authors (e.g. Hookway 2008) even consider the blog as a research technique for exploring certain questions which deal with people’s everyday practices. This article presents the results of a case study, which are based on content analysis of a personal blog (diary blog). The study grew out of the premise that the blog owners’ posts and their readers’ comments can shed some light on ground-breaking events and social processes at both the local and global levels, which in turn can influence the bloggers’ behaviour in various ways. The source of the current study was a personal blog titled “Maha äng” (“Down with angst”), the owner of which is poet and writer Triinu Meres a.k.a. väga väga naine (very very woman). The aim was to find out whether and, if yes, then how the corona crisis has changed the blogging behaviour as an integral part of everyday life of one particular blogger. The focus was on posts and comments entered in 2020, often called the year of corona due to the global pandemic. To illuminate possible changes in blogging behaviour, the 2020 posts were analysed in the context of earlier posts archived in 2008–2019. For comparison, the Health Board’s blog was used, which documented the course of the corona crisis chronologically with factual accuracy, as well as dailies in Estonian and English. The results of the study showed that in 2020 the number of posts and the activity of commenters in Triinu Meres’ personal blog did not increase and that the corona crisis did not become the dominant topic in comparison with the blogger’s personal crisis often covered in her blog. The posts revealed some signs that suggest boredom with the corona crisis as a topic of conversation which seemed to be over-exploited by various media channels.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Åström, J., T. J. R. Pettersson, and T. A. Stenström. "Identification and management of microbial contaminations in a surface drinking water source." Journal of Water and Health 5, S1 (September 1, 2007): 67–79. http://dx.doi.org/10.2166/wh.2007.137.

Full text
Abstract:
Microbial contamination of surface waters constitutes a health risk for drinking water consumers which may be lowered by closing the raw water intake. We have evaluated microbial discharge events reported in the river Göta älv, which is used for raw water supply to the city of Göteborg. Elevated levels of faecal indicator bacteria were observed during periods of closed raw water intake. High bacteria levels were, however, also occasionally detected during periods of open intake, probably as a result of microbial discharge far upstream in the river which may be difficult to predict and manage by closing the intake. Accumulated upstream precipitations, resulting in surface runoff and wastewater contaminations in the catchment, correlated positively with the levels of total coliforms, E. coli, intestinal enterococci and sulfite-reducing clostridia. Levels of faecal indicator organisms were negatively correlated to the water temperature due to enhanced survival at lower temperatures. Wastewater discharges from a municipality located just upstream of the water intake resulted in elevated E. coli concentrations downstream at the raw water intake for Göteborg. To improve the prediction of microbial contaminations within the river Göta älv, monitoring data on turbidity and upstream precipitation are of particular importance.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Klingberg, Fredrik. "A revaluation of the Göta Älv interstadial to Late Weichselian." Geologiska Föreningen i Stockholm Förhandlingar 111, no. 1 (March 1989): 51–52. http://dx.doi.org/10.1080/11035898909454758.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Engström, L., H. Alexanderson, and R. L. Stevens. "Sedimentation in the Göta älv estuary (Göteborg harbour): Trace‐metal geochemistry." GFF 118, sup004 (October 1996): 86. http://dx.doi.org/10.1080/11035899609546394.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Alexanderson, H., L. Engström, and R. L. Stevens. "Sediment transport and composition in the Göta älv estuary (Göteborg harbour)." GFF 118, sup004 (October 1996): 104. http://dx.doi.org/10.1080/11035899609546427.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Juutila, Ulla-Maija. "Naiset sodassa. Sota paremman maailman puolesta Elvi Sinervon teoksessa Toveri, älä petä." Sananjalka 42, no. 1 (January 1, 2000): 209–26. http://dx.doi.org/10.30673/sja.86623.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Schellenberger, Alfred, Harald Lehmann, and Güunther Oehme. "Zur Theorie der äL-Ketosäuren; Nachweis einer intramolekularen Katalyse bei der Jodierung von äL-Ketosäureamiden." Zeitschrift für Chemie 8, no. 4 (September 2, 2010): 144–45. http://dx.doi.org/10.1002/zfch.19680080409.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Älg"

1

Bolos, Alexander. "Branding av tvättmedlet "Älg"." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-22294.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kruse, Maria. "Doftrepellent mot älg : Utvärdering för tillämpning inom trafiksäkerhet." Thesis, KTH, Maskinkonstruktion (Inst.), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-183420.

