Relevant bibliographies by topics / Allmän litteraturstudie / Dissertations / Theses

To see the other types of publications on this topic, follow the link: Allmän litteraturstudie.

Dissertations / Theses on the topic 'Allmän litteraturstudie'

Author: Grafiati

Published: 4 June 2021

Last updated: 10 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Allmän litteraturstudie.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

Jofré, Pamela, and Merita Selaci. "Livet med bensår : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10363.

Full text

Abstract:

Bakgrunden visar att personer som lever med venösa bensår står inför stora förändringar i sitt dagliga liv, förutom en mängd olika behandlingar står personerna även inför betydande förändringar i sin livsstil, prioriteringar och beteende. Forskning visar att personer med venösa bensår har en sänkt livskvalitet, lider av smärta, påverkas av oro samt depressioner. I Sverige lider cirka 50 000 personer av bensår. Framför allt äldre personer drabbas och incidensen ökar med åldern. Syftet är att beskriva personers upplevelser av att leva med venösa bensår. Metoden som vi använt är en "allmän litteraturstudie" där artiklar söktes i olika ämnes databaser samt manuella sökningar. 15 artiklar hittades, varav 12 stycken inkluderades i detta arbetet. Resultatet visar att framförallt smärta är en negativ faktor hos personer med bensår. Andra faktorer som påverkar livssituationen är: hygien, rörlighet, ekonomi,val av kläder, stöd, samt hopp och förtvivlan. Diskussion: i metod diskussionen diskuteras svagheter och styrkor med arbetet. Under resultat diskussionen diskuteras 3 huvudfynd: smärta, ekonomi och lukt & läckage, fynden disskuteras med hjälp av Carnevalis teori om det dagliga livet samt ny forskning. Slutsats: som sjuksköterska är det viktigt att se hela personen och förstå vad det är som inverkar på det dagliga livet. Kunskap om smärtstillning och adekvat omvårdnad av huden krävs för att hjälpa personerna i sitt dagliga liv. The background shows that people living with venous leg ulcers is facing major changes in their daily lives, in addition to a variety of treatments persons are also facing significant changes in their lifestyle, priorities and behavior. Research shows that people living with venous leg ulcers have a reduced quality of life, suffers from pain, is affected by anxiety and depression. In Sweden, about 50 000 persons are living with leg ulcers. Especially older people are affected and the incidence increases with age. The aim is to describe people's experiences of living with venous leg ulcers. The method we used is a "general literature study" in which articles were searched in various subject databases and manual searches. 15 articles were found, of which 12 pieces included in this work. The results shows that above all, pain is a negative factor in people living with leg ulcers. Other factors that affect the life situation are: hygiene, mobility, economy, choice of clothing, support, and hope and despair . Discussion: in the method discussion we discuss weaknesses and strengths in the work. During the results discussion we discuss three main findings: pain, economy and smell & leakage, findings are discussed with Carnevali theory of everyday life as well as new research. Conclusion: As a nurse, it is important to see the whole person and understand what it is that affects daily life. Knowledge of pain relief and adequate care of the skin is needed to help people in their daily lives.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Rönnlöf, Jessica, and Alva Vettebring. "Halitosis och livskvalitet : - en allmän litteraturstudie." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ. Oral hälsa, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40434.

Full text

Abstract:

Bakgrund: För att halitosis ska tas på större allvar och för att de drabbade individerna ska få rätt sorts stöd är det av stor vikt att identifiera samt uppmärksamma halitosis eventuella effekter på livskvaliteten. Syftet: Syftet med studien var att identifiera och sammanställa kunskap kring halitosis eventuella effekter på upplevd livskvalitet med speciellt avseende på oralhälsorelaterad livskvalitet, social ångest och sociala relationer. Metod:Examensarbetet är en allmän litteraturstudie där systematiska och manuella sökningar användes för att finna artiklar. Resultat: Studiens resultat är baserat på 17 vetenskapliga originalartiklar. Gemensamt visar artiklarna en negativ korrelation mellan halitosis och oralhälsorelaterad livskvalitet, halitosis och social ångest eller halitosis och sociala relationer. Majoriteten av artiklarna visar att individer med halitosis anpassar sina sociala liv efter symptomet. Slutsats: Halitosis kan konstateras vara mer än bara dålig andedräkt. Genom att bland annat ha en negativ påverkan på en individs självförtroende kan halitosis leda till psykisk ohälsa i form av social ångest, försvårade sociala relationer och försämrad oral hälsorelaterad livskvalitet vilket kan påverka livskvaliteten. Det är därför av stor vikt att tandvårdspersonal beaktar den orala hälsan ur ett bredare perspektiv där halitosis kan uppmärksammas. Background: In order for halitosis to be taken more seriously and for the affected individuals to receive the right kind of support, it is important to identify and pay attention to halitosis's possible effects on the quality of life. Aim:The aim of the study was to identify and compile knowledge about halitosis possible impact on perceived quality of life particulary regarding oral health related quality of life, social anxiety and social relationships. Method: The study was a general literature study where systematic and manual searches, in three different databases, were used to find articles. The selection of articles where made in three steps. Results: The study results is based on 17 scientific original articles. The articles mutually show a negative correlation between halitosis and oral health-related quality of life, halitosis and social anxiety or halitosis and social relationships. Conclusion:By affecting an individual's self- esteem, halitosis can lead to psychological distress in terms of social anxiety, impaired social relationships and impaired oral health related quality of life, which can affect the general quality of life. It is therefore at the utmost importance that dental professionals take oral health into account from a broader perspective where halitosis can be noted.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Jugeau-Hilding, Erika, and Katinka Lindahl. "Bedsiderapportering : Ett patientperspektiv – en allmän litteraturstudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-3495.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Bedsiderapportering är en överlämningsmetod som ämnar öka patientens delaktighet i omvårdnaden. Metoden har ett antal kliniska utmaningar kopplat till sekretessen och sjukhusets rutiner, men implementeringens vara eller icke vara beror till stor del på vårdpersonalens vanor, villighet och kompetens. Syfte: Att beskriva hur patienter upplever bedsiderapportering inom den somatiska slutenvården. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie. Tio artiklar analyserades med tematisk analys. Åtta av artiklarna hade kvalitativ ansats och de två övriga hade mixed-method. Endast det kvalitativa innehållet i de två artiklarna med mixed-method inkluderades i resultatet. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i två teman och sju subteman. Resultatet beskrivs utifrån teman: 1. Att känna sig delaktig och 2. Att känna sig respekterad. Bedsiderapporteringen gav patienterna en ökad känsla av delaktighet och trygghet. De föredrog att vara involverade i överrapporteringen då delaktighetens fördelar övervägde eventuella problem med sekretessen. Patienterna uppskattade att i första hand bli sedda som person och i andra hand som patient. Slutsatser: Trots att bedsiderapportering för patienterna genererade en ökad känsla av delaktighet och trygghet, skapade det för sjuksköterskorna en uppsättning nya utmaningar med omvårdnaden. Författarna till denna studie anser att det finns indikationer för behov av kompletterande forskning inom området, där de båda perspektiven undersöks och ställs mot varandra i relation till nyttan med bedsiderapportering. Background: Bedside handover is a transfer method that seeks to increase the patient’s participation in the nursing care. The method has a number of clinical challenges in connection to confidentiality and hospital routines, but the implementations’ to be or not to be depends greatly on the nursing staff and their habits, willingness and competence. Aim: To describe how the patients experience bedside handover in somatic hospital wards. Method: The study is a literature study. Ten articles were analyzed with thematic analysis. Eight of the articles had a qualitative approach and the remaining two articles had a mixedmethod. Only the qualitative content from the two articles with mixed-method was included in the result. Results: The thematic analysis resulted in two themes and seven sub themes. The result is described departing from the following themes, 1. To feel involved and 2. To feel respected. The bedside handover gave patients an increased sense of participation and security. They preferred to be involved in the handover, as the benefits of participation outweighed any problems with confidentiality. The patients appreciated being seen firstly as a person and secondly as a patient. Conclusion: Even though bedside handover increased the feeling of participation and security for the patients, it created a set of new challenges for the nurses in the caring process. The authors of this study believe that there are indications of needs for complementary research in the field, where both perspectives are examined and put against each other in relation to the utility of bedside handover

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Stynsberg, Inés, and Matilda Frostgård. "Livet förändras efter en brännsskada : Allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-8523.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Livet förändras för individer som drabbats av en brännskada. Många får beståendeärr och funktionsnedsättning som innebär stora sociala, fysiska och psykiska utmaningar sompåverkar deras liv. Brännskada är ett trauma som uppstår när huden kommer i kontakt medvärme. Huden fungerar som skydd för inre organ, reglerar kroppstemperatur ochvätskemängd, fungerar som känsel och kontaktyta samt infektionsbarriär.Syfte: Syftet var att belysa individers upplevelser av livet efter en brännskada.Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på kvalitativa och kvantitativavetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visade att individer som drabbats av en brännskada upplevde sin kroppsom främmande och kände sig begränsad i vardagen på grund av funktionsnedsättning ochsynliga ärr. Stödet från närstående var ovärderligt för dessa personer och det hjälpte demgenom den långa rehabiliteringen. Upplevelsen av meningsfullhet var mycket viktigt och detfann individerna genom att ha ett meningsfullt arbete och bli accepterade av samhället.Konklusion: Det sociala nätverket har stor betydelse för individens förmåga att hanteraföljderna efter en brännskada och påverkar även individens psykiska tillstånd. Därför är det avvikt att involvera hela familjen i omvårdnaden. Background: Life changes for individuals affected by a burn. Many suffer permanent scarsand disabilities with high levels of social, physical and mental challenges that affect theirlives. Burn injury is a trauma that occurs when skin comes into contact with heat. The skinserves as protection for internal organs, regulates body temperature and fluid volume, acts asa touch and contact area and infection barrier.Purpose: The aim was to highlight individual’s experiences of life after a burn injury.Method: A general literature review was conducted based on qualitative and quantitativescientific articles.Results: The results showed that individuals who suffered a burn injury experienced his/herbody as foreign and felt restricted in everyday life because of disabilities, and visible scars.The support from relatives was invaluable for these individuals and it helped them through thelong rehabilitation. The experience of meaningfulness was very important and the individual’sfound it by having meaningful work and be accepted by society.Conclusion: The social network is of great importance for the individual’s ability to deal withthe consequences after a burn injury and also affects the individual’s mental state. Therefore,it is important to involve the whole family in nursing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Appelgren, Emma, and Josefin Henningsson. "Icke-kirurgisk behandling vid tandimplantat : allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10553.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to describe non-surgical treatment options for the diseases mucositis and peri-implantitis found in present literature. The literature review also illustrates the effect of the treatment opptions on soft tissue with mucositis and peri-implantitis surrounding dental implants. The study reviews twelve scientific articles that have been processed from the aim of the study. The result shows six therapy options, Er:YAG laser, air abrasive, ultrasonic device, hand instruments, hand instruments in combination with antibiotics and hand instruments in combination with clorhexidin. The following methods are described according to how they are used and how they affect the soft tissue surrounding dental implants. The therapy options showed some improvements with reduced pocket depth, bleeding on probing (BOP) and gain in clinical attachment level (CAL). Several studies accentuate the importance of good self-care and regular visits for supportive care which have an impact on the survival of the implants and in avoiding progress of disease. All of the therapy options have positive effects but to different extent and it is not concluded how long the positive effect remains in the soft tissue. Syftet var att redogöra för icke-kirurgiska behandlingsmetoder vid mukosit och periimplantitsom beskrivs i litteraturen. Litteraturstudien belyser ävenbehandlingsalternativens påverkan på vävnaden vid sjukdomstillstånden mukosit ochperi-implantit. Studien är utförd som en allmän litteraturstudie och innefattar 12vetenskapliga artiklar som bearbetats utefter studiens syfte. Resultatet redovisar sexbehandlingsalternativ, Er:YAG laser, air abrasive, ultraljud, handinstrument,handinstrument i kombination med antibiotika och handinstrument i kombination medklorhexidin. Metoderna är beskrivna både hur de används och vilken klinisk påverkan dehar på vävnaden runt tandimplantat. De förbättringar som visats är viss reduktion avfickdjup, blödning vid sondering (BOP) och vinst av klinisk fästenivå (CAL). Samtligametoder ger positiv effekt, men i olika grad. Ett flertal studier påvisar betydelsen av godegenvård och regelbundna besök för stödbehandling vilket är av betydelse förimplantatens överlevnad och för att undvika progression av sjukdom. Däremot kan detses en begränsning i hur länge resultatet bibehålls i vävnaden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Johansson, Anna, and Amila Jusufovic. "Sexualitet efter gynekologisk cancer : En allmän litteraturstudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-2507.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Gynekologisk cancer är en samlingsterm för flera olika cancersjukdomar som drabbar kvinnors könsorgan och reproduktiva system. Både sjukdom och behandling påverkar kvinnornas sexualitet på flera plan, både fysiskt, psykiskt så väl som socialt. Kvinnornas upplevelser kan kopplas till lidande i olika former. Lidande i den karitativa omvårdnadsteorin av Katie Eriksson delas in i sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa upplevelser av sexualitet hos kvinnor som har genomgått behandling för gynekologisk cancer. Metod: En allmän litteraturstudie baserat på tolv kvalitativa studier genomfördes. Resultat: Resultatet i studien visar att kvinnor upplever förändringar och svårigheter kopplat till sexualitet på flera olika sätt, även lång tid efter avslutad behandling. Upplevelserna presenteras i fem teman där huvudfynden finns inom tema Sexuell funktion och tema Sexuella relationer. Slutsats: Kunskap om dessa kvinnors upplevelser och lidande kan öka möjligheterna för vårdpersonal att ge kvinnor god omvårdnad som även syftar till att öka kvinnornas sexuella hälsa. Förslag på fortsatt forskning: Fortsatt forskning inom området skulle kunna bidra till hur sjuksköterskestudenter på bästa sätt kan lära sig hur samtal om sexualitet genomförs på ett sätt som är bekvämt för både patient och sjuksköterska. Background: Gynaecological cancer is a collective term that includes several different forms of cancer. Both illness and treatment affect women's sexuality on multiple levels. This includes physical, mental and social aspects. The experiences of these women also contain suffering in various forms. Katie Eriksson describes this in the nursing theory Caritative Caring as: suffering related to illness, suffering related to life and suffering caused by care. Aim: The aim of this study was to highlight women's experiences of their sexuality after undergoing treatment for gynaecological cancer. Method: A literature review based on twelve qualitative studies was conducted. Results: The results shows that women experience changes and difficulties linked to sexuality in several different ways, even long after the treatment is completed. The experiences are presented in five themes where the main findings are found in the themes Sexual Function and Sexual Relations. Conclusion: Knowledge of these women's experiences and suffering can increase the ability of healthcare professionals to provide good nursing care for women, which also aim at increasing women's sexual health. Proposals for further research: Continuing research in this field could contribute to how nurse students can best learn how conversations about sexuality are conducted in a convenient way for both patient and nurse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Gustavsson, Emelie, and David Löfström. "Livskvalité vid Parkinsons sjukdom : En allmän litteraturstudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-2530.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en kronisk progredierande neurodegenerativ sjukdom och är den näst största i dess slag. Sjukdomen kan ge uttryck i både motoriska och icke-motoriska symtom. Genom sjukdomsförloppet genomgår personen olika faser som medför förlust av både mentala och kroppsliga funktioner. Förlusten av funktionerna ger en generellt sämre livskvalitet än hos andra personer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa symtomens påverkan på livskvaliteten hos personer med Parkinsons sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visar på att personer som lever med Parkinsons sjukdom har en komplex livssituation. De fysiska symtom som sjukdomen kännetecknas av ger svårigheter i vardagen. Resultatet visar också att den psykiska hälsan blir väsentligt påverkad i samband med detta. En följd av de fysiska och psykiska symtomen kan leda till social isolering, och tillsammans kan dessa skapa en kedjereaktion som leder till en försämrad livskvalitet. Slutsats och förslag på forskning: De motoriska symtomen är det mest påfrestande med att leva med Parkinsons sjukdom och bidrar starkt till en minskad livskvalitet. Därför behövs vidare omvårdnadsforskning för personer med Parkinsons sjukdom samt vilka omvårdnadsåtgärder som skulle kunna leda till förbättrad livskvalitet. Background: Parkinson's disease is a chronic progressive neurodegenerative disease and is the second largest of its kind. The disease expresses both motor and non-motor symptoms. Through the course of the disease, the person undergoes different phases that cause loss of both mental and physical functions. The loss of functions gives a generally poorer quality of life than other people. Aim: The aim of the literature review was to highlight the effects of the symptoms on quality of life for people with Parkinson's disease. Method: A general literature study based on ten qualitative studies. Result: The result shows that people who are living with Parkinson's disease, lives in a complex life situation. The physical symptoms that the disease is characterized by creates difficulties in everyday life. The result also shows that mental health is significantly affected in this regard. A consequence of the physical and mental symptoms can lead to social isolation, and together they can create a chain reaction that leads to a deteriorating quality of life. Conclusion and Suggestions for Research: The motor symptoms are the most profound of living with Parkinson's disease and contribute significantly to a reduced quality of life. Therefore, nursing research is needed for people with Parkinson's disease as well as nursing measures that could lead to improved quality of life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Nilsson, Silvia, and Anette Hult. "Förutsättningar att identifiera malnutrition hos äldre inom öppen hälso-och sjukvård samt äldrevård- En allmän litteraturstudie : - En allmän litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-398678.

