Academic literature on the topic 'Allmännyttiga bostadsföretag'

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur bostadsföretags finansiering ser ut samt om,</p><p>och i så fall på vilket sätt, finansieringen skiljer sig mellan allmännyttiga och privata</p><p>bostadsföretag. Undersökningen har gjorts genom öppna telefonintervjuer med tio</p><p>bostadsföretag med främst bostäder i innehavet. Fem av företagen är allmännyttiga och</p><p>fem är privata. Eftersom det är bostadsbolagens situation i dagsläget som undersöks är</p><p>studien i första hand beskrivande och eftersom det är förhållandet vid en viss tidpunkt</p><p>som undersöks är det en tvärsnittsstudie som genomförs. I teoriavsnittet redogörs kort</p><p>för relevant investeringsteori medan tyngden lagts på finansieringsteorin.</p><p>Undersökningen visar att både allmännyttiga och privata bostadsföretag har en varierad</p><p>låneportfölj och de flesta använder sig av både intern och extern finansiering. De</p><p>vanligaste finansieringsformerna är lån från bank och återinvestering av kassaflöde. Det</p><p>sistnämnda beror på att företagen blivit mer stabila och idag kan finansiera sina</p><p>investeringar med det egna kassaflödet i större utsträckning. Samtidigt anses banklån</p><p>generellt vara en fördelaktig finansieringsform. Finansieringskällorna har förändrats</p><p>något över tid och företagen använder sig idag av fler typer av finansiering än tidigare.</p><p>För vissa allmännyttiga företag har internbanker införts.</p><p>Skillnaderna i finansieringsmöjligheter ligger i större utsträckning i företagens storlek</p><p>än i ägandeformen. Större företag kan dra nytta av billigare finansieringskällor som de</p><p>mindre inte har möjlighet till, exempelvis obligationslån och värdepapperisering.</p><p>Fördelar för allmännyttan gentemot privata bostadsföretag är att de allmännyttiga</p><p>företagen har stabila fastighetsbestånd över tid och har en kommunal borgen, vilket ger</p><p>en trygghet för långivarna. Stora allmännyttiga företag kan dessutom använda sig av</p><p>internbanker som ger mer förmånlig ut- och inlåning. Teoretiskt innebär internbanken</p><p>fördelar, men i dagsläget uttrycker inte bostadsföretagen detta som en speciellt stor</p><p>skillnad. Anledningen kan vara att marknaden i dagsläget är gynnsam för alla</p><p>bostadsföretag, till exempel när det gäller att få fördelaktiga lån. Privata bostadsföretag</p><p>använder över lag något mer riskfyllda finansieringsformer så som aktier, fonder och</p><p>obligationslån.</p>

Sammanfattning – ”Komponentavskrivningars nytta och kostnader – En studie hos           allmännyttiga bostadsföretag” Datum: 26e maj 2016 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Emma Bräck      Linda Lundin Titel: Komponentavskrivningars nytta och kostnader – En studie hos allmännyttiga bostadsföretag Handledare: Stefan Schiller Nyckelord: Komponentavskrivningar, användbar redovisningsinformation, informationsekonomi, kvalitativa egenskaper. Frågeställning: Hur uppfylls de kvalitativa egenskaperna och kostnadsbegränsningen när komponentavskrivningar tillämpas i de allmännyttiga bostadsföretagen? Syfte: Syftet är att utreda om tillämpningen av komponentavskrivningar bidrar till nytta för de allmännyttiga bostadsföretagens redovisning och vilka kostnader som tillämpningen av komponentavskrivningar ger upphov till. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Ett målstyrt urval av de allmännyttiga bostadsföretagen tillämpades. Operationaliseringen gjordes utifrån intervjuguiden och insamlandet av empirin transkriberades och kodades för att underlätta analysarbetet. Slutsats: Studien har enbart inriktat sig på de sju allmännyttiga bostadsföretagen som är med i studien. Därför går det inte att dra några slutsatser om alla allmännyttiga bostadsföretag i Sverige. Det har framkommit att komponentavskrivningar bidrar till nytta för fem av de sju allmännyttiga bostadsföretagen. Kostnader för tillämpning av komponentavskrivningar är merarbete och kostnader för dataprogram.<br>Abstract –  ”Component depreciations benefits and costs - A study of public housing           companies”   Date: May 26th 2016 Level: Master’s thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Emma Bräck    Linda Lundin Title: Component Depreciations benefits and costs - A study of public housing companies Tutor: Stefan Schiller Keywords: component depreciation, useful accounting information, information economics, qualitative characteristics. Research question: How are the qualitative characteristics and the cost constraint fulfilled when the component depreciation is applied in the public housing companies? Purpose: The aim is to study if the implementation of component depreciation will contribute to the benefit of the public housing companies' accounting and which costs the implementation of component depreciation will cause. Method: The study is based on a qualitative research strategy with semi-structured interviews as collection method. Goal-oriented selections of the public housing companies are applied. Operationalization was based on the interview guide and the collection of empirical data were transcribed and coded to facilitate analysis. Conclusions: The study has only focused on the seven public housing companies which are included in the study. Therefore it is not possible to draw any conclusions on all public housing companies in Sweden. It has emerged that component depreciation contributes to the benefit of five of the seven public housing companies. Costs for implementing component depreciation are extra work and expenses for computer software.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt allmännyttiga bostadsföretags redovisningar har blivit påverkade av lagen om hållbarhetsredovisning. Särskilt vill vi skapa en förståelse för hur balansen ser ut mellan de tre dimensionerna. Vår förhoppning är att studiens resultat ska bidra till en förståelse kring varför hållbarhetsredovisningar ser ut som de gör. Metod: Vi har använts oss av en kvalitativ metod och en abduktiv forskningsansats. För att få en djupare förståelse av ämnet genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med de ansvariga för hållbarhetsredovisningen i olika allmännyttiga bostadsföretag. Slutsats: Vi har kommit fram till att lagen om hållbarhetsredovisning har haft en stor inverkan på redovisningen inom de allmännyttiga bostadsföretagen. Det har lett till att ett behov av en gemensam standard för framtagningen av en hållbarhetsredovisning har uppstått. Under studien framkom det även att den sociala dimensionen av hållbarhet är mer framträdande vilket har lett till en obalans mellan de tre dimensionerna.

