Dissertations / Theses: 'Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK)'

1

Pettersson, Ann-Sofie, and Maria Tagesson. "Alternativ och kompletterande kommunikation : AKK." Thesis, Kristianstad University, School of Teacher Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6639.

Full text

Abstract:

Abstract

Syftet med följande arbete är att undersöka vad AKK är och hur det används av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 år.

Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjälp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid användandet av AKK. Vi ville även se vilken AKK och vilka hjälpmedel som används i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att AKK används på ett medvetet sätt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder är det AKK-sätt som alla intervjupersoner använder och datorn är det mest använda hjälpmedlet. Den specialpedagogiska rollen när det gäller AKK består av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och språk, handledning av andra pedagoger samt att hålla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom området som kommer.

Ämnesord: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Ekström, Malin, and Annelie Ohlsson. "Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för personer med autism." Thesis, Örebro University, School of Health and Medical Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-10809.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att beskriva effekten av alternativ och kompletterande kommunikation för personer med autism. Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 vetenskapliga studier användes som underlag till resultatet. Resultatet visade att personer med autism bl.a. kan utveckla sin symbolförståelse, sitt spontana tal samt öka antalet ord vid användandet av alternativ och kompletterande kommunikation. Några av barnen visade även på en positiv utveckling av förmågan att generalisera sina kunskaper till andra situationer och kommunikationspartners.

Resultatet av denna litteraturstudie bör inte generaliseras till andra person än de som ingår i studierna då deltagarantalet är lågt och deltagarna befinner sig på ungefär samma kommunikationsnivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Ivebo, Katarina, and Anna Jonsson. "AKK alternativ och kompletterande kommunikation : Hur används den i särskolan?" Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-125847.

Full text

Abstract:

Examensarbetets syfte är att få en insikt i hur alternativa kompletterande kommunikation (AKK) används i särskolan och om det finns någon skillnad i olika särskoleverksamheterna. Vår undersökning med klassrumsobservationer och kompletterande intervjuer med berörda lärare visade att det finns skillnader. Lärarnas arbetssätt och användande av alternativa kompletterande kommunikations hjälpmedel skilde sig mellan särskoleverksamheterna men även mellan likvärdiga utbildningar inom särskolan. Särskolans lärare använder sig av många olika varianter av det alternativa kommunikationssättet likaså kommunikationshjälpmedel. Den tolkning av kommunikationen som lärarna och assistenter använder sig utav som ett alternativt verktyg verkar vara överlag gemensamt i särskolan. Lärarna var överens om att med stöd av olika kommunikationshjälpmedel får eleven möjlighet till kommunikation. AKK användandet i särskolans verksamheter används hela tiden i alla situationer och ger därmed den informationen eleven är i behov av under sin skoldag, som skolschema, matinformation och skolarbeten, vilket är grunden för att få möjlighet att bli förstådd och göra sig förstådd. Litteraturstudier i ämnet AKK tillsammans med observationer och intervjuer har bidragit till att säkerställa studiens validitet om den nu har varit mer omfattande som en kvantitativ studie. Vi kan istället lyfta vår meningsfullhet genom att vi har observerat sex klasser och intervjuat sex lärare, inte med ambitionen att studien skulle bli fastställd kunskap, utan att de skulle bli ett bidrag till kunnandet inom särskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Eklund, Therese, and Matilda Gustavsson. "AKK, för vems skull? : En kvalitativ studie som undersöker barn och förskollärares uppfattningar kring AKK i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-94725.

Full text

Abstract:

Syftet är att bidra med kunskap om kommunikation utifrån det kommunikativa hjälpmedlet AKK i förskolan. Detta genom att inta ett barns perspektiv och ett barnperspektiv för att få både barnens och förskollärarnas uppfattningar utifrån forskningsfrågorna. Forskningsfrågorna är ” Hur uppfattar barn respektive förskollärare kommunikation med hjälp av AKK?” och “Vilka likheter och skillnader kan identifieras i barnens respektive förskollärarnas uppfattningar?” I studien medverkar två förskollärare samt fyra förskolebarn uppdelade på två olika förskolor. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, både med vuxna och med barn samt deltagande observationer. Data analyseras och kategoriseras utifrån perspektiven barns perspektiv och barnperspektiv. Detta i kombination med två analysbegrepp, vuxencentrerad kommunikation och barncentrerad kommunikation. Förskollärarna är av uppfattningen att AKK används som ett komplement till det verbala språket. En annan uppfattning som förskollärarna besitter är att AKK skulle gynna alla barn i verksamheten. Detta dementerades av barnens uppfattningar, då barnen inte använder TAKK spontant. Ett resultat som däremot kom fram är att barns användning av GAKK i större utsträckning mötte förskollärarnas uppfattning. Det främsta resultatet i denna studie är hur vuxencentrerad kommunikationen blir i användandet utav AKK då barnen inte använder metoderna på eget initiativ.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Clarén, Frida, and Linnéa Svensson. "Kommunikationsstöd i förskola : Alternativ och kompletterande kommunikation i förskolemiljö." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19011.

Full text

Abstract:

Denna studie fördjupar sig i kommunikationsstöd i förskolans miljö. Tidigare erfarenheter som vi skribenter haft om kommunikationsstöd i förskolan är stöd som går under samlingsnamnet Alternativ och Kompletterande Kommunikation, även kallat AKK. AKK finns i olika former och gemensamt för dessa kommunikationsstöd är att de alla gynnar barns språkutveckling på olika sätt. Under vår utbildning på förskollärarutbildningen på Högskolan Kristianstad har vi lärt oss om miljöns betydelse för barns lärande samt om tidig språkutveckling. Tidigare forskning inom AKK fokuserar oftast på barn i behov istället för att se kommunikationsstöden som ett verktyg för förskolans verksamhet med alla barn. Utifrån dessa grunder har syftet med studien varit att undersöka hur förskolepedagoger arbetar med AKK. Studiens teoretiska ansats är sociokulturellt perspektiv och den har genomförts med hjälp av observationer på fem olika förskolor. Avgränsningar som gjorts under observationerna var att lägga fokus på visuella kommunikationsstöd i förskolan samt hur pedagogerna valt att arbeta med materialet de haft tillgängligt.Under studiens observationer kunde vi se en klar skillnad på arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation beroende på om förskolan låg i ett mångkulturellt område eller på landsbygden. Vi såg även en stor utmaning i arbetet med kommunikationsstöd i förskolans utemiljö. Pedagogens medvetenhet om sitt eget ansvar för att säkerställa barns möjlighet till inflytande är därför av stor vikt. Det är pedagogen som skapar möjligheter i den kommunikativa miljön.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Gunnarsson, Ylva. "Social interaktion genom Alternativ Kompletterande Kommunikation och teckenspråk i förskolan." Thesis, University of Gävle, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4618.

Full text

Abstract:

Denna studie handlar om språkets betydelse för barnets sociala integration i förskolan. Idag är förskolan en verksamhet riktad till alla barn. Institutionerna för barn med funktionshinder lades ner på 70-talet och barn med funktionshinder integreras sedan dess i befintlig barnomsorg, som idag benämns förskola. Flertalet av barnen som har ett funktionshinder har också problem med talet. Det kan bero på olika saker, till exempel specifik språkstörning, utvecklingsstörning, grava rörelsehinder, medfödda eller förvärvade hjärnskador, autism, Asperger, ADHD eller hörselnedsättning/dövhet (Heister Trygg, 2003). För dessa barn kan det vara svårare än för andra barn att klara av det sociala samspelet på en förskola. Alternativ kommunikation kan för barn med annat modersmål vara till stöd för deras språkutveckling och sociala kompetens.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med social interaktion för barn med Alternativ Kompletterande Kommunikation och teckenspråk i förskolan. I forskning har det framkommit att en stor drivkraft för att Homo Sapiens utvecklade ett verbalt språk var att det verbala språket stärkte den sociala samvaron (Gärdenfors, 2000).

Denna studie är gjord i två steg på tre förskolor. Steg ett består av observationer av barngrupp under den fria leken. Steg två består av intervjuer av personal på samma förskolor samt ytterligare en förskola.

Resultatet visar att Alternativ Kompletterande Kommunikation, teckenspråk, seriesamtal och sociala berättelser är bra för alla barns utveckling och lärande. Framförallt främjar det den språkliga och sociala utvecklingen. Det leder automatiskt till ett lägre samtalstempo, att upp-märksamheten och lyssnandet ökar hos barnen under samlingar och i samtal.Samt att konflikt-lösningar underlättas och förståelsen för sin egen roll i konflikten ökas med Alternativ Kompletterande Kommunikation, teckenspråk, seriesamtal och sociala berättelser.

En slutsats av studien är att barn i förskolan, oavsett funktionshinder eller ej, är hjälpta av Alternativ Kompletterande Kommunikation för sin utveckling och lärande, såväl socialt som kognitivt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Kjellberg, Madeleine, and Therés Emilsson. "AKK och TAKK i förskolan : ur ett didaktiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-94223.

Full text

Abstract:

Att bidra med kunskap om hur och varför verksamma pedagoger väljer att använda AKK/TAKK som en språkutvecklande metod för alla barn i svensk förskola. Studiens fokus är att analysera arbetet med AKK/TAKK utifrån de didaktiska frågorna. Syftet konkretiseras i en forskningsfråga som besvaras i studien; “Hur beskriver verksamma pedagoger sina val att använda AKK/TAKK i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv?”. Webbaserad enkät har använts för att samla in data, där verksamma pedagoger fått besvara frågor kring hur och i vilket syfte de använder AKK/TAKK. Datan har analyserats utifrån de didaktiska frågorna Vad, hur, varför, med vem/vilka, när och i vilket sammanhang och ställts i relation till den designorienterade didaktiska triangeln. Enkäten skickades ut till 75 rektorer som tillsammans ansvarade för 136 förskolor i ett län i Sverige. 91 verksamma pedagoger har besvarat enkäten. I resultatet framkommer beskrivningar från 88 respondenter att de använder sig av AKK/TAKK i samtliga undervisningssituationer i förskolan. AKK/TAKK används för att utveckla möjligheten till kommunikation. Metoden används både med ett språkutvecklande- och specialpedagogiskt syfte men även för en ökad inkludering. För att sträva mot en ökad inkludering används AKK/TAKK både med enskilda barn och hela barngruppen samt att samtliga i arbetslaget använder metoden. Arbetssättet varieras och anpassas efter barngrupp, samt varierar det i hur vårdnadshavare involveras. AKK/TAKK ger förutsättningar för alla barn att kommunicera genom att metoden används i samtliga situationer i verksamheten och kontinuerligt i den pedagogiska miljön. Studien ger ett resultat där verksamma pedagoger beskriver att AKK/TAKK gynnar språkutvecklingen för den enskilda individen/individer. Förhoppningen är att studien ska bidra till reflektion kring syftet med att införa AKK/TAKK för hela barngruppen. Att begrunda de konsekvenserna som arbetet med AKK/TAKK kan medföra för det enskilda barnet genom att alla barn ska inkluderas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Lindholm, Evelina, and Kroné Josefin. ""Är det inte redan försent att implementera takk och akk då?‘’ : En kvalitativ studie om förskollärares och specialpedagogers uppfattning av arbetet med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) och alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53049.