Full text

Abstract:

Background: Malnutrition in the elderly is a serious problem that leads to complications as well physically as mentally for the individual and increased costs in society. There are guidelines and nutritionsscreening should be done when 65 > year. It is nurse’s responsibility to identify patients at risk. Research shows that not enough is being in done. Aim: The purpose of this literature study was to elucidate the nurse's experiences regarding prerequisites for identifying malnutrition in the elderly in primary care settings and elderly health care. Method: A general literature study was conducted with fifteen articles of which thirteen with qualitative method and two of mixed method. The articles were reviewed and analyzed using qualitative content analysis. Results: The results showed that nurses viewed education as an important measure. They felt knowledge would increase security and facilitate them to perform screening and identify malnutrition. The high workload, lack of resources and lack of guidelines and support from management was felt by nurses in many of the studies to be a major problem, which contributed to the difficulties with nutritional screening. Furthermore, the result appears that nutrition was not seen as important as other nursing measures. Nutrition was simply a low priority. Conclusion: Nurses perceived knowledge, guidelines and support from management were important and would facilitate nutritional screening. Keywords: Malnutrition, primary health care, elderly, nutritional assessment, barriers Bakgrund: Malnutrition hos äldre är ett uttalat problem som leder till komplikationer såväl fysiskt som psykiskt för individen och ökade kostnader för samhället. Riktlinjer finns och nutritionsscreening bör göras på alla> 65 år. Det är sjuksköterskans ansvar att identifiera patienter i riskzonen. Forskning visar att detta ändå inte görs i tillräcklig utsträckning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelser gällande förutsättningar att identifiera malnutrition hos äldre inom öppen hälso- och sjukvård samt äldrevård. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med femton artiklar, varav tretton med kvalitativ metod och två av mixad metod. Artiklarna granskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor såg utbildning inom nutrition och nutritionsscreening som en viktig åtgärd. De menade att kunskap skulle ge ökad trygghet och underlätta för dem att utföra screening och därmed identifiera malnutrition. Den höga arbetsbelastningen, bristande resurser samt att riktlinjer och stöd från ledningen saknades upplevdes av sjuksköterskor i många av studierna vara ett stort problem som bidrog till svårigheterna att få nutritionsscreening att fungera både i primärvården och hemsjukvården. Vidare framkommer i resultatet att nutrition inte sågs som lika viktigt som andra omvårdnadsåtgärder. Nutrition prioriterades helt enkelt lågt. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att kunskap, tydliga riktlinjer och stöd från ledningen var betydelsefullt och skulle underlätta identifieringen av malnutrition. Nyckelord: Malnutrition, primärvård, äldre, nutritionsbedömning, hinder

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Hurtig, Sara, and Sara Näss. "Att leva med inflammatorisk tarmsjukdom : En allmän litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Hälsoakademin, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-15180.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Inflammatoriska tarmsjukdomar innefattar Crohns sjukdom och ulcerös kolit. De senaste åren har en ökning av de kroniska sjukdomarna skett bland annat i Sverige. Sjukdomarna går i skov och drabbar olika lager av tarmens slemhinna. För att hjälpa personerna att uppleva hälsa, trots kronisk sjukdom, bör sjuksköterskan känna till hur de upplever det att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Vid sökning i databaserna Cinahl och PubMed valdes nio artiklar ut för att användas i studien. Bearbetningen av resultatet inspirerades av innehållsanalys. Resultat: Resultaten visade emotionella upplevelser såsom skuld, vanmakt, rädsla, hopp, stress och oro. Sjukdomen gav begränsningar i det dagliga livet i form av att personerna inte kunde delta i aktiviteter, kostrestriktioner, etcetera. Symtomen gav en ständig påminnelse om sjukdomen och ledde till förändrad självbild. Det fanns olika sätt att hantera sin sjukdom på och stöd upplevdes för det mesta positivt. Konklusion: Personerna påverkas av sjukdomarna även när dem är i remission. Närvaro av ett stödjande nätverk har betydelse för personernas dagliga funktion. Background: Inflammatory bowel diseases include Crohn's disease and ulcerative colitis. In recent years, an increase of these chronic diseases occurred partly in Sweden. The diseases are relapsing, and affect different layers of the bowel mucosa. To help the persons to experience health, despite chronic illness, the nurse should be familiar with their perception of living with the disease. Purpose: The purpose of this overview was to describe the persons experiences of living with an inflammatory bowel disease. Method: When searching the databases Cinahl and PubMed, nine articles were selected for use in the study. The processing of the results was inspired by content analysis. Results: The results showed emotional experiences such as guilt, helplessness, fear, hope, stress and anxiety. The disease caused restrictions in daily life such as not being able to participate in activities, dietary restrictions, etcetera. The symptoms gave a constant reminder of the disease and led to altered self-image. There were different ways to manage their illness and support was perceived positively for the most of the time. Conclusion: The persons are affected by the diseases even when they are in remission. The presence of a support network is important for the persons daily functioning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Aspén, Gustav, and Karin Grahn. "Kvinnors upplevelser av tidigt missfall : En allmän litteraturstudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-1614.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Missfall är en av de vanligaste graviditetskomplikationerna, som kan medföra psykiska och emotionella påfrestningar, så som djup sorg och depression. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskan har en viktig del i vårdandet, där attityder och bemötande har en direkt påverkan på kvinnas upplevelse. Syfte: Studiens syfte var att belysa kvinnans upplevelser av tidigt missfall. Metod: Syftet besvarades genom en allmän litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Vid tidpunkten för missfallet upplevde kvinnorna en mängd känslor, vilket en del kvinnor utryckte som psykisk kris. En del kvinnor identifierade missfallet som förlusten av ett barn men uttryckte att vårdpersonalen endast såg det ur ett medicinskt perspektiv. Majoriteten av kvinnorna upplevde brister i vårdpersonalens attityder och bemötande, vilket påverkade vårdupplevelsen och resulterade i känslor av att vara övergiven och ensam. Även upplevelsen av bristande information var framträdande. Slutsats: Denna litteraturstudie påvisade att missfall hade en stor påverkan på den psykiska och emotionella hälsan. Vidare hade vården en signifikant betydelse för kvinnans upplevelse där faktorer som attityder, bemötande samt information var framträdande. Sjuksköterskan bör vara medveten om de psykiska och emotionella påfrestningarna missfall skapar, visa tillgänglighet och ge adekvat information samt besvara kvinnornas frågor. Klinisk betydelse: Denna litteraturstudie kan bidra med kunskap om kvinnors upplevelse av vården i samband med tidigt missfall, således skapa en medvetenhet kring hur attityd, bemötande samt information påverkar kvinnans upplevelse av vården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Persson, Maja. "Probiotikas påverkan på parodontala sjukdomar : en allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14020.

Full text

Abstract:

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka effekter probiotika kan ha vid behandling av parodontala sjukdomar. Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie. Sökningar till litteraturstudien gjordes i databasen PubMed under mars månad 2015. Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån åtta vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien visar att behandling av gingivit med hjälp av mekanisk parodontal behandling i kombination med probiotika hade positiva effekter i form av minskning av inflammatoriska mediatorer, reduktion av mängd gingival vätska och reduktion av blödningsindex. Vid kronisk parodontit visade behandling med probiotika i kombination med mekanisk behandling positiva effekter på reduktion av plackindex, minskning av blödningsindex och fickdjupreduktion. Probiotika i kombination med parodontal behandling skulle kunna ge goda behandlingsresultat. Kunskapen om effekten av probiotika som tillägg till mekanisk parodontal behandling är allt för begränsad och delvis motstridig för att kunna ge patienterna någon behandlingsrekommendation. Det krävs mer forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Rönnqvist, Mats, and Magnus Johansson. "Artificiell Intelligens inom medicinsk bilddiagnostik : En allmän litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-72969.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Artificiell Intelligens (AI) kommer in i vårt samhälle och våra hem i allt större utsträckning. Inom sjukvården och radiologin kan AI utgöra ett hjälpmedel för både radiologer och röntgensjuksköterskor i deras profession. Forskning om AI fortsätter med oförminskad kraft för att finna allt bättre och mer funktionsdugliga algoritmer som kan anta den utmaningen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa vid vilka modaliteter AI används som stöd. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie vilket genererade femton artiklar som kvalitetsgranskades och kategoriserades efter analys. Resultat: Beroende på tidpunkt när artiklarna var skrivna varierade metoderna hur träning av AI genomfördes. Det varierade även hur bilderna skulle förbearbetats inför träning. Bilderna måste genomgå brusreducering och segmentering för att AI ska kunna klassificera den sjukliga förändringen. Den processen underlättades i senare versioner av AI där alla dessa moment utfördes på en och samma gång. Slutsats: Stora förändringar kommer att ske inom radiologin och förändringarna kommer sannolikt att påverka alla på en röntgenavdelning. Författarna kan se att utvecklingen bara börjat och forskningen måste fortgå många år framöver. Background: Artificial Intelligence (AI) increasingly comes in to our society and homes. In the field of medical care and radiology, AI will provide an aid for radiologists and radiographers in their professions. Research on AI continues in finding better and more functional algorithms which can achieve that. Purpose: The purpose of this literature study is to compile facts about modalities using artificial intelligence as support. Method: The study was conducted as a general literature study, which generated fifteen articles that were quality-reviewed and categorized after analysis. Result: Depending on the date when the articles were written the methods varied concerning how training of AI was performed. It also varied how the images were pre-processed before training. The images need to be processed by noise reduction and segmentation for AI in order to be able to classify the pathological change. That process was facilitated in later versions of AI where all these steps were performed at the same time. Conclusion: Major changes may occur in radiology and the changes are likely to affect everyone in an X-ray ward. The authors can see that the development has just begun and research has to continue for many years to come.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Emma, Månsson, and Söderqvist Emma. "En allmän litteraturstudie om patienters delaktighet vid depression." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-35926.

