Dissertations / Theses on the topic 'Älg'

• Energiflöden mellan terrestra och akvatiska ekosystem har uppmärksammats mycket den senaste tiden. I den här studien undersöker jag betydelsen av ett terrestert djur, älgen (Alces alces), som dör i vattendrag och avger näring till vattnet. Genom litteraturstudier och teoretiska beräkningar uppskattade jag hur vanligt det är att älgar dör i vattendrag och om dessa älgar har någon inverkan på vattendragets totala näringsbudget. Jag fann att drunkning hos älgar tas upp som en parameter för naturliga dödsorsaker i flera artiklar från USA, Canada och Polen. Orsakerna till att älgar drunknar, trots att de är duktiga simmare, kan vara t.ex. att stranden är för brant, att de tvingas ner i vattnet av rovdjur, att skadeskjutna älgar söker sig till vatten på grund av törstkänningar i samband med blodförlust eller att de går igenom svaga isar. Utifrån teoretiska beräkningar fann jag även att en älg som dött i ett vattendrag bidrar till mycket liten del av den totala näringsbudgeten. Min hypotes är att det endast blir en lokal påverkan nedströms djuret. Hur denna påverkan ser ut och om den kommer primärproducenter och fiskar tillgodo är mycket komplext och undersöks inte i denna studie.

Godkänt datum 2021-08-18

Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet

Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet

Varje år föds barn runt om i världen som ett resultat av ägg- och spermiedonation. I Sverige är äggdonation laglig sedan 2003. Spermiedonation är reglerat i lag sedan 1984. Syftet med denna studie var att undersöka graden av oro och nedstämdhet som rapporteras från heterosexuella par som genomgår behandling med ägg- eller spermiedonation. Deltagarna i studien var män och kvinnor som genomgått ägg- eller spermiedonation vid ett av de sju infertilitetscentra som finns i Sverige. Det var totalt 348 män och kvinnor som besvarade två enkäter, den första vid behandlingens början och den andra ca 10 veckor efter avslutad behandlingen. Bortfallet var 16 %. Datainsamlingen gjordes med HADS – Hospital Anxiety and Depression scale. Efter att datan bearbetats statistiskt visade resultaten följande signifikanta skillnader. 1. Kvinnorna rapporterade högre grad av oro än männen både före och efter behandlingen samt högre grad av nedstämdhet efter behandlingen. 2. Både kvinnornas och männens grad av nedstämdhet var högre hos de par där behandlingen inte resulterade i graviditet jämfört med de par som blev gravida. 3. De kvinnor som inte blev gravida visade mer oro efter ett negativt behandlingsresultat än de kvinnor som blev gravida.

Slutsatsen från föreliggande studie är att kvinnor som genomgår behandlingar med ägg- eller spermiedonation känner mer oro och nedstämdhet än sina partners. Känslorna är av övergående natur och minskar då behandlingarna resulterar i graviditet.

Every year children all over the world are born as a result of gamete donation. In Sweden oocyte donation has been legally used since 2003 and sperm donation has been regulated in law since 1984. The aim of this study was to investigate the extent of anxiety and depression in couples going through treatments with oocyte- or sperm donation. Participants of the study were men and women who received treatment with oocyte- and sperm donation at one of the seven fertility centers in Sweden. A total of 348 men and women answered two questioners, the first one at the beginning of the treatment and the second one around 10 weeks after the end of the treatment. The drop-out rate was 16 percent. Data collection was made with the HADS – Hospital Anxiety and Depression scale. When the data had been statistically processed the results showed following significant differences: 1.The women reported a higher degree of anxiety than the men before as well as after the treatment and a higher degree of depression after the treatment. 2. The extent of depression was higher among those women and men who didn´t become pregnant compared to those who did. 3. The women who didn´t become pregnant were more anxious after failed treatment than the women who became pregnant. The conclusion is that women who receive treatment with oocyte- or sperm donation are more anxious and depressed than their partners. The feelings are temporary and seem to decrease when the treatment results in pregnancy.

Syftet med detta arbete är att ge byggföretaget NCC ett underlag för hur kommunerna runt Vänern och längs Göta älv planerar inför den nya dimensionerande vattennivån på + 47,4 m (RH70) som klimat- och sårbarhetsutredningen presenterat i sin rapport.

Vänerns medelvattenstånd ligger i dag på + 44,3 m (RH70). Under en 100-årsperiod är det 1% risk att den dimensionerande nivån uppkommer. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningen är det alltså möjligt att vattennivån kan stiga med ca tre m vid ett extremfall. Detta kan medföra en rad olika konsekvenser för kommunerna runt Vänern och längs Göta älv. NCC är intresserade av att få kännedom om de åtgärder som kommunerna planerar att vidta för att skydda ny och befintlig bebyggelse mot översvämningar och skred till följd av högre vattennivåer. De är även intresserade av hur åtgärder skall finansieras samt vilken byggvolym kommunerna planerar för inför framtiden.

Det som har skett inom kommunerna hittills är att det under våren 2008 startats ett gemensamt samarbete där målet är att komma fram till en gemensam ståndpunkt gentemot staten i denna fråga. Först och främst måste en konsekvensbeskrivning tas fram för att kunna visa vilka följder en översvämning kan tänkas föra med sig för respektive kommun. Därpå skall ett bra geografisk material tas fram för att få fram höjderna på marken och därefter kunna simulera hur vattennivåerna kommer att drabba kommunerna. Utifrån detta kan en samhällsekonomisk kalkyl göras av vad skadorna förväntas bli.

Under våren 2008 beslutade även länsstyrelsen i Västra Götaland tillsammans med Vattenfall om en akut strategi för att reglera Vänerns högsta vattennivåer. Överenskommelsen innebär att Vattenfall veckovis tappar ur Vänern med hänsyn till högsta beräknade vattenstånd. Enligt beräkningar som Länsstyrelsen gjort i samråd med Vattenfall och SMHI har man kommit fram till en avtappningsstrategi där Vänerns högsta vattennivå kan minskas med upp till 40 cm.

Varje enskild kommun har även lokala åtgärdsplaner för att skydda sig mot översvämningar och skred. Det stora problemet anses i de flesta kommuner vara hur den befintliga bebyggelsen skall skyddas medan all nyproduktion i de flesta fall inte uppförs lägre än vad den dimensionerande nivån säger.

Angående finansieringsfrågan råder det delade meningar. Vissa av kommunerna anser att fastighetsägaren själv får finansiera de åtgärder som måste vidtas medan vissa kommuner anser att kostnaderna kommer bli så höga att ett statligt stöd krävs.

The purpose of this project is to give the construction company NCC a basis for how the municipalities around Vänern and along the river Göta plans in front of the new dimensioning water level at +47,4 m (RH70) as the climate - and vulnerability investigation presented in their report.

Vänern's average water level is today +44,3 m (RH70). During a 100-year period is it 1% risk that that the dimensioning water level arises. According to the climate - and vulnerability investigation is it therefore possible that the water level can ascend with approximately three m at an extreme case. This can mean a series of different consequences for the municipalities around Vänern and along the river Göta. NCC is interested in getting knowledge about the measures that the municipalities plan to take in order to protect newly and existing settlement against floods and landslides as a result of higher water levels. They are also interested in how the measures will be financed and what construction volume the municipalities plan to do in the future.

What the municipalities have done so far is that they during the spring 2008 has started a common cooperation where the objective is to come until a common position towards the government in this matter. The first thing to do is to make a consequence description to show what result a flood can make in each municipality. Subsequently, a reliable geographic material will be made in order to get the heights of the land and then simulate how the water levels will strike the municipalities. On the basis of this a socio-economic calculation can be done to see what damages that will be expected.

During the spring 2008 the county administration in Västra Götaland along with Vattenfall decided about an urgent strategy in order to regulate Vänern's highest water levels. The agreement means that Vattenfall weekly draws Vänern regarding the highest estimated water levels.

The county administration has in consultation with Vattenfall and the Swedish Meteorological and Hydrological Institute drawn up a drawing strategy and according to calculations the highest water level of Vänern can be decreased up to 40 cm.

Each individual municipality also has local action plans in order to protect itself against floods and landslides. The big problem in most of the municipalities is how the existing settlement will be protected while all new production in most cases is not built lower than what the dimensioning level says.

Concerning the financial matter there are different views. Some of the municipalities consider that the real-estate owner alone has to finance the measures that must be taken while some of the municipalities consider that the costs will become so great that a government subsidy is required.

Involuntary childlessness is a big problem around the world. One way to solve the problem is to receive oocytes or semen from a donor. In Sweden, semen donation has been regulated by law since 1985 and oocyte donation since 2003. The aim of this study was to investigate what motivations women and men in Sweden have to donate gametes, if they feel any ambivalence to donate, and to compare if there is any difference in motivation and ambivalence between women and men. Motivation was measured with eight statements based on previous results and clinical experience. Ambivalence was measured with a scale consisting of seven statements that addressed thoughts and feelings about the donation. The participants in the study were donors at some of the seven infertility clinics in Sweden. The dropout rate for the sperm donors was 19 %. For the egg donors the dropout rate was 17 %.. The main result showed that the main motivation for donating oocytes or semen was helping childless couples. The significant differences between women’s and men’s motivations for donating oocytes or semen were that the women were keener to helping others, while the men to a higher extent wanted to do something important, spread their genes and find out about their own fertility. The oocyte and semen donors did not feel any particular ambivalence about the decision to donate, most of them did not find it difficult to make the decision, and they would have been disappointed if they had not been allowed to donate for some reason. The conclusions to be drawn from this study are that once the donors have decided to donate, they don’t feel any particular ambivalence about the donation, and women and men have different motivations to why they are donating, even if the main motivation is the same.

Ofrivillig barnlöshet är ett stort problem världen över. Ett sätt att lösa problemet är att ta emot ägg eller spermier ifrån en donator. I Sverige har spermiedonation varit reglerat i lag sedan 1985 och äggdonation sedan 2003. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motiv kvinnor och män i Sverige har till att donera ägg respektive spermier, om de känner någon ambivalens till att donera, samt att jämföra om det är någon skillnad i motiv och ambivalens mellan kvinnor och män. Motiv mättes med åtta påståenden konstruerade utifrån tidigare resultat och klinisk erfarenhet. Ambivalens mättes med en skala som bestod av sju påståenden som behandlade tankar och känslor kring donationen, Deltagarna i studien var donatorer vid någon av de sju infertilitetscentra i Sverige. Bortfallet för spermiedonatorerna var 19 %. För äggdonatorerna var bortfallet 17 %. Huvudresultatet visade att det främsta motivet hos kvinnor och män till att donera ägg respektive spermier i Sverige var att hjälpa barnlösa par. De signifikanta skillnaderna mellan kvinnors och mäns motiv till att donera ägg respektive spermier var att kvinnor var mer måna om att hjälpa andra, medan männen i högre grad ville göra något betydelsefullt, sprida sina gener och få reda på hur det stod till med den egna fertiliteteten. Ägg- och spermiedonatorerna kände ingen större ambivalens inför beslutet om att donera, de flesta tyckte inte att beslutet var svårt att ta, och de skulle ha blivit besvikna om de inte fick donera av någon anledning. Slutsatser som har dragits är att när ägg- respektive spermiedonatorer väl har bestämt sig för att donera känner de ingen större ambivalens inför donationen, och män och kvinnor har skilda motiv till varför de donerar även om huvudmotivet är detsamma.

Alla barn har olika sätt att lära sig och det behövs därför olika undervisningsmetoder. Estetiskt arbete är vanligt förekommande i de flesta skolor men att använda dans och rörelse som ett verktyg för läs- och skrivinlärning förefaller vara ovanligt. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka dans och rörelse som undervisningsmetod inom läs och skrivinlärning i förhållande till traditionell läs- och skrivinlärning. De frågeställningar som stått i fokus är: Vilka fördelar respektive nackdelar kan intervjuade klasslärare, för årskurs ett, se med att använda dans och rörelse i läs- och skrivinlärning samt vilka fördelar respektive nackdelar har jag funnit under arbetets gång? Jag har genomfört undervisningsförsök i tre årskurs ett och kvalitativa intervjuer med tillhörande klasslärare. Alla tre lärare gav både positiv och negativ respons på dans och rörelse som metod men i slutänden vägde nackdelarna tyngre. Främst framhölls tidsbristen och frånvaron av fokus på ljudning som de största nackdelarna med metoden. Personligen fann jag brister med metoden men ser också att den har stor potential. Utifrån resultatet som framkommit har jag bland annat diskuterat om detta är en metod som passar alla elever och också hur den lämpar sig för specifikt läs- och skrivinlärning.

The river Göta Älv reaches between Vänern and Gothenburg and is the main raw water source for Gothenburg that supplies about 700 000 people with water. To protect and maintain a high water quality, continuously samples and water analyses are made throughout the river. In 1998 a protection area was founded between surte and Lärjeholm where the raw water intake is. This was made to increase the awareness of the importance to protect the water. However, there is a lot of contribution of untreated stormwater to Göta Älv within the protection area.

Göteborg Water and Sewage Works commissioned this thesis where two areas, Tagene industrial area and Kärra residential area, with untreated stormwater outlets within the protection area are studied. The areas have been divided according to surface composition with different rates of pollutant contribution. Then the stormwater flow and the contribution of pollutants was simulated with the model SEWSYS. The future aim is that the model will be able to simulate the contribution of pollutants for a variety of rains, for the whole protection area.

SEWSYS (Sewer System) is built in MATLAB/Simulink and consists of three modules, a stormwater module, a sanitary wastewater module and a treatment plant module. This project only includes the stormwater module. The model simulates the stormwater flow and the pollutants total phosphorous, total nitrogen, copper, zinc, lead, cadmium and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH). Samples and analysis for the two areas has been carried out for another thesis work during the same period. The results from those analyses have been used for the model settings for the areas.

Simulations have been performed to adjust the model and evaluate its ability to describe the stormwater flow and the pollutant contribution within the areas. The amount of stormwater and the runoff are well simulated by the model. However, the measured and analysed data has not been enough to get reliable simulations over the pollutant contribution. Further development of the model is necessary. Generally the model simulates lower values compared to measured values, especially in the industrial area. For a more general understanding over how SEWSYS works for the two areas, simulations were carried out on a yearly basis. Those simulations have been compared with general data for stormwater pollutants. Even though the results from the simulations have shown lower values than the measured values, the model shows clearly that the contribution of pollutants from the industrial site is greater than the contribution from the residential site.

Göta Älv sträcker sig från Vänern ner till Göteborg och är Göteborgs huvudsakliga råvattentäkt som försörjer ca 700 000 personer med vatten dagligen. För att säkra råvattenkvaliteten görs kontinuerliga provtagningar utmed älven. Dessutom beslutade Länsstyrelsen 1998 om ett skyddsområde med skyddsföreskrifter för avrinningsområdet mellan Surte i norr till vattenintaget vid Lärjeholm i söder. Ett mål med skyddsområdet är att det ska öka medvetenheten hos boende och de som är verksamma inom området om behovet att värna om vårt vatten. Dock leds det på flera ställen ut orenat dagvatten till älven inom skyddsområdet.

Examensarbetet är ett uppdrag av Göteborgs Va-verk där två områden med orenade dagvattenutsläpp till Göta Älv studeras, Tagene industriområde samt Kärra bostadsområde. Dessa områden har karterats och dagvattenflödet samt föroreningsbelastningen från dagvattnet har simulerats med modellen SEWSYS. Målet på lång sikt är att modellen ska kunna användas för att simulera föroreningsbelastningen vid olika regn för hela skyddsområdet.

Modellen SEWSYS (Sewer System) är uppbyggd i MATLAB/Simulink och bygger på tre moduler, en dagvattenmodul, en spillvattenmodul och en reningsverksmodul. För detta projekt har endast delen för dagvatten använts. Modellen simulerar dagvattenflödet och behandlar föroreningarna totalfosfor, totalkväve, koppar, zink, bly, kadmium samt polycykliska aromatiska kolväten (PAH). I ett examensarbete parallellt med detta har provtagning och analyser av föroreningar för de båda områdena ägt rum och dessa värden ligger till grund för inställningen av modellen.

Simuleringar har utförts för att anpassa modellen samt utvärdera dess förmåga att beskriva dagvattenflödet och föroreningsbelastningen inom de aktuella områdena. Simuleringarna visar att avrinningen och dagvattenflödet simuleras bra av modellen. Det har dock visat sig att de gjorda mätningarna inte har varit tillräckliga som underlag för att få en tillförlitlig beskrivning av föroreningsbelastningen och vidare utveckling är nödvändig. Detta gäller särskilt i industriområdet där modellen generellt simulerar för låga föroreningsmängder. För en mer allmän uppfattning av SEWSYS modellen för de två områdena, har även simuleringar på årsbasis utförts och jämförts med schablonhalter för dagvattenföroreningar. Trots att simuleringsvärdena har legat lägre än de uppmätta värdena på föroreningsmängderna har det gått att visa att industriområdet bidrar till högre föroreningsbelastning än bostadsområdet på recipienten Göta Älv.

Syftet med denna studie var att undersöka vikten av ett genetiskt föräldraskap hos par som genomgick infertilitetsbehandling i Sverige med donerade ägg eller spermier, samt att jämföra attityder till genetiskt föräldraskap mellan kvinnor och män samt personer med eller utan möjlighet till genetiskt föräldraskap. Denna delstudie ingår i ett större projekt som heter Långtidsuppföljning av IVF, ägg- och spermiedonation i Sverige. Den grupp som har undersökts i föreliggande studie är par som genomgått behandling med donerade ägg eller spermier under 2005-2006. Antalet recipienter i denna studie var 277 personer. Information har samlats in i form av enkäter. Resultatet visade tydligt att nästan alla deltagare instämmer i att föräldrar är de som lever med och tar hand om ett barn oavsett genetiskt släktskap. Resultatet visade inga signifikanta skillnader i attityder till genetiskt föräldraskap oavsett om deltagarna hade möjlighet till genetiskt föräldraskap eller inte.

The aim with this study was to find out how important it is with genetic parenthood for couples undergoing infertility treatment in Sweden with donated eggs or sperms, and to compare attitudes to genetic parenthood between women and men and between persons with or without possibility to genetic parenthood. The present study is included in a larger project called Long-term follow-up of IVF, oocyte - and sperm donation in Sweden. The group that has been examined in the present study are couples who underwent infertility treatment with donated eggs or sperms during 2005-2006. A total of 277 persons participated in the study. Information has been gathered with questionnaires. The results clearly showed that almost all participants agree that parents are those who live with and take care of a child independent of genetic relationship. The result did not show any significant differences in attitudes to genetic parenthood irrespective of whether the participants had possibility to genetic parenthood or not.

Slåtterängen är en av Sveriges mest artrika marker. Artrikedomen uppstår genom att näringen i marken minskas. Detta sker genom att ängen årligen slås med lie eller slåtterbalk och sedan eventuellt efterbetas. På en slåtteräng finns värdväxter för mängder av insekter. Med tanke på den drastiska minskningen av ängsmarker som skett under 1900-talet, finns det risk för att många av dessa insekter dör ut i Sverige.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om och i så fall på vilket sätt riktade åtgärder för skötsel av ängar skulle kunna gynna den biologiska mångfalden.

Jag har genom litteraturstudier tagit reda på vilka ängs- och betesmarksväxter som är värdväxter och / eller nektarresurser för fjärilar och vilken geografisk utbredning dessa växter har. Jag har även undersökt och beskriver hur en äng restaureras, hävdas samt hur den kan hävdas för att gynna insekter, specifikt fjärilar.

Av litteraturstudien framgår att många av fjärilarnas värdväxter kräver en näringsfattig miljö och därför gynnas av hävd. De traditionella slåttermetoderna räcker dock inte när det gäller fjärilar utan det krävs en anpassad skötsel av ängen. Detta inkluderar bland annat att noga välja tidpunkt under säsongen för slåttern, baserat på värdväxternas och fjärilarnas livscykler samt att ta hänsyn till de speciella krav på omgivningens variation och utformning som fjärilar har.