Academic literature on the topic 'Amfibieoperation'

Defending against a modern amphibious landing is one of the most difficult operations in warfare. Many have tried but very few have succeeded to throw an assaulting landing force back into the sea. This essay is an attempt to create deeper understanding for anti-landing defense by using Milan Vego’s theory on littoral warfare in a case study of the landings in Salerno 1943 and on Okinawa 1945. This is in order to examine if this theory on marine warfare in coastal regions can be used to create deeper understanding for defense against a modern amphibious assault. With a current trend towards increasing military interests in littoral regions, this essay intends to bring an up-to-date contribution to the theoretical foundation of marine warfare in littoral regions, and more specifically coastal defense.   The analysis shows that Vego’s theory did create deeper understanding of the two cases and particularly regarding command, inter-service cooperation and sea control or sea denial. These concepts have in both cases proven successfully practiced by the assaulting force, while the defenders have failed to benefit from them.

Överraskning är en av krigföringens etablerade grundprinciper och har fascinerat under lika lång tid det betraktats meningsfullt att förstå krigföring. Paradoxalt nog befinns principen vara såväl förhållandevis outforskad som abstrakt och allmänt hållen trots sin oomtvistliga funktion genom historien. Undersökningens syfte är att med en teoriutvecklande ansats identifiera vilka framgångsfaktorer som bidrar till en lyckad överraskning i amfibieoperationer. Undersökningen har med en hypotetisk-deduktiv metod, där såväl en referenshypotes som delhypoteser genererats, använts för hypotesprövning av två empiriska fall, räderna mot St Nazaire 1942 och Makin Island 1942.   Resultatet identifierar efter en falsifikationsprincip att framgångsfaktorerna vilseledning, operationssäkerhet, tempo och originalitet har en giltighet som bidrag till en lyckad överraskning i amfibieoperationer. Teoriutvecklingsmässigt påvisar även resultatet att originalitet är den framgångsfaktor som möjliggör och är dimensionerande för de övriga framgångsfaktorernas bidrag till en lyckad överraskning. Rekommendationsmässigt och i termer av en ökad generaliserbarhet bör fler empiriska prövningar genomföras för att än bättre förstå vad som bidrar till en lyckad överraskning.

An amphibious assault can open new fronts and totally change the operational and strategic situation. Amphibious assault often depends on the principles of surprise and tempo.   The principles of war, surprise and tempo are the main focus in this thesis. The context consists of the operational type, amphibious assault. The main problem that the study will try to answer is the paradox that theorists highlight these principles as essential conditions for amphibious operations, but they have not developed specifically why and how. In this context it is interesting because there are a number of paradoxes between the type of operation and the principles.   To be able to examine the principles a higher degree of concreteness has to be applied. This is done by examining what other modern theorists has developed on the principles. The most prominent factors then become the thesis operationalized indicators that provides the analysis tool for the thesis. The theory will then be tested by analysing two case studies, Operation Shingle in Anzio and Operation Chromite in Inchon.   The result shows that the indicators of surprise consists of unexpected acting, diversion and operations security. The results of the case study regarding this comes to the conclusions that unexpected acting and operation security are key factors. The indicators of tempo are rapid decision-making and quick physical movement. The case study result indicates that both are criterias for success and are based on a mutual relationship between the indicators.

The coast is a domain characterized by great complexity based on its dynamic and challenging nature, which can create both opportunities and challenges for attackers and defenders. The purpose of this study is to investigate Geoffrey Till's theory of defence against amphibious operations and to increase an understanding of how military resources can be used to achieve success in defence in the event of a military attack from the sea. Research and theory development in this area have long been under-prioritized and Till has created a relatively unique theory, based on the prevailing research situation. These are arguments that strengthen the reason for examining the theory and field further. Through a theory-testing case study, the Battle of Wake Island and Operation Avalanche are analyzed to ascertain to what extent empirical evidence is given to the chosen theory. In this way, the explanatory capacity of the theory is determined and whether its credence is strengthened or weakened. The study discloses that Till's theory successfully explains the outcome of the first case however not the second. The analysis shows that a defence that acts on and adjacent to land contributes to success, which Till's theory does not emphasize. The study indicates that the theory is underspecified as it does not give any indication of how to prioritize between the different areas of the theory, which indicates that wone should be vigilant against the explanatory value of the theory.

Defence against an amphibious assault is an extremely difficult endeavour as is evident by the long line of successful amphibious assaults undertaken throughout history. Field fortifications has to a large extent been present in defences, yet little research has been done on the effects of field fortifications in preventing successful landing operations. Therefore, this thesis examines the specific role of field fortifications in defence against amphibious assaults. The purpose is to combine theories about amphibious operations with concepts of field fortifications to add depth to existing theories as two historical examples are examined.  Results show that the existing theories’ notions, especially regarding the devastating effects of indirect fire and pre-bombardment, are not true for the two cases of study. It is furthermore shown that avoiding terrain where the enemy’s defence is focused was of little consequence for whether the assault was successful or not. Of greater importance was the power imbalance of attacker versus defender. Lastly, it is argued that the development of advanced weaponry plausibly levels out the power imbalance as effects of pre-bombardment is more likely to be successful.

Det ställs stora krav på den militära organisationen vid genomförandet av en amfibieoperation. Denna uppgift är något som den svenska försvarsmaktens amfibiekår ej har förmåga till att lösa ut inom ramen för vår organisation. I framtiden ställs det krav på att den svenska amfibiekåren skall kunna vara delaktig i en multinationell expeditionär landstigningsstyrka. Sverige saknar dock doktriner och en militärteoretisk grund för amfibieoperationer. För att tillhandahålla en sådan teoretisk grund avser författaren att använda sig av den brittiska militärteorin för vad en amfibieoperation kräver. I denna uppsats analyseras två historiska amfibieoperationer i allmänhet och de brittiska militärteoretiska principerna för amfibieoperationer i synnerhet. I vilken utsträckning kan Geoffry Tills grundprinciper för amfibieoperationer, förklara utgången om amfibieoperationerna i Falklandskriget och slaget om Gallipoli (Dardaneller halvön)? I Geoffry Tills bok Seapower – A Guide for the Twenty-First Century, lyfter han fram fem grundprinciper för amfibieoperationer. Dessa principer ses som krav för ett positivt resultat för en amfibieoperations genomförande. Metoden som använts utgår ifrån en design som är en teoriprövande och jämförande studie av två fall. Det är en kvalitativ textanalys. Min slutsats är att teorin förklarar amfibieoperationers utgång, beroende av om operationen uppfyller samtliga principer eller inte uppfyller dem. Uppfylls alla principerna får vi ett positivt resultat i vår amfibieoperation och uppfylls inte alla principerna får vi ett negativt resultat i vår amfibieoperation. I denna utsträckning kan teorin förklara utgången av amfibieoperationer.
It requires a lot from the military to accomplish a amphibious operation. This task is something that the Swedish royal marines dos not have the capacity to implement. In the future the Swedish government will expect that the royal marines will be able to be included in amphibious operations alongside other nations. The writer will use the British principles for what amphibious operations require.   In this essay two historical amphibious operations will be used. To what extent can Geoffrey Till´s basic principles of amphibious operations explain the result of the Falkland Campaign and the Gallipoli operation. In Geoffrey Till´s book Seapower – A guide for the Twenty-First Century, he highlights five requirements for executing amphibious operations. The authors conclusion is that the theory holds up if all principles are met or not met. If they are met the conclusion will be that the operation will have a positive outcome. If they are not met it will be a negative outcome. To this extent the theory can explain the conclusion of amphibious operations.

Idag påtalar våra högsta militära chefer att grunden för Försvarsmakten är förmåga till att kunna genomföra väpnadstrid. Samtidigt påtalas det av samma chefer att våra insatsförbands ska ha samma förmåga nationellt sominternationellt. I denna uppsats analyseras den svenska marinen i allmänhet och amfibiekåren i synnerhet i dettaavseende. Har den svenska amfibiekåren förmåga till att genomföra en internationell amfibieoperation i krig därväpnad strid är i fokus?William S Linds teori (Linds teori) i Maneuver Warfare Handbook har haft en central roll i uppsatsen då den haranvänds som teorianknytning för att kunna besvara frågeställningarna. Efter att ha försökt falsifiera Linds teori såanvänds Linds teori som analysverktyg vid undersökningen av vår svenska marins förmågor i allmänhet ochamfibiekårens förmågor i synnerhet.Metoden som har används är en kvalitativ textanalys i en iterativ process med en hermeneutisk arbetsgång därproblemformuleringen har förändrats i takt med analysen om vad som är möjligt att rent empiriskt svara på.Det empiriska materialet har i huvudsak varit doktriner, militärstrategiska skrivelser, föreläsningar samt tidigareC-uppsatser som har en stark spårbarhet till problemställningen.Mina slutsatser är att den svenska marinen/amfibiekåren saknar förmågor för att kunna genomföra en internationellamfibieoperation i krig där väpnad strid är i fokus. De förmågor som saknas och som bör utvecklas är att; 1. Kunnaleda/ledas i en internationell amfibieoperation p.g.a. avsaknad av ett NATO kompatibelt lednings- och krypteratsambandssystem. 2. Kunna genomföra taktiska lufttransporter p.g.a. bristande lufttransportsresurser 3. Kunnagenomföra taktiska landtransporter p.g.a. bristande resurser avseende splitterskyddade fordon. 4. Kunna bekämpamarkmål från havet p.g.a. avsaknad av sjöburen markrobot, grövre fartygsartilleri samt avsaknad av marinflyg medvapensystem för markmål. 5. Kunna understödja alla ingående förband i en amfibieoperation med logistikresurserp.g.a. brist på lämpliga logistikplattformar (större fartyg). Marinen saknar även egna större sjötransportresurser.
Today, our supreme military commanders declare that the Swedish ArmedForces main ability is the capacity to conduct armed combat. At the same timethey also declare that the Swedish main fighting units should be able to do soboth nationally and internationally. In this matters I will in this essay analysethe Swedish Navy in general and the Swedish Amphibious Corps in particular.Does the Swedish Amphibious Corps have the ability to conduct aninternational amphibious operation in war where armed combat is in focus?The theory of William S Lind in Maneuver Warfare Handbook (Lind’s theory)has had a central part in this essay. Lind’s theory has been used as a theorylink to answer the questions. After having tried to falsify Lind’s theory, histheory has been used as an analysis tool in the examination of the abilities inthe Swedish Navy in general and the Swedish Amphibious Corps in particular.The method that had been used is a qualitative text analysis in an iterativeprocess with a hermeneutic working process and the problem formulation haschanged over time at the rate with witch it has been analysed as to what isempirically possible to answer.The material has in general consisted of doctrines, military strategic writs,lectures and earlier essays with a strong connection to this essay.My final conclusions are that the Swedish Navy/Amphibious Corps has alacking ability to conduct an international amphibious operation in war wherearmed combat is in focus. The main missing abilities are:1. Being able to command/be commanded in an international amphibiousoperation on account of lacking a command and control system that iscompatible with NATO.2. Being able to conduct tactical air transportations on account of lackingair transportation resources.3. Being able to conduct tactical land transportations on account oflacking armoured vehicle resources.4. Being able to engage ground targets from the sea on account of lackinga weapon system that can suppress land targets from the sea and air.5. Being able to conduct service support of all participating units in anamphibious operation on account of lacking suitable logistic platforms(larger ships).Last but not least, the Swedish Navy has not the ability to conduct larger trooptransportations at sea.
Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

This paper examines how Speller’s theory of success in amphibious operations can be applied on a successful amphibious operation. The research has been encouraged by the fact that previous research concerning success in amphibious operations appears to be lacking. No previous studies of the theory have been found, which further strengthen the necessity for this study. The theory is examined by a single-case study of the recognised amphibious assault on Inchon during the Korean War. The theory is able to explain the success, otherwise the credence to the theory would be refuted. The result of the analysis discloses that Speller’s theory successfully explains the Inchon success in every analytical aspect but deception. The study shows that the coalition forces did not manage to or intend to deceive the North Korean opponent in relation to how an amphibious landing should take place. This study supports the theory as explanatory and can serve as vital knowledge when planning and executing an amphibious operation; however, to strengthen the study’s result, further studies are necessary.

The traditional landings with large warships near the coastline have been replaced by means of vessels moving beyond the horizon from the coast where the landing will take place. The old landing crafts have been replaced by transport helicopters and close air support, a threat that the amphibious battalion lacks resources to meet. The Swedish Armed Forces faces a possible acquisition of MANPADS and therefore the main purpose with this study was to examine the systems: FIM-92 Stinger RMP, Mistral and RBS70 NG, in order to assess which one of them who had the greatest potential to be effective when used by the amphibious battalion in a coastal defense operation. The study was conducted as a multiple criteria decision analysis, based on the concept of military utility. The result indicated that the RBS70 NG was the system that best met the requirements and demonstrated the greatest potential to be military efficient, although Mistral with minor exceptions fulfilled the requirements. As the study was delimited to a theoretical study based on three specific scenarios, further studies are recommended with simulations, as well as field trials before the result can be given a higher validity. The result, however, already helps us to understand how MANPADS contributes with military utility in coastal defense operations.
De traditionella landstigningarna med stora fartyg uppträdandes kustnära har ersatts med metoder innebärandes att fartygen rör sig bortom horisonten från den kust där landsättningen/landstigningen ska ske. De gamla landstigningsbåtarna har i hög grad ersatts med helikoptrar som understödda av attackhelikoptrar och flygplan utgör den nya dimensionerande hotbilden. En hotbild som amfibiebataljonen saknar resurser för att möta. Då Försvarsmakten står inför en eventuell anskaffning av ett buret luftvärnssystem till amfibiebataljonen har denna undersöknings främsta syfte varit att bedöma vilket av systemen FIM-92 Stinger RMP, Mistral eller RBS70 NG som uppvisat störst potential att vara militärt effektivt när de nyttjas av en amfibiebataljon i kustförsvarsoperationer. Undersökningen genomfördes som en komparativ analys med multimålmetod och tre olika typfall som grund. Jämförelsen tog sin utgångspunkt kring teoribildningen om militär nytta och då mer specifikt militär effektivitet. Resultatet indikerade att RBS70 NG var det system som bäst mötte amfibiebataljonens krav och därmed