Full text

Abstract:

Att vara delaktig i vården kan innebära att samarbeta, engageras i beslut eller ha kunskap om sin sjukdom. Delaktighet är en rättighet som alla individer har. Depression är den främsta orsaken till ohälsa och funktionsnedsättning i hela världen. Trots att delaktighet visats gynna patienter i sin vård visar studier att patienter med depression exkluderas till delat beslutsfattande. Syftet var därför att från ett patientperspektiv beskriva delaktighet i kontakt med vården vid depression. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med en induktiv design. Under databearbetningen framkom tre kategorier, informationens betydelse, stödets betydelse och tillitens betydelse. Resultatet i studien visar att information, stöd och tillit är mycket viktiga delar för att patienten ska kunna vara delaktig i sin vård och behandling. Brist på information kan leda till osäkerhet hos patienten samt en bristande tillit till hälso- och sjukvårdspersonal. Dessa förutsättningar är viktiga att känna till för att sjuksköterskan skall kunna involvera patienter till att vara delaktiga i sin vård. För att kunna tillämpa delaktighet i vården är det viktigt att sjuksköterskan får kunskap om vad delaktighet innebär för patienten. Being involved in the care can involve cooperation, involvement in decisions or knowledge of the patients’ illness. Participation is a right that all individuals have. Depression is one of the main causes of health issues and disability throughout the world. Although patient participation has been shown to benefit patients in their care, studies show that patients with depression are excluded from shared decision-making. The purpose was therefore to describe patient participation in care of depression from a patient perspective. The study was conducted as a general literature study with an inductive design. Three categories emerged during the data processing, the importance of information, the importance of support and the importance of trust. The result of the study shows that information, support and trust are three very important elements for the patient to be able to participate in their care and treatment. Lack of information can lead to patient insecurity and lack of confidence in healthcare professionals. It is important to know these conditions, so that the nurse can engage patients to be involved in their care. To be able to apply patient participation in care, it is important that the nurse gets knowledge of what participation means for the patient. ingen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Wihlborg, Annika. "Livet efter hjärtinfarkt. En allmän litteraturstudie om kvinnors livssistuation." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10172.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 13000 kvinnor i Sverige i hjärtinfarkt. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Biologiska skillnader mellan kvinnor och män innebär att sjukdom och hälsa kan upplevas olika. Kvinnor har beskrivit insjuknandet i hjärtinfarkt som en overklig känsla och en skam över att bli sjuk. Kvinnan ställs inför psykiska och fysiska utmaningar där balans mellan livsmod och tappad livsgnista blir tydligare än tidigare. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes.13 kvalitativa vetenskapliga original artiklar inkluderades. Resultat: Kvinnornas livssituation påverkades och förändrades av hjärtinfarkten. Nya tankar kring livet väcktes. Kvinnorna upplevde en osäkerhet inför framtiden, fysiska begränsningar på grund av trötthet och svaghet. Stöd och nära relationer var viktiga och stödjande i den nya livssituationen. Att komma till acceptans fick kvinnorna att våga se framåt. Diskussion: Som sjuksköterska är det betydelsefullt att känna till kvinnans förändrade livsvärld efter hjärtinfarkt för att kunna möta henne där hon är. Preventivt arbete med fokus på en personcentrerad omvårdnad där kvinnan känner sig sedd och bekräftad tas upp till diskussion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Brorsson, Linda, and Maria Nordgren. "Upplevelse av livet efter en brännskada : En allmän litteraturstudie." Thesis, Kristianstad University College, School of Health and Society, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6253.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva brännskadade personers upplevelser av livet efter en brännskada. Bakgrund: En brännskada är ett trauma för både kropp och själ och ett stort lidande för den drabbade. Fysiska förändringar och psykologisk kris gör vägen tillbaka svår. Genom medicinskt kunnande och genom att vara ett medmänskligt stöd har sjuksköterskan en viktig roll under både den fysiska och psykiska läkningsprocessen. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på fem kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en självbiografi, publicerade mellan år 2003-2008. Analysen innebar att meningsbärande enheter togs ut och sammanfördes till tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Resultat: De brännskadade upplevde att livet efter brännskadan innebar stort lidande och gjorde att de inte längre kunde vara självständiga. De upplevde bristande tillit till sin egen kropp vilket ledde till ett försämrat självförtroende. För att kunna gå vidare i livet var det viktigt att finna vägar för att acceptera och hantera det som hänt. Efter hand kunde livet ses positivt och värderas högre. Flera olika faktorer hade stor betydelse för att de skulle kunna känna trygghet i sitt förändrade liv. Slutsats: För att sjuksköterskan ska finnas där som stöd för den brännskadade behövs djupare kunskap inom området, vilket gör att ytterligare forskning är betydelsefull. Kunskapen skulle kunna spridas vidare genom att brännskadade föreläser om sina upplevelser och att de som är insatta i ämnet handleder personal inom hälso- och sjukvård utifrån casemetodik. Aim: The purpose was to describe how people with burn injuries experience their life after a burn injury. Background: A burn injury is a trauma for both body and soul and a big suffering for the person who is affected. Physical changes and psychological crisis makes it hard to recover. By medical knowledge and through human support nurses have an important role during the physical and psychological healing process. Method: This study is a literature overview, based on five qualitative scientific articles and one biography, published between the years 2003-2008. In the analysis meaning units were identified and brought together into main categories and sub categories. Result: People with burn injuries experiences that life after the injuries meant a great deal of suffering as well as a loss of independence. They experienced lacking trust in their own body, which lead to impaired self-confidence. To be able to move on in life, they had to find ways to accept and deal with what had happened. Several different factors were of importance to make them feel safety in their changed life. Conclusions: For the nurse to be able to be there for people with burn injuries, more knowledge of the subject is needed, which makes further research important. The knowledge could spread by the burn injured holding lectures about his or hers experiences, and by the well-informed tutoring health care staff and students using case methodology.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Kayondo, Helena, and Johanna Kristiansson. "Föräldrars upplevelser under sitt barns sjukhusvistelse : en allmän litteraturstudie." Thesis, Kristianstad University, School of Health and Society, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7228.

Full text

Abstract:

Bakgrund:Att få sitt barn inlagt på sjukhus är en stor förändring för föräldrar. Detta kan leda till många olika känslomässiga upplevelser som kan skapa en obalans i familjen. För vårdpersonal är det viktigt att ha kunskap om detta så att familjen kan få en god omvårdnad och en bra upplevelse av sjukhusvistelsen med sitt barn. Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars erfarenheter och upplevelser av omvårdnad i samband med sjukhusvistelser med sitt barn. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra fynd framkom i studiens resultat. Dessa var: tidigare erfarenheter av sjukhusvård, brist på kommunikation och känslomässigt stöd, upplevelser av trygghet och delaktighet samt upplevelser av otrygghet och att inte bli lyssnad på. Slutsats: För att få en bättre dialog och öka kunskapen om föräldrarnas tidigare upplevelser och erfarenheter kan sjuksköterskan använda sig av familjefokuserad omvårdnad. Background: When a child is admitted to the hospital it is a big change for the parents. This can cause different emotional reactions and create an imbalance in the family. It is important for the healthcare staff to be aware of this, so that they can give the family a good nursing care and at the same time a good experience of the hospitalization. Aim: The aim of this study was to describe parents´ experiences of the child’s care during hospitalization. Method: The study was conducted as a literature review through a systematic compilation of scientific articles. Results: Four findings were revealed in the studies result. They were: earlier experiences of hospitalization, lack in communication and emotional support, experience of feeling security and participation, experience of insecurity and not being lessened to. Conclusion: To get a better dialog with the parents and to get more knowledge about their experiences of hospitalization the nurse can use family focused nursing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Edelborg, Malin, and Elvira Lorentzon. "Tilliten till sjuksköterskan – Är den tillräcklig? : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36886.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Tillit ställer förväntningar på att sjuksköterskan i sin profession ska vara trovärdig mot alla patienter. Tillit inom omvårdnaden ger potential till att utveckla en relation mellan sjuksköterska och patient där sjuksköterskan har en större möjlighet att få fram viktig information som kan vara avgörande för patientens hälsa. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att känna tillit till sjuksköterskan. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie med systematiska sökningar där resultatet är baserat på 10 vetenskapliga artiklar. Databearbetningen resulterade i fyra kategorier som belyser vad patienten upplever är tillit till sjuksköterskan; Att bli sedd, Att få tid, Att bli respekterad och Att bli hörd. Resultat: Resultatet visar att patienten upplever tillit när hen blir sedd vilket kan bidra till att patienten upplever trygghet och hen känner sig involverad i sin egenvård. Genom att få tid kan patienten känna att sjuksköterskan förstår att ett förtroende inte kan stressas fram. När patienten känner sig respekterad av sjuksköterskan upplever hen sig som mer jämlik vilket får patienten att känna sig betydelsefull. När patienten känner att hen blir hörd fördjupas relationen mellan dem och patienten upplever att förhållandet är ömsesidigt. Slutsats: Tilliten till sjuksköterskan kan vara grunden för hur patienten upplever sitt vårdförlopp. Det kan bidra till att patienten får en tydligare förståelse om den omvårdnad som sjuksköterskan utför. Vidare forskning kring patienters upplevelser av tillit är viktigt och skulle kunna bidra till utveckling inom vården. Background: Trust poses expectations that the nurse in his profession should be credible to all patients. Trust in nursing provides the potential for developing a relationship between nurse and patient in which the nurse has a greater opportunity to provide important information that can be crucial to the patient's health. Aim: To describe patients' experiences of trusting the nurse. Method: The study was conducted as a general literature review with systematic searches where the result is based on 10 scientific articles. Data processing resulted in four categories that highlight what the patient experiences is trusting the nurse; To be seen, to get time, to be respected and to be heard. Results: The result shows that the patient experiences trust when being seen, which can help the patient feel safe and feel involved in his or her own care. By getting time, the patient can feel that the nurse understands that trust can not be stressed. When the patient feels respected by the nurse, he experiences more equality, which makes the patient feel important. When the patient feels that they are heard, the relationship between them is deepened and the patient perceived that the relationship was mutual. Conclusion: Trust in the nurse may be the basis for the patient's perception of care. This can help the patient gain a clearer understanding of the nursing care performed by the nurse. Further research on the patient's experience of trust is important and could contribute to development in health care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Midénius, Lina, and Linnéa Möllersten. "Patienter med ätstörningars upplevelser av vården : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38650.

Full text

Abstract:

Ätstörningar har blivit mer välkäntoch är en återkommande sjukdominom vården. En ohälsosam relation till mat finns i alla åldrar och relationen till mat utgör stor del av människors liv. Syfte: Syftet var att belysa hur patienter med ätstörningupplever vården. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie där en innehållsanalys använts för att få framresultatet. Resultat: Resultatet består av tre ämnen:relationer, behandling och kunskap. Relationen med vårdpersonalen upplevdes hastorbetydelse för patienternas återhämtning. Inför behandlingen upplevde patienterna ambivalens,därför var det viktigt att patienterna fick vara delaktiga. Vårdpersonalens erfarenheter och kunskap innebar vägledning för patienterna att ändra sittbeteende. Konklusion: Relationer är behandlingensgrund och vårdpersonalen behöver ge ett braförstaintryck hos patienterna eftersom detförsta intrycket tenderaratt hålla sig kvar hos patienterna. Kontinuitet i vårdpersonalskapartrygghet och förtroende. Patienterna belyste vikten av att bli hörda och attindividenbakom ätstörningenuppmärksammades. Deupplevde ambivalens mot behandling då de var rädda att förlorakontrollen över ätstörningen, genom delaktighet upplevde patienterna en personcentrerad vård. Kunskap och erfarenheter hos vårdpersonalen belystes vara en viktig beståndsdel i behandlingen av ätstörningar. Eating disorders are well-known and is a reoccurring concept within health care. An unhealthy relationship towards food is found within all ages, and the relationship to food constitutes a large part of human’s lives. Purpose: The purpose was to shed light on how patients with eating disorders experience health care. Methods: The study is a literature study where a content analysis was used. Results: The results consist of threesubjects: relationships,treatment and knowledge. The relationship to the care personnel was experienced to have a big impact on the patient’s recovery. Before treatment the patients experienced ambivalence, therefore it was important for them to be included in the treatment process. The care personnel’s experiences and knowledge meant guidance for the patients to change their behavior. Conclusions: Relationships are the foundation for thetreatment process and the care personnel should make a good first impression as it stays with the patients. Continuity among the personnel created safety and trust. The patients highlight the importance of being heard and seen as individuals. Patients experienced ambivalence towards treatment as they were afraid to lose control over the eating disorder. Knowledge and experience among the care personnel was an important part of the treatment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Mattsson, Stina, and Hanna Persson. "Sjuksköterskors omvårdnad av patienter med hjärtsvikt : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38665.