<p>Syfte:</p><p>Enligt IAS 40 ska noterade bolag fastställa det verkliga värdet för förvaltningsfastigheterna på balansdagen. De allmännyttiga bostadsföretagen är inte noterade. Deras ekonomiska rapporter styrs av delvis andra redovisnings- och värderingsregler än de regler som gäller för de noterade bolagen. Den grundläggande problemställningen är vilka regler som gäller för de allmännyttiga bostadsföretagens redovisning av fastigheters värden samt hur dessa värden redovisas och beskrivs i företagens årsredovisningar.</p><p>Syftet med uppsatsen är att väcka uppmärksamhet avseende vissa frågor relaterade till värdering av fastigheter i allmännyttiga bostadsföretag</p><p>Metod:</p><p>Problemställningen har resulterat i att jag har valt en beskrivande och explorativ ansats där förutsättningarna för generalisering är begränsade. Undersökningens uppläggning har inriktats mot djup i ställer för bredd. Den har givits en så kallad intensiv inriktning. Kvalitativ metod har tillämpats.</p><p>Data har insamlats genom dokumentundersökning och genom individuell öppen intervju. Intervjuerna har haft samtalsform med avsikt att vara ett komplement till dokumentundersökningen. Dokumentundersökningen har inneburit studium och registrering av information från offentligt tryck, råd och anvisningar från normgivande organ m.fl. och granskning av årsredovisningar.</p><p>Urval av undersökningsenheter och uppgiftslämnare i den empiriska delen har genomförts utifrån principen – mest lämpad för att belysa problemställningen.</p><p>Resultat och slutsats:</p><p>Undersökningen har visat att viss oklarhet råder ifråga om gällande normer för redovisning och värdering. Pågående normgivningsprojekt inom bokföringsnämnden avser att ge ökad tydlighet. Från undersökningens empiriska del noteras att de större bolagen genomför en systematisk och periodisk värdering. Information från övriga mindre bolag visar inte att lagens krav följs vad avser prövning av redovisade värden mot verkliga värden.</p><p>Förslag till fortsatt forskning:</p><p>Brist på information hos de flesta bolag om prövning av redovisade värden mot verkliga värden kan tyda på att det döljs betydande nedskrivningsbehov inom flera bolag. Att blottlägga dessa nedskrivningsbehov skulle i många fall innebära nödvändiga kapitaltillskott för att undvika obestånd. Inför detta väljer styrelse och revisorer att ligga lågt i värderingsfrågan.</p><p>Uppsatsens bidrag:</p><p>Uppsatsen kan med fördel studeras av styrelse och revisorer verksamma inom små och medelstora allmännyttiga bostadsföretag.</p><br><p>Title:</p><p>Valuation of real estate in public housing companies</p><p>Aim:</p><p>According to the IAS 40 listed companies shall establish the true value of their administrative real estates on the balance date. Public housing companies are not listed. Their financial reports are partly governed by other accounting and valuation regulations than those that apply to listed companies. The fundamental question for this thesis is which regulations that apply to the valuation of real estates for public housing companies and how the valuation is described and presented in the annual reports of the companies.</p><p>The purpose of this thesis is to draw attention to certain issues related to the valuation of properties in public housing companies.</p><p>Method:</p><p>The fundamental question for this thesis has made me choose a descriptive and explorative approach where the conditions for generalization are limited. The investigation is aimed in depth rather than mass. It has been given a so called intensive direction. A qualitative method has been used.</p><p>Data has been collected through documents review and by individual open interviews. The interviews have been of a conversational character with intent of being a compliment to the documents review. The document review has been based on public press, regulations from normative authorities and annual reports.</p><p>The selection of objects and source of information in the empirical part has been implemented on the basis of the principal – most suitable for illustrating the fundamental problem.</p><p>Result and Conclusions:</p><p>The investigation has shown that there is a certain amount of ambiguity concerning the norms of accounting and valuation. A present project within the Swedish Accounting Standards Board aims to obtain increased clarity.</p><p>In the study’s empirical part it shall be noted that larger companies carry out a systematic and periodic valuation.</p><p>Information given by smaller company’s does not show that the requirements in laws are fulfilled, concerning portrayed values to true values.</p><p>Suggestions for future research:</p><p>Most company’s lack information concerning examination of presented values compared to real values. This can indicate that many companies could conceal significant means of write downs. Exposure of these would in many cases mean a necessary infusion of capital in order to avoid insolvency. With this in mind, the board and accountants choose to lie low when it comes to the question of valuation.</p><p>Contribution of the thesis:</p><p>The board of directors as well as auditors within small and medium size public housing companies can benefit from studying this paper.</p><p>Key words:</p><p>Public housing, municipal real estate company, real estate, valuation, accounting.</p>