Full text

Abstract:

Syftet med vår studie var att undersöka hur specialpedagoger och förskollärare upplever användning av tecken och bildstöd i förskolan för att utveckla barns språkkunskaper. Studien utgick från en kvalitativ ansats i två steg. De två stegen var en vinjettstudie med semistrukturerad mejl-intervju, följt av en kompletterande telefonintervju av förskollärare och specialpedagoger. Det insamlade materialet tematiserades och analyserades med begrepp från sociokulturell teori och relationell pedagogik. Resultatet visar att TAKK och AKK ses som betydande för barns möjligheter till språkutveckling. Både förskollärarna och specialpedagogerna strävar efter att alltid arbeta aktivt med alternativ och kompletterande kommunikation trots att det förekommer både möjligheter och hinder. Slutsatsen av den genomförda studien är att TAKK och AKK är möjligt att integrera i daglig undervisning och inte bara när specifika behov identifieras. På så sätt kan TAKK och AKK ses som inkluderande pedagogiska metoder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Johansson, Anna. "Alternativ och Kompletterande Kommunikation : Förskolepedagogers uppfattningar om syfte, metod och förväntade resultat av tecken- och bildstöd." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-118528.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete var att undersöka användningen av tecken- och bildstöd för att stärka barns kommunikation i förskolan. Vad pedagoger har för uppfattningar om syfte, metod och förväntade resultat, med att använda Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Studien är inspirerad av den kvalitativa forskningsstrategin och baseras på 3 intervjuer med pedagoger i förskolan, samt observation av en verksamhet. Personer med olika funktionsnedsättningar kan ha varierande svårigheter i kommunikation och de behöver få stöd med alternativa sätt för att kommunicera. Slutsatsen är att, oavsett vilka behov av stöd barnen har, eller vilken metod som används, är det möjligt att med förebygga språk- eller kommunikationssvårigheter med hjälp av AKK.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Ågren, Christine. "Användning av Alternativ och Kompletterande Kommunikation i grundsärskolan : Elever på tidig utvecklingsnivå." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-41173.

Full text

Abstract:

The purpose of this study has been to examine the use of augmentative and alternative communication in special school The study examine which methods and various purpose AAC used by and with the students and what it is that determines what form to use according to educators. The research shows how important communication is for a child's cognitive development and that it is largely a question of competence on how AAC is used in special school. It is a qualitative study based on observations at three different special schools and three interviews with five educators who all work with students having development disabilities in early stages and use AAC in their daily activities. The empirical data has been analyzed from a socio-cultural perspective, focusing on the concepts of artifacts and mediation. The results show that they use both aided and unaided AAC. AAC are used to structure the day visually in schematically pictures, to enhance their speech, to help to show their intention and to help their memory. The result also shows that, according to educators, students' abilities and previous experience is crucial to which form of AAC that they will use. It is also clear that many cases the teachers themselves is the one who analyze the abilities that students have and then choose an AAC method to work with. Another factor that also influences is the financial resources allocated to special school and the teachers 'and assistants' lack of expertise in the field. The result also reveal that a very small portion of AAC use is about how students communicate with AAC, to make their opinions and voices heard in a more independent way. The conclusion is that there are many different forms of AAC in special school. The purpose of the AAC is usually about structuring and make the world more understandable to students. It is generally the student's abilities that determine what form of AAC used, but there are other factors that also affect. Financial resources and lack of expertise are some of these factors. In other words, the special teacher have in their profession an important role in which type of AKK that are used and in which knowledge those who working in special school have of AAC.
Syftet med studien är att undersöka användningen av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i grundsärskolan. I studien undersöks vilka olika former och i vilka olika syften AKK används av och med eleverna, samt vad det är som avgör vilken form man använder enligt pedagogerna. Forskningen visar hur viktig kommunikationen är för ett barns kognitiva utveckling och att det till stor del handlar om kompetens på hur AKK-användningen ser ut. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på tre observationer i grundsärskolan samt tre intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med elever på tidig utvecklingsnivå och använder AKK i den dagliga verksamheten. Empirin har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen artefakter och mediering. Resultatet visar på att det både används hjälpmedelsberoende och hjälpmedelsoberoende AKK. AKK används i syfte att strukturera vardagen visuellt i form av schemabilder, förstärka det talade språket, att förmedla sin vilja och som minneshjälp. Resultatet visar även på att det enligt pedagogerna är elevernas förmågor och tidigare erfarenheter som är avgörande för vilken form av AKK som används, det framgår också att det många fall är pedagogerna själva som analyserar vilka förmågor som eleverna har och därefter tar fram en AKK-metod som man arbetar med. En annan faktor som också påverkar är vilka ekonomiska resurser som tilldelats grundsärskolan samt pedagogers och assistenters brist på kompetens inom området. Resultatet visar även på att en väldigt liten del av AKK användandet handlar om hur eleverna kommunicerar med AKK för att göra sin röst hörd eller sina egna åsikter på ett mer självständigt sätt. Slutsatsen är att det finns många olika former av AKK i grundsärskolan. Syftet med AKK handlar oftast om att strukturera och göra omvärlden mer begriplig för eleverna. Det är i huvudsak elevens förmågor som avgör vilken form av AKK som används, men det finns andra faktorer som också spelar in. Ekonomiska resurser och brister i kompetens är några av dessa faktorer. Med andra ord så har specialläraren i sin profession en viktig roll i vilken typ av AKK som används och i hur kompetensen hos de som arbetar i grundsärskolan ser ut.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Berglund, Madeleine, and Helen Hansson. "Tack för TAKK : En kombination mellan tecken och högläsning." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26404.

Full text

Abstract:

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) är en metod som blir allt mer vanlig att använda i förskolan tillsammans med barn som har svårigheter i språket men även för de barn som inte har det. Metoden riktar sig mot hörande personer och innebär att det verbala språket förstärks med hjälp ut av tecken. Högläsning är en aktivitet i förskolan där arbetet med tecken ofta glöms bort, samt att de material som idag finns kring metoden i samband med högläsning är svårarbetat i verksamheten. Arbetets syfte var att skapa ett material i form av en flanosaga som kunde underlätta användningen av TAKK i samband med högläsning i förskolan. Utifrån arbetets syfte har en frågeställning formulerats kring hur materialet upplevdes i verksamheten av deltagarna. För att ta reda på frågeställningen skickades materialet ut till verksamma lärare som fick testa materialet med sin barngrupp. Metoden som användes för att undersöka hur deltagarna uppfattade materialet var en enkät som utformades med hjälp av en hemsida vid namn Surveymonkey, enkäten innefattade både ”slutna” och ”öppna” frågor. Resultatet av de ”öppna” frågorna visade att deltagarna upplevde att materialet bidrog till ett intresse hos lärarna kring att vilja fortsätta arbeta med TAKK i sin undervisning i förskolan samt blev en ögonöppnare för de personer som inte var bekanta med att använda metoden. Det framgick även i enkätundersökningen att många upplevde materialet som ett lätt verktyg att arbeta med i samband med läsning och att de upplevde att barnen uppskattade kombinationen av att lyssna på en saga samtidigt som tecken användes. Enligt lärarna visade barnen ett tydligt intresse för att själva delta i utformningen av de tecken som sagan innehöll genom att själva utföra tecken och visade också en vilja att lära sig dem utantill.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Teszarik, Szilvia. "iPad som kommunikationshjälpmedel i särskolan : En intrevjustudie av lärarens erfarenheter." Thesis, Karlstads universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-40194.

Full text

Abstract:

The purpose of this study has been to examine how teachers of students with multiple handicaps view the possibility of using iPad as a communicative and supportive tool within special education. Using the qualitative research interview method the attitude towards iPad among teachers was assed. Four teachers who work within special education and daily use both augmentative and alternative communication and iPad in their education were interviewed. The results were analyzed using the sociocultural perspective and show that augmentative and alternative communication is viewed as an artefact that enables communication between students with impaired verbal communication skills. The teachers view the iPad as a powerful complement to the existing educational tools. Finally this study finds that the increased use of iPad as a communication device within special education has increased the independence as well as social interaction among disabled students and also with students in the comprehensive school.
Syftet med studien är att undersöka hur lärare som arbetar med elever med flerfunktionsnedsättning ser på möjligheten att använda iPad som kommunikationshjälpmedel/ stöd i särskolans undervisning. För att ta reda på lärarens syn på iPad användning i särskolan används som metod den kvalitativa forskningsintervjun. Studien bygger på fyra intervjuer med lärare som arbetar i särskolan och dagligen använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och iPad i undervisningen. Studien använder det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att alternativ och kompletterande kommunikation är ett verktyg som möjliggör kommunikationen för elever med talsvårigheter. iPaden upplevs av deltagarna som ett bra komplement till de befintliga läromedlen. När lärarna använder iPad som ett kommunikationshjälpmedel/ stöd i särskolan ser de hos eleverna en ökad självständighet samt ökat socialt samspel även med andra grundskoleelever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Dahlman, Annika. "Alternativ och kompletterande kommunikation i förskolan : En studie om kommunikation, samspel och delaktighet för barn med autism med eller utan intellektuell funktionsnedsättning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-149317.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att bidra med fördjupad kunskap om alternativ och kompletterande kommunikation för barn med autism med eller utan intellektuell funktionsnedsättning genom att undersöka vilka former de erbjuds samt hur dessa används på förskolan med fokus på kommunikation, samspel och delaktighet i verksamheten. Studien är kvalitativ och har utgått från ett sociokulturellt perspektiv. Observation och intervju som metod har använts. Genom att ha grundad teori som metodansats har observation, intervju och analys löpt parallellt. Fyra pojkar med autism med eller utan intellektuell funktionsnedsättning observerades i studien. Fyra resurspersoner och fyra ansvariga pedagoger på avdelningarna intervjuades liksom specialpedagog och logoped från Habiliteringen. Resultatet visar att habiliteringen erbjuder ett grundpaket innehållande tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) och bilder. TAKK, bilder och kroppsspråk är de AKK-former som används mest av pedagogerna medan barnen mest använder sig av kroppsnära signaler som blickar, rörelser och ljud. Eftersom AKK inte enbart består av TAKK och bilder bör det göras en noggrann kartläggning av vilken AKK barnen använder i syfte att kunna möta barnens kommunikation. Det finns behov av mer utbildning om vad AKK är och hur det används. Det behövs även utbildning om autism och intellektuell funktionsnedsättning för att förstå barnens behov av AKK. Framgångsfaktorer för kommunikation, samspel och delaktighet på förskolan är bland annat att det finns engagerade vuxna med ett förhållningssätt som gör att de kan stödja barnen i kamratkontakterna och ett fungerande samarbete med föräldrarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Hallgren, Sophia. "Emotionell kommunikation i gymnasiesärskolan : En studie av emotiva uttrycksresurser i samtal mellan elever med alternativ och komplettterande kommunikation och lärare." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-177837.