Full text
Abstract:
I Sverige sker årligen i genomsnitt 45 000 trafikolyckor med vilt. Viltolyckor svarade för över 60% av det totala antalet trafikolyckor i Sverige under 1990-talet med en beräknad kostnad på över 100 miljoner Euro (Seiler 2004). Kollisioner med älg svarar på grund av dess stora massa och höga tyngdpunkt för 80 % av de svårt skadade och döda människorna i viltolycksstatistiken (Danks & Porter 2010; Seiler 2005). Viltstängsel är idag det effektivaste sättet att reducera viltolyckor med en effekt på 80 % (Almkvist, André, Ekblom & Rempler 1980; Lavsund &Sandegren 1991), men trots stängslet är det svårt att hindra djur som är starkt motiverade att korsa från att gå ut på vägen. Syftet med denna studie har varit att undersöka effekten av doftrepellenten Wildgranix® på älg. Wildgranix® är ett kalkbaserat granulat som sprider en doft som ska verka avskräckande på klövvilt. En doft som effektivt verkar avskräckande på älg skulle kunna tillämpas inom trafiksäkerhet. Försöket genomfördes på frilevande älgar vid Grimsö forskningsstation och för att utvärdera repellenten lockades älg till en plats där man erbjuder den för älgen viktiga mineralen natrium, genom att sätta ut saltstenar. På det här sättet kunde besöksfrekvensen av älgar följas vid stenarna både innan och efter det att repellenten spridits, och därigenom avgöra hur avskräckande doften är. Inventering av observationer vid 20 saltstenar har gjorts genom kameraövervakning. Resultatet visar att repellenten inte framgångsrikt avskräckt älg från att besöka saltstenarna. Jämförelse av observationer före och efter utläggning av repellenten visade att besöken inte skilde sig signifikant och den slutsats som drogs var att viltrepellenten var ineffektiv i syfte att avskräcka älg från att beträda ett valt område.
Traffic accidents involving wild animals comprises up to 45 000 every year in Sweden. Due to its large body mass and high centre of gravity collisions with moose, Alces alces, represent 80% of human fatalities and severely injured in these traffic accidents (Seiler 2005; Danks & Porter 2010). Wildlife fencing is presently the most effective way of reducing the number of collisions with wild animals, with an effectiveness of 75-80 % (Almkvist, André, Ekblom& Rempler 1980;Lavsund & Sandegren 1991; Vägverket 2004).The objective of this study has been to examine the effect of the scent repellent Wildgranix® on moose, Alces alces. Wildgranix® consists of limestone based granular with a scent additive which is supposedly a deterrent to ungulates. The intended implementation was within traffic safety. The experiment was conducted on wild moose, Alces alces, at Grimsö Wildlife Research Station. The effect of the repellent was evaluated at baited luring sites through the frequency of moose visits before and after the repellent was deployed. Inventory of moose visits were taken at 20 luring sites and observations were monitored by camera. The result showed that the repellent was unable to deter moose from entering the luring sites. When comparing the observation frequency before and after deployment of the repellent, visits did not significantly differ. The conclusion was therefore that the repellent was ineffective within the set boundaries of this field study, and therefore cannot be used to deter moose.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Palmér, Alge Victor. "Alces Alces : Ett materialundersökande designarbete med slaktrester från älg." Thesis, Konstfack, Industridesign, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5993.

Full text
Abstract:
Varje år skjuts det ungefär 80 000 älgar i Sverige. Av en älgberäknas 55% av vikten som ätbart kött och 45% slängs.Jag tror att det skulle kunna gå att ta till vara på dessa såkallade rester på ett mer meningsfullt sätt.Det är en fråga om respekt.Om en tar livet av ett djur så menar jag att ett mål bordevara att göra det yttersta för att ta till vara på så mycket avdet som möjligt.Under hösten har jag samlat in dessa rester.Vad har gjorts historiskt med dessa delar? Material och metoder som idag är bortglömda eller saknar marknad. Vadkan jag som formgivare göra idag som en inte kunde då?Jag har arbetat undersökande med hår, ben och hud frånälg och designat ett antal objekt för hemmet för en ökadmedvetenhet om potentialen i detta material.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nygren, Marlene. "Ingen älg på isen : En kvantitativ studie av förståelse av idiomatiska uttryck." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-79827.