<p>Abstract</p><p>This paper is about how the future picture of the public housing sector in Stockholm (capital of Sweden) may look like. It will focus on how these companies need to develop to be able to handle future threats. A recent bill proposed by the government will make it possible for right of tenancy owners to reorganize their tenancy right to tenant-ownership, without permission from county administration. This bill will most likely be approved. This increases the risk/possibilities that large parts of the public housing sector in the inner city may disappear. This will make the public housing sector in Stockholm less attractive.</p><p>The questions how the public housing sectors run its business and what its goals should be have always been discussed. This paper will from an organizational perspective describe the role of public housing in Sweden. It will also discuss possible development of the public housing sector, how the bill may affect the public housing sector and which related tasks these companies work with today.</p><p>This paper will also describe the importance of working with strategic marketing and which problems non-profit companies have had in the past in this area. Research has shown that these companies often in their marketing try to aim at all people. Historical this has shown to be a non successful approach. Therefore working with segmentation has become more and more important to companies. The paper shows that this also is the case in Stockholm’s public housing sector and will show areas were the strategic work with segmentation can be improved.</p><p>To make this paper as reliable as possible interviews with market responsibility persons who work in the public housing sector in Stockholm were made. These interviews made it possible to compare the theoretical starting-point with the reality in these companies and show were the lack in there organizations are.</p><p>One of the results this study will show is that the public housing companies in Stockholm run their business in a less strategic way. Today’s public housing companies often wait until problems appear before they try to obstruct it. This paper claims that one of the reasons for this way of dealing with changes in the environment has to do with the companies political steering.</p><p>In conclusion of this paper it will be discussed how the future of the public housing sector in Stockholm may look like and in what way its organizations need to change direction. Points will also be made on some of the things that must be taken care of if public housing in the future wants to stay as an attractive alternative on the housing market. Today’s activity makes it hard to think in longer terms and act strategic. According to the paper this depends a great deal on their political steering and how changes in politics can redirect the company’s whole activity. This makes the employees in these companies less enthusiastic to think in long terms.</p><p>Why work in a strategic way when the focus can change the next day? The paper argues that there need to be a change in how Stockholm’s public housing sector works today if they want to stay competitive in the future.</p>

The company’s survival is dependent on digitalization. This I because they need to adapt to the customer value, keep their market shares and this will contribute to the company’s growth. One industry that is behind everyone else in the digitalization work is the real estate industry. There are a lot of digital tools that can be used, but despite this, not many of this are used today. If the real estate company’s start to digitalize their work, there are possibilities to increase earnings and cost savings. The purpose of this study is therefor to gain a better understanding for how public housing companies can work with digital tools in facility management that can lead to cost-savings.  In this Study an abductive research approach has been used. Furthermore, a qualities study has been implemented where the authors have interviewed nine different companies that are a public housing company. By gathering theories from earlier research studies, the theoretical framework was created.  Based on the results from the collected empirical data and the theoretical framework it is a fact that the real estate industry is behind the digitalization work compared to other industries. This because they are not exposed to competition and therefor, they do not have the incentive to change. The will is there but a lot of company’s do not see the economical win and consider the investments costly.

<p>1 juli 2007 upphörde tillståndsplikten att gälla i Sverige och allmännyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillåtelse hos Länsstyrelsen för försäljning av företagets fastigheter. I spåren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utsträckning planera sitt fastighetsbestånd, och därmed även företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vår studie är att beskriva allmännyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestånd, förklara huruvida upphävandet av tillståndsplikten har påverkat planering och motiv för försäljning. Dessutom vill vi belysa allmännyttans tankar kring den nya lagstiftningen som är på gång genom att arbeta utifrån frågeställningen nedan:</p><p>Hur planerar allmännyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestånd, hur har borttagandet av tillståndsplikten påverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersätta allbolagen påverka allmännyttan och dess planering?</p><p>För vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmännyttiga bostadsföretag i olika län i Sverige. Vi har samlat teori inom ämnena allmännyttan, tillståndsplikten och om den nya lagen som ligger som förslag hos riksdagen, Prop. 2009/10:185, och ska eventuellt börja gälla 1 januari 2011. Dessutom har vi tittat på teorier angående olika företagsekonomiska modeller och strategier som används för optimal fastighetsplanering. Vid sammanställningen av vår studie ser vi att företagens användning av strategier skiljer sig i stor omfattning. MKB Fastighets AB hyser största omsorg över sitt bestånd genom att planera och analysera, medan några av de andra intervjuade företagen i större utsträckning styrs av influenser på dagens marknad. Företagen är dock överens om att tillståndsplikten inte har påverkat dem nämnvärt och vid intervjutillfällena upplever vi en genomgående positiv förväntan på det nya lagförslaget, och vad som kanske blir början på allmännyttans väg mot affärsmässighet.</p>

Rapporten ger en historisk genomlysning och kartläggning av allmännyttans utveckling i Malmö och Göteborg, och syftar vidare till att förklara de likheter och skillnader som idag finns mellan företagen och deras bostadsbestånd i de båda städerna. Bland annat belyses varför de allmännyttiga bostäderna i Malmö är samlade under ett och samma kommunala företag, medan det i Göteborg finns ett flertal företag. Genom en analys av historiska skeenden i städerna dras slutsatser kring såväl de allmännyttiga bostädernas nuvarande marknadsandelar och geografiska placeringar som den organisatoriska utformningen av de kommunala bostadsföretagen.

Den här rapporten tar upp en central aspekt kring allmännyttans roll på den svenska bostadsmarknaden, nämligen vilka krav och regler som påverkar vilka som får tillträde till dessa bostäder. Allmännyt­tans särställning som en garant för en generell tillgång till bra bostäder för alla avgörs i praktiken av lokala regler hos de kommunala allmännyttiga bostadsbolagen. Rapporten presenterar en systematisk uppföljning år 2022 av en tidigare rikstäckande undersökning från 2013 kring lokala tillträdeskrav och syftar till att följa upp tillträdeskraven i den svenska allmännyttiga bostadssektorn med fokus på förändringar i kraven mellan åren 2013–2022 samt möjliga orsaker till sådana förändringar. Undersökningen har genomförts inom ramen för det Formas-finansierade projektet “Allmännyttan och blandningspolitikens praktik” (2018–2023), som har syftat till att skapa en fördjupad kunskap om allmännyttans roll på svensk bostadsmarknad, särskilt när det gäller dess funktion att medverka till en allsidig sammansättning av hushåll i kommunerna. Flera intres­santa skillnader i kraven framträder i jämförel­sen. En första slutsats är att kravet på inkomst har sänkts och förändrat karaktär i många av de kommunala bostadsföretagen. En andra slutsats är att andra typer av krav, som kan sammanfattas som skötsamhetskrav, har blivit vanligare. Utifrån denna iakttagelse går det att resone­ra om huruvida det är samma krav som ställs men i en annorlunda utformning. Mycket ty­der på att det är samma grupper som stängs ute från de kommunala hyresmarknaden 2022 som 2013. Sammantaget ger denna studie vid handen att trösklarna fortsatt är höga in på den allmännyttiga hyresmarknaden, vilket i sin tur begränsar möjligheterna för vissa grupper av hushåll på den svenska bostadsmarknaden i allmänhet. Det finns fortfarande finns en ”omvänd selektivitet” i svensk allmännytta, det vill säga att allmännyttan i många kommuner vänder sig främst till de hushåll som har goda ekonomiska och sociala resurser, snarare än de som har det sämst ställt.