Full text

Abstract:

Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som är förknippat med hög dödlighet. Tillståndet medför ett frekvent behov av sjukvård och utgör en stor del av den svenska hälso- och sjukvården. Hjärtsviktsvården har även påverkan på ett samhällsekonomiskt plan, då en betydande del av den svenska sjukvårdsbudgeten går till denna vård. Personer med hjärtsvikt lever under oförutsägbara förhållanden och kan behöva genomgå stora livsstilsförändringar. Tillståndet är både fysiskt samt psykiskt påfrestande och påverkar såväl patienter som deras närstående. Syftet var att genom en allmän litteraturstudie belysa sjuksköterskors omvårdnad av patienter med hjärtsvikt. Litteraturstudiens resultat grundades på 10 vetenskapliga artiklar som framkommit genom en systematisk litteratursökning. I resultatartiklarna kunde tre kategorier av omvårdnad identifieras: sjuksköterskors stödjande funktion, sjuksköterskors utbildande funktion samt sjuksköterskors instrumentella funktion. Den stödjande funktionen innebär att omvårdnaden personcentreras samt att sjuksköterskor samarbetar med och agerar som psykosocialt stöd för patienter. Den utbildande funktionen innefattar att sjuksköterskor informerar samt utbildar patienter om hjärtsvikt, dess inverkan på patienters liv samt egenvård. Informationen och utbildningen syftar till att öka patienters medvetenhet samt göra dem kapabla att hantera tillståndet. Den instrumentella funktionen innebär att sjuksköterskor utifrån mätvärden och bedömningar kan utvärdera patienters symtom och tecken på hjärtsvikt samt medicinska och omvårdnadsmässiga behov. Heart failure is a serious condition associated with high mortality. The condition entails a frequent need for medical care and constitutes a major part of the Swedish health care system. Heart failure care also has an impact on a socioeconomic level, as a significant part of the Swedish health care budget is dedicated to this care. People with heart failure live under unpredictable conditions and may need to undergo major lifestyle changes. The condition is both physically and psychologically stressful and affects both the patients and their relatives. The purpose of the general literature study was to illustrate nurses’ care of patients with heart failure. The results of this literature study are based on 10 scientific articles, which were found through a systematic literature search. Three categories of nursing care were identified in these articles: the nurses’ supporting function, the nurses’ educational function, and the nurses’ instrumental function. The supportive function includes a person-centred nursing approach, and also that nurses cooperate with and act as a psychosocial support for patients. Within the educational function, nurses inform and educate patients about heart failure, its impact on patients’ lives, and self-care. This information and education aim to increase patient awareness and enable them to manage their condition. The instrumental function is comprised of nurses’ evaluation of patients’ symptoms and signs of heart failure, as well as the evaluation of medical and nursing needs based on measurements and assessments.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Mellstrand, Beatrice, and Christine Zare. "Betydelsen av sjuksköterskans stöd vid missfall : en allmän litteraturstudie." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3176.

Full text

Abstract:

Bakgrund: En nödvändighet för att kunna erbjuda stödinsatser och säkerställa patientens upplevelse av god bedriven omvårdnad, är sjuksköterskans yrkeskunnande och medvetenheten om patientens omvårdnadsbehov. Det är en skyldighet att som legitimerad sjuksköterska verka för den personcentrerade vården genom att sätta partnerskapet och informatiken i fokus, likaså låta det empatiska bemötandet ligga till grund för omvårdnadsarbetet. Trots kravet på den legitimerade sjuksköterskans kompetens för att bemöta den enskilda patienten, beskriver kvinnor som genomgått missfall att omvårdnaden inte varit riktad mot deras grundläggande behov och preferenser. Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av sjuksköterskans professionella ansvar avseende stöd till kvinnor i samband med missfall. Metod: En allmän litteraturstudie tillämpades för att besvara studiens syfte. Sökningar efter vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed varpå 15 artiklar inkluderades för granskning och analys, vilka även sammanställdes i en tabell. Resultat: Resultatet påvisade tre nyckelkomponenter i det patientnära arbetet: Betydelsen av sjuksköterskans professionella förhållningssätt, Informativt stöd och Emotionellt stöd. Därutöver formades vårdupplevelsen både av sjuksköterskans förmåga att etablera ett förtroendefullt partnerskap och benägenhet att bekräfta kvinnan i sorgearbetet. Slutsats: Kvinnor som drabbats av missfall ansåg sig erhållit otillräckligt stöd från sjuksköterskan, varför krav ställdes på sjuksköterskans professionella ansvar att tillgodose kvinnornas omvårdnadsbehov. Det var av största vikt att patienten såväl erhöll personcentrerad omvårdnad som att relevant information presenterades. Sjuksköterskans goda bemötande och informationsgivning främjade upplevelse av god bedriven omvårdnad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Ekberg, Åsa, and Stéphanie Nicander. "Sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnad vid bensår : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22011.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjuksköterskan träffar många patienter med smärtsamma och långvariga bensår inom primärvård och hemsjukvård. Dessa bensår påverkar patientens livskvalitet. Sjuksköterskans erfarenhet kan leda till att patientens behandling, omvårdnad och livskvalitet förbättras. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med bensår inom primärvård och hemsjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats utfördes baserad på kvalitativa artiklar för att kunna beskriva sjuksköterskors erfarenheter. Sökning genomfördes i två databaser. Vid artikelgranskning användes granskningsmall för att kontrollera kvaliteten. Analys gjordes i tre steg genom att förstå innehåll, se likheter och skillnader samt sammanställa materialet. Resultat: Sjuksköterskors erfarenhet av bensår kunde beskrivas utifrån två teman och fem subteman. Organisationens inverkan på vården: att sakna kunskap och stöd, att möta hinder för en god omvårdnad och betydelsen av ett fungerande samarbete. Mötet med patienten: att lyfta blicken och se hela människan och att inte räcka till. Diskussion: Studien diskuteras utifrån trovärdighetsbegrepp för kvalitativa studier i metoddiskussionen. I resultatdiskussionen lyfts två fynd: Möjligheter till kunskapsutveckling och En önskan att ge personcentrerad omvårdnad. För att sjuksköterskor ska kunna ge en god omvårdnad till patienter med bensår behövs kunskap och samarbete men även att ledning, organisation och samhälle arbetar mot ett gemensamt mål. Vikten av att inge hopp, se helheten och ge möjlighet till delaktighet är en förutsättning i vårdmötet. Dock kan stress, hög arbetsbelastning och tidsbrist hindra sjuksköterskornas möjligheter till att arbeta personcentrerat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Sandberg, Annie, and Alexander Walter. "Stomiopererade patientens erfarenheter av sjuksköterskans stöd : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-41292.

Full text

Abstract:

Sjuksköterskor möter patienter med stomi både inom slutenvård och öppenvård. Erhållandet av en stomi kan upplevas traumatiskt och innebär en ny livssituation för patienterna. Syftet med litteraturstudien var att belysa stomiopererade patientens erfarenheter av stöd från sjuksköterskan. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar och resulterade i två kategorier: gott stöd samt brist på stöd. Patienterna upplevde att information var viktigt för att kunna anpassa sig till nya livssituationen, dock ansåg många patienter att informationen som gavs var otillräcklig. Uppföljning från sjuksköterska efter utskrivning upplevdes som positivt av patienterna, det ingav känslor av trygghet. Patienterna efterlyste dock mer emotionellt stöd då det ansågs att sjuksköterskorna fokuserade mer på det praktiska stödet. Somliga patienter upplevde även en brist på personcentrerad vård. Erhållande av stöd från en yrkesskicklig sjuksköterska ledde till att känslor av rädsla och osäkerhet försvann, medan att inte ha tillgång till en yrkesskicklig sjuksköterska ansågs vara en nackdel i återhämtningen. Resultatet visar att sjuksköterskors kunskap och kompetens angående stomi behöver ökas för att patienterna ska kunna erhålla det stöd som krävs. Nurses meet patients with stomas in both inpatient and outpatient care. Obtaining a stoma can be traumatic and entails a new life situation for the individual. The study was conducted as a general literature study with inductive approach. The purpose of the study was to illuminate the ostomy-operated patient experiences of support from nurses. The result was based on 10 scientific articles and resulted in two categories: beneficial support and lack of support. The patients felt that information was important in order to adapt to the new life situation, however, many patients felt that the information provided was insufficient. Follow-up from the nurse after discharge was experienced as positive by the patients, it provided feelings of security. However, the patients called for more emotional support as it was felt that the nurses focused more on the practical support. Some patients also experienced a lack of personcentered care. Obtaining support from a professional nurse led to feelings of fear and uncertainty disappearing. Not having access to a professional nurse was considered a disadvantage in the recovery. The result shows that nurses’ knowledge and skills regarding ostomy need to be increased in order for patients to receive the support they need.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Rinaldo, Cassandra, and Ulrika Högström. "Patienters upplevelse av bedsiderapportering inom slutenvården : En allmän litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-408812.

Full text

Abstract:

Introduktion: Rapportering inom hälso- och sjukvården är en viktig del av vården och det vanligaste sättet att rapportera är mellan sjuksköterskor inne på expeditionen utan patienten. Bedsiderapportering innebär en rapport som sker vid patientens säng, där patienten får en chans att delta i diskussionen. Detta skall tillåta patienten att bli mer delaktig i sin vård. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av bedsiderapportering inom slutenvården. Metod: Beskrivande design med en allmän litteraturstudie som metod. Artiklar söktes i databaserna PsycINFO, PubMed och CINAHL. Tre mixed method, fem kvantitativa och sju kvalitativa artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskning för att analyseras med Wengström och Forsbergs fem-stegs-modell. Resultat: Fyra teman identifierades: Delaktighet och rätten till information, Personalens attityder och tillgänglighet under rapporten, Integritet och känslig information och Hinder för bedsiderapportering. Slutsats: Fynden från de 15 analyserade artiklarna påvisade att patienter upplever att de blev mer inkluderade i beslut och diskussion, samt mer involverade i sin vård vid bedsiderapportering. De fick mer information, upplevde att deras åsikter respekterades och de tyckte om att få lära känna personalen. Personalen bjöd in dem i samtalet och möjliggjorde ett utbyte av information, samt en plats för frågor och rättande av fel. Utmaningar för bedsiderapportering ansågs vara bevarandet av integritet, speciellt i flerbäddssal, samt personalens språkbruk för att så många som möjligt skulle förstå rapporten. Introduction: Handover is an important part of healthcare and the most common manner of reporting is between nurses in the expedition without the patient. Bedside handover means a handover that takes place at the patient’s bedside, where the patient is given the chance of taking part in the discussion. This should allow the patient to become more involved in their care. Aim: The aim was to describe inpatients experiences of bedside handover. Method: A descriptive design with a general literature study as method. The search for articles was conducted in the databases PsycINFO, PubMed and CINAHL. Three mixed methods, five quantitative and seven qualitative articles were chosen after the quality assessment to be analysed using Wengström and Forsberg’s five-step-model. Result: Four themes were identified: Involvement and the right to information, The staff’s attitudes and availability during the handover, Integrity and sensitive information, and Obstacles for bedside handover. Conclusion: The findings from the 15 articles showed patients’ experienced that they become more included in decisions and in the discussion, and more involved in their care by bedside handovers. They received more information, experienced that their opinions were respected and they liked getting to know the staff. The staff invited them into the conversation and made sharing information possible, as well as created a space for questions and correcting errors. Challenges for the bedside handover were seen as the preservation of integrity, especially in multi-bed halls, as well as the staff’s use of language to enable more patients to understand the handover.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Beslagic, Admir, and Johan Ladeborn. "Upplevelser av att leva med bukspottkörtelcancer : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43105.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Bukspottkörtelcancer är en av de dödligaste formerna av cancer. Det kan vara av värde för sjuksköterskor att inneha kunskap om hur patienter med bukspottkörtelcancer upplever sin sjukdom, för att kunna planera en personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser hos patienter med bukspottkörtelcancer. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats och kritisk granskning av nio vetenskapliga artiklar utfördes. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Fysisk påverkan till följd av sjukdom eller behandling, Psykisk påverkan till följd av sjukdom eller behandling samt Betydelsen av kommunikation med vårdpersonal. Resultatet visade att patienter med bukspottkörtelcancer led av fysiska och psykiska symtom. Symtomen påverkade deras sociala och vardagliga aktiviteter. Resultatet visade även att patienter med bukspottkörtelcancer var i behov av information och kommunikation med vårdpersonal. Slutsats: Studien kan bidra med kunskap om hur patienter med bukspottkörtelcancer upplever sin sjukdom på en fysisk och psykisk samt kommunikativ nivå. Ytterligare forskning kring hur patienter med bukspottkörtelcancer upplever sin sjukdom kan hjälpa sjuksköterskor att känna sig trygga med att arbeta med denna patientgrupp. Förslag på vidare forskning är att studera sambandet mellan personcentrerad vård i relation till patienter med bukspottkörtelcancer. Background: Pancreatic cancer is one of the deadliest forms of cancer. It may be valuable for nurses to have knowledge of how patients with pancreatic cancer experience their disease, in order to be able to plan a person-centered care. Purpose: The aim of the study was to explore experiences in patients with pancreatic cancer. Method: A literature study with inductive structure and review of nine scientific articles was conducted. Result: The result revealed three categories: Physical impact as a result of illness or treatment, psychological impact as a result of illness or treatment and Importance of communication with healthcare professionals. The results showed that patients with pancreatic cancer suffered from physical and psychological symptoms. The symptoms affected their social and everyday activities. The results also showed that patients with pancreatic cancer were in need of information and communication with healthcare professionals. Conclusion: This study can contribute with knowledge about how patients with pancreatic cancer experience their disease on a physical, psychological and communicative level. Further research on how patients with pancreatic cancer experience their disease can help nurses feel safe working with this type of patients. Suggestion for further research is to study the relationship between person-centered care in connection to patients with pancreatic cancer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Bertilsson, Sara, and Sanna Engman. "Sjuksköterskors erfarenheter av hinder vid avvikelserapportering : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43461.

Full text

Abstract:

Avvikelserapportering är en viktig del i sjuksköterskors arbete för att upptäcka brister inom verksamheten som kunnat medföra vårdskada och onödigt lidande för patienten. Trots regler och riktlinjer kring avvikelserapportering beslutar sjuksköterskor vid vissa tillfällen att inte rapportera en avvikelse. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hinder vid avvikelserapportering. En allmän litteraturstudie genomfördes med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Därefter sammanställdes insamlade data genom innehållsanalys. För att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hinder vid avvikelserapportering identifierades fyra kategorier: bristande kunskap, brist på tid, brist på återkoppling och känslor av skam och rädsla. I resultatet framkom det att okunskap kring avvikelsehantering samt hög arbetsbelastning i förhållande till tidsbrist utgjorde ett hinder för sjuksköterskors avvikelserapportering. Sjuksköterskor uttryckte bristande återkoppling av avvikelser som en avgörande faktor i viljan att fortsätta rapportera avvikelser. Slutligen var känslor av skam och rädsla ett återkommande hinder för sjuksköterskorna. En ledning och verksamhet som kan skapa förutsättningar och hanterar dessa faktorer samt uppmuntrar till avvikelserapportering kan generera till fler avvikelserapporter. Samtidigt krävs fortlöpande kompetensutveckling och utbildning inom ämnesområdet för att sambandet mellan avvikelser och patientsäkerhet skall tydliggöras. Error reporting is an important tool in detecting deficiencies and errors in healthcare services that could otherwise result in healthcare injuries and unnecessary suffering for patients. Despite rules and guidelines with requirements on error reporting, nurses sometimes decide not to report incidents. The aim of the literature study was to describe nurses' experiences of obstacles in error reporting. A general literature study was conducted with ten scientific articles with a qualitative approach. The collected data were then compiled through content analysis. Four categories of factors are identified: lack of knowledge, lack of time, lack of feedback and feelings of shame and fear. The results show that incident management and a high workload coupled with lack of time constitute an obstacle to nurses’ error reporting. Nurses express a lack of feedback on incidents as a decisive factor in the willingness to continue to report. Finally, feelings of shame and fear is a recurring obstacle for nurses. The study indicates that health systems management and leadership could generate higher levels of error reporting by paying close attention to these factors and encourage error reporting. At the same time, continuing professional development and training in the subject area for nurses are required to clarify the connection between incidents and patient safety

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Ismaili, Blerina, Elinour Yazirlioglu, and Philip Lundlöv. "Patientens upplevelse av fysisk aktivitet på recept : Allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43516.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Begreppet fysisk aktivitet beskrivs som alla former av kroppsrörelse som förbättrar hälsa samt individens fysiska kapacitet. Fysisk aktivitet minskar risken för ett flertal sjukdomar och förtida död. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för ohälsa och används som behandling i att bota, lindra symtom och förebygga sjukdomar. FaR är en förskrivning av fysisk aktivitet och användas för att ersätta eller komplettera läkemedel. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet på recept. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar där tio är av kvalitativ metod och en av mixad metod. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: upplevelser av delaktighet, upplevelser av individanpassad fysisk aktivitet, upplevelser av stöd och upplevelser av att ha kontroll över sin hälsa. Litteraturstudien visar att motivation krävs för ett gott genomförande av FaR. En individanpassad förskrivning och ett gott stöd kan stärka följsamhet till ordinationen. FaR kan ge en ökad livskvalitet. Konklusion: Motivation, stöd och en individanpassad förskrivning krävs för ett gott genomförande av FaR. Det ger även en ökad fysisk aktivitet vilket främjar livskvalité.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Botros, Veronika, and Maria Ovesdotter. "Barnen i skuggan av psykisk ohälsa : En allmän litteraturstudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-2337.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Barn som lever med en förälder som har psykisk ohälsa glöms ofta bort av både familj och vårdpersonal bakom förälderns ohälsa. Detta kan utgöra en konsekvens för isoleraring och ensamhet. Samtidigt löper dessa barn en stor risk för att själva drabbas av negativa konsekvenser. Syfte: Beskriva barns upplevelser av att leva med en förälder med psykisk ohälsa. Metod: Syftet besvarades genom en allmän litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet tematiserades under fyra huvudteman med subteman därtill. Huvudteman som framkom var I skuggan av psykisk ohälsa, Ett stort ansvar för ett litet barn, Den känslostyrda vardagen samt Bristande kommunikation. Slutsats: Av studiens resultat framkommer det att den psykiska ohälsan hos föräldern påverkar barnen på flertal olika sätt både i ung och vuxen ålder. För att hälso- och sjukvårdspersonal ska kunna ge stöd och uppmärksamma dessa barn finns ett behov av adekvat utbildning. Klinisk betydelse: Resultatet kan genom en ökad kunskap om barns upplevelse av att leva med en förälder med psykisk ohälsa bidra till en bättre förståelse för sjuksköterskor och därmed involvera barnen i vården. Den bristfälliga kunskapen som visas kan bidra till att relevant utbildning ges för hälso-och sjukvårdspersonal för en förbättrad kommunikationsstrategi. Background: Children who are living with a parent who have mental illness are often forgotten behind the parent's illness by family and professionals. That can be a consequence for isolation and loneliness. These children are also are at great risk to also suffer from negative consequences. Aim: To describe the children's experiences of living with a parent with a mental illness. Method: The aim was answered by a general literature study based in 11 scientific articles with qualitative approach. Result: The result thematized four main themes with corresponding subthemes. The main themes that emerged were In the shadow of mental illness, A huge responsibility for a little child, The controlled emotional living and also Lack of communication. Conclusion: From the study’s result is revealed that the parental mental illness affect the child in multiple ways both at young and adult age. The need of education is important so the healthcare can give support and recognize these children. Clinical significance: The result can contribute an increased knowledge about children’s experiences of living with a mentally ill parent and add a better understanding in healthcare that will also involve the children. The lack of knowledge that is exposed today can contribute to relevant educations for nurses to an improved communication strategy.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Karlsson, Zara, and Louise Körkkö. "Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20842.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor leder till stora konsekvenser för samhället, men framför allt för den våldsutsatta kvinnan som individ. Det förekommer emellertid brister inom öppenvården som kan komma att påverka mötet mellan sjuksköterskan och den våldsutsatta kvinnan. Öppenvårdens struktur gynnar inte alltid förutsättningen för att skapa ett gott möte. Hur skiljer sig sjuksköterskans erfarenheter åt baserat på öppenvårdens kontext? Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor inom öppenvård. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar. Analys utifrån Fribergs analysmodell för litteraturstudier. Resultat: Resultatet består av fyra huvudkategorier respektive tio underkategorier. Resultatet visar på att sjuksköterskor bygger på sin erfarenhet genom att möta våldsutsatta kvinnor. Erfarenheter hos sjuksköterskor skiljer sig åt beroende på yrkesverksam öppenvårdskontext och emotionell beredskap. Det framkommer att det är av betydelse för sjuksköterskors erfarenhet att få möjlighet att följa den våldsutsatta kvinnan genom hennes process. Diskussion: Genom att möta våldsutsatta kvinnor bygger sjuksköterskor på sin erfarenhet och kan därtill få möjligheten att tillämpa ett salutogent förhållningssätt i mötet. Mötet kan påverka sjuksköterskor emotionellt vilket kan leda till att sjuksköterskor begår ett integritetsövertramp i mötet med kvinnan. Det kan vara mer fördelaktigt att vara kvinnlig sjuksköterska i mötet med våldsutsatta kvinnor då kvinnan riskerar att associera den manliga sjuksköterskan med våldsförövaren.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Alipour, Mahdis, and Nyamsuren Avarzed. "Upplevelser av cytostatikabehandling hos patienter med cancer : En allmän litteraturstudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-2943.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Cancer är en ledande dödsorsak och är en av de största hotande faktorerna för människors hälsa över hela världen. En av de vanligaste behandlingarna för cancer är cytostatika, cellhämmande läkemedel, som ger svåra biverkningar, vilka påverkar patientens dagliga liv. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av cytostatikabehandling hos patienter med cancer. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar av kvalitativa data vilket analyserades med innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det tre teman och åtta kategorier. De tre teman var: upplevelsen av fysiska biverkningar, upplevelsen av psykiska biverkningar och delaktighet. Slutsats: Resultaten visade att cytostatikabehandling och dess biverkningar påverkade patientens liv både fysiskt, psykiskt och socialt. Att få tillräcklig information från vårdpersonal hade en stor betydelse för patienten. Patienter med cancer upplevde många gånger svårigheter att hantera information och osäkerhet i samband med prognosen samt vid typen av tillgängliga behandlingar. Det förekom även att patientens livskvalitet påverkades negativt i samband med cytostatikabehandling. Förslag på fortsatt forskning: Biverkningar till följd av cytostatikabehandling upplevs som ett stort problem för de flesta patienterna med cancer, då är det viktigt att vidare forskning kring dessa område görs. Background: Cancer is a leading cause of death and is one of the biggest threatening factors for human health worldwide. One of the most common treatments for cancer is chemotherapy, cytostatic agents, which cause severe side effects, which affect the patient's daily life. Aim: The aim was to describe experiences of chemotherapy in patients with cancer. Method: The method used was a general literature study based on ten scientific articles of qualitative data which was analyzed with content analysis. Result: In the result, three theme and eight categories emerged. The three themes were: the experience of physical side effects, the experience of psychological side effects and participation. Conclusion: The results showed that chemotherapy and its side effects affected the patient's life, both physically, mentally and socially. Obtaining sufficient information from healthcare staff had a great impact on the patient. Patients with cancer often experienced difficulties in managing information and uncertainty in connection with the prognosis as well as the type of treatments available. It also occurred that the patient's quality of life was adversely affected in connection with chemotherapy. Suggestions for continued research: Side effects due to chemotherapy are perceived as a major problem for most patients with cancer, then it is important that further research on these areas be done.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Agostinho, Tania Daniela, and Mariam Bougmza. "Stigma mot Hiv-smittade patienter inom vården : En allmän litteraturstudie." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-2601.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Studien handlar om Hiv-smittade patienters erfarenheter i den svenska vården. Sverige har uppnått UNAIDS mål 90-90-90 men stigma kring Hiv-smittade framkommer fortfarande inom vården. Syfte: syftet var att belysa förekommande stigma gentemot Hivsmittade patienter inom vården. Metod: Fyra kvantitativa och sex kvalitativa artiklar valdes ut och resultaten i artiklarna sammanställdes. Resultat: diskriminering, fördomar och sjuksköterskor på andra avdelningar än infektion som visade oro upptäcktes i resultaten. Immigranter och kvinnor födda utanför Sverige var mest utsatta. Slutsats: Den svenska sjukvården har utvecklats genom åren, men stigma gentemot Hiv-smittade patienter framkommer fortfarande. Background: The study is about Hiv-infected patients experiences in the Swedish health care system. Sweden is the first country to reach UNAIDS goal named 90-90-90 but stigma against Hiv-infected still occurs in the health care. Aim: The aim was to illustrate stigma against Hivinfected patients in the health care. Method: The study contains six qualitative and four quantitative articles made between 2012-2018. The results from the articles were compiled. Results: Discrimination, prejudice and nurses on other sections’ than infection that showed concerns in front of the patient were found in the results. Immigrants and women that were born outside Sweden were exposed the most. Conclusion: The Swedish health care have evolved through the years but stigma against Hiv-infected patients still appears.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Eklind, Emelie, and Benita Fransén. "Kvinnors erfarenheter av sexualitet efter förvärvad ryggmärgsskada : en allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-36738.

Full text

Abstract:

En förvärvad ryggmärgsskada innebär att skadan inte är medfödd och skadan kan orsaka stora förändringar i livet. De som ofta drabbas av ryggmärgsskada är män, det är också de som får störst påverkan på sexualiteten. Detta gör att det finns begränsad forskning om kvinnors sexualitet vid en förvärvad ryggmärgsskada. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av sexualitet efter förvärvad ryggmärgsskada. En allmän litteraturstudie genomfördes med systematiska sökningar med latent innehållsanalys som design. I resultaten framkom tre huvudteman: En förändrad kropp, Behov av stöd och Syn på sexualitet. Resultatet visar att kvinnors erfarenheter var att sexualiteten påverkades av den förvärvade ryggmärgsskadan. Såväl fysiska som emotionella konsekvenser av skadan påverkade sexualiteten negativt. Relationer var även något som påverkades. Synen på sexualitet blev förändrad och fick en ny betydelse. Bemötandet från människor som inte var funktionshindrade upplevdes som fördomsfullt och påverkade självkänslan. Informationen om sexualitet efter ryggmärgsskadan beskrevs som bristfällig och svår att prata om. Att uppmärksamma ryggmärgsskadade kvinnors sexualitet ger sjuksköterskan förståelse och kunskap för att ge god omvårdnad. An acquired spinal cord injury means that the injury is not congenital, and the injury can cause big changes in life. Those who often suffer from spinal cord injuries are men, it is also them that will have the greatest impact on sexuality. This means that there is limited research on women's sexuality after an acquired spinal cord injury. The purpose of the literature study was to illuminate women's experiences of sexuality after an acquired spinal cord injury. A general literature review was conducted using systematic searches with latent content analysis as the design. In the results emerged three main themes: A changed body, Needs of support and Views on sexuality. The results demonstrate that women's experience was that sexuality was affected by the injury. Both the physical and emotional consequences of the injury affected sexuality negatively. Relationships were also affected. The view of sexuality was changed and got a new meaning. The response from people who were not disabled was perceived as prejudiced and affected self-esteem negatively. Information on sexuality after injury was described as deficient and difficult to talk about. To pay attention to spinal cord injured women's sexuality gives the nurse the understanding and knowledge to provide good care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Andrén, Linn, and Mathilda Erlandsson. "Sjuksköterskestudenters erfarenheter av vårdande i livets slutskede : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38646.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Vård i livets slutskede strävar efter att förbättra livskvaliteten hos patienter med livshotande sjukdom och för deras anhöriga. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter är att vårda patienter i livets slutskede samt möta deras anhöriga. Sjuksköterskestudenter är morgondagens sjuksköterskor och därmed bör de besitta kunskap om vårdande i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av vårdande i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes som grundades på 11 vetenskapliga artiklar. Databearbetningen resulterade i fyra kategorier: otillräcklighet vid vårdande i livets slutskede, hantering av svåra situationer vid vårdande i livets slutskede, samverkan vid vårdande i livets slutskede och okunskap om vårdande i livets slutskede. Resultat: Sjuksköterskestudenter blev känslomässigt engagerade i mötet med patienter i livets slutskede och deras anhöriga. De erfor att det fanns olika sätt att hantera de svåra situationerna som uppkom vid vårdande i livets slutskede. Det var också viktigt att skapa relationer med patienter samt inkludera anhöriga i vården. De beskrev dock kommunikationen med patienter och anhöriga som en utmaning. Sjuksköterskestudenter erfor även okunskap och att de inte hade tillräckligt med kompetens om vårdande i livets slutskede. Slutsats: Vårdande i livets slutskede väckte känslor av otillräcklighet, ensamhet och ångest hos sjuksköterskestudenter. Händelserna som uppkom vid vårdande i livet slutskede hanterades genom att vara närvarande eller genom att hålla sig på avstånd under vårdförloppet. Samverkan genom kommunikation med både patienter och anhöriga erfors av sjuksköterskestudenter som betydelsefullt. Dock erfor sjuksköterskestudenter att utbildningen inom vårdande i livets slutskede var otillräcklig. Background: End-of-life care strives to improve the quality of life for patients with a life-threatening illness and their relatives. One of the nurses’ most important tasks are to provide care for patients at the end of their lives and for their relatives. Nursing students are tomorrows nurses, therefore they need to have knowledge about caring in end-of-life. Purpose: The purpose was to describe nursing student’s experiences of caring in end-of-life. Method: A general literature study based on 11 scientific articles. The data process resulted in four categories: insufficiency about caring in end-of-life, handling difficult situations in end-of-life, cooperation in caring in end-of- life and lack of knowledge about caring in end-of-life. Results: Nursing students became emotionally engaged when they met patients in end-of-life and their relatives. They experienced different ways to cope with the difficult situations that arose when caring in end-of-life. Nursing students also felt that it was important to establish relationships with patients as well as include the relatives in the care, they also described that communication with patients and their relatives could be challenging. However, it was also found that nursing students experienced insufficient skills and knowledge about caring in end-of-life. Conclusion: Caring in end-of-life caused feelings of insufficiency, loneliness and anxiety for the nursing students. Coping strategies included both total involvement in the care, and distancing one’s self from it. Nursing students experienced cooperation with both patients and relatives through communication as meaningful. However, nursing students experienced that the education in end-of-life care are inadequate.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Nikoloska, Claudia, and Linnéa Möller. "Att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21784.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) är ett samlingsnamn för Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Sjukdomarna är kroniska och kännetecknas av symtom som kommer i skov. Både Crohns sjukdom och ulcerös kolit har ökat i världen. Trotts det stigande antalet av sjukdomsfall i världen är kunskapen om IBD förhållandevis låg. Det är viktigt att upplevelserna av att leva med IBD lyfts fram, för att kunna möjliggöra en god personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) i det dagliga livet. Metod: En allmän litteraturstudie baserat på tio kvalitativa artiklar. Informationssökningen skedde i tre olika databaser: Cinahl, PudMed samt Psycinfo. Artiklarna granskades enligt Röda Korsets granskningsmall (2005). En innehållsanalys med deduktiv ansats utefter Patersons (2001) perspektivmodell med inspiration av Graneheim och Lundman (2004) gjordes. Resultat: Två innehållsområden och tio underkategorier framkom i resultatet: Upplevelser när sjukdomen bestämmer i det vardagliga livet: maten som fiende, trötthet som en ständig följeslagare, mediciner som stjälper istället för hjälper, en osynlig sjukdom som lätt leder till missförstånd, en vacklande framtidstro, att tvingas försaka och Upplevelser när välbefinnandet får styra i det vardagliga livet: maten som medicin, strävan efter kontroll, hopp och stöd i den kroniska sjukdomen, att se ny möjligheter. Diskussion: Metoddiskussionen skrevs utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Resultatdiskussionen diskuterades utifrån tre fynd med hjälp av Paterson (2001) perspektivmodell och etiska begrepp samt ur ett samhällsperspektiv. De tre fynden är: Bristande förståelse, Begränsningar i det vardagliga livet samt Utveckling av färdigheter och förmågor efter satt diagnos.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Andersson, Louise, and Denise Eriksson. "Sjuksköterskors erfarenheter av resiliens vid arbetsrelaterad stress : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44156.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett av de yrken där sjukskrivningar är vanligt förekommande. I sitt arbete möter sjuksköterskan både utmanande och påfrestande situationer som i längden kan bidra till ohälsa. Förutom att arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskans välmående så kan det även ge konsekvenser för omvårdnaden, äventyra patientsäkerheten samt medföra stora kostnader för samhället. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av resiliens vid arbetsrelaterad stress. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i tre huvudkategorier; Organisatoriska faktorer som påverkar sjuksköterskans resiliens, Erfarenheter av stöd som påverkar sjuksköterskans resiliens, samt Inre kapacitet, strategier och personlig utveckling som påverkar sjuksköterskans resiliens. Det som främst påverkar sjuksköterskans resiliens negativt vid arbetsrelaterad stress är organisatoriska brister, vilka utgör ett hinder för att bedriva god och säker vård. Sjuksköterskor upplever att främjande faktorer för resiliens vid arbetsrelaterad stress är stöd från omgivningen, där framförallt ett gott arbetsklimat med goda relationer lyfts. Andra faktorer är utbildning, humor samt att ha en tro. Genom erfarenhet, självkontroll och copingstrategier kan sjuksköterskor hantera stress. Slutsats: Genom att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans resiliens kan åtgärder vidtas för att främja sjuksköterskans välmående och indirekt även bidra till en bättre kvalité på vården. Background: Nursing as a profession is one of the professions with the highest ratings in terms of turnovers and sick-leaves. The nurse encounters several challenging situations that can cause stress and long-term illness. Work related stress also influence the patient negatively in terms of higher safety risks, consequences for the quality of care and great cost for the society. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experience of resilience in relation to work related stress. Method: The study was conducted as a general literature review. Eight scientific articles with a qualitative approach was analyzed through content analysis. Result: Three main categories emerged; Organizational factors that influence the nurse’s resilience, Experiences of support, Inner capacity, strategies and personal growth that influence on the nurse’s resilience. The main thing influencing nurses' resilience is organizational and structural barriers that acted as an obstacle for quality care. Nurses experienced that support from colleagues and other relations are positively correlated to better personal resilience. Other components are education, humour and religious beliefs. Through experience, self-control and coping strategies the nurse can manage stress. Conclusion: By illustrating the contributing factors for resilience among nurses, actions can be taken for promoting the nurse’s well-being and indirectly, good quality care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Andersson, Annelie. "SOCIALA MEDIERS PÅVERKAN PÅ UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA : -EN ALLMÄN LITTERATURSTUDIE." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43352.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Användningen av sociala medier har ökat kraftigt i vårt samhälle de senaste åren och ungdomar i åldern 12–25 är de största användarna. Samtidigt sker också en kraftig ökning av den psykiska ohälsan, speciellt hos unga. Syfte: Att genom en allmän litteraturstudie undersöka och sammanställa kunskap om hur sociala medier påverkar ungdomars psykiska hälsa. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga texter. Datainsamlingen utfördes med hjälp av databaserna PsycINFO, PubMed och CINAHL. Därefter analyserades artiklarnas innehåll med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys Resultat: Användandet av sociala medier har visat sig kunna ha många fördelar för ungdomar. Trots de många fördelarna finns det också flera potentiella risker och nackdelar som kan påverka ungdomars hälsa och välbefinnande negativt. I resultatet framkom det också att det finns vissa faktorer som kan ha betydelse för hur effekten av användandet blir, till exempel hur mycket tid man spenderar på sociala medier eller om man som användare är passiv eller aktiv. Slutsats: Studien bidrog med ökad kunskap om hur ungdomars psykiska hälsa kan påverkas av sociala medier. Kunskap som kan ge oss mer insikt i hur vi, på ett mer hälsofrämjande sätt, bör förhålla oss till sociala medier. Background: The use of social media has increased a lot in our society in recent years and adolescents (age 12–25) are the biggest users. At the same time, there is also a large increase in mental illness, especially among young people. Purpose: To investigate and compile knowledge about how social media affects adolescent’s mental health through a general literature study. Method: A general literature study based on eleven scientific texts. The data collection was performed using the databases PsycINFO, PubMed and CINAHL. The content of the articles was then analyzed using a qualitative content analysis. Result: The use of social media has many benefits for young people. Despite the many benefits, there are also several potential risks and disadvantages that can adversely affect adolescent's health and well-being. The results also showed that there are certain factors that can affect the effect of the use, for example how much time you spend on social media or if you as a user are passive or active. Conclusion: This study contributed to increased knowledge about how adolescent's mental health can be affected by social media. Knowledge that gives us insight into how we should relate to social media in a more health-promoting way.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Gharb, Shima, and Parisa Nori. "Orsaker och konsekvenser av tandvårdsrädsla hos vuxna : En allmän litteraturstudie." Thesis, Jönköping University, HHJ. Centrum för oral hälsa, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53610.

Full text

Abstract:

Syfte: Studiens syfte var att undersöka bakomliggande orsaker till tandvårdsrädsla hos vuxna, samt att undersöka vilka konsekvenser som tandvårdsrädsla kan ge. Metod: En litteraturstudie utfördes med hjälp av databaserna MEDLINE, CINAHL och Dentistry & Oral Sciences Source. Artiklar publicerade mellan 2015–2021 och som kunde besvara syftet eftersöktes. Femton artiklar valdes ut för att presentera resultatet. Resultat: Tandvårdsrädsla kan bero på individens negativa erfarenhet av tandvården, upplevd smärta vid tidigare besök samt en omfattande kariesproblematik i barndomen. Rädslan kan resultera i undvikande av tandvården, bristande förtroende för tandläkaren och en försämrad oral hälsa. Gingivit och fler karierade tänder var vanligare bland tandvårdsrädda individer, i jämförelse med individer som inte var tandvårdsrädda. Slutsatser: Det finns ett samband mellan tandvårdsrädsla och upplevd bristande omhändertagande från tandvården, som kan leda till försämrad oral hälsa och försämrade orala hälsovanor. Vidare forskning krävs för att kunna öka förståelsen och stödet för tandvårdsrädda individer, samt för att kunna utarbeta preventiva metoder så att risken för framtida problem minskar. Aim: The aim of the study was to examine the underlying causes of dental anxiety in adults, and to examine the consequences that dental anxiety may have. Method: A literature study was made using the databases MEDLINE, CINAHL and Dentistry & Oral Sciences Source. Articles published 2015-2021 and were able to answer the purpose were sought. Fifteen articles were selected to present the results. Results: Dental anxiety could be caused by the individual’s previous negative experiences of dental care services, extensive caries experience in childhood and experience of pain during previous visits. This anxiety could lead to avoidance of dental care services, lack of confidence in the dentists and poor oral health. Gingivitis and more carious teeth were more common among individuals with dental anxiety, compared to individuals without dental anxiety. Conclusions: There is a link between dental anxiety and experienced lack of care from dental care services, which can lead to deteriorated oral health and deteriorated oral health behaviour. Further research is required to better the understanding and support of patients with dental anxiety, and to be able to develop preventative measures so as to mitigate these potential risks.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Beluli, Haxhere, and Umalkhayr Mohammed. "Samband mellan oral hälsorelaterad livskvalitet och tandblekning. : En allmän litteraturstudie." Thesis, Jönköping University, Hälsohögskolan, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53704.

Full text

Abstract:

Relationship between oral health-related quality of life and teeth whitening Summary Aim: The aim of the study was to study the relationship between oral health-related quality of life and teeth whitening. Method: Literature Study. Scientific articles were searched in databases DOSS, PubMed and Medline with keyword combinations "Oral health-related quality of life" AND "teeth whitening" and "quality of life" AND "teeth whitening". The literature study included 13 quality-reviewed articles. Results: The thematic analysis resulted in three main themes and under each central main theme has several sub-theme identifiers. Main themes showed that there was a connection between oral health-related quality of life and teeth whitening: Aesthetic impact, Psychological impact and Pain impact. Teeth whitening led to reduced aesthetic anxiety, improved aesthetic self-perception, color change, reduced discomfort, improved self-confidence that had a positive effect on the oral health-related quality of life. On the other hand, teeth whitening could cause tooth sensitivity and soft tissue irritation, which had a negative effect on the oral health-related quality of life. Keywords: Bleaching, discolored teeth, quality of life , whiter teeth.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Nasrati, Sadia. "Sjuksköterskors upplevelse av mobbning och dess konsekvenser : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39515.

Full text

Abstract:

BAKGRUND: Långa sjukskrivningar och psykisk och fysisk ohälsa beror oftast på dålig psykosocial arbetsmiljö, som mobbning, kränkande särbehandling och trakasserier. Mobbningen är ett globalt problem som orsakar betydande kostnader för individens hälsa, sjukhusorganisationen och samhälle. SYFTE: Att beskriva hur mobbning påverkar utsatta sjuksköterskor och konsekvenser som kan uppstå på arbetsplatsen. METOD: En allmän litteraturstudie genomfördes grundad på 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna innefattade både kvantitativ och kvalitativ forskning. Dataanalysen genomfördes med induktiv ansats där meningsenheter med samma tema identifierades och delades i tre kategorier. RESULTAT: Det framkom tre kategorier i resultatet; påverkan på hälsan, påverkan på personalomsättning och påverkan på sjuksköterskans arbete. Resultatet visade på negativa effekter av mobbning för utsatta sjuksköterskor, organisationen med personalomsättning och för patientsäkerheten. Utsatta sjuksköterskor påverkades och visade olika psykiska symtom, som depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och utbrändhet. Konsekvenser av mobbning och utsatthet hos sjuksköterskor drabbade även patientsäkerheten och vårdkvalitén, samt att det fick konsekvenser på sjukhusorganisationen med ökad personalomsättning. KONKLUSION: Genom ökad kunskap och förståelse kan man hitta effektiva sätt att hantera och utreda mobbning tidigt på arbetsplatsen. Detta kan leda till förbättringar i ett både kort- och långsiktigt perspektiv för sjuksköterskors hälsa, personalomsättning på sjukhus och ökad patientsäkerhet. BACKGROUND: Long sick leave and mental and physical illness are usually caused by poor psychosocial work environment where bullying, offensive treatment and harassment are present. Bullying is a global problem that has significant costs to the individual's health, the hospital organization and society. OBJECTIVE: To describe how bullying affects vulnerable nurses and consequences that may arise in the workplace. METHOD: A general literature study was conducted based on 11 scientific articles. The articles included both quantitative and qualitative research. The data analysis was carried out with an inductive approach, where opinion units with the same theme were identified and divided into three categories. RESULTS: There were three categories in the results; impact on health, impact on staff turnover and impact on the nurses´ work. The results showed the negative effects of bullying amongst nurses, and the negative effects bullying had on the organization in terms of staff turnover and patient safety. Exposed nurses showed various psychological symptoms, such as depression, anxiety, post-traumatic stress disorder (PTSD) and burnout. The consequences of bullying and nurses exposure to it also affected patient safety, the quality of care and the hospital organization through increased staff turnover. CONCLUSION: Through increased knowledge and understanding one can find effective ways to handle and investigate bullying earlier in the workplace, which lead to improvements in a short- and long-term perspective for nurses' health, staff turnover in hospitals and increased patient safety.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Karlsson, Johanna, and Leonora Peci. "Sjuksköterskors erfarenheter av att hantera moralisk stress : En allmän litteraturstudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19696.

Full text

Abstract:

Bakgrund: En stor del av sjuksköterskors arbete handlar om att ta moraliska och etiska beslut med syfte att ge bästa möjliga omvårdnad och vård till patienten. Det är inte alltid lätt för sjuksköterskor att utföra handlingar i etik och moral när tidsbrist, resurser och medicinska beslut begränsar sjuksköterskor att utföra dem. Resultatet av att veta vilken handling som är moraliskt rätt och däremot inte kunna utföra den, leder till moralisk stress hos sjuksköterskor. Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att hantera moralisk stress är av stor vikt för att vidare kunna förebygga konsekvenserna av detta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att hantera moralisk stress. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Analys: Analysen har utförts i enlighet med Fribergs (2017) tre steg. Stegen innefattar att läsa samtliga artiklar flera gånger, jämföra artiklarna i en översiktstabell, utgöra likheter och skillnader i artiklarnas resultat samt sortera artiklarnas innehåll och plocka ut meningsbärande enheter för att kunna skapa teman och subteman. Resultat: Resultatet är baserat på nio vetenskapliga artiklar där sjuksköterskors erfarenheter av moralisk stress beskrivs. Resultatet består av fyra teman med subteman till tre av dessa huvudteman. De fyra teman som framkom var (1) Att distansera sig, (2) Att undvika det svåra, (3) Att kunna kommunicera och (4) Att ändra tankebanor. Samtliga teman beskrev olika sätt för hantering av moralisk stress, varav majoriteten av hanteringsstrategier är negativa. Slutsats: Slutsatsen av denna studie visar att sjuksköterskor hanterar moralisk stress genom distansering, undvikande, kommunikation samt förändrade tankebanor. Studien visar att distansering och undvikande resulterade i ett minskat välmående hos sjuksköterskor samt att de i vissa fall valde att säga upp sig eller ta avstånd helt och hållet från yrket. God kommunikation och förändrade tankebanor kan hjälpa sjuksköterskor i hantering av moralisk stress. Studien visar även att kommunikationen och ändrade tankebanor gynnar sjuksköterskor i deras välmående. Denna studie är av vikt på grund av den kan hjälpa sjuksköterskor i framtiden gällande hantering av moralisk stress.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Lundstedt, Max, and Helena Thell. "Patienters bedömning av sin livskvalité efter sepsis : En allmän litteraturstudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-425047.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sepsis är ett mycket allvarligt sjukdomstillstånd. Det definieras som ett syndrom som uppstår på grund av ett onormalt svar på infektion och kan resultera i livshotande organdysfunktion. Patienter som överlever sepsis drabbas ofta av komplikationer i efterförloppet som kan påverka den hälsorelaterade livskvaliteten. Syfte: Att undersöka hur patienter som har vårdats för sepsis bedömer sin hälsorelaterade livskvalitet i efterförloppet. Metod: En beskrivande design med allmän litteraturstudie som metod. Studiens resultat baserades på tio vetenskapliga originalartiklar från databaserna CINAHL, Google Scholar och PubMed. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs metod. Resultat: Patienter bedömde sin hälsorelaterade livskvalitet som försämrad i efterförloppet av sepsis. Både den mentala och fysiska hälsorelaterade livskvaliteten påverkades men den fysiska påverkades mest. Patienterna bedömde sin hälsorelaterade livskvalitet som sämst vid tre månader efter insjuknande. Den mentala hälsorelaterade livskvaliteten började förbättras vid sex månader. Förbättringen av den fysiska hälsorelaterade livskvaliteten var långsam och värdena var fortfarande relativt låga vid 12 månader. När mätningar gjordes med ett annat mer sammanfattande instrument (EQ-5D) så uppstod inte samma skillnader som i MCS och PCS. Slutsats: Den hälsorelaterade livskvaliteten visade sig vara påverkad hos patienter både fysiskt och mentalt efter sepsis. Att återfå sin hälsorelaterade livskvalitet som den var innan insjuknandet tar tid och upprepade besök inom sjukvården. Denna patientgrupp är sjuklig, sårbar och beroende av sjukvården både under sjukdomstiden och i rehabiliteringsfasen. Mer information ger ökad kunskap som kan användas av sjuksköterskan för att förbättra sitt arbete med denna patientgrupp avseende dess hälsorelaterade livskvalitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Diakov, Alex, and Valle Castro Carlos Alberto Del. "Förebyggande åtgärder mot överkänslighetsreaktioner på jodbaserade kontrastmedel : -en allmän litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-66587.

Full text

Abstract:

Kontrastmedelsförstärkta undersökningar är en vanlig diagnostisk metod inom modern radiologi. Överkänslighetsreaktioner utlösta av kontrastmedel förekommer sällan men kan i dessa fall innebära allvarliga hälsorisker. Syfte:Syftet var att sammanställa förebyggande åtgärder som en röntgensjuksköterska kan vidta för att minimera risker för uppkomst av överkänslighetsreaktioner utlöstaav jodbaserade kontrastmedel. Metod:En allmän litteraturstudie genomfördes för att skapa översikt över aktuellt område. Studien bygger på en analys av 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Riskidentifiering är initialt viktigaste åtgärden där patientorienterad information och dokumentation spelar en väsentlig roll. Premedicineringhar konstaterats ha en förebyggande effekt på milda och måttliga överkänslighetsreaktioner men kan inte helt utesluta uppkomsten av reaktioner. Byte till icke-joniska lågosmolära kontrastmedel kan reducera frekvensen av reaktioner. Vissa diagnostiska metoder tillåter användning av gadolinium och koldioxid som ett alternativ till jodbaserade kontrastmedel. Konklusion:Resultatet visar att profylax av överkänslighetsreaktioner utlösta av jodbaserade kontrastmedel är en komplex process där alla åtgärder är sammanhängande. En röntgensjuksköterska har det främsta ansvaret att identifiera och förebygga situationer som kan leda till utveckling av reaktioner på kontrastmedel. En god kännedom och tillämpning av förebyggande åtgärder är därför nödvändigt i röntgensjuksköterskans utövning av sin profession.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Winlöf, Linnea, and Lovisa Cardmarker. "Sjuksköterskans roll vid fysisk aktivitet på recept : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-35848.

Full text

Abstract:

Sjuksköterskan har en betydande roll genom att vidta olika hälsofrämjande insatser som på olika sätt kan minska folkhälsoproblem såsom inaktivitet med syfte att förbättra folkhälsan. Fysisk aktivitet på recept är en metod för att minska stillasittande och främja fysisk aktivitet, vilken bygger på ett patientcentrerat synsätt, där samtalsmetodik och kunskap om motivation samt beteendeförändring är viktiga delar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken roll sjuksköterskan har vid fysisk aktivitet på recept. Resultatet är baserat på 11 vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och sex kvantitativa, vilka utmynnade i ett huvudtema; Sjuksköterskans roll och de hinder som finns. De subteman som framkom var; Motivation, Delaktighet, Tid, Kunskap och rutiner samt Externa faktorer. Sjuksköterskans roll är att regelbundet motivera till fysisk aktivitet och få patienten delaktig, samt att skydda och främja hälsa hos alla människor i världen. Tidsbrist, okunskap och bristande rutiner uppges var stora hinder till varför sjuksköterskan inte förskriver fysisk aktivitet på recept. Vidare belyses patientens ekonomi, tillgänglighet, samt samhällets resurser till fysisk aktivitet. Sjuksköterskans motiverande roll och tillämpningen av fysisk aktivitet på recept, är något som bör belysas och tydliggöras i den grundläggande sjuksköterskeutbildningen. Dessutom bör hälso- och sjukvårdspersonal fortsätta poängtera att fysisk aktivitet kan vara ett komplement till medicin. Nurses has a significant role in health promotion efforts that can reduce public health problems, such as inactivity with a purpose to improve public health. Physical activity on prescription's a method of reducing inactivity and promoting physical activity, which is based on a patient-centered view, where communication and knowledge about motivation and behavioral change are important components. The aim of this literature study was to investigate the nurses' role in the physical activity of prescription. The result's based on 11 scientific articles, five qualitative and six quantitative, which featured in one main theme; Nurses role and barriers that exist. The subthemes that emerged were; Motivation, Participation, Time, Knowledge and Routines and also External Factors. The nurses' role is to regularly motivate physical activity and to involve patients, and also to protect and promote the health of all people. Lack of time, ignorance and lack of routines indicate great barriers to why nurses doesn't prescribe physical activity on prescription. Furthermore, the patients economy, accessibility, and societies resources for physical activity are highlighted. Nurses' motivational role and the application of physical activity on prescriptions, is something that should be highlighted and clarified in undergraduate nursing education. In addition, healthcare professionals should continue to point out that physical activity can be a complement to medicine.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Johansson, Jennifer, and Johanna Sorto. "Att beskriva upplevelsen av den spontana beröringen : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Hälsa och omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-35920.

Full text

Abstract:

Beröring anses vara en av människans grundläggande behov. Inom omvårdnad anses spontan beröring vara en multidimensionell handling som kan utföras på ett flertal olika sätt. Patient och vårdpersonal behöver få mer kunskap om den spontana beröringens innebörd, samt dess positiva och negativa sidor som spontan beröring medför. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienten och vårdpersonalens upplevelse av den spontana beröringen i en vårdrelation. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med stöd av en innehållsanalys. Datainsamling gjordes på ett systematiskt sätt utifrån vårdvetenskapliga databaser. Resultatet utgjordes av elva vetenskapliga artiklar vilket resulterade i tre huvudsakliga teman; trygghet, stöd och obehag. Spontan beröring är en ovärderlig handling inom omvårdnad. Spontan beröring möjliggör en god vårdrelation, en tryggare miljö och effektiviserar vårdandet. Spontan beröring anses som ett verbalt verktyg om det används på rätt sätt. En positiv beröring ökar patienten och vårdpersonalens välbefinnande och främjar hälsan. Ytterligare forskning på spontan beröring behövs för att på så sätt kunna uppnå en bättre vårdrelation mellan vårdpersonalen och patienten. Touch is considered to be a basic human need. In caring, spontaneous touch is defined as being a complicated gesture that can be performed in many different ways. Patients and healthcare professionals need more knowledge about the meaning of the spontaneous touch, as well as the positive and negative aspects that spontaneous touch brings. The aim of the literature study was to describe the patient and the healthcare professionals experience of the spontaneous touch in a healthcare relationship. The study was conducted as a literature study based on a content analysis. Data collection was systematically based on health sciences databases. The findings was eleven scientific articles, which resulted in three main themes; safety, support and discomfort. Spontaneous touch is an invaluable act in caring. Spontaneous touch enables a good healthcare relationship, a safer environment and more efficient care. Spontaneous touch is considered a verbal tool if it´s used correctly. A positive touch increases the patient's and healthcare staff's well-being and promotes health. Further research on spontaneous touch is needed in order to achieve a better care relationship between healthcare professionals and the patient.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Svensson, Alexandra, and Jessica Nylander. "Hur personer med diabetes typ 2 upplever livsstilsförändringar : en allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-12356.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Människors sätt att leva har under det senaste århundrandet förändrats.Detta har lett till att diabetes typ 2 har ökat runt om i världen. Diabetes typ 2 är enkronisk sjukdom som leder till höga blodsockervärden. Det går att fördröjasjukdomsförloppet och undvika komplikationer om man genomför livsstilsförändringar.Förändringarna kan leda till tankar och känslor hos individerna kring deras situation.Det är viktigt för sjuksköterskor med ökad kunskap om hur personer med diabetes typ 2upplever genomförandet av livsstilsförändringar. Ökad kunskap inom detta område kange personer med diabetes typ 2 förbättrade förutsättningar vid genomförandet avlivsstilsförändringar.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att öka kunskapen om hur personer med diabetestyp 2 upplever livsstilsförändringar. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier; upplevda känslor, hinder ochmöjligheter, upplevelse av motivation, betydelse av stöd samt vikten av information. Diskussion: Utifrån resultatet framkom tre centrala fynd som diskuterades; hinder ochmöjligheter, upplevelse av motivation och betydelse av stöd. Background: The way people live has changed over the last century. This has led to aworldwide increase of type 2 diabetes. Type 2 diabetes is a chronic disease that leads tohigh blood sugar levels. It is possible to delay the disease progression and preventcomplications if lifestyle changes are implemented. These changes can lead to thoughtsand feelings with the individuals regarding their situation. It is important for nurses tohave a better understanding of how people with type 2 diabetes experience theimplementation of lifestyle changes. Increased knowledge in this area can providepeople with type 2 diabetes improved conditions in the implementation of lifestylechanges. Aim: The Aim of the literature review was to increase the knowledge about how peoplewith type 2 diabetes experience lifestyle changes. Method: A general literature review based on twelve qualitative scientific articles. Results: The results revealed five major categories; perceived emotions, obstacles andopportunities, experience of motivation, the importance of support and the importanceof information. Discussion: Based on the results three key findings were revealed and discussed; Obstacles and opportunities, experience of motivation and the importance of support.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Nilsson, Elin, and Nelly Nilsson. "Sjuksköterskans upplevelser kring omvårdnaden av patienter med tuberkulos : en allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13447.

Full text

Abstract:

Bakgrund:Tuberkulos är den andra ledande dödsorsaken i världen. Värst drabbade områden är södra Afrika, sydöstra Asien och Ryssland. Incidensen i Sverige ökar. Patienter med tuberkulos kräver mycket omvårdnad. Omvårdnad är sjuksköterskans profession. Syfte:Att beskriva hur sjuksköterskor uppler omvådnden av patienter med tuberkulos. Metod: Studien var utformad som en allmän litteraturstudie. Baserad på sju kvalitativa- och tre kvantitativa artiklar. Resultat: I omvårdnadsarbetet av patineter med tuberkulos upplever sjuksköterskorna rädsla att själv smittas samt en oro för den egna familjen. Sjuksköterskorna upplevde patienterna med tuberkulos som skrämmande. Arbetsmiljön kring patienter med tuberkulos upplevde sjuksköterskorna som bristfällig. De arbetsmiljöaspekter som sjuksköterskorna upplevde som bristfälliga var bristande isolering, bristande ventilation samt munskydd. Kunskapen om tuberkulos upplevdes varierande av sjuksköterskorna. Diskussion: Tre fynd som diskuterades var sjuksköterskorna uppklevelse av rädsla, munskydden samt kunskap i omvårdnadsarbetet med patienter med tuberkulos. Tuberkulos drabbar ofta patinter med HIV. Sjuksköterskorna upplevde störst rädsla för tuberkulos. Användandet av munskydd och kunskapen om tuberkulos varierade hos sjuksköterskorna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Cronqvist, Sofie, and Persson Emma. "Kvinnors upplevelser i samband med en framkallad abort : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39336.

Full text

Abstract:

Bakgrund I Sverige genomförs ca 37 000 framkallade aborter/år. Orsaker till att kvinnor genomför en framkallad abort kan vara många. Framkallad abort är ett känsligt ämne där etik och moral oftast diskuteras. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med en framkallad abort. Metoden som användes för studien var en allmän litteraturstudie. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar användes. Insamlat material analyserades med en induktiv ansats. Efter analys framkom två huvudkategorier och sex underkategorier. Resultat Resultatet visar att vid en framkallad abort är Behovet av att få stöd och Behovet att ha kontroll de två viktigaste behoven för kvinnan som funderar på att genomgå eller har genomgått en framkallad abort. Huvudkategorin Behovet av att få stöd har underkategorierna: Upplevelser av ångest, Upplevelser av sorg, skuld och skam. Huvudkategorin Behov av att ha kontroll har underkategorierna: Upplevelser av styrka, mognad och att ta ansvar, Upplevelser av lättnad, Upplevelser av obehag och rädsla och Upplevelser av besvikelse och förlust. Konklusion I studien framkommer att det är viktigt med gott bemötande och att stöd från både sjuksköterskan och närstående har en betydande roll. Behovet av kontroll är även en viktig faktor för kvinnan som sjuksköterskan kan bidra med. Beroende på hur väl dessa två behov tillgodoses kan olika upplevelser framkomma. Studien visar att det behövs mer forskning om kvinnors upplevelser i samband med en framkallad abort och vilka omvårdnadsinsatser som är viktiga. Background In Sweden, approximately 37,000 induced abortions / year are carried out. Reasons for why women carry out an induced abortion can be many. Induced abortion is a sensitive subject where ethics and morals are usually discussed. Aim The aim of this study was to highlight women's experiences in connection with an induced abortion. Methods The metod used for the actual study was a general literature study. Both qualitative and quantitative articles were used. Collected material was analyzed with an inductive approach. Trough the analysis, two main categories and six subcategories emerged. Results The results show that when a woman thinking about undergoing or has undergone an induced abortion the need to receive support and the need to perceive controll is the two most important needs. Main category The need for support has subcategories: Experience of anxiety, Experience of sadness, guilt and shame. Main category Need for control has subcategories: Experience of strength, maturity and taking responsibility, Experience of relief, Experience of discomfort and fear and experience of disappointing and loss. Conclusion of this study reveals that it is important to have good treatment and having support from both nurses and related parties has a significant role. The need for control is also an important factor for the woman that the nurse can contribute to. Depending on how well these two needs are met, different experiences may emerge. The study shows that more research is needed on women's experiences in connection with an induced abortion and which nursing care are important.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Ekman, Ebba, and Elin Skoog. "Äldres upplevelse av värdighet i mötet med sjuksköterskan : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21709.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Självbestämmande, delaktighet, integritet och värdighet är några centrala begrepp inom svensk hälso- och sjukvård vilka alla bör uppnås. Denna studie grundar sig i begreppet värdighet. I Sverige är medellivslängden för män 81 år och för kvinnor är den 84 år. Med detta ökar kraven på en professionell och värdig vård för äldre, som ofta drabbas av flera sjukdomar med hög ålder. Äldre är ofta i en utsatt position i vården på grund det trefaldiga underläget; institutionellt underläge, existentiellt underläge och kognitivt underläge vilket kan hota deras värdighet. Hur upplever äldre värdighet i mötet med sjuksköterskan? Hur kan vi som framtida sjuksköterskor arbeta för att värna om äldres värdighet? Syfte: Syftet var att beskriva äldres upplevelse av värdighet i mötet med sjuksköterskan. Metod: En allmän litteraturstudie som grundar sig i 14 kvalitativa artiklar. Informationssökningen har skett i databaser inom omvårdnad. Artiklarna som hittades granskades enligt HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes enligt Fribergs (2017) analysmodell i fem steg. Resultat: Upplevelsen av värdighet grundade sig i tre övergripande områden: Relationens betydelse i mötet med sjuksköterskan, självbestämmande och delaktighet samt integritet och respektfull omvårdnad. Diskussion: Metoddiskussionen diskuterades utifrån Shentons (2004) fyra trovärdighetsbegrepp. Resultatdiskussionen utgick ifrån tre fynd, dessa var: När du har tid för mig upplever jag att min värdighet stärks, När jag blir inkluderad i beslutsfattande gällande min vård främjas min värdighet, Att bli sedd för den jag är och inte för mitt kroppsliga åldrande främjar min värdighet. Dessa diskuteras utifrån Halldórsdóttírs (1996) omvårdnadsteori “Caring and uncaring encounters”. De diskuteras även utifrån ett etiskt samt samhällsperspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Nordahl, Louise, and Heidi Swift. "Hur sjuksköterskor genom sitt ledarskap kan främja patientsäkerheten : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38672.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Runt om i världen drabbas en av tio patienter årligen av en vårdskada som kan undvikas om adekvata omvårdnadsåtgärder vidtas. All hälso- och sjukvårdspersonal har ett individuellt och ett gemensamt ansvar att bidra till en hög patientsäkerhet. En stor andel av hälso- och sjukvårdspersonalen består av sjuksköterskor, som har ett stort ansvar att främja patientsäkerheten genom lagar, etiska principer och sjuksköterskors sex kärnkompetenser. I sin yrkesroll har sjuksköterskor en ledarroll och ska kunna leda, motivera och engagera sina medarbetare för att utveckla och förbättra vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Syfte: Att utforska hur sjuksköterskors ledarskap kan främja patientsäkerheten. Metod: En allmän litteraturstudie med innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att det krävs rätt förutsättningar för att sjuksköterskor ska kunna främja patientsäkerheten genom sitt ledarskap. Det är av betydelse att sjuksköterskor tar ett eget yrkesansvar. Empowerment (egenmakt) och autonomi gynnar sjuksköterskors ansvarstagande. Att vara delaktig i styrning och beslutsfattande ger ett högre engagemang till förbättringsarbeten i verksamheten. Teamwork i form av goda relationer mellan omvårdnadsteam och andra professioner tillsammans med en fungerande och öppen kommunikation främjar patientsäkerheten. Konklusion: Det krävs rätt förutsättningar och ett eget ansvarstagande för att sjuksköterskor ska kunna leda, motivera och engagera sina medarbetare att gemensamt främja patientsäkerheten. Att vara delaktig i beslut inom och mellan andra professioner samt ha en fungerande kommunikation bidrar till en god arbetsmiljö och en medvetenhet som främjar patientsäkerhet Background: Every year, across the globe, one in ten patients suffer injuries whilst in health care, which could have been avoided if adequate measures had been taken. All health care professionals have an individual and a common responsibility to contribute to a high standard of patient safety. Nurses make up the majority of health care professionals and therefore have a great responsibility to contribute to patient safety through legislation, ethical principles and nurses’ six core competencies. Within their role as a nurse, they also have a leadership role and should lead, motivate and engage co-workers to develop and enhance the quality of care and patient safety. Aim: To explore how nurses’ leadership can promote patient safety. Method: A literature review with a content analysis based on ten research articles. Result: The results show that nurses need the right set of circumstances to be able to promote patient safety through leadership. It is significant that the nurses within their profession take responsibility. Empowerment and autonomy promotes the nurses taking responsibility. To be involved in decision-making within the organization gives a higher commitment to improving the health care unit. Teamwork with good relationships between health care teams and other health care professionals, as well as efficient and open communication promotes patient safety. Conclusion: Nurses need the right set of circumstances and they need to take responsibility to lead, motivate and engage co-workers to promote patient safety together. To be involved in decision-taking with other health care professionals and have a good communication contributes to a good work environment and an awareness that promotes patient safety.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Hasselblad, Wilma, and Kajsa Johansson. "Kontaminering av mikroorganismer på hälso- och sjukvårdspersonalens mobiltelefoner : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-41374.

Full text

Abstract:

Användning av mobiltelefoner av hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården har blivit allt vanligare. Forskning visar på att mobiltelefoner används av personal i patientnära situationer i syfte att underlätta arbetet. Därmed var syftet med kandidatuppsatsen att undersöka förekomsten av mikroorganismer som följd av bristande rengöringsrutiner av hälso- och sjukvårdspersonalens mobiltelefoner. Studien är skriven som en allmän litteraturstudie. Datainsamlingen har gjorts genom specificerade sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Sökningarna i de båda databaserna resulterade i 13 artiklar, som ligger till grund för resultatet. Resultatet påvisar att bakterier som koagulasnegativa stafylokocker och enterobacter var de vanligast förekommande mikroorganismerna på mobiltelefoner tillhörande hälso- och sjukvårdspersonal. Ytterligare påträffades mikroorganismer som virus. De virus som påträffades var respiratoriskt syncytuevirus (RSV) och adenovirus (AV). Resultatet visar även på brister gällande rengöring av mobiltelefonerna där majoriteten av mobiltelefonerna aldrig rengjordes. The use of mobile phones by healthcare workers in healthcare settings has become increasingly common. Research shows that healthcare workers use their mobile phones within near contact with patients in order to facilitate their work. Therefor the aim of this candidate essay was to investigate the presence of microorganisms as a result of the lack of cleaning routines of the healthcare workers mobile phones. The study is written as a general literature study. Data collection was done through specific searches in the databases CINAHL and PubMed. Searches in the two databases finally resulted in 13 articles, which are the basis for the result in this study. The result shows that coagulasenegative staphylococcus and enterobacteria was the most occuring microorganisms on the healthcare workers mobile phones. In addition microorganisms as viruses like respiratory syncytial virus (RSV) and adenovirus (AV) was detected on the healthcare workers mobile phones. The result also shows deficiencies regarding the cleaning of the mobile phones where the majority of the mobile phones were never cleaned.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Marks, Robin, and Linda Nilsson. "Hur förbättrad handhygien kan reducera antalet vårdrelaterade infektioner : En allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42074.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom hälso- och sjukvården som får stora konsekvenser för patienten men även för personal inom hälso- och sjukvården och samhället genom ekonomiska konsekvenser. Syftet: Syftet med den här studien var att undersöka hur handhygien kan förbättras för att reducera antalet vårdrelaterade infektioner. Metod: Metoden som använts till arbetet är allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Tio vetenskapliga artiklar som framkom under studien har använts i resultatet. Resultat: Resultatet som framkom av den här studien har delats upp i tre teman: Kombination av åtgärder, Påminnelse om handhygien och Utbildning i korrekt handhygien. Utbildning inom handhygien och att påminna personal om basala hygienrutiner samt att vara uppmärksam på riskmoment har visat sig vara effektiva åtgärder för att minska antalet vårdrelaterade infektioner inom hälso- och sjukvården. Konklusion: Det behövs mer utbildning av vårdpersonal och kontinuerliga påminnelser för att det ska få en varaktig effekt samt en större uppmärksamhet på konsekvenserna av vårdrelaterade infektioner. Background: Cross infections are a problem in the healthcare with major consequences not only for the patient but also for the healthcare staff and society thru financial consequences. Aim: The aim of this study was to investigate how improved hand hygiene can reduce the number of cross infections. Method: The method used in this study was a general literature study with inductive approach. Ten scientific articles that have been found during this study have been used in the result. Result: The result that was found in this study has been divided into three themes: Combination of actions, Reminder of hand hygiene and Education in correct hand hygiene. Education in hand hygiene and reminding staff of basic hygiene routines as well as being aware of risk factors have proven to be effective measures to reduce the number of cross infections in health care. Conclusion: However, more training is needed for healthcare professionals and continuous reminders to have lasting effect and greater attention to the consequences of cross infections.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!