Full text
Abstract:
Idiomatiska uttryck är vanliga i språket och utgör en viktig del av vårt immateriella kulturarv. Därför syftar denna studie till att undersöka förståelsen av tre kategorier av idiomatiska uttryck: begränsade kollokationer, figurativa idiom och rena idiom. Dessutom jämförs förståelsen av uttrycken mellan elever i grundskolans årskurs nio, gymnasiets årskurs tre och svensklärarstudenter. Undersökningen gjordes med en fysisk enkät som delades ut till totalt 135 respondenter, och resultatet visar att förståelsen av de begränsade kollokationerna var högre än förståelsen av de rena idiomen. Högstadieeleverna hade generellt lägre förståelse jämfört med gymnasieeleverna och svensklärarstudenterna, vilka i sin tur genererade förhållandevis likartade svar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sandberg, Linda. "Klimatförändringar och hur de kan påverka Skandinaviska däggdjursarter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för biologisk grundutbildning, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-227078.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Nilsson, Gustaf. "Landskapets heterogenitet och förutsättningar för älg : Finns det samband mellan landskapets variation och fodertillgång i landskapet?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160389.

Full text
Abstract:
The moose population in Sweden is one of the highest in the world. The population have positive impacts on humans but also cause problems such as browsing damages and collisions with traffic. To manage this population in an adaptive and ecological sound way, the managers need to have as much information as possible. The aim of this study was to improve the description of Sweden’s moose management areas regarding available forage for moose. This is done by describing the heterogeneity of the landscape within the moose management areas, which is done by using different landscape indexes. The heterogeneity indexes is then used to analyze if correlation exists between the variation of the landscape and firstly data that describes the available food, secondly data that indicates the moose population density. Multiple regression analysis were done in order to find a model with the indexes that best explains the variation in available forage and moose population indicators.  The results in this study showed a positive correlation between number of moose shot per 1000 hectares and patch richness awhile a negative correlation was found between number of moose shot per 1000 hectares and edge density. Results also showed a negative correlation between both edge density and the patch richness in the landscape with the presence of rowan, sallow, aspen and oak (RASE). Further developments of indexes that describe landscape heterogeneity is needed, but this study may indicate that knowledge of the variation in the landscape might provide useful information on the prerequisites for the Swedish moose population.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Berg, Linus. "Skogsägares och jägares syn på älgbetesskador i Jönköpings län." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för skog och träteknik (SOT), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65340.

