Academic literature on the topic 'Allmän sjuksköterska'

Bakgrund: Patientsäkerheten äventyras inom hälso- och sjukvården och en av tio patienter drabbas av vårdskada som hade kunnat kringgås om adekvata omvårdnadsåtgärder vidtagits. All vård- och omsorgspersonal har ett gemensamt ansvar att bidra till god och säker vård och det är sjuksköterskan som har det fulla omvårdnadsansvaret för patienterna. Genom patientsäkerhetslagen och sjuksköterskans sex kärnkompetenser skall sjuksköterskan främja patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans uppfattning av patientsäkerhet relaterat till bemanningen av sjuksköterskor. Metod: En allmän litteraturstudie med en induktiv innehållsanalys genomfördes. Resultat: Studien är grundad på 10 vetenskapliga artiklar som ledde fram till fyra kategorier; tiden påverkar patientsäkerheten, sjuksköterskornas kompetens påverkar patientsäkerheten, arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten och sjuksköterskans hälsa påverkas av bristande patientsäkerhet. I resultatet framkom det att sjuksköterskans uppfattning är att patientsäkerheten är bristfällig och är relaterad till underbemanning av sjuksköterskor. Sjuksköterskorna uppfattar tiden som en stor påverkbar faktor till utebliven omvårdnad som resulterar i sämre patientsäkerhet. Konklusion: Det krävs att sjuksköterskebemanningen är fulltalig och att sjuksköterskor känner sig trygga i sitt arbete för att bedriva god patientsäkerhet. Mer forskning behövs inom området för att genomföra en förändring för att stärka patientsäkerheten.
Background: Patient safety is jeopardizing healthcare, one in ten patients suffering due to medical errors could have been avoided if the appropriate actions had been taken. All nursing staff have a shared responsibility to contribute to proper and safe care but it is the nurses who have full responsibility over the patients. Patient safety should be promoted through the patient safety law and the nurse’s six core qualifications. Purpose: The aim was to understand the nurse’s perception of patient safety related to the number of nursing staff. Method: A literature review with an inductive approach was performed. Results: The study is based on ten scientific articles which led to four categories: time affect’s patient safety, the competence of the nurse affects patient safety, work environment affect patient safety and the health of the nurse is affected by defective patient safety. It was found in the result that the nurse’s perception of patient safety is adverse in the context of staffing. The nurse’s perceived time as a major contributing factor to absent care that resulted in poorer patient safety. Conclusion: It is necessary that the appropriate number of nursing staff is present during care. The staff needs to feel safe and secure in their work in order to offer good patient safety. More research is needed in this area to enable a change in patient safety.

Bakgrund: Under första tiden i yrket genomgår den nyutexaminerade sjuksköterskan en övergång gällande kompetensutveckling från nybörjare till kompetent sjuksköterska. En sjuksköterskas huvudområde är omvårdnad, där yrkesrollen utgår från alla kärnkompetenser. Den nyutexaminerade sjuksköterskans utveckling beskrivs från Patricia Benners modell som heter “Från novis till expert”, som används som referensram under hela arbetets gång. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser i yrkeslivet under de två första åren.  Metod: En litteraturstudie utifrån Friberg (2017) metod för allmän litteraturöversikt baserat på sju kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier som innebar att vara otillräckligt förberedd, belastningar i yrkeslivet och behov av stöd och fem underkategorier. Under huvudkategorin att vara otillräckligt förberedd skapades underkategorierna bristande, självkänsla, rädslan att göra fel och brist på erfarenhet. Under huvudkategorin belastningar i yrkeslivet skapades underkategorierna hög arbetsbelastning och oproffesionellt beteeende hos medarbetare.  Slutsats: Det framkom att flera olika faktorer påverkade de nyutexaminerade sjuksköterskornas mående, exempelvis tung arbetsmiljö och oprofessionellt beteende hos medarbetarna. Det belystes att en stödjande omgivning hade stor betydelse för att underlätta av yrkesstarten samt hur viktigt det var att tillåta den nyutexaminerade sjuksköterskan att vara ny.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att vårdtyngden på sjukhusen ökar vilket leder till att vården blir påverkad, då sjuksköterskor anser att de inte vårdar etiskt och moraliskt rätt. Detta på grund av att det inte finns tillräckligt med tid att ge varje patient ”det lilla extra’’ och prioriteringar måste ske. Stressen hos sjuksköterskor ökar på grund av att prioriteringar är medvetna men inte självvalda, medvetenheten leder till att de arbetar på ett sätt sjuksköterskan själv anser är etiskt fel. Denna etiskt betingade stress leder till att kvaliteten på vården påverkas. Stressen kan leda till självanklagelser som “borde jag ha sprungit snabbare mellan patienterna”. På grund av bristfällig återhämtning försvinner krafterna till att ge en god vård. Syfte: Att belysa skyddsfaktorer som förebygger Compassion fatigue (CF) hos sjuksköterskor. Metod: Allmän litteraturöversikt. Där vårdvetenskapliga artiklar av kvalitativa, kvantitativa och mixad metod har använts. Resultat: Få stöd av sina kollegor, ledning och familjemedlemmar var viktiga faktorer för att förebygga CF. Kunskap hur sjuksköterskorna själva fungerar för att kunna minska sin stress, samt att känna compassion satisfaction var viktiga aspekter för att kunna förebygga CF. Slutsats: När sjuksköterskorna kände en mening med vårdandet kunde CF förebyggas.