Full text

Abstract:

Den här studien syftar till att ge exempel på hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lärare och elever i särskolan som använder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vår dagliga kommunikation och det är emotionerna som ger våra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta område har ofta fokus på samspel mellan elever/barn och lärare/vuxna och visar att lärarna inte alltid är medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte är verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där kommunikation och språkanvänding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestått av videoinspelningar av två elever och tre lärare som har granskats och analyserats utifrån hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen. De emotioner som uttrycktes var till största delen positiva och uttrycktes genom kroppsspråk och ansiktsuttryck. De emotionsuttryck som förekom var nästan uteslutande kroppsbaserade, då verbala metoder att uttrycka emotioner (till exempel att uttryckligen benämna en emotion) inte användes i någon större utsträckning. Organisationen av initiativ och repsons till emotionell kommunikation handlade framförallt om ett socialt samspel snarare än att uttrycka inre känslotillstånd. IR-analysen av emotiva uttryck visade framförallt att positiva emotioner användes som motivationsinitiativ från läraren och att mycket repsons av emotionell karaktär skedde riktad till assistenterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Lundberg, Johanna. "TAKK : En studie om förskollärares användning och erfarenheter av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-71299.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka förskollärares användning och erfarenheter av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Studien är utförd med en kvalitativ metod med intervjuer med förskollärare för datainsamling. Teorin som studien vilar på är det sociokulturella perspektivet där fokus ligger på språk, kommunikation och det sociala samspelet mellan människor. De som medverkat i studien är fyra förskollärare på fyra olika förskolor inom samma kommun. Resultatet som framkom i studien är att förskollärarna tyckte att det var en fördel att använda sig av TAKK som komplement till talspråk med alla barn i verksamheten. Vid användning av TAKK har förskollärarna märkt att barn har mycket lättare att ta till sig det verbala språket när förskolläraren använder sig av tecken till de viktigaste orden i en mening. Det som förskollärarna ansåg som en svårighet är att alla i arbetslaget inte är lika intresserade att använda sig av TAKK i verksamheten. Vidare framkom resultat från förskollärarna i studien att barn är nyfikna och intresserade av ämnet TAKK. Det framkom även att när hela arbetslaget är konsekvent i sin användning av TAKK syns det tydligare i verksamheten. En av förskollärarna uttryckte att TAKK förhoppningsvis och med stor säkerhet kan ge språkutvecklingen en god skjuts framåt. Fler upptäckter i studien är att vissa förskollärare ser på TAKK som ett komplement och att vissa upplever att de har ett krav på sig att lära sig att använda TAKK. TAKK är bra att kunna när det börjar nya barn på förskolan som är i behov av tecken som stöd. Enligt förskollärarna i studien finns det barn i förskolan som engageras av tecken och lyssnar bättre om de av någon anledning inte är koncentrerade på att lyssna. Då kan det vara en fördel att använda sig av TAKK. En av förskollärarna uttrycker tydligt att tecken underlättar förståelsen och finns som ett stöd för språkförståelsen hos barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Lander, Emma, and Linda Ahlmén. "Kommunikationsstöd i förskolan : En enkätundersökning om förskollärarens användning av alterntiv och kompletterande kommunikation, AKK, i förskolan." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29105.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärarens användning av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i förskolan. I denna studie undersöks det i vilka situationer som förskollärare använder AKK, vilka hjälpmedel som förskollärare nyttjar, svårigheter med att använda AKK samt varför förskollärarna använder AKK. Studien utgår ifrån en digital enkätundersökning riktad till Facebookgrupper som fokuserar på förskola. I enkätundersökningen deltar 69 förskollärare. Resultatet visar att förskollärare använder AKK främst i rutinsituationerna på förskolan. Det visar att TAKK och bilder används som hjälpmedel och även att vissa förskollärare har brist på kunskap om hur AKK ska användas. Det framkommer att förskollärarna använder AKK för att det främjar barnens språkutveckling, ger barnen ett stöd i deras kommunikation och att samspel är betydelsefullt när barnen kommunicerar med varandra. Resultatet visar att förskollärarna använder AKK för att ge barnen en likvärdig utbildning och att AKK är ett hjälpmedel som kan bidra till barns språk- och kommunikationsutveckling. Förskollärarna lyfter att använda AKK på förskolan med alla barn kan bidra till att barnen blir delaktiga i förskolans verksamhet. Det framkommer enligt förskollärarna att samspel är en stor del i förskolan och att AKK därför kan ge alla barnen en möjlighet att samspela med andra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Ljungberg, Caroline, and Lina Petersson. "Rektorers syn på och pedagogers synliggörande av AKK : En kvalitativ studie om Alternativ kompletterande kommunikation i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90661.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Olander, Christina, and Lena Zelmerlöw. "Vid vilka tillfällen under skoldagen används TAKK (tecken som alternativ kompletterande kommunikation)? : En enkät- och intervjustudie med pedagoger och rektorer inom grundsärskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14002.

Full text

Abstract:

Olander, C. & Zelmerlöw, L. (2015). Högskolan, Kristianstad. Speciallärarprogrammet. Det övergripande syftet med vår studie är att belysa TAKK i grundsärskolan ur olika perspektiv. De frågor vi söker svar på är: Vid vilka tillfällen under skoldagen arbetar pedagogerna inom grundsärskolan med TAKK? Vilka TAKK-kunskaper har pedagogerna i grundsärskolan? Hur ser rektorerna inom grundsärskolan på pedagogernas arbete med TAKK och hur möjliggör de detta? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och specialpedagogik. Valet av vår teoretiska utgångspunkt vilar på det sociokulturella samt det utvecklingsekologiska perspektivet, där det påvisas att vi alla ingår i en social kontext och ett system där samtliga aktörer kring individen påverkar varandra. Vi har även blivit inspirerade av hermeneutiken, denna kan förstås som en tolkningslära, där det handlar om att söka förståelse för människors varande. Resultatet visar på att det inom grundsärskolan finns en positiv syn på TAKK som kommunikationsmetod. Pedagoger och rektorer anser att det är en metod som bör prioriteras i undervisnings och fortbildningssituationer. Studien visar dock att detta inte är något som prioriteras i praktiken, då pedagogerna ofta själva tar ansvar för sin kompetensutveckling inom TAKK. Resultatet visar också att elever inom grundsärskolan som använder TAKK oftast bara erbjuds en väldigt liten arena för delaktighet och sammanhang, då personal och skolkamrater utanför klassen oftast inte kan kommunicera via TAKK. Generellt kan sägas att pedagogerna inte har tillräckliga kunskaper i TAKK för att kunna erbjuda samtliga elever på skolan en kommunikativ miljö. Studien påvisar dock att rektorerna lägger stor vikt vid och gärna anordnar fortbildning, men den måste initieras av pedagogerna. Detta arbete kan ge en inblick i hur pedagoger och rektorer tänker kring och värderar arbetsmetoden TAKK. Den kan ge de olika undersökningsgrupperna värdefull insikt i hur den ”andra sidan” tänker och studien kan genom det förhoppningsvis överbrygga en del hinder så att samtlig personal i skolan hjälps åt att hitta bra arbets- och utbildningsformer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Uzunic, Nermana. "”Dina händer har du med dig hela tiden” En studie om pedagogernas användning utav TAKK i grundsärskolan ” Your hands do you have with you all the time ” A study of teachers use of TAKK in special school." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34394.

Full text

Abstract:

SammanfattningSyfte: Syftet med studien är att undersöka pedagogernas användning utav TAKK i deras undervisning i grundsärskolan. Mina frågeställningar är: 1.På vilket sätt använder pedagogerna TAKK och i så fall varför?2.Vilka TAKK kunskaper har pedagogerna?3.Vilka andra kommunikationssätt använder pedagogerna?Metod: Datainsamlingen i studien genomfördes utifrån kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på en grundsärskola i södra Sverige. Utöver intervjuer genomfördes under två dagar observationer, både i en träningsklass och i en särskoleklass. Intervjuerna transkriberades och en analys gjordes utifrån tematisering av materialet. Intervjuerna tolkades sedan hermeneutiskt. Under de två observationstillfällena genomfördes fria anteckningar i direkt anslutning till observationerna. Teori: Den teoretiska förankringen i studien är ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Detta perspektiv fokuserar på hur en individ handlar i samspel med andra och hur hen tolkar vardagliga händelser med symboliska handlingar som t.ex. tal, gester och ansiktsuttryck (Trost och Levin, 2010).Resultat: Utifrån intervjuer samt observationer har det framkommit att pedagoger som arbetar i träningsklasser använder betydligt mer TAKK än pedagoger som arbetar i särskoleklass. Pedagoger som arbetar i särskoleklass använder sig inte utav TAKK i sin undervisning trots att observationen har visat att behovet finns. Pedagogerna använder sig mer utav olika datorprogram som stöd till sina elever. Pedagogerna som arbetar i träningsklasserna använder sig utav TAKK i betydligt mer utsträckning men även här har resultatet visat att det finns situationer som pedagogerna inte använder sig utav TAKK. Dessa situationer är bland annat raster och lunchraster. Resultatet har även visat att inte alla pedagoger som arbetar i träningsklasser använder TAKK i lika stor utsträckning som sina andra kollegor. Skolan har erbjudit all personal att delta i grundkurser i TAKK och alla intervjupersoner har deltagit i dessa kurser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Sörensen, Ine, and Sara Eriksson. ""Jag kan säga allt" : En intervjustudie om hur personer som kommunicerar med bliss upplever sina kommunikativa möjligheter." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-212962.

Full text

Abstract:

Att kommunicera är en mänsklig rättighet, men det är inte alltid självklart i alla situationer för personer som kommunicerar med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur personer som kommunicerar med bliss upplever sina kommunikativa möjligheter i olika livsskeden. Fyra män i åldrarna 18-45 som hade kommunicerat med bliss i flera år intervjuades genom en semistrukturerad intervjuform. Datan från intervjuerna kategoriserades utifrån de tematiska områdena inlärning, möjlighet till kommunikativ utveckling, social interaktion och bemötande. Resultatet visade att deltagarna uttryckte att de inte mindes sin tidiga blissinlärning. De berättade om betydelsen att umgås med andra personer med funktionsnedsättning i skolan. Flera av deltagarna uttryckte att de från början var motstridiga till bliss, men att de i dagsläget kunde se att bliss var ett bra kommunikationssätt. De tyckte att det inte finns något bättre kommunikationssätt för dem. Deltagarna beskrev hur de använde multimodal kommunikation och att de hade tillgång till låg- och högteknologiska hjälpmedel. Genom olika strategier kunde deltagarna överbygga kommunikationshinder som till exempel när orden saknades på blisskartan. För att citera en deltagare "Jag kan säga allt". Om social interaktion och bemötande berättade deltagarna hur de kunde kommunicera med människor i sin omgivning och hur de önskade bli bemötta av dem. Deltagarna upplevde att de hade kommunikativa möjligheter att samtala med olika personer i olika situationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Ellinore, Lidman. "Alternativ kommunikation på förskolan : "fler kanaler att kommunicera"." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77826.