Full text
Abstract:
Tall (Pinus sylvestris) är ett viktigt vinterfoder för älgen (Alces alces), som är ett uppskattat jaktvilt i Sverige. Tall är också ett av de två absolut viktigaste trädslagen för Sveriges timmer- och massavedsproduktion. När betestrycket på tallungskog blir för högt, tenderar skogsägarna att föryngra tallbestånd med gran (Picea abies), vilket är mindre begärligt för älgen att beta än tall. Konsekvenserna blir en felaktig ståndortsanpassning och att fodertillgången minskar för älgen. Biologisk mångfald påverkas också negativt, då betestrycket på andra trädslag såsom rönn, asp, sälg och ek blir högt. Med världens högsta älgstam sett till skogsmarksareal, skapas stor debatt i Sverige kring älgstammens förvaltning och lämpliga storlek, mellan skogsägare som vill ha ett lönsamt skogsbruk och älgjägare som vill ha en stor älgstam för jakt. En älgstam i balans med fodernivån är bra för både viltet, mångfalden, miljön, samhället, skogsbruket och viltförvaltningen. Syftet med studien var att jämföra skogsägares och jägares syn på betesskador och hur de värderar konsekvenserna av dessa. Målet med studien var att kunna tillhandahålla ett underlag, som kan vara till nytta för älgförvaltningsorgan. Metoden som valdes var en enkätundersökning där kvantitativa data samlades in. Enkäten bestod av totalt 12 frågor, där fråga 7 bestod av flera delfrågor. Studiens urval gjordes som kluster- och bekvämlighetsurval, där totalt 304 enkäter samlades in och svaren från 258 enkäter användes, från skogsägare och jägare som var aktiva i Jönköpings län. Enkäten besvarades av tre olika fördefinierade grupper vilka definierades som jägare som inte äger någon egen skog, skogsägare som jagar och skogsägare som inte jagar. Gruppernas enkätsvar jämfördes med statistiska analyser. Resultatet visade att skogsägares och jägares syn på förekomsten av betesskador skilde sig signifikant. Jägare som inte äger någon egen skog bedömde betesskadeförekomsten som lägst, medan skogsägare som inte jagar bedömde förekomsten som högst. Skogsägare som jagar låg mellan de andra två grupperna. Resultatet visade också att det fanns ett signifikant samband mellan synen på betesskadors omfattning och hur stor vinterstam av älg per 1000 ha man tyckte var lämplig, där respondenterna önskade en lägre älgstam ju högre de bedömde förekomsten av betesskador. Studien visar att älgförvaltningsrepresentanters bakgrund som skogsägare eller jägare påverkar synen på älgstammens lämpliga storlek, eftersom de bedömer förekomsten av betesskadors omfattning olika, liksom betesskadornas konsekvenser. Älgförvaltningsgruppers fördelning av representanter bör därför spegla olika gruppers intressen för att sträva efter acceptans.
Scots pine (Pinus sylvestris) is an important food source for the moose (Alces alces) during winter. Scots pine is also one of the most important tree species for the Swedish timber- and pulpwood industry. The debate between hunters and forest owners, their thoughts about the magnitude of the moose population, and the extent of browsing damage, is background to this study that examined how the groups forest owners who hunts, forest owners who doesn’t hunt and hunters who doesn’t own any forest land thought about browsing damages and its consequences in Jönköping County, Sweden. Data was collected using a questionnaire and analyses were made on answers from 258 respondents. The results showed that the assessment of the extent of browsing damage differed significantly between the groups, where forest owners who doesn’t hunt assessed the extent of browsing damage the highest, hunters who doesn’t own any forest land assessed the extent as lowest, while forest owners who hunt was intermediate between the two other groups. The results also showed that there was a relation between how the respondents assessed the extent of browsing damage and their thoughts about how large the moose population should be.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Eilert, Annette, and Katrin Magnusson. "Viltinventering med hjälp av drönare utrustad med termisk- och RGB kamera. : Identifiering och artbestämning av älg och annat klövvilt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för skog och träteknik (SOT), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96667.

Full text
Abstract:
Betesskador på skog kostar både skogsägare och industri stora summor pengar. Ett sätt att minska betesskador kan vara bättre kontroll över populationsstorleken av klövvilt. I Sverige används flera olika etablerade viltinventeringsmetoder. Svagheten är att de baseras på trender, index och avskjutningar mer än att få fram en siffra på antalet djur. En tillförlitlig inventeringsmetod är av stor vikt som beslutsunderlag till förvaltningsplaner. Drönare är ett obemannat luftfartyg som kan utrustas med olika kameror och sensorer. Tidigare fältstudier har visat att värme från vilt kan plockas upp av en drönare utrustad med termisk kamera. Svårigheten har varit att få tillförlitlighet vid artbestämning av vilt med enbart termiska kamera. I denna studie utfördes en viltinventering av ett 506 ha stort område norr om Ljungby i Kronobergs län under januari 2020. Med hjälp av en drönare utrustad med både termisk och RGB kamera utfördes en totalinventering av området. Resultatet visar att kombinationen av både termisk och RGB kamera ökar tillförlitligheten vid artbestämning av vilt. Metodens svagheter är täta krontak av gran, gällande regelverk från transportstyrelsen samt drönarens begränsande batterikapacitet. Slutsatsen är att vilt säkrare kan identifieras och artbestämmas med kombinationen av termisk- och RGB kamera jämfört med enbart termisk kamera men att metoden behöver vidareutvecklas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Petersson, Andreas, and Eric Johansson. "Älginventering med värmekamera monterad på drönare." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för skog och träteknik (SOT), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76601.