Bakgrund: Fetma är en kronisk sjukdom som ökar i Sverige. Komplexiteten bakom sjukdomen är stor, samtidigt som nationella riktlinjer för behandling av sjukdomen saknas. Sjuksköterskans insatser till patienter med fetma varierar, dock berör en stor del av insatserna viktnedgång. Sjuksköterskan, med fokus inom primärvården, har en central roll i att främja hälsa hos individer. Det innebär i sin tur att fokusera på det friska hos patienter och öka självkänsla och egenmakt, något som patienter med fetma vidare önskar stöd till. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan stödjer patienter med fetma till hälsa, med fokus inom primärvården. Metod: Föreliggande studie genomfördes som en allmän litteraturöversikt inspirerad av Friberg (2017) beskrivning. Den baserades på fyra kvalitativa, en kvantitativ och två studier med mixad metod. Analysen genomfördes enligt Fribergs (2017) beskrivning av analyssteg. Resultat: Sjuksköterskor stödjer patienter med fetma, med fokus inom primärvården, genom att utgå ifrån patientens motivationsgrad, uppmuntra och ge råd till livsstilsförändring och genom att skapa en god relation med patienten. Slutsats: I föreliggande studie framkom det att patientens motivation är en avgörande komponent i det stödjande arbetet, vilket är betydelsefullt för sjuksköterskan i sitt arbete. Studiens resultat påvisar även att sjuksköterskan stödjer utifrån egna erfarenheter, upplevelser och genom uppmuntran till livsstilsförändringar. Sammanfattningsvis bör stödjande evidensbaserade metoder för att stärka den egenupplevda hälsan hos patienter med fetma belysas och nyttjas mer frekvent.

Bakgrund: Tillit ställer förväntningar på att sjuksköterskan i sin profession ska vara trovärdig mot alla patienter. Tillit inom omvårdnaden ger potential till att utveckla en relation mellan sjuksköterska och patient där sjuksköterskan har en större möjlighet att få fram viktig information som kan vara avgörande för patientens hälsa. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att känna tillit till sjuksköterskan. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie med systematiska sökningar där resultatet är baserat på 10 vetenskapliga artiklar. Databearbetningen resulterade i fyra kategorier som belyser vad patienten upplever är tillit till sjuksköterskan; Att bli sedd, Att få tid, Att bli respekterad och Att bli hörd. Resultat: Resultatet visar att patienten upplever tillit när hen blir sedd vilket kan bidra till att patienten upplever trygghet och hen känner sig involverad i sin egenvård. Genom att få tid kan patienten känna att sjuksköterskan förstår att ett förtroende inte kan stressas fram. När patienten känner sig respekterad av sjuksköterskan upplever hen sig som mer jämlik vilket får patienten att känna sig betydelsefull. När patienten känner att hen blir hörd fördjupas relationen mellan dem och patienten upplever att förhållandet är ömsesidigt. Slutsats: Tilliten till sjuksköterskan kan vara grunden för hur patienten upplever sitt vårdförlopp. Det kan bidra till att patienten får en tydligare förståelse om den omvårdnad som sjuksköterskan utför. Vidare forskning kring patienters upplevelser av tillit är viktigt och skulle kunna bidra till utveckling inom vården.
Background: Trust poses expectations that the nurse in his profession should be credible to all patients. Trust in nursing provides the potential for developing a relationship between nurse and patient in which the nurse has a greater opportunity to provide important information that can be crucial to the patient's health.  Aim: To describe patients' experiences of trusting the nurse. Method: The study was conducted as a general literature review with systematic searches where the result is based on 10 scientific articles. Data processing resulted in four categories that highlight what the patient experiences is trusting the nurse; To be seen, to get time, to be respected and to be heard. Results: The result shows that the patient experiences trust when being seen, which can help the patient feel safe and feel involved in his or her own care. By getting time, the patient can feel that the nurse understands that trust can not be stressed. When the patient feels respected by the nurse, he experiences more equality, which makes the patient feel important. When the patient feels that they are heard, the relationship between them is deepened and the patient perceived that the relationship was mutual. Conclusion: Trust in the nurse may be the basis for the patient's perception of care. This can help the patient gain a clearer understanding of the nursing care performed by the nurse. Further research on the patient's experience of trust is important and could contribute to development in health care.

Sjuksköterskor möter patienter med stomi både inom slutenvård och öppenvård. Erhållandet av en stomi kan upplevas traumatiskt och innebär en ny livssituation för patienterna. Syftet med litteraturstudien var att belysa stomiopererade patientens erfarenheter av stöd från sjuksköterskan. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar och resulterade i två kategorier: gott stöd samt brist på stöd. Patienterna upplevde att information var viktigt för att kunna anpassa sig till nya livssituationen, dock ansåg många patienter att informationen som gavs var otillräcklig. Uppföljning från sjuksköterska efter utskrivning upplevdes som positivt av patienterna, det ingav känslor av trygghet. Patienterna efterlyste dock mer emotionellt stöd då det ansågs att sjuksköterskorna fokuserade mer på det praktiska stödet. Somliga patienter upplevde även en brist på personcentrerad vård. Erhållande av stöd från en yrkesskicklig sjuksköterska ledde till att känslor av rädsla och osäkerhet försvann, medan att inte ha tillgång till en yrkesskicklig sjuksköterska ansågs vara en nackdel i återhämtningen. Resultatet visar att sjuksköterskors kunskap och kompetens angående stomi behöver ökas för att patienterna ska kunna erhålla det stöd som krävs.
Nurses meet patients with stomas in both inpatient and outpatient care. Obtaining a stoma can be traumatic and entails a new life situation for the individual. The study was conducted as a general literature study with inductive approach. The purpose of the study was to illuminate the ostomy-operated patient experiences of support from nurses. The result was based on 10 scientific articles and resulted in two categories: beneficial support and lack of support. The patients felt that information was important in order to adapt to the new life situation, however, many patients felt that the information provided was insufficient. Follow-up from the nurse after discharge was experienced as positive by the patients, it provided feelings of security. However, the patients called for more emotional support as it was felt that the nurses focused more on the practical support. Some patients also experienced a lack of personcentered care. Obtaining support from a professional nurse led to feelings of fear and uncertainty disappearing. Not having access to a professional nurse was considered a disadvantage in the recovery. The result shows that nurses’ knowledge and skills regarding ostomy need to be increased in order for patients to receive the support they need.

Bakgrund: Självbestämmande, delaktighet, integritet och värdighet är några centrala begrepp inom svensk hälso- och sjukvård vilka alla bör uppnås. Denna studie grundar sig i begreppet värdighet. I Sverige är medellivslängden för män 81 år och för kvinnor är den 84 år. Med detta ökar kraven på en professionell och värdig vård för äldre, som ofta drabbas av flera sjukdomar med hög ålder. Äldre är ofta i en utsatt position i vården på grund det trefaldiga underläget; institutionellt underläge, existentiellt underläge och kognitivt underläge vilket kan hota deras värdighet. Hur upplever äldre värdighet i mötet med sjuksköterskan? Hur kan vi som framtida sjuksköterskor arbeta för att värna om äldres värdighet? Syfte: Syftet var att beskriva äldres upplevelse av värdighet i mötet med sjuksköterskan. Metod: En allmän litteraturstudie som grundar sig i 14 kvalitativa artiklar. Informationssökningen har skett i databaser inom omvårdnad. Artiklarna som hittades granskades enligt HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes enligt Fribergs (2017) analysmodell i fem steg. Resultat: Upplevelsen av värdighet grundade sig i tre övergripande områden: Relationens betydelse i mötet med sjuksköterskan, självbestämmande och delaktighet samt integritet och respektfull omvårdnad. Diskussion: Metoddiskussionen diskuterades utifrån Shentons (2004) fyra trovärdighetsbegrepp. Resultatdiskussionen utgick ifrån tre fynd, dessa var: När du har tid för mig upplever jag att min värdighet stärks, När jag blir inkluderad i beslutsfattande gällande min vård främjas min värdighet, Att bli sedd för den jag är och inte för mitt kroppsliga åldrande främjar min värdighet. Dessa diskuteras utifrån Halldórsdóttírs (1996) omvårdnadsteori “Caring and uncaring encounters”. De diskuteras även utifrån ett etiskt samt samhällsperspektiv.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är en faktor som kan utlösas inom arbetet, då arbetsplatsen inte har rätt förutsättningar för vårdpersonalen. Detta är vanligt inom akutsjukvården relaterat till sjuksköterskans omvårdnadsansvar, vilket motiverar vikten av att identifiera tillvägagångssätt för att hantera detta.    Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom akutsjukvården upplever arbetsrelaterad stress och hur det hanteras.  Metod: En allmän litteraturöversikt utformades och data analyserades utifrån en tematisk analys av tio originalartiklar med kvalitativ ansats.  Resultat: Resultatet redogör kring sjuksköterskans upplevelser av stress och hantering av detta då två teman utformades; upplevelser samt strategier. Kategorier som formulerades var arbetsbelastning, hälsokonsekvenser, känslomässiga upplevelser, interprofessionellt teamarbete, god arbetsmiljö och motivation inom arbetsgruppen.   Slutsatser: Sjuksköterskan påverkas av arbetsrelaterad stress till följd av olika faktorer som exempelvis överbeläggning av patienter och tidsbrist. Detta kan hanteras utifrån problemfokuserade strategier vilket underlättar det dagliga arbetet inom akutsjukvården.   Implikationer: Författarna rekommenderar vidare forskning med avseende för att främja sjuksköterskans hälsa och en säker vård.
Background: Occupational stress is a factor that can be triggered within the work, as the workplace does not have the right conditions for the care staff. This is common in emergency care related to the nurse's responsibility, which justifies the importance of identifying approaches to dealing with this issue. Aim: To describe how nurses in emergency care experience occupational stress and how it handles.  Method: A general literature review was designed and data were analyzed based on a thematic analysis of ten original articles with a qualitative approach. Results: The results report the nurse's impact of stress and management of this where two themes were formulated; experiences and strategies. Categories that were formulated where workload, health consequences, emotional experiences, interprofessional teamwork, good work environment and motivation within the work group. Conclusion: The nurse is affected by occupational stress as a result of various factors such as overcrowding of patients and lack of time. This can be handled based on problem-focused strategies, which facilitates the daily work in the emergency care. Implications: The authors further recommend research with regards to promoting the health of nurses and safe care.

Bakgrund: Empati kan definieras som förmågan att uppleva en annan människas känslor och sammanför kärnan inom vårdandet. Compassion fatigue är en form av utmattningssyndrom där sjuksköterskan förlorar förmågan att känna empati för patienten och dennes anhöriga. Tillståndet kan skapa negativa fysiska, psykiska och andliga besvär som påverkar sjuksköterskans välmående. Problem: När det emotionella engagemanget begränsas i mötet med patienten på grund av sjuksköterskans känslor av compassion fatigue leder det till att patientsäkerheten äventyras, samt att sjuksköterskans egen hälsa åsidosätts. Förebyggande åtgärder bör identifieras för att minska uppkomsten av utmattningen. Syftet: Att kartlägga faktorer för uppkomsten och strategier för att motverka compassion fatigue hos sjuksköterskor. Metod: En allmän litteraturöversikt har tillämpats med åtta kvantitativa, tre kvalitativa artiklar samt en artikel med mixad metod. Resultat: Faktorer som påverkar uppkomsten av compassion fatigue anses vara flertal demografiska och arbetsrelaterade faktorer. Förebyggande strategier för sjuksköterskor var stöd från kollegor samt tillvarata fritiden med familj och fritidsaktiviteter. Slutsats: Stödjande åtgärder från arbetsplatsen i samband med hållbara arbetstider samt ökad kunskap om faktorer kan minska risken att sjuksköterskor blir utbrända och utvecklar compassion fatigue. Fysisk aktivitet och tid med familj och vänner var strategier som minskade risken för uppkomst av compassion fatigue hos sjuksköterskor.

Bakgrund: Innan 75 års ålder beräknas var nionde kvinna få diagnosen bröstcancer. Mastektomi är den primära behandlingen vid bröstcancer. Förlusten av bröst kan leda till förändrad självkänsla. Studien är förankrad i Merleau-Pontys begrepp levd kropp. Vilket inbegriper förhållandet mellan själ och kropp.     Syfte: Syftet var att belysa kvinnans självkänsla efter en mastektomi.   Metod: Studien utgår från en allmän litteraturöversikt. Datainsamling har skett genom informationssökning i databaserna Cinahl, PsycINFO och Pubmed. Urvalet resulterade i åtta artiklar.   Resultat: Huvudområden som urskiljdes var Kroppsuppfattning och självbild med underområdet Bröstets psykiska och fysiska påverkan, huvudområdet Mastektomi och dess påverkan på kvinnan med underområdena Försvunnen helhet och Mastektomins positiva inverkan, samt huvudområdet Sjuksköterskans roll.   Slutsats: Det finns ett samband mellan mastektomerade kvinnors ålder, civilstånd och eventuell genomgången bröstrekonstruktion och deras självkänsla. Dessa faktorer påverkade varandra i varierande grad. Självkänslan påverkades av förändringen av utseendet vilket ledde till en minskad känsla av femininitet och förlust av identitet. Sjuksköterskan kan genom ett holistiskt synsätt och med kontinuitet och lyhördhet stötta kvinnan som genomgått en mastektomi så att hon på ett optimalt sätt bibehåller sin självkänsla.