Academic literature on the topic 'Alkoholberoende'

In this day's society the elderly live longer and they consume more alcohol than previous generations. That puts home care professionals in a situation where the work burden increases. And they meet more individuals with problems that they have no or little knowledge about. The purpose of this study is to describe and analyse the knowledge of how home care professionals identify and handle elderly with alcohol abuse. This was done by a vignette study with three different home care groups. That made it possible for us to see how home care professionals think and act in different situations. This study shows that home care professionals lack knowledge on how to identify alcohol abuse. They also don’t know how to handle alcohol abuse among the elderly. There is a lack of routines and coordination with other professionals. The home care professionals take the elder's self-determination into big consideration and that affects how they can handle alcohol abuse. We hope that this study will contribute to an increased awareness about the situation that home care professionals meet, and that this study will contribute to changing the situation. We also hope to be able to contribute knowledge about the topic.

Bakgrund: Alkoholberoende är en sjukdom där alkoholen har en negativ påverkan på individens liv. Alkohol har en skadlig påverkan på kroppen och medför en ökad risk att drabbas av fysiska och psykiska sjukdomar. För att vårda personer med alkoholberoende behöver sjuksköterskan ha en förståelse för deras livsvärld. Sjuksköterskan ska genom sin yrkesroll informera och motivera personer med alkoholberoende till en livsstilsförändring, samt stödja dem i upplevelsen av hälsa. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med alkoholberoende. Metod: Studien baseras på en kvalitativ analys av narrativer. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier; Vardagen fokuserar kring nästa glas, Behov av förändring med fyra underkategorier. Konklusion: En god relation mellan sjuksköterska och patient är en förutsättning för att främja patientdelaktighet, och för att personer med alkoholberoende ska fullfölja behandlingar. Att arbeta personcentrerat ger sjuksköterskan en möjlighet att kunna ta del av patientens livsvärld. Att veta vad som motiverar patienten till förändring är en förutsättning för att skapa hälsa och välbefinnande.
Background: Alcohol addiction defines as a disease in which alcohol has a major role in people’s lives. Alcohol has a damaging effect on the body and people with alcohol addiction carries an increased risk of suffering from physical and mental illness. In order to care for people with alcohol addiction, the nurse needs to have understanding of their lifeworld. The nurse should inform and motivate people with alcohol addiction to a lifestyle change through their professional role and support them in the experience of health. Aim: To describe people’s experiences of living with alcohol addiction. Method: The study is based on a qualitative analysis of narratives. Result: Two main categories emerged from the analysis: Everyday life focuses on the next drink, Need for change with four subcategories. Conclusion: A good relationship between the nurse and the patient is a prerequisite for promoting patient participation, and for persons with alcohol addiction to complete treatments. Working in a person-centered way gives the nurse an opportunity to take part in the patient’s lifeworld. Knowing what motivates the patient to change is a presumption for creating health and well-being.

The number of men and women suffering from alcohol dependency is increasing.Today there are shortcomings in knowledge about the lived experiences of being a woman or a man with alcohol dependency; knowledge which might be of importance for meeting these individual’s specific care needs. The overall aim of the study was to obtain a deeper understanding of women and men's experience of living with alcohol dependency and being professionally cared for. The qualitative investigation design was exploratory and founded in a life world perspective. Data were collected from fourteen women and fifteen men with alcohol dependency by means of open in-depth interviews and subjected to a phenomenological-hermeneutic analysis. It was found that living with alcohol dependency encompasses a complex but limited life situation in which both women and men strive for social acceptance and adjustment. Women turned out to live a more introverted life than men and presented false facades. Men turned out to live a life in action, risk taking and control. Professional caring was shown to mean availability and confirmation of needs. For men with alcohol dependency professional caring meant support and gentle guidance in their active struggle against their alcohol dependency. For women, professional caring meant having an active caregiver who cherished them and enabled them to rest. Professional caring reduced senses of shame in both women and men. It may be concluded that in order to offer care for men and women with alcohol dependency professional carers have to consider gender specific needs of support and guidance. In addition, in order to alleviate suffering, professional caregivers have to be accessible, supportive and directed toward the alcohol dependent women's and men’s everyday world.

Alkoholrelaterade problem är idag ett av de främsta skälen till att människor söker vård. Även om det är störst andel som söker hjälp inom psykiatrin är det också mycket vanligt på somatiska vårdavdelningar. Vi tyckte därför att det kändes angeläget att ta reda på om sjuksköterskornas bemötande påverkade omvårdnaden av de alkoholberoende patienterna. Det är för en sjuksköterska en skyldighet att bemöta och behandla alla människor med respekt så att inte deras integritet och värdighet kränks. Detta är möjligt om sjuksköterskan inger förtroende och är på ett mellanmänskligt plan med patienten. Bemötandet är avgörande för kvalitén på omvårdnaden. Vi ville därför undersöka om det finns hinder och brister i mötet med den alkoholberoende patienten och isåfall vad det beror på. Syftet med studien blev därför att beskriva sjuksköterskors bemötande av alkoholberoende patienter.Studien är en litteraturöversikt och uppbyggd på tre kvalitativa artiklar och åtta kvantitativa artiklar. Studiens resultat presenteras i två huvudteman; Mötet mellan patient och sjuksköterska samt kunskap påverkar vårdandet. Dessa huvudteman fick tre subteman var. Det huvudsakliga resultatet visade på att sjuksköterskorna generellt har fått för lite utbildning i att vårda alkoholberoende patienter. Därför hade de en låg kunskap i ämnet och detta påverkade deras bemötande och omvårdnad av patienten. Psykiatrisjuksköterskorna var däremot självsäkra och trygga i sin roll och upplevde inte att de saknade något kunskapsmässigt. I resultatdiskussionen diskuteras kring hur en god kunskap kan påverka en sjuksköterskas arbete samt att vi tror att attityden går att förändra.
Program: Sjuksköterskeutbildning

Background: In scientific literature there are various treatment programs for people with alcohol dependence described, however, are psychosocial factors that promote recovery process described to a limited extent. Purpose: To describe the psychosocial factors that promotes recovery from alcohol dependence. Method: Literature study of ten scientific articles, published between 1999-2011 with both qualitative and quantitative design. Results: According to the literature, the recovery process can be considered to begin when a person with alcohol dependence reached his personal rock bottom. The longer the recovery progresses, the greater are the overall level of performance. Social support is described as an important factor to prevent relapse and reduce the need for professional help. Self-belief and support of self-help groups are described as important to maintaining sobriety. Social support and influence from family members was related to increased ability to analyze and assess their situation during the recovery. Therapeutic alliance and mutual goals are also important factors. Once treatment has been successfully described as a combination of self-motivation and willingness to initiate a radical change in behaviour. Conclusion: Psychosocial factors in the form of supportive relationships appear to promote recovery from alcohol dependence. Other conclusions drawn from this study is limited in scope and compiled by the studies of different design. Further studies need to be implemented in order to draw general conclusions, which can in turn be in support of clinical work.

Bakgrund: Patienter med alkoholberoende är vanligt förekommande inom sjukvården. Forskning visar att vårdpersonalen uttrycker bristande kunskap i mötet med dessa patienter. Livsvärlden är den värld människan dagligen möter och lever i. Ett livsvärldsperspektiv innebär att vara öppen och se den andra människan där hon befinner sig. Alkoholberoende lever med känslor av skuld och skam, dessa känslor skapar ett lidande hos patienten, vilket kan förvärras av vårdpersonal. Syfte: Att beskriva människans upplevelser av att leva med alkoholberoende. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts utifrån tre självbiografier som underlag. Resultat: Upplevelsen av att leva med alkoholberoende kan ses som en rörelse mellan flykt och kamp. Flykten består i att fly från svåra känslor eller situationer, vilket leder till känslor av skuld och skam. I rörelsen infinner sig en kamplust som uttrycks i att kämpa för sitt människovärde. Insikt om problemet är ett steg i kampen för ett nyktert liv. Kampen för att bli nykter innebär självkontroll och att sluta fly. Slutsats: I rörelsen visas att den alkoholberoende människan aldrig står still, utan är i ständig rörelse mellan flykt och kamp. Förståelse för denna rörelse och förståelse för att etiketter och fördömanden från omgivningen skymmer människan är viktigt för att undvika att människan blir betraktad som ett hjälplöst objekt. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan bidra till ökad förståelse hos vårdpersonal om hur människor med alkoholberoende lever och att de ska bli sedda och bekräftade som de personer de är.
Background: Patients with alcohol dependence are common in healthcare. Research shows that caregivers express a lack of knowledge during contact with those patients. The Life-world is the world that people encounters daily and lives in. A Life-world perspective means being open and see the other person as she is. An alcohol dependent person lives with feelings of guilt and shame and those feelings create suffering for the patient, which may be exacerbated by health professionals. Purpose: To describe the human experience of living with alcohol dependence. Method: The study was a qualitative method approach. A qualitative content analysis was carried out on three autobiographies. Results: The experience of living with alcohol addiction can be seen as a movement between escape and struggle. The escape is to run from difficult emotions or situations, which leads to feelings of living with guilt and shame. The motion raises a fighting spirit that is expressed in the fight for their human dignity. Insight into the problem is a step in the struggle for a sober life. The struggle to get sober means self-control and to stop the escape. Conclusion: The motion is that the alcohol dependent never stands still, but is in a constant movement between escape and struggle. An understanding of this movement and the understanding of that labels and condemnations from the surrounding obscure the human being, is important to avoid that the human being is seen as a helpless object. Clinical significance: The study results can be used to give health professionals a better understanding of people living with alcohol dependence and that these people are seen and acknowledged as whole people.

Alkoholberoende är ett globalt folkhälsoproblem och antalet personer som insjuknar i sjukdomen ökar för varje år. Att ha ett alkoholberoende eller ett riskfyllt alkoholdrickande är en riskfaktor för flera sjukdomar, olyckor, våld och en förtidig död. För den drabbade personen innebär det att hen har en sjukdom som i samhället idag är ett stigmatiserat ämne och det finns vårdpersonal som inte ser att detta är en sjukdom utan att detta är självförvållat och en brist på karaktär. För att behandla personer med alkoholberoende kan sjuksköterskan med hjälp av sin positiva attityd och adekvata kunskaper både förebygga och behandla många personer som de möter.
Alcohol dependence is a global public health problem and the number of people getting the disease is increasing every year. Having an alcohol dependence or a risky alcoholic beverage is a risk factor for several diseases, accidents, violence and a premature death. For the affected person, this means that they have a disease that in society today is a stigmatized substance and there are healthcare professionals who do not see that this is a disease but that this is self-inflicted and a lack of character. To treat people with alcohol dependence, the nurse, with the help of her positive attitude and adequate knowledge, can both prevent and treat many people they meet.

Bakgrund: Inom den somatiska samt psykiatriska sjukvården utgör alkoholberoende patienter en stor del. Bakgrunden baserar sig på ett patientperspektiv med vuxna patienter från 18 år och uppåt. Dessa patienter beskriver hur de upplever sin livssituation, problematik, vård samt resurser och hinder i deras vardag. Problem: Patienter med alkoholberoende upplever sig kränkta och blir inte bemötta på ett professionellt sätt av sjuksköterskor. Enligt dessa patienter anses sjuksköterskor ha en bristfällig kunskap om beroendeproblematik, vilket påverkar deras vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med alkoholberoende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskor upplevde både positivitet och negativitet vid vård av alkoholberoende patienter. Dessa patienter sågs som en utmaning i vården, då de enligt sjuksköterskor var svårhanterliga. Genom empati och erfarenhet kunde sjuksköterskor bidra till möjligheter för sina patienter, de såg helheten och inte enbart sjukdomen. Slutsats: Alla patienter har rätt till lika god vård. Det är viktigt att sjuksköterskor ser personen bakom sjukdomen, motiverar sina patienter och skapar delaktighet, vilket ger positiva resultat i patienters tillfrisknande. Det angivna syftet har betydelse för framtida sjuksköterskor under utbildning samt färdigutbildade sjuksköterskor och andra yrkesverksamma professioner.
Background: Alcohol-dependent patients form a large part within somatic and psychiatric care. The background is based on a patient perspective with adult patients aged 18 years and over. These patients describe how they experience their life situation, problems, care, and resources and obstacles in their daily lives. Problem: Patients with alcohol dependence are perpetrators and are not treated in a professional manner by nurses. According to these patients, nurses are considered to have insufficient knowledge about addiction problems, which affects their care. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients with alcohol dependence. Method: A literature study with qualitative approach. Results: Nurses experienced both positive and negative feelings in the care of alcohol dependent patients. These patients were seen as a challenge in the care, as they, according to nurses, were difficult to handle. Through empathy and experience, nurses could contribute to opportunities for their patients, seeing the whole and not just the disease. Conclusion: All patients are entitled to equal care. It is important that nurses see the person behind the disease, motivate their patients and create participation, which gives positive results in patient recovery. The stated aim is important for future nurses during education, as well as pre-educated nurses and other professional professions.

Bakgrund: Alkohol är en stor riskfaktor för uppkomst av många sjukdomar. Det påverkar också det sociala livet. Ekonomi, psykisk ohälsa, uppväxt med missbrukande föräldrar och kulturen är faktorer som påverkar utvecklingen av alkoholberoendet. Alkoholen skapar både välbefinnande och lidande.   Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med ett aktivt alkoholberoende. Metod: Litteraturstudien utgick från en kvalitativ ansats. Data samlades in från sju självbiografier skrivna av personer med alkoholberoende. Analysen gjordes utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom att alkoholen påverkade hela den alkoholberoendes livsvärld. Både med välbefinnande, lidande samt att omgivning, arbete och ekonomi tog skada. Olika strategier byggdes upp för att dölja beroendet. Anledningarna till att dricka var många, det fanns alltid ett skäl till att dricka. Slutsats: En alkoholberoendes livsvärld innehöll både ett välbefinnande och ett lidande. Alkoholen skapade en ond cirkel där den alkoholberoende drack för att dämpa lidande och uppnå välbefinnande. Ju mer alkohol desto mer lidande, vilket krävde mer alkohol och så vidare. Genom ökad förståelse och mer kunskap om alkoholism kan det skapas en större möjlighet att på bästa sätt kunna möta och hjälpa människor med ett alkoholberoende.