Full text
Abstract:
Utvecklingen av drönare går snabbt och användningsområdena blir allt fler. En idé som har framkommit handlar om att montera en värmekamera på en drönare och flyga över skogen för att inventera älgar. Tanken är att få fram en inventeringsmetod som är billig, flexibel och som har större noggrannhet än traditionella älginventeringsmetoder. Tillsammans med ett projekt som drivs och finansieras av Skogsstyrelsen har detta kandidatarbete genomförts som ett första steg i utvecklingen av inventeringsmetoden. Målet med kandidatarbetet har varit att undersöka de grundläggande faktorerna flyghöjd och flyghastighet vid inventering med värmekamera på drönare, samt hur djuren påverkas av drönarens närvaro, för att lägga grunden för en fortsatt utvecklig av en fullskalig inventeringsmetod. Undersökningen har genomförts i hägn under kontrollerade former för att säkerställa att det har funnits älgar inom ett område som var begränsat. Djurens reaktion på drönarens närvaro observerades i takt med att drönaren flög allt närmare. Flyghöjds- och flyghastighetstestet genomfördes genom att värmekameran spelade in en filmsekvens medan drönaren flög på 60 m, 90 m och 120 m höjd, samt med hastigheten 2,5 m/s och 5 m/s på varje höjd, filmerna analyserades sedan manuellt i efterhand. Resultaten visar att vid inventering i gles äldre lövskog är det möjligt att se älgarna med värmekameran vid en flyghöjd på 120 m och med en flyghastighet på 5 m/s. Vid flyghöjder på över 80 m störs inte djuren av drönarens närvaro och vid lägre höjder på ner till 40 m så reagerar djuren men de visar inga tecken på att ta till flykt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lilja, Joakim. "Kan nedbrytning av drunknade älgarpåverka ett vattendrags näringsbudget?" Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5002.

Full text
Abstract:
  • Energiflöden mellan terrestra och akvatiska ekosystem har uppmärksammats mycket den senaste tiden. I den här studien undersöker jag betydelsen av ett terrestert djur, älgen (Alces alces), som dör i vattendrag och avger näring till vattnet. Genom litteraturstudier och teoretiska beräkningar uppskattade jag hur vanligt det är att älgar dör i vattendrag och om dessa älgar har någon inverkan på vattendragets totala näringsbudget. Jag fann att drunkning hos älgar tas upp som en parameter för naturliga dödsorsaker i flera artiklar från USA, Canada och Polen. Orsakerna till att älgar drunknar, trots att de är duktiga simmare, kan vara t.ex. att stranden är för brant, att de tvingas ner i vattnet av rovdjur, att skadeskjutna älgar söker sig till vatten på grund av törstkänningar i samband med blodförlust eller att de går igenom svaga isar. Utifrån teoretiska beräkningar fann jag även att en älg som dött i ett vattendrag bidrar till mycket liten del av den totala näringsbudgeten. Min hypotes är att det endast blir en lokal påverkan nedströms djuret. Hur denna påverkan ser ut och om den kommer primärproducenter och fiskar tillgodo är mycket komplext och undersöks inte i denna studie.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Älg"

1

Ernst, Tony. 6 miljoner sätt att jaga en älg på: En berättelse om musikindustrins uppgång och eventuella fall. Göteborg, Sweden: Reverb Förlag, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Remmel, Maie. Äng ja arm. Tallinn: M. Remmel, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Mămmădov, Altai̐. Tanıdığım Äli Kärim. Bakı: Elm vä Tähsil, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Fielding, Joy. Älä kerro salaisuuksia. Porvoo: Werner Söderström Osakeyhtiö, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Xäyal, Sona. Äli Kärim: (yaradıcılığı äsasında). Bakı: Elm vä Tähsil, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Häzräti-Äli aşiqi Füzuli. Bakı: Regionların İnkişafı İctimai Birliyi, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Yusifli, Cavanşir. Azärbaycan poeziyasında Äli Kärim märhäläsi. Bakı: Adiloğlu, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Sultanova, G. G. Xälil Mämmäd Äli oğlu Qasımov: Bibliografiya. Baku: Ėlm, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Mazahʹlī aḥvālāt: Mäzälı ähvalat / Mähämmäd Äli Färzanä. Tihrān: Andīshah-i Naw, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Farzānah, M. ʻA. Ūşāq fūlklūrū: Uşaq folkloru / Mähämmäd Äli Färzanä. Tihrān: Andīshah-i Naw, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Älg"

1

Dahlin, Torleif, David Schälin, and Johannes Tornborg. "Mapping of Quick Clay by ERT and CPT-R in the Göta Älv River Valley." In Landslides in Sensitive Clays, 217–28. Dordrecht: Springer Netherlands, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-94-007-7079-9_17.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

"Supporting students’ reflection in choreography classes: Äli Leijen." In Contemporary Choreography, 141–54. Routledge, 2012. http://dx.doi.org/10.4324/9780203124918-17.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

"Everything you always wanted to know about ‘äl, yi’ūl ‘to say’ in egyptian arabic." In Approaches to Arabic Linguistics, 675–700. BRILL, 2007. http://dx.doi.org/10.1163/ej.9789004160156.i-762.189.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Älg"

1

Ekholm, Kristoffer, and Jacob Hellgren. "Construction methods for building the Hisingen Bridge." In IABSE Congress, New York, New York 2019: The Evolving Metropolis. Zurich, Switzerland: International Association for Bridge and Structural Engineering (IABSE), 2019. http://dx.doi.org/10.2749/newyork.2019.0144.

Full text
Abstract:
<p>Gothenburg’s main connection across the river Göta älv needs to be secured for the future. The existing bascule bridge will be replaced by a new vertical lift bridge as of 2021. This river crossing is the only connection across the river for the entire tram network in Gothenburg. It is also a very important connection for busses, pedestrians, bicycles and cars. The location of the new bridge, close to the existing bridge in the central part of Gothenburg, generates several challenges that requires special attention such as: logistics, construction planning and minimal impact on the existing city during construction.</p><p>The new bridge is constructed as two separate bridges. One larger bridge that carries all means of transportation with a vertical lift span over the fairway and one bridge exclusively for public transport. There are several very difficult technical challenges within this project. One key challenge has been finding a balance between on-site construction and off-site prefabrication due to lack of space and tight deadlines. None of the construction are not allowed to have any negative impact on the traffic nor surrounding structures, which has shown to be difficult during foundation works.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Svensson, Isak, Thomas Darholm, and Kristoffer Ekholm. "Live load analysis for the Hisingen Bridge." In IABSE Congress, New York, New York 2019: The Evolving Metropolis. Zurich, Switzerland: International Association for Bridge and Structural Engineering (IABSE), 2019. http://dx.doi.org/10.2749/newyork.2019.1282.

Full text
Abstract:
<p>The new bridge in Gothenburg Sweden, called Hisingen Bridge, consists of a lift bridge and approach spans. The bridge will connect the city by crossing the river Göta älv. The bridge is constructed as a vertical lift bridge which allows for up to twenty openings each day. To ease commute, the bridge has dedicated lanes for trams and buses as well as wide bike and pedestrian lanes separated from the regular traffic.</p><p>Due to its complex structure, large number of different traffic loads and complex load combinations, extensive system analyses are required. Design loads considered were loads from Eurocode, special vehicles from the Swedish national annex and tram loads unique for the city of Gothenburg. How the regular traffic should be combined with the tram loads are specific for this project . Three different design companies from different countries have been involved in the process and two complete structural analysis models have been used for the detailed design. One of the models was produced by LAP Germany, while the other was produced by ELU Sweden. The models have been used to verify each other with COWI Sweden as coordinator, which showed to be more time consuming and complex than expected.</p><p>The comparison of the two models gives mixed results. On the global level, reaction forces are found to be similar, but the deflections shows quite a big difference. Even though some differences can be found, both models are considered to be sufficient, as the primary results from each model can be verified by comparable results from the other. If the design process were to be made again the models would have been handled differently. The simplified model would have been used early in the project for preliminary global design, and then to verify the more advanced model later on.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography