Dissertations / Theses on the topic 'Amerikaans'

I USA infördes begreppet informationsoperationer i mitten av 1990-talet och det har sedan dess skett en stor utveckling inom detta fält. Även i den svenska Försvarsmakten har konceptetinformationsoperationer införts och en utveckling och uppbyggnad av förmågor inom detta koncept pågår. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida konceptet informationsoperationers uppkomst i Försvarsmakten kan utgöra ett exempel på idéspridning. Utgångspunkten är att USA som en av världens ledande försvarsmakter är trendsättare för andra försvarsmakter i västvärlden, däribland den svenska Försvarsmakten. Med utgångspunkt i teorin om idéspridning undersöks om den amerikanska idén om informationsoperationer har spridit sig och snappats upp av Försvarsmakten som sedan översatt idén efter sina egna förutsättningar. Uppsatsen beskriver informationsoperationers uppkomst i USA och hur begreppet har fått fäste och utvecklats i Försvarsmakten. Vidare beskrivs hur idén tagit organisatorisk form i Försvarsmakten i syfte att utifrån teorin om lokal översättning undersöka hur detta skiljer sig från det amerikanska konceptet. I slutsatserna konstateras att teorin om idéspridning är tillämpbar i det här fallet och att det också skett vissa anpassningar av idén när Försvarsmakten implementerat den i sin egen organisation.

The concept of information operations was introduced in the US in the middle of the 1990’s and has since that time developed and a lot of things have happened in that field during the last decade. The development of information operations is going on in the Swedish Armed Forces as well. The purpose of this essay is to study whether the introduction of the concept of information operationsin the Swedish Armed Forces can be seen as an example of the spreading of ideas according to new institutional theory. With the premise that the US, with one of the worlds leading armed forces, functions as a trend setter for other nations in the western part of the world this essay investigates if it is the American idea about information operations that has been adopted by the Swedish Armed Forces. Furthermore it investigates whether the idea, if it has been adopted, has been copied or translated to fit the new organization. The essay starts with describing the concept of informationoperations in the US, how it was introduced and how it is currently used. Then follows a presentation about how information operations, as a concept, has developed in the Swedish Armed Forces. Differences between how the concept of information operations has been implemented in the organizations is presented and discussed in order to try the theory about local translation of ideas. The major conclusions is that the concept of information operations’ introduction in the Swedish armed forces can function as an example of the new institutional theory about the spreading of ideas and that there has been some adaptations of the concept in order to fit the organization.

Problem I en alltmer global affärsvärld där nationers exklusiva rätt till sina egna associationer och ursprungs markörer har upphört och de har övergått till att bli ett marknadsförings verktyg. Hur kan företag använda sig av associationer och ursprungsmarkörer som verktyg för att skapa starka varumärken och vilka problem kan uppstå i användandet av dessa verktyg? Syfte Vi vill genom en kvalitativ studie undersöka den varumärkesbyggande processen inom Gant och se hur de använder sig av associationer och ursprungsmarkörer för att stärka sitt varumärke. Metod I arbetet görs en litteraturstudie av både primära och sekundära källor. Vidare studeras, genom en intervju av det svenskägda konfektionsföretaget Gant och dess varumärkesstrategier samt om hur de associerar sig till den amerikanska östkusten, vilket sätts i relation till litteraturstudien. Resultatet av den kvalitativa studien sammanställs i analysen, vilken följs av slutsatser. Teori Teori kring varumärkesstrategier som begrepp, men även mer specifikt för just associationsmarknadsföring och ”Country-of-Origin” effekten är exempel på teorier som det lagts mest tyngd på. Empiri Den empiriska delen av uppsatsen, är baserad på en intervju med Gants Sverigechef, som speglar sina svar på de frågor som ställts, som i sig grundats i teoridelen. Resultat Gants varumärkesbyggande har skett genom att de associerar sitt varumärke med USA och kombinerar det med en europeisk elegans. De arbetar väldigt intensivt och med en professionell marknadsföring för att slutligen ha fått ett väletablerat varumärke på den globala marknaden. Resultatet är att Gant till stor del har lyckats med sina varumärkesstrategier och har lyckats att använda köpta ursprungsmarkörer och associationer, för att stärka sitt varumärke.

Det här självständiga arbetet i militärteknik avhandlar huruvida Försvarsmakten, med i huvudsak redan befintlig materiel, genom en teknisk aktiv skyddslösning kan uppnå en förbättrad skyddsförmåga mot indirekt eld. Förmågan som söks är främst avsedd för, men inte begränsad till, att kunna nyttjas för att erhålla ett förbättrat skydd av Försvarsmaktens internationella camper. Därmed utgörs hotbilden framförallt av granatkastarammunition och raketer vilka inom ramen för en teknisk aktiv skyddslösning först måste kunna detekteras för att sen medge förvarning, eller ännu hellre avvärjning, innan de når sitt mål. Arbetets resultat presenteras i form av Förvarsmaktens möjligheter idag tillsammans med en rekommendation om hur skyddsförmågan kan säkerställas på något längre sikt.

This thesis in Military Technology deals with whether the Armed Forces, with mainly pre-existing equipment and using a technical active protection solution, can achieve enhanced protection capability against indirect fire. The capability sought is primarily for, but not limited to, the purpose of obtaining greater protection for the Swedish Armed Forces’ international camps. The threat, typically mortar ammunition and rockets, should within the framework of a technical active protection solution be detectable in order to provide early warning and preferably also interception before reaching its target. The results of the thesis are presented as possibilities for the Swedish Armed Forces today and as recommendations on how this capability can be achieved in the longer term.

Den här uppsatsen har syftat till att redogöra vilka teorier som presenteras i studielitteraturen för direkt ledarskap i Försvarsmakten och U.S. Army. Uppsatsen har vidare syftat till att redogöra för skillnader och likheter i hur dessa teorier presenteras. Slutligen har syftet varit att visa hur detta påverkar ledare och soldater i praktiken.

För att genomföra arbetet har litteraturstudier med kvalitativ metod använts. För att visa på ovan nämnda likheter och skillnader har komparation använts.

Först har fem mätpunkter ställts upp och redogjorts för. Därefter har dessa jämförts och ett resultat har påvisats.

Resultatet som påvisats är att den jämförda litteraturen har samma ambition med vilken ledarstil som förespråkas samt hur denna beskrivs. Emellertid skiljer sig böckerna åt på ett flertal punkter såsom språkbruk, pedagogisk utformning, vetenskaplighet och användarvänlighet.

Vidare har konstaterats att ovanstående skillnader troligen påverkar hur ledaren tänker och agerar kring sitt ledarskap vilket förmodligen också påverkar underställda. 

The purpose of this study is firstly, to describe the differences and similarities between theories presented in literature on leadership used by the Swedish Armed Forces and the U.S. Army. Secondly, to describe differences and similarities regarding how those theories have been presented in the literature. The final purpose is to find out how this can affect leaders and soldiers in real life.

To achieve the purposes described above, both a Swedish and an American book have been studied and then compared.

The comparison is based on five criteria which have been described and then compared and then conclusions have been drawn.

The result of this study shows that both the Swedish and the American literature focus on Transformational Leadership Style. This style is described in the same way in both books. However differences have been found between the books, which are the use of language, a pedagogical design, a scientific starting point and a user friendliness.

Finally, the result of the study indicates that the differences mentioned above affect the way a leader acts and looks upon his/her leadership (style) which in its turn influences the relationship between a leader and his/her subordinates.

Aim

The aim of the study was to develop a method for the survey of play movement demands and temporal patterns in order to enable a descriptive study of the defensive players in American Football. The overall aim was to  improve the understanding of how American Football is played to create opportunities for enhancement of current or developing new training methods to better suit football.

Method

Fifty plays from a Division 3 college football game on video from 2005 was divided into sequences of action for one player each from the defensive line, linebackers and defensive backs and analyzed with the video analyzing software cSwing. Every players sequence of action was recorded in a spreadsheet and noted on a scaled football field where distances were measured and together with time stamps from cSwing velocity was calculated.

Results

Using this method it was possible to describe the play movement demands and temporal patterns which was the main task of the study. The defensive end worked on an average 4.61 seconds per play, the distance was 12.4 meters and average speed 2.5 m×s-1. The linebacker worked on an average 4.35 s per play, 13.7 m and at a mean speed of 3.0 m×s-1. The free safety worked on an average 4.38 s per play, 14.7 m and at a mean speed of 3.3 m×s-1. The Linebacker had a more varied movement pattern than the other two positions.

Discussion

With the developed method both quantitative variables and qualitative assessments of play movement demands and temporal patterns could be done. With the aid of this information the coach can develop or enhance training methods that better emulates the demands games puts on the players. Using a GPS to enhance the quantitative analysis can lead to more extensive measurements of temporal patterns. Zoomed in video uptakes could lead to a better analysis of movement patterns

Conclusion

The developed method gives the American Football coach a tool to analyse the demands put on certain categories of players based on different types of and frequencies of play sequences and their temporal patterns. This enhanced knowledge the coach can use to improve practices

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underhållande välgörenhet för att påvisa att de ur flera aspekter understödjer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med stöd av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak så har jag valt att i tre näranalyser söka reda på hur olika deltagares utsatthet och klasstillhörighet gestaltas och hur programmens åtgärder iscensätts och rättfärdigas. Uppsatsen söker besvara flera frågor som syftar till att åskådliggöra de sätt på vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen. Jag adresserar även frågan om man i programmen reflekterar över någon aspekt av USAs socialpolitik. I min forskning fann jag dels att programmen genomsyras av olika klassfrågor och dels att de gynnar den socialpolitik med kapitalistiska förtecken som företräds av president George W Bush. Samtliga programserier undviker dessutom att sätta sin produktion i en större och samhällskritisk kontext och de problematiserar inte de bakomliggande, socialpolitiska, implikationer som föreligger i det amerikanska samhället.

Uppsatsen granskar om det finns specifika narrativa mönster för hur antagonister dör i samtida amerikansk film med den klassiska berättarstilen eller den s.k. postklassiska berättarstilen (dvs. Hollywoodfilm). Uppsatsen kommer också att granska om det finns ett

samband mellan hur antagonister dör och varför i förhållande till vem de är och vilka gärningar de gjort. Vidare försöker uppsatsen besvara andra frågeställningar som; Hur ställer sig filmens protagonist och publik till antagonistens dödsmoment? När är det passande för en protagonist att döda en antagonist? Har det betydelse för vilken typ av antagonist som dör på ett visst sätt?