Full text

Abstract:

Talet är något som många människor tar för givet, men för en del barn och vuxna är detta något som inte är lika självklart. Människor med språksvårigheter kan få hjälp och denna hjälp kan börja redan i förskolan. Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, är ett samlingsbegrepp av olika hjälpmedel som kompletterar talet. Teckenstöd och grafisk AKK är de två vanligaste AKK. Teckenstöd tecknar man med händerna samtidigt som du säger ordet. Grafisk AKK är bilder och symboler där man till exempel gör bildscheman över dagen. Tidigare forskning har visat att personal som gått en kurs inom alternativ och kompletterande kommunikation har börjat tänka mer på hur de kommunicerar med personer med språksvårighet och har också börjat använda sig mer av olika sorters AKK. Även de barn som inte har språksvårigheter gynnas av att använda alternativ och kompletterande kommunikation då det ger extra tydlighet i kommunikationen. Om alla barnen lär sig att använda alternativ och kompletterande kommunikation så kan de även använda denna i leken tillsammans med barn med språksvårigheter. I leken härmar barnen varandra både verbalt och icke-verbalt vilket innebär framsteg i kommunikationen. I mitt examensarbete har jag intervjuat fyra förskollärare i olika kommuner i centrala och östra Värmland. I intervjuerna så framkom att arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation varierar mycket, beroende på vilket behov som ansågs behövas. Inställningen till alternativ och kompletterande kommunikation var positiv bland alla de intervjuade men det upplevdes svårt att mäta förbättringen då detta är en lång process. Det framkom också att utbildning i kommunerna inom alternativ och kompletterande kommunikation inte var så stor men att det fanns en önskan bland samtliga förskollärare att lära sig mer om detta.
The spoken language is something that many people take for granted, but for some children and adults this is something that is not obvious. People with language difficulties can get help and this help can start already in preschool. Augmentative and alternative communication, AAC, is a collective concept of various aids that supplement the speech. There are two different types of AAC, aided systems and unaided systems. With unaided systems you use your body and hands to sign word while saying them out loud. Aided systems are pictures and symbols, for example, you create picture schedules throughout the day. Previous research has shown that staff who have taken a course in augmentative and alternative communication have started to think more about how they communicate with people with language difficulties and have also started to use more of different kinds of AAC. Even those children who do not have language difficulties benefits from using AAC as it provides extra clarity in communication. If all children learn to use AAC, they can also use this in the play together with children with language difficulties. In the play, the children mimic each other both verbally and non-verbally, which leads to progress in communication. I have interviewed four preschool teachers in different cities in central and eastern Värmland. In the interviews, it became apparent that the way of working with AAC varies. The variation is caused by the individual extend to which the need for AAC is seen. The attitude towards Augmentative and alternative communication was positive among all interviewees. However, the measurement of improvements caused by AAC is being seen a challenge. The interviewees stated that the long period of time which is needed when using AAC makes it difficult to measure possible results. The preschool teachers participating in the interviews were of the opinion that education in their respective cities within AAC shows room for improvement and that there was a desire among them all to learn more about the concept.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Kjellgren, Linnéa, and Lisa Karlsson. "Vårdpersonals möten och arbete med personer med kommunikationsnedsättningar : En kvalitativ intervjustudie med vårdpersonal som arbetar på en medicinsk vårdavdelning." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-38411.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals möten och arbete med personer med kommunikationsnedsättning. Bakgrund: Personcentrerad vård innebär att vårdsökande personer ska förstås och bli sedda som unika individer. För att nå detta krävs en fungerande kommunikation, såväl verbal som icke verbal. Travelbee beskriver i sin omvårdnadsteori hur vårdsökande personer blir delaktiga genom kommunikation, och att det därför är viktigt att vårdpersonal lyssnar på och talar med vårdsökande person eftersom en bristande kommunikation kan leda till minskad delaktighet. Funktionsnedsättningar som kan påverka kommunikationen kan vara medfödda eller förvärvade, och enligt patientlagen ska information anpassas till vårdsökande person och hans eller hennes behov. Metod: En kvalitativ intervjustudie med åtta vårdpersonal från en medicinklinik genomfördes och analyserades genom induktiv innehållsanalys. Resultat: Studien visar situationer där vårdpersonal möter vårdsökande personer med kommunikationsnedsättningar. Resultatet bestod av två kategorier Förutsättningar för att skapa en god kommunikation och Hjälpmedel för att kommunicera, med fem medföljande subkategorier. Slutsats: Teamsamverkan var av stor betydelse för vårdpersonalen och erfarenhetsutbytet mellan professioner gynnade vårdarbetet. Tidigare erfarenheter präglade strategierna och vården. Anhöriga sågs som en stor resurs och involverades ofta i omvårdnaden. Det är dock av stor vikt att vårdpersonal reflekterar över sina egna erfarenheter och det erfarenhetsutbyte som sker för att ge en god och säker vård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Bergh, Therese. "Blir alla barns röster hörda ? : En studie om specialpedagogiskt stöd i förskolan med fokus på alternativ och kompletterande kommunikation (AKK)." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-73677.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka användningen av det specialpedagogiska stödet alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i förskolan och undersöka hur detta stöd var utformat och anpassat för barn som har kommunikationssvårigheter. Forskningen visade att de barn som är i behov av specialpedagogiskt stöd i förskolan främst är barn som har kommunikationssvårigheter. Det framkommer även i litteraturen att förskolans styrdokument är otydliga i sina formuleringar i hur det specialpedagogiska stödet ska vara utformat. Jag besökte en språkförskola där jag genomförde en kvalitativ intervju med en förskollärare som hade erfarenhet av AKK. Jag utförde även en observation som metod i undersökningen för att ta reda på vilka AKK-former som var synliga i förskolans miljö. Enligt resultatet är det mycket som talar för att förskolan har anpassat förskolemiljön efter barnens behov och förutsättningar, framförallt utifrån hur förskolan utformat det specialpedagogiska stödet AKK. Det förekommer kompensatoriska insatser men mycket av det pedagogiska lärandet tyder också på inkludering och miljöanpassning vilket det kritiska perspektivet framhåller. Detta kan också tolkas som att förskolan förhåller sig till ett dilemmaperspektiv, där man finner en mellanväg mellan dessa två perspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Krafft, Helgesson Maria. "Kommunikation med musik och tecken : en experimentell studie med vuxna om inlärning av Tecken som AKK med stöd av musik." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-1343.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker, via ett experiment, om musik stödjer inlärning av Tecken som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Människor kommunicerar på olika sätt och musik kan vara motivation för lärande. I Förenta Nationernas Konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning står det om rätten till kommunikation. Människor med intellektuell funktionsnedsättning behöver ofta stöd av omgivningen i sin kommunikations- och språkutveckling. Deltagarna i studien var vuxna med nära relation till personer med intellektuell funktionsnedsättning som använder eller behöver tecken som alternativ och/eller komplement för sin kommunikation. Deltagarna (40 stycken) var indelade i fyra grupper. Grupperna tilldelades slumpvis fyra olika betingelser: musik eller inte respektive känd eller okänd sång. Sammanlagt genomfördes tre tester av teckenkunskaperna av 20 olika tecken. Testerna genomfördes vid tre tillfällen utspritt över fem veckor. Resultatet visade att deltagarna som för sin inlärning av tecken fått stöd av musik kunde flest tecken efter fem veckor. I studien ges en bakgrund till begreppen musik och musikterapi, kommunikation och språk samt forskning och diskussion av dessa begrepp. Studien ger även förslag på framtida forskningsfrågor inom ämnet.
This study examines, through an experiment, if music supports the learning of manual signs. People communicate in different ways and music can be motivation for learning. In the United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities one can read about the right to communication. People with intellectual disabilities often need the support from the environment in their communication and language development. The participants were adults with close relation to people with intellectual disabilities who use or need manual signs as an augmentation and/or an alternative to their communication. The participants (40 in all) were divided into four groups. The groups were randomly assigned to four different conditions: music or not each condition with known or unknown song. In total, in three tests the skills of manual signs of 20 different signs were investigated. The tests were performed three times spread over five weeks. The results showed that participants in their learning of manual signs supported by music had retained most manual signs after five weeks. The study provides a background to the concepts of music and music therapy, communication and language, as well as research and discussion of these concepts. The study also provides suggestions for future research issues in the subject.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Kvarnliden, Hilda, and Louise Höglund. "Förskollärares medvetna och aktiva arbete med Alternativ Kompletterande Kommunikation : En hermeneutisk intervjustudie om hur förskollärare beskriver sitt arbete med AKK." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39234.

Full text

Abstract:

Området för denna studie är AKK, ett Alternativt Kompletterande Kommunikationssätt som hamnat i skuggan i arbetet med kommunikation på förskolan. Barns språkutveckling och kommunikationsförmåga påverkas av vilka möjligheter de ges i att kommunicera med andra.Studiens syfte är att få en förståelse i förskollärares erfarenheter kring begreppet AKK samt hur förskollärare arbetar med sådana kompletterande kommunikationssätt. Därav studiens frågeställningar: Vad kännetecknar förskollärarnas förståelse och tillägnande av de Alternativa Kompletterande Kommunikationssätten och deras centrala begrepp? Hur beskriver förskollärare arbetet med Alternativ Kompletterande Kommunikation? Studien utgår från det hermeneutiska perspektivet för att tolka och skapa en uppfattning och förståelse för hur förskollärare beskriver sitt arbete med AKK.Studien bygger på en kvalitativ metod då semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper har gjorts; sammanlagt 12 förskollärare har deltagit. I studiens resultat framkommer det att alla uppfattar sig arbetaaktivt med AKK, men majoriteten är osäkra på definitionen av AKK. Det har vidare visats att TAKK är det övergripande arbetssättet inom kommunikation och används mest. Slutsatsen från arbetet är att förskollärarnas kunskap, attityd och driv till att utveckla sin vidare kunskap har en betydelse för arbetet med AKK.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Uhr, Monica. "Kommunikation-En mänsklig rättighet utifrån grundläggande behov : Strategier i undervisningen för elever som använder AKK utifrån möjligheter och hinder." Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-167238.

Full text

Abstract:

Studien beskriver undervisningen för elever som använder alternativa kommunikationssätt beroende på tal-, språk och kommunikationssvårigheter och är inskrivna i särskolan. Syftet med studien är att öka kunskapen gällande vad pedagoger använder för strategier i undervisningen för elever som använder Alternativ och Kompletterande Kommunikation vilket förkortas AKK, samt utifrån möjligheter och hinder se hur stödet kan utvecklas. Studien utgår från ett sociokulturellt perpektiv då kommunikation och språk är centralt och utvecklingen sker i samspel och interaktion med omgivningen vilket bidrar till delaktighet gällande kunskap och färdigheter. Även ett biopsykosocialt perspektiv lyfts fram gällande delaktighet vid funktionsnedsättning då modellen ICF-CY kan stödja pedagoger att identifiera behov gällande anpassning av undervisning och miljö samt ökar medvetenhet om möjligheter och hinder. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med tematisk analys. Ansatsen är inspirerad av fenomenografi då studien visar på pedagogers syn gällande strategier och utveckling av stöd samt upplevelser i arbetet utifrån möjligheter och hinder med elever som använder AKK. Datainsamlingen har genomförts med semistrukturerade intervjuer som innefattar sex pedagoger vilka har befattningar som speciallärare repektive klasslärare och undervisar elever som använder AKK i årskurs 1-9 och är inskrivna i grundsärskolan. Tidigare forskning är hämtad från litteratur, artiklar, avhandlingar samt styrdokument som kopplas till resultatet. Studien visar på olika angreppssätt utifrån evidensbaserad kunskap och beprövad erfarenhet som pedagoger använder i arbetet med elever som har AKK gällande frågeställningar om strategier, utveckling av stöd samt möjligheter och hinder kopplat till forskning. Genom tematisk analys av datainsamlingen har fem teman framkommit som presenteras i Resultatdelen. De fem temana är möjligheter till kommunikation, strategier för att undanröja hinder, delaktighet genom kommunikation, spegellära utifrån socialt samspel och omgivningens betydelse via samverkansformer vilket kopplas till forskning i Diskussionsdelen för att få svar på frågeställningarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Jensen, Amanda, and Ebba Oliv. "“Det största målet är att man ska ha samma språk med bilder” : En kvalitativ studie av förskollärares användning av metoden bildstöd i förskolan." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk-didaktisk forskning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44699.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att utifrån ett didaktiskt perspektiv få förståelse för förskollärares användning av metoden bildstöd i förskolans undervisning. För att få svar på förskollärares uppfattningar om meningen med bildstöd samt vilka didaktiska val som görs i samband med det, har en kvalitativ studie gjorts. Metoden som användes i studien grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer tillsammans med fem olika förskollärare. De semistrukturerade intervjuerna analyserades med hjälp av Denscombe (2018) fem steg vid analys av kvalitativ data, vilket synliggjorde förskollärarnas uppfattningar kring bildstöd. I resultatet framkom det att förskollärarna använder bildstöd genom olika metoder, vilka beskrivs som skida/tag, tavellist och ordningsföljder vid rutinsituationer. De olika metoderna av bildstöd uppvisas har stor betydelse för syftet och användningen av bildstöd då det beror på bildstödets tillgänglighet. Den metod som beskrivs vara mest tillgänglig och den mest omtyckta metoden av förskollärarna, är skidan/tagen. Resultatet visar också att det är förskollärarna som hänvisar barnen till bildstödet och att bildstöd i det flesta fall används i kombination med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) samt verbal kommunikation. Bildstödet används tillsammans med alla barn och särskilt med de barn som förskollärarna anser är i behov av metoden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Eriksson, Rebecka, and Maria Burlin. "Tala är silver, bilder är guld : En socialsemiotisk studie om bildstöd och Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) som multimodala och meningsskapande verktyg i förskolan." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-190377.

Full text

Abstract:

Syftet med studien har varit att inventera och jämföra materialen bildstöd och TAKK som multimodala och inkluderande verktyg i förskolan samt att undersöka vilket meningsskapande materialet kan ge barn i förskolan. I studien har fotografier av bildstöd och TAKK insamlats och en tematisk analysmetod i kombination med ett socialsemiotiskt perspektiv har använts. Resultaten visar att barns möjligheter att kommunicera och skapa mening påverkas av materialens olika utseende och egenskaper. Materialen från de olika förskolorna föreställer främst rutinsituationer och ofta förekommande föremål/material såsom mat och leksaker medan det saknas andra situationer såsom fri lek och spontana sociala samspel. Representation av olikheter, såsom hudfärger och kön, är också något som lyser med sin frånvaro i flertalet av materialen. Fotografiernas stora variation i utseende i både färgsättning, figurer och text tyder på att valen kring materialen inte alltid är genomtänkta. Förskolor skulle därför kunna erbjuda bildstöd och TAKK på många olika sätt och med stor variation, där medvetna val i utformandet av materialet möjliggör för större användningsområde, ökad inkludering samt ökade möjligheter till meningsskapande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Sedaghat, Tellner Karin, and Ida Svensson. "Interaktion genom bildbaserad AKK vid autism. : En samtalsanalytisk fallstudie av hur kommunikativa projekt konstrueras genom samarbete mellan deltagarna." Thesis, Uppsala University, Logopedi, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-113487.

Full text

Abstract:

I denna studie har vardaglig interaktion studerats utifrån ett dialogiskt perspektiv där en av samtalsdeltagarna är en ung man (M) med autism som använder alternativ ochkompletterande kommunikation (AKK). Studiens syfte var att undersöka hur kommunikativa projekt (t.ex. begäran av föremål eller aktiviteter) sekventiellt är konstruerade samt att synliggöra de sociala mönstren som bygger upp kommunikativa projekt vilka möjliggör för en person med autism att delta i en kommunikativ kontext genom bildanvändning och andra kommunikativa resurser. Analysen grundar sig på videoinspelat material av två kvällar då M filmades i sin hemmiljö. Conversation Analysis används som samtalsanalytiskt verktyg, vilket lämpar sig väl för att synliggöra kvalitativa samtalsfenomen. Den generella strukturen i de kommunikativa projekten har setts vara organiserade i tre faser. En prefas vilken består av handlingar där samtalspartnern guidar M till att uttrycka (oftast) en begäran explicit. Denna fas möjliggör för M att öppna upp ett kommunikativt projekt. I huvudfasen samkonstrueras en explicit begäran av deltagarna genom att den talande parten sätter ord på M´s icke verbala uttryck. Avslutningsvis består postfasen av bekräftande och avslutande handlingar. Denna studie visar att deltagarna bygger upp de kommunikativa projekten genom ömsesidiga och samarbetande handlingar som, förutom det kommunikativa projektets funktion, i sig är värdefulla för deltagarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Berntsson, Sandra, and Karin Svemer. "Intervention med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation på en daglig verksamhet : Teckenanvändande av brukare med Downs syndrom och personal." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-68882.

Full text

Abstract:

Manual signs are an augmentative and alternative communication mode which enables and facilitates communication for persons with impairments in speech, language and hearing. There are different ways of teaching signs to persons with intellectual disabilities. One of them is milieu teaching, which is a method where the teaching takes place in natural settings. This method has proven to give good results in generalization and maintenance. Teaching signs to staff in groups has been shown to be effective. The purpose of the present study was to investigate whether sign intervention affected the number of signs and the number of different signs, used by two persons with Down’s syndrome and eleven staff on a day center. The study was carried out as a single-subject design. A sign intervention was conducted at the day center with the two participants with Down’s syndrome. They were educated individually with a procedure inspired by milieu teaching. When the intervention with the two participants was terminated, the staff was educated in a group format. The number of signs and the number of different signs used by the two participants with Down’s syndrome and the staff were registered. The sign intervention with the two participants led to an increased use of signs for one of them and the sign intervention with the staff led to an increased use of signs for the staff together with one of the participants. The main reason for why the sign intervention was effective for one of the two participants with Down’s syndrome and for one group of staff, but not for the other participant or the other group of staff, seems to be that the participants use of signs had an impact on each other. One of the participants with Down’s syndrome and one group of staff seems to have had a positive impact on each others use of signs. The intervention also seems to have been too short and therefore has not given effect for all of the participants.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Forslund, Julia, and Moa Lundqvist. "“Alltså, att kommunicera är ju bland det viktigaste man gör” : En kvalitativ studie om hur man kan arbeta med alternativ och kompletterande kommunikation för alla barn i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180276.

Full text

Abstract:

Syfte med denna studie var att bidra med ökad kunskap om hur man kan arbeta med alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och dess innefattande metoder, riktat till alla barn i förskolan. Utifrån syftet skapades tre forskningsfrågor som undersöker hur förskollärare använder AKK, vilka förtjänster respektive hinder och svårigheter de anger kring användandet av AKK. För att ta reda på detta genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare. Studiens resultat visade bland annat att samtliga förskollärare i olika stor utsträckning använder någon form av AKK med syfte att stötta kommunikationen med barnen och att det främsta hindret var deras egen kunskapsbrist. Resultatet analyserades utifrån den sociokulturella teorin och slutsatserna sammanställdes utifrån forskningsfrågorna. En slutsats som dragits var att förskollärarna var positivt inställda till AKK-metoderna och att de inte såg svårigheter i själva användandet av metoderna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Johansson, Ulrika, and Therése Lundborg. "Om vi vuxna tar ett steg tillbaka - vad händer då? : En kvalitativ intervjustudie av hur lärare i träningsskolan arbetar för att främja interaktion mellan elever." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-156402.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie var att beskriva och analysera på vilka sätt lärare arbetar för att främja interaktion mellan elever i grundsärskolan inriktning träningsskola. Svar söktes på hur lärare arbetar med den kommunikativa miljön, och på vilket sätt alternativ och kompletterande kommunikation kan användas för att främja den horisontella kommunikationen. Vidare undersöktes vilka hinder och möjligheter lärare upplever att det finns för eleverna att interagera med varandra. Det empiriska materialet samlades in i en mellanstor svensk kommun. Studien utgick från en fenomenologisk forskningsansats med inspiration av ett sociokulturellt perspektiv. Studien visade att elever i träningsskolan erbjuds för lite horisontell kommunikation och att det finns flera orsaker till detta. De huvudsakliga anledningarna till varför eleverna får för lite horisontell kommunikation som framkommer i studien är brister i den kommunikativa miljön, hög vuxentäthet samt elevernas funktionsnedsättningar. I studien framkommer att lärare medvetet arbetar för att främja elevernas interaktion genom att skapa ett positivt klimat och genom att tillrättalägga såväl den fysiska som den sociala miljön. Enligt lärarna i studien har samtliga elever behov av alternativ och kompletterande kommunikation i olika former. Vidare beskrivs den alternativa och kompletterande kommunikationen som ett viktigt verktyg för att öka elevernas möjligheter att interagera med varandra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Cunha, Gatica Isabela, and Halemba Jennifer Fagerstig. "TAKK : EN KVALITATIV STUDIE OM HUR PEDAGOGER ARBETAR MED TECKEN." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12020.

Full text

Abstract:

Inledning:Kommunikation kan ske på flera olika sätt. Barn utvecklar en förståelse i sin omgivning och genom att språket utvecklas i interaktion med andra barn och vuxna. Förskolans verksamheter strävar efter att anpassa verksamheten där alla barns behov samt förutsättningar blir tillgodosedda. Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, kan agera som ett verktyg hos barn och vuxna där talet sviktar och uttalet är försämrat.Syfte:Denna studie handlar om att få en större inblick om vilka möjligheter finns att arbeta med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Syftet med studien var att få fram vilka framgångsfaktorer som kan bidra till att TAKK fungerar i förskoleverksamheten.Metod:Metoder som användes i den kvalitativa studien var intervju, telefonintervju och observation. För att kunna fullfölja analysen och datainsamlingen gjordes transkriberingar för att sammanställa de två förskollärarna och tjänstemannens intervjuer och observation.Resultat:Resultatet av studien sammanfattar flera positiva faktorer i användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation som kommunikationsform för barn med eller utan språkstörning och flerspråkiga barn. TAKK används som en förstärkning till det talade språket för att konkret visualisera orden med hjälp av tecken. Det som ytterligare framkom i resultatet är att barn med ett annat modersmål än svenskan gynnas av att använda tecken för att förstärka förståelsen för de symboler som representerar ord.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Nilsson, Lena. "PECS som samtalsstöd vid autism : En interventionsstudie med införande av en kommunikationskarta anpassad för pratstunder." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-150410.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur en för situationen anpassad kommunikationskarta, en pratkarta, kan möjliggöra samtal mellan en 11-årig pojke med autism och utvecklingsstörning och hans mamma när de samtalar om en händelse som inte händer nu. Erik har inget fungerande tal och är beroende av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). Han har sedan förskoletiden en pärm med löstagbara bilder (PECS), som han använder för att uttrycka sina behov och intentioner. I studien undersöktes hur interaktionen mellan Erik och hans mamma Maria organiserades sekventiellt. Analysen visade att en kommunikationskarta, en pratkarta med bilder anpassade för samtalet, var en viktig gemensam resurs för både Maria och Erik för att initiera, utveckla och avsluta pratstunden. Analysen baserades på videoinspelat material i hemmet, inspelat av Maria, där deltagarna pratade om den förestående julhelgen. Samtalsanalys (Conversation Analysis) användes som analysmetod. Det visade sig att deltagarna orienterar mot tre huvudsakliga faser i det kommunikativa projektet att etablera samtal om julen:prefas, huvudfas och postfas. Pratkartan var en viktig kommunikativ resurs för både Maria och Erik, vilken de orienterade mot i alla delar av samtalet. Prefasen bestod av de handlingar som leder fram till att Erik använder PECS-bilder för att involvera sig i samtalet. I prefasen var pratkartan helt avgörande för att Erik skulle komma igång och pecsa. I huvudfasen, den fas där Erik använder PECS-bilder för att samtala om julen, utvecklade Maria och Erik gemensamt olika ämnesaspekter av samtalet. Maria upprepade och utvidgade utifrån Eriks pecsyttranden. Hon gav också värderande bidrag och föreslog nya perspektiv på det pågående ämnet. Erik upprepade, byggde ut och överlappade Marias bidrag, men han kunde också aktivt bibehålla koherens i episoden och följde inte alltid Marias utvidgning eller förslag på nya ämnesaspekter. I postfasen avslutade deltagarna pratstunden och talet om julen. Erik bidrog aktivt till avslutandet genom att plocka ihop pratkartorna. Maria bekräftade både verbalt och genom att använda SLUTA-PRATA-bilden att pratstunden är avslutad. Förslag ges på framtida praktikbaserade studier som kan bidra till evidensbaserad praktik.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Bergstrand, Julia, and Julia Contreras. "PODD i interaktion : - En samtalsanalytisk fallstudie av interaktion med AKK." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-379257.

Full text

Abstract:

ABSTRACT Background: A language is an individual tool for stimulating and organizing concepts and thinking. Through a language, the individual is also given opportunities to understand the outside world and himself. Not having access to a functional language and means to communicate results in a potential loss of opportunities for development and limitations in all aspects of life. For individuals with language-, speech- and communication difficulties, there are Augmentative and Alternative Communication (AAC). AAC is a collective term for various tools and methods that aim to improve and facilitate communication and interaction between the individual and the persons surrounding them. One type of AAC is Pragmatic Organized Dynamic Display (PODD). Aim: This study aims to investigate what happens during interaction with PODD in conversations between two people using the methodology of Conversation Analysis (CA). Method: A qualitative case study was conducted during a day at a training school where an AAC user ("Adam") and his communication partner ("Elin) interacted with PODD in different everyday activities. The observation was documented with two video cameras. Result: The recorded material totaled three hours. From this amount of video material, a couple of sequences were selected for analysis. The analysis of the material shows that the interaction with PODD is built up sequentially through cooperation between the participants. Participants used different approaches to initiate, maintain and terminate communicative projects with PODD. The analysis also shows that PODD was used to perform various social actions within several different activity types. The results also indicate that it is the partner’s ability to pay attention to, interpret, support and guide the AAC user's communicative initiative, which gives the AAC user the opportunity to participate in the joint communicative projects.
SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett språk är ett individuellt redskap för att stimulera och organisera begrepp och tänkande. Genom språket ges individen också möjligheter att förstå omvärlden och sig själv. Att inte ha tillgång till ett funktionellt språk och kommunikationssätt innebär att individen riskerar att gå miste om många utvecklingsmöjligheter och bli starkt begränsad i livets samtliga aspekter. För individer med språk, tal och kommunikationssvårigheter finns Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). AKK är ett samlingsbegrepp för olika redskap och metoder som avser att förbättra och underlätta kommunikation och interaktion mellan individen och personerna i dennes omgivning. En form av AKK är Pragmatisk Organiserad Dynamisk Display (PODD). Syfte: Denna studie syftar till att med metodologin för Conversation Analysis (CA) undersöka vad som sker i interaktion med PODD under samtal mellan två personer. Metod: En kvalitativ fallstudie som genomfördes under en dag på en träningsskola då en AKK-användare (”Adam”) och hans kommunikationspartner (”Elin) interagerade med PODD i vardagliga aktiviteter. Observationen dokumenterades med två videokameror. Resultat: Det inspelade materialet uppgick till totalt tre timmar. Utifrån denna mängd valdes ett par sekvenser ut för analys. Analysen av materialet visar att interaktionen med PODD byggs upp sekventiellt genom ömsesidigt samarbete mellan deltagarna. Deltagarna använde sig av olika tillvägagångssätt för att initiera, upprätthålla och avsluta kommunikativa projekt med PODD. Analysen visar även att PODD användes för att utföra olika sociala handlingar inom flera olika aktivitetstyper. Resultaten tyder också på att det är kommunikationspartnerns förmåga att uppmärksamma, tolka, stötta och vägleda AKK-användarens kommunikativa initiativ som ger AKK-användaren möjlighet att delta i det gemensamma kommunikativa projektet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Eklinder, Jeanette, and Eva Svensson. "Reparationer i AKK-samtal med Tellusdator : En samtalsanalytisk fallstudie om hur ett barn löser kommunikativa problem i interaktion med sin omgivning." Thesis, Uppsala University, Logopedi, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-112832.

Full text

Abstract:

Huvudsyftet med denna studie är att beskriva hur ett barn, som använder ett datorbaserat grafiskt kommunikationshjälpmedel (Tellus), med hjälp av reparationer löser lokala kommunikativa problem i samarbete med människor i sin omgivning. Barnet har videofilmats i vardagliga naturligt förekommande aktiviteter – skola och hem. Som analysmetod har Conversation Analysis (CA) använts. Resultaten visar att reparationer är en typ av resurser för deltagarna att, bland annat, skapa samförstånd genom att förtydliga oklarheter och missförstånd i samtalet. Reparationssekvenserna är ofta långa, och leder till inskottssekvenser i samtalet, men har en viktig interaktionell betydelse för att uppnå samförstånd. Analysen visar även att kommunikation med datorbaserad AKK är multimodal, trots att datorn är barnets primära kommunikationshjälpmedel. Exempelvis används tecken, gester och ljud för att markera fel och för att visa upp känslor. Aktiviteten och datorns placering påverkar också interaktionen. I skolan används datorn oftare som en traditionell kommunikationskarta. Detta beror till stor del på att samtalspartnern sitter på ett sådant sätt att det barnet gör med datorn blir synligt för båda. Forskning som belyser reparationer i denna typ av AKK-samtal saknas. Denna studie kommer förhoppningsvis att skapa intresse för fortsatt forskning som, med ett interaktionellt synsätt, identifierar och beskriver fungerande kommunikativa praktiker i AKK-samtal.

The main purpose of this study is to describe how a child, who uses a computer based graphical communication aid (Tellus), with the help of repairs resolves local communicative problems in cooperation with people in the immediate surroundings. The child has been videotaped in natural occurring activities – school and home. Conversation Analysis (CA) has been used as a method. The results show that repairs are a set of resources for the participants to, among other things, create mutual understanding by clarifying ambiguities and misunderstandings in the talk. The sequences of repair are often long, and lead to inserted sequences in the talk, but have an important interactional meaning in achieving mutual understanding. The analysis also shows that the computer based AAC is multimodal, despite the fact that the computer is the user’s primary technical communication aid. For example, signs, gestures and sounds are used to indicate errors and to display emotion. The activity and the placement of the computer also affect the interaction. In school the computer is more often used as a traditional communication map. This is largely due to the fact that the communication partner is positioned in such a way that what the child is doing with the computer becomes visible to both of them. Presently, research that illustrates repair in these kinds or AAC conversations is sparse. This study will hopefully create interest for continuing research that, with an interactional approach, identifies and describes functional communicative practices in AAC conversations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Tegler, Helena. "Kommunikativa strategier för habiliteringspersonal i samtal med AKK : En prövning och utvärdering av åttastegsmodellen i samband med en kommunikationskurs för sjukgymnaster." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-166999.

Full text

Abstract:

Huvudsyftet med studien har varit att utvärdera hur en fem timmar lång kommunikationsutbildning riktad till sjukgymnaster på habilitering påverkar sjukgymnasternas kommunikativa stil i interaktion med barn/ungdomar som på grund av cerebral pares saknar tal. Utbildningen utformades som en inlärningsmodell i åtta delmoment (åttastegsmodellen). I utbildningen och studien ingick sex habiliteringssjukgymnaster som interagerade med var sitt barn/ungdom som till följd av cerebral pares kommunicerar med alternativt och kompletterande kommunikation (AKK) i form av kommunikationskartor. Interaktionen videofilmades vid tre separata tillfällen: en inspelning före utbildning, en inom två veckor efter utbildningen samt en sista filmning tre månader efter avslutad utbildning. Analys av videomaterialet gjordes med hjälp av en kombination av kvantitativ och kvalitativ analysmetod. Analysformuläret KOMMUNIKATIV användes för att analysera sjukgymnasternas kommunikation och kompletterades med en mer detaljerad kvalitativ samtalsanalys (Conversation Analysis, CA) där interaktionen mellan individerna analyserades. Utöver detta besvarade sjukgymnasterna en enkät. Utbildningens utformning baserades på tidigare forskning i form av av miljömodifierande strategier, responsiv kommunikationsstil samt AKK-modell i form av att pekprata. Resultatet av KOMMUNIKATIV påvisade en statistiskt signifikant förändring av sjukgymnasternas kommunikativa beteende efter avslutad utbildning. Det fanns även en fortsatt mätbar, men inte statistiskt signifikant, förändring mellan andra och tredje mättillfället. Sjukgymnasterna möjliggjorde, efter utbildning, att barnen/ungdomen i större utsträckning kunde kommunicera med sin kommunikationskarta. De pekpratade i större utsträckning och var mer lyhörda för barnets/ungdomens kommunikation. Endast en av tio kommunikativa förmågor som analyseras i KOMMUNIKATIV försämrades: sjukgymnastens förmåga att förtydliga sig. Samtalsanalysen bekräftade den kvantitativa analysen på flera sätt och visade att barnet/ungdomen efter utbildning anpassade sig till sjukgymnasternas förändrade beteende och uttryckte sig i längre fraser. Interaktionsmönstret ändrades från att före utbildning vara mer styrt av sjukgymnasten till att barnet/ungdomen efter utbildning kunde införa nya ämnen och delta i reparerande sekvenser. Samtalsanalysen visade även hur sjukgymnasterna ändrade sin användning av en engagerad röstkvalitet. Före kursen användes den i flera olika kontexter, inklusive problematiska kommunikativa kontexter där den snarare förvärrade problemen. Efter kursen varierade sjukgymnasterna sina strategier för att lösa olika typer av problematiska situationer, och undvek därmed i högre grad kommunikativa problem. Åttastegsmodellen som provades i genomförandet av kursen var framgångsrik på två olika sätt. Dels medgav den att varje deltagare fick en individuell målsättning baserad på en förmätning, och dels medförde modellen ett aktivt lärande vilket bidrog till att befästa den nya kunskapen. En slutsats av utvärderingen är att en interventionsutbildning enligt åttastegsmodellen med fördel kan användas för att lära ut kommunikativa strategier till habiliteringspersonal.
The main purpose of this study was to examine how a five hour communication course given to physiotherapists working at a habilitation center changes their communication when interacting with non-speaking children and teenagers with cerebral palsy. An instructional model for teaching learning strategies in eight steps was tested. Six physiotherapists took part of a five hour communication course on three occasions. The course contained receptive communication, environmental arrangements and aided language stimulation as suggested by previous research. Interaction between physiotherapist and child/teenager communicating with a communication board was videotaped just before the course, within two weeks after the course and also three month later. The course was analyzed using a combination of quantitative and qualitative methods. KOMMUNIKATIV is a quantitative method measuring ten communication abilities of the physiotherapists. Conversation Analysis (CA) was used as a detailed qualitative complementary analysis to KOMMUNIKATIV in order to examine the interaction between physiotherapist and child/teenager. Results from KOMMUNIKATIV showed a statistically significant change within two weeks after the course. Continued changes were measured between the second and the third point of measure but that change was not statistically significant. These results strongly indicate that the physiotherapists adopted a more receptive communication style after the course. They made it possible for the child/teenager to communicate with the communication board and they increased the number of AAC-modeling. One aspect, the physiotherapists’ ability to simplify the communication, declined from the first to the second and third point of measure. The child´s/teenager´s communication adapted in some ways to the changed communicational behavior of the physiotherapists. After the course, the child/teenager used longer phrases and started to make repairs. The detailed interaction analysis verified the change in communicative behavior in several ways. One significant change was the way the physiotherapists used an engaged voice quality to encourage the child/teenager to respond to requests for action. Before the course this voice quality was used in many different contexts, including communicatively problematic contexts, where it increased the problems. After the course the physiotherapists used a more varied set of strategies to solve problematic situations, thereby avoiding communicative problems. The instructional model for teaching communicative strategies in eight steps that was used in the study was successful in two ways. Firstly, the model provides the possibility to set individual goals for each member based on preassessments. Secondly, this model enables active learning which seem to consolidate the new ability. A conclusion from the evaluation of the eight step model is that it can be used for teaching communicative strategies to professionals.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Jonsson, Jessica, and Olsson Ronja. "Att börja använda ett högteknologiskt AKK : En 6-årings kommunikativa förmågor under de första månaderna efter introduktion av en pratapparat." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-340838.

Full text

Abstract:

When an individual’s ability to communicate with speech does not function as expected, in many cases, augmentative and alternative communication, (AAC), can serve as a support interaction with other persons. The purpose of this study is to investigate how a specific child’s communicative possibilities and abilities develop during the first months after introducing a speech generating device. The study’s main participant Alex is 6 years old and has been diagnosed with autism spectrum disorder and ADHD. Alex also has confirmed limitations regarding gross and fine motor skills and further investigation will examine the presence of childhood apraxia of speech. Two play situations were videotaped at approximately four months intervals and then analysed via conversation analysis and multimodal interaction analysis. At the study’s initial recording session Alex’ communication consisted of gestures and body language together with isolated vocalisations. There were no observed occurrences of spoken words. At the start of the study Alex had been using their speech generating device, SGD, for approximately six weeks. At the end of the study the SGD is found to have been integrated in Alex’ communication during the observed play situations. Its role as a communicative resource has developed from being primarily a device which the child presses in order to answer direct questions, into being used to organise, for example, turn taking, initiate new play rounds or asking questions, by way of other types of manipulation. In addition, Alex’ use of vocalisations has increased and become more situation specific. Baseline measurements were not conducted in this study, wherefore it is not possible to indicate the implementation of an SGD as the reason for Alex’ communicative development. Continued research is needed in order to achieve individual and optimum solutions for all who are dependent on support in their communication.
När en individs möjligheter att kommunicera med tal av någon anledning inte fungerar som förväntat kan i många fall alternativ och kompletterande kommunikation, förkortat AKK, fungera som ett stöd i interaktionen med andra människor. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett specifikt barns kommunikativa möjligheter och förmågor utvecklas under de första månaderna efter att ett högteknologiskt AKK introducerats. Studiens huvuddeltagare Alex är 6 år och har diagnoserna autism i barndomen och ADHD. Alex har även konstaterade grov- och finmotoriska begränsningar och vidare undersökningar kommer att undersöka förekomst av verbal dyspraxi. Två leksituationer videofilmades med cirka fyra månaders mellanrum och analyserades sedan med samtalsanalys och multimodal interaktionsanalys. Vid studiens inledande inspelning utgjordes Alex kommunikation av gester och kroppsspråk samt enstaka vokaliseringar. Inga talade ord förekom. Vid studiens slut konstateras att hAKK vid den observerade leksituationen integrerats i Alex kommunikation. Dess roll som kommunikativ resurs har utvecklats från att främst vara en apparat som barnet trycker på för att svara på direkta frågor, till att genom annan typ av manipulering exempelvis organisera turtagning, initiera en ny lekomgång och ställa frågor. Även Alex användning av vokaliseringar i leksituationen har ökat och blivit mer situationsspecifika. Alex mamma och en av hens förskollärare intervjuades och besvarade skattningsfrågor. Resultaten visar att de båda noterat en generellt ökad vilja till kommunikation hos Alex samt lyfter frågan om vilka begränsningar som fortfarande finns gällande Alex kommunikativa möjligheter vid studiens slut. Baselinemätningar saknas i denna studie, varför det inte är möjligt att ange implementeringen av hAKK som orsak till Alex kommunikativa utveckling. Fortsatt forskning behövs för att kunna uppnå individuella och optimala lösningar för alla som är beroende av stöd i sin kommunikation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Abrahamsson, Lotta, and Ida-Karin Ljung. "Bliss i interaktion : - En samtalsanalytisk fallstudie av hur blissanvändare och tolkare tillsammans bygger upp yttranden." Thesis, Uppsala University, Logopedi, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-87813.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Rebecca, Andersson, and Angelic Sjölin. "Arbetsterapeuters erfarenheter av Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK)." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-35671.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Atterström, Andrea. ""Jag ska bli författare när jag blir stor" : elever utan tal utvecklar sin skriftspråklighet." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Läs & skriv, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12586.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka skriftspråkslärande efter nybörjarstadiet, hos elever utan eget tal; med severe speech and physical impairment (SSPI) samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Frågeställningarna var följande: - Hur beskriver dessa elever själva sitt skriftspråkslärande? - Vilka fruktbara arbetssätt och miljöer för dessa elevers skriftspråkslärande finns dokumenterat i forskning? Metoderna innebar en livsberättelseintervju genom computer assisted personal interviewing (CAPI), samt systematiska litteraturstudier med en kvalitativ metasyntes som mål. Resultaten visar vikten av att dessa elever når en god läs- och skrivförmåga. Möjligheter öppnar sig för lärande och inte minst kommunikation över tids-, rums- och persongränser. Avgörande för elevers fortsatta skriftspråkslärande var förväntningar, kvalitet på undervisning samt stimulans inom den grundläggande emergent literacy-fasen. Här spelar ålder mindre roll, med andra ord är det aldrig för sent att utveckla sitt skriftspråkslärande. Pedagogiska konsekvenser i form av interventionsprogram måste möta alla delar inom skriftspråkslärandet för att ge resultat. För att framgångarna ska bli bestående krävs samarbete mellan skola, hem och experter. Slutsatser är att engelskspråkig forskning visar goda resultat efter deltagande i interventionsprogram. Svensk forskning i samma anda med tvärvetenskapligt samarbete brådskar, så gör även kompetensutveckling för berörda lärare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Palmén, Ylva, and Lisa Hägg. "Att skapa gemensam förståelse : en komparativ fallstudie av två samtal mellan blissande och talande ungdomar." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-167325.

Full text

Abstract:

Kommunikation och interaktion är viktigt för att utveckla både språklig och social kompetens. Barn som använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) får dock inte alltid samma möjligheter som talande barn att kommunicera. Speciellt svårt kan det vara att interagera och därigenom skapa relationer med jämnåriga. Det övergripande syftet med denna studie var att studera samtal mellan jämnåriga, speciellt hur de bygger upp och upprätthåller gemensam förståelse i samtal. Studien innefattade två unga pojkar som på grund av cerebral pares (CP) saknade talförmåga och därför använde bliss som AKK. De filmades under ett samtal med varsin klasskamrat. En samtalsanalytisk metod (conversation analysis, CA) användes för att identifiera mönster i interaktionen och analysera deltagarnas strategier för att etablera gemensam förståelse. De strategier som användes visade sig vara tolkningsförslag, följdfrågor, formuleringar och reparationer. Strategierna användes främst vid responspunkter efter blissyttranden, men reparationer förekom även under konstruktionen av yttranden. Analysen visade också att förståelsestrategier ibland saknades i det ena samtalet vilket då ledde till att samtalet stannade av. De talande tog större delen av ansvaret för förståelsearbetet i båda samtalen, men även de blissande pojkarna var delaktiga. Sammantaget visade analysen att samtal med AKK kan se mycket olika ut. Vilka strategier deltagarna använde sig av för att etablera gemensam förståelse var av stor betydelse i båda samtalen. Det krävdes att alla samtalsdeltagare var engagerade i förståelsearbetet för att samtalet inte skulle avstanna.
Communication and interaction are important parts in developing both linguistic and social skills. Children who uses augmentative and alternative communication (AAC) may not always have the same opportunities as talking children to communicate. It can be especially difficult to interact and thereby create relationships with peers. The aim of this study was to explore conversations between peers, more specifically in which ways they establish and maintain common understanding in the conversation. Participants in the study were two young boys with cerebral palsy (CP) causing non-intelligible speech, and therefore using blissymbolics as their AAC. The boys were videotaped during a conversation with a classmate. A Conversation Analysis method (CA) were used to identify patterns in the interaction, and to analyze the participants' strategies to establish common understanding. Strategies used were suggestions of interpretation, following up-questions, formulations and reparations. The strategies were most used in transition-relevance places, but reparations could also be found during the creation of blissymbolic utterances. The analysis also found that understanding-oriented strategies sometimes were missing in one of the conversations, which led to breakdown in the conversation. The talking individuals were responsible for establishing common understanding in the major part of both conversations, but the boys using blissymbolics did not leave the responsibility entirely to them. In total the analysis showed that conversations with AAC can differ in many ways. Which strategies the participants used to establish common understanding were of great importance in both conversations. Every participant in the conversation were obliged to engage in creating common understanding in order to not lead the conversation to a breakdown.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Fransson, Carina, and Helene Ottosson. "Grafisk Alternativ Kompletterande Kommunikation som ett verktyg för lärande." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33955.

Full text

Abstract:

I den här uppsatsen har vi undersökt betydelsen av Grafisk AKK som verktyg för lärande.Syftet med våra kvalitativa intervjuer var att undersöka pedagogers olika arbetssätt, deras kunskap och användning av AKK. Vi ville också undersöka om barnen kunde återberätta en saga. Barn i en förskola och en förskoleklass fick lyssna på en saga. En grupp fick lyssna på sagan med stöd av bilder och den andra gruppen fick endast lyssna på sagan. Resultatet i vår undersökning visar att pedagogerna som vi intervjuat har olika erfarenheter från sitt arbete med barn och ett medvetet förhållningssätt i att arbeta med språk. Resultatet från vår studie av barnen visar att de som fick lyssna på sagan med stöd av bilder kunde återberätta sagan i något större utsträckning.
In this essay, we have assessed the importance of Graphic AAC as a tool for learning.The purpose of our qualitative interviews was to investigate pedagogues different approach, their knowledge and use of AAC.We also wanted to examine whether the children could retell a fairy tail. Children at a daycare and in a preschool had to listen to a fairy tail.One group listened to the fairy tail with the help of images and the other group only listened to the fairy tail.The results of our investigation shows, that the pedagogues we interviewed have different experiences from their work with children and a consious approach working with language. The reults from our study of children shows, that those who were listening to the fairy tail with help of images could retell the fairy tail to a greater extent.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Bjerke, Martin. "Alternativ och kompletterande kommunikation och språklig utveckling." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34325.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Wimnell, Rebecca, and Carin Ölmestig. "Finns inte på kartan : Att nå fram till ord som inte finns med på bliss standardkarta med hjälp av enbart bliss standardkarta." Thesis, Linköping University, Department of Clinical and Experimental Medicine, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-56998.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka ordtyper som är lätta respektive svåraatt nå fram till med bliss standardkarta och vilka strategier som är mer respektive mindreeffektiva. Deltagarna, 24 kvinnliga studenter utan funktionshinder, delades upp i par. Den enai paret fick i uppgift att förklara 12 målord, som inte finns med på bliss standardkarta, enbartgenom att använda bliss standardkarta. Den andra i paret fick i uppgift att gissa vilkamålorden var. Eftersom tidigare studier indikerat att ordklass, frekvensnivå ochabstraktionsnivå kan påverka ords svårighetsgrad, valdes målorden i föreliggande studieutifrån dessa variabler. Resultatet visade att målordens ordklass inte påverkade derassvårighetsgrad. Målordens frekvensnivå påverkade svårighetsgraden i viss utsträckning.Abstraktionsnivå var den variabel som påverkade svårighetsgraden mest. Eftersom deabstrakta och ovanliga målorden var svårast, kan det vara klokt att inkludera de ordtyperna påblisskartan. Några strategier som gynnade kommunikationen var när blissaren använde syntaxoch syntaktiskt prompting samt när gissaren gav blissaren tid att avsluta sina fraser. Dessastrategier kan vara lämpliga att rekommendera till blissanvändare och deras samtalspartners.

The aim of this study was to investigate which types of words that are easy and difficult toreach with Bliss Swedish standard chart and also which strategies that is more and lessefficient. The participants, 24 female students with no functional limitations, were grouped inpairs. One in each pair was given the task to explain 12 target words that is not present onBliss standard chart, by using only Bliss standard chart. The other person in each pair wasgiven the task to guess which words that were asked for. Since former studies have indicatedthat word class, level of frequency and level of abstraction can affect words' degree ofdifficulty, the target words in this study were chosen based upon those factors. The resultsdemonstrated that the word class of the target words did not affect their degree of difficulty.The frequency of the target words affected their degree of difficulty in some ways. The levelof abstraction of the target words was the factor that affected the degree of difficulty the most.Since the abstract and infrequent target words were most difficult, it may be a good idea toinclude those types of words on the Bliss chart. Some of the strategies that were beneficial forcommunication were the blisser’s use of syntax and syntactic prompting. Another strategy thatwas beneficial for the communication was giving the blisser enough time to finish herphrases. It may be appropriate to recommend those strategies to Bliss users and theircommunication partners.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Nilsson, Emanuel, and Petra Pichler. "The Multimodal Communication Screening Test for Persons with Aphasia (MCST-A) - Översättning och anpassning till svenska : En jämförelse med resultatet på MCST-A och förmåga att kommunicera med AKK." Thesis, Uppsala universitet, Logopedi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-338559.

Full text

Abstract:

Personer med afasi lider ofta av sina språkliga svårigheter och upplever dem som ett allvarligt problem. När förmågan till effektiv kommunikation genom talat språk inte räcker till kan ett Alternativt och Kompletterande Kommunikationssätt (AKK) behövas. Det möjliggör att personen, förutom med tal, kommunicerar med till exempel bilder, gester eller tecken. Proceduren att välja ett passande AKK är komplicerad och det händer att ett hjälpmedel som inte passar individens behov sätts in av logoped, eller att ett hjälpmedel inte sätts in alls. För att utveckla och förbättra möjligheten att avgöra om och i så fall vilket hjälpmedel som bör användas har Lasker och Garrett utvecklat bedömningsverktyget The Multimodal Communication Screening Test for persons with Aphasia (MCST-A). Denna studies huvudsyfte var att översätta MCST-A till svenska. Studien delades upp i tre delar; 1) översättning och anpassning av MCST-A till svenska, 2) prövning av översättningen på personer utan afasi samt 3) en första testning på personer med måttlig till grav kronisk afasi där deras resultat på MCST-A jämfördes med en skattning av deras förmåga att kommunicera med AKK i vardagen. Översättningen och anpassningen ledde till en fungerande version på svenska. Resultatet från testningen på personer med afasi går i linje med tidigare forskning, där resultatet på MCST-A speglar personers skattade förmåga att kommunicera med AKK i vardagen. MCST-A kan således vara ett användbart instrument för att avgöra om och på vilken nivå ett hjälpmedel kan användas av en person med afasi. Det är dock inte möjligt att dra en generaliserbar slutsats utifrån denna studies resultat då urvalet var begränsat.
Individuals with aphasia often suffer from their language difficulties and experience them as a serious problem. When the ability to communicate effectively through spoken language is insufficient, an Augmentative and Alternative Communication (AAC) may be required. This allows the person, in addition to speech, to communicate with for example pictures, gestures or body language. The procedure for choosing a suitable AAC is complicated, sometimes an aid that doesn’t suit the needs of the individual is provided by speech-language pathologists and sometimes an aid isn’t provided at all. In order to develop and improve the ability to determine if and what aids should be used, Garrett and Lasker developed the assessment tool The Multimodal Communication Screening Test for Individuals with Aphasia (MCST-A). The main purpose of this study was to translate MCST-A into Swedish. The study was divided into three parts; 1) translation and adaptation of MCST-A to Swedish, 2) testing the translation on persons without aphasia, and 3) a first test on persons with moderate to severe chronic aphasia, where their results on MCST-A were compared with an estimate of their ability to communicate with AAC in daily life. The translation and adaptation led to a working version in Swedish. The results from the persons with aphasia is in line with previous research, where the results on MCST-A reflects the estimated ability to communicate with AAC in their daily lives. Thus, MCST-A can be a useful tool to determine whether if and on what level aids can be used by a person with aphasia. However, it’s not possible to draw a generalizable conclusion based on the results of this study as the sample was small.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Björkhäll, Tove, and Johanna Lindholm. "Alternativ kompletterande kommunikation i förskolan : En kvalitativ studie av arbete med AKK i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32237.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka vilka former av Alternativ kompletterande kommunikation, AKK, som erbjuds i förskolan, samt hur förskollärare arbetar med dessa. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex förskollärare. Därtill genomfördes sex miljöobservationer. Materialet analyserades utifrån två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet samt en modell över kommunikation som innefattar brukare, redskap samt omgivning, BRO-modellen. Informanterna i studien ansåg att alla barn bör ha rätten till kommunikation. Analysen visar även att AKK är en väg in i kommunikationen. En slutsats är att en kommunikativ miljö och kompetent personal är en förutsättning för att AKK ska fungera på bästa möjliga sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Estling, Karin. "Elever på tidig utvecklingsnivå och alternativ kommunikation." Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2064.

Full text

Abstract:

Intresseområdet i detta examensarbete är särskoleelever som befinner sig på en tidig utvecklingsnivå och saknar förmåga att tala. Dessa elever behöver ett alternativt kommunikationssätt för att kunna samspela med andra människor och för att kunna delge sina tankar och känslor. Särskolan har uppdraget att arbeta för att alla elever ska ha ett fungerande kommunikationssätt. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur några lärare på särskolor och hur en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering gör för att bedöma vilket alternativt kommunikationssätt varje barn och ungdom de arbetar med ska använda.

Den teoretiska utgångspunkten är begreppet kommunikation samt forskning om kommunikation kopplat till utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Studien är kvalitativ med intervjuer av lärare som arbetar på särskolor samt intervju med en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering.

Resultatet visar att de intervjuade lärarna vid särskolorna prövar sig fram genom observationer och använder tidigare erfarenheter för att bedöma vilket alternativt kommunikationssätt deras elever ska använda. Logopeden använder ett frågeformulär vid bedömningen. Vidare framkommer att samverkan i arbetslaget är viktig vid bedömning av elevernas kommunikationsnivå och i arbetet med att utveckla elevernas kommunikation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Jason, Johanna, and Marie Jirong. "Arbetsterapeuters kunskap och användning av Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation inom habilitering." Thesis, Örebro universitet, Hälsoakademin, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-14046.

Full text

Abstract:

Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) används för att ge uttrycksmöjligheter för kommunikativa behov för personer som har kommunikationssvårigheter. Inom barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering möter arbetsterapeuter dessa personer. I deras arbetsuppgifter ingår att arbeta klientcentrerat och försäkra sig om att utgå ifrån individens önskningar och behov även då dennes förmåga att uttrycka dessa är reducerad. Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation skulle kunna vara ett stöd för arbetsterapeuten i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters kunskap och användning av GAKK inom habilitering i Sverige. En kvantitativ ansats användes och data samlades in via en studiespecifik internetbaserad enkät. Resultatet visade att arbetsterapeuterna ansåg sig ha ett stort behov av kunskap om GAKK. Många av arbetsterapeuterna ökade sina kunskaper genom utbildningar, kurser och samverkan mellan professioner inom habiliteringsteamet. Olika typer och metoder knutna till GAKK användes och anpassades efter de individer arbetsterapeuterna arbetade med. Vikten av att se helheten i individens livssituation framkom. Med tanke på detta ger arbetsterapeuten även insatser med GAKK till individens omgivning och sociala nätverk. Slutsatser som utifrån resultatet kan dras är att arbetsterapeuternas användning av GAKK var beroende av individens förutsättningar och behov. En bild av hur GAKK kan användas av arbetsterapeuter inom dessa verksamheter har framkommit genom studien. Resurserna för insatser med GAKK ansågs av flera arbetsterapeuter som otillräckliga. Vidare forskning för att belysa om resursbrist kan vara en hindrande faktor för arbetsterapeuters insatser med GAKK och Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) vore därför av intresse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Bumbar, Mirela. "Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation : En kvalitativ studie om hur pedagoger arbetar med Alternativ kommunikation i vardagen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-1003.

Full text

Abstract:

Bakgrund Viljan till kommunikation är en mänsklig egenskap som förenar oss. När kommunikation sker mellan människor sker ett utbyte av olika former av information. Att varje barn skall ha rätt till att vara delaktig i förskolans verksamhet är självklart. Även de barn som på grund av någon funktionsnedsättning inte har utvecklat sitt språk eller sin kommunikativa förmåga har dessa barn rätt att känna sig som en i gruppen, likaså gäller detta för de barnen som är flerspråkiga. Genom pedagogernas arbete med TAKK-metoden kan barnen vara delaktiga i samspelet med alla i förskolan. Syfte Syftet är att undersöka vilken kännedom och vilka uppfattningar pedagogerna har kring Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation samt få en förståelse för hur arbetet med detta kan se ut i det vardagliga arbetet i förskolan. Metod Jag har använt mig av kvalitativ metod med intervju som redskap. Jag har intervjuat sju pedagoger på en förskola i Västa Götaland. Vid analys och bearbetning av min empiri har jag använt mig av den fenomenografiska ansatsen och av en analysmodell för att bearbeta det insamlade materialet. Resultat Mitt resultat visar att pedagoger tycker att Tecken som Alternativ och Kompletterande kommunikation metoden gynnar alla barns utveckling oavsett om barnen har funktionsnedsättningar, är flerspråkiga eller inte. Metoden ses som ett komplement till det talade språket och används i de flesta momenten inom förskolan. Alla pedagoger använder sig av metoden och detta leder enligt pedagogerna till att barn blir delaktiga i ett sammanhang och kan göra sig förstådda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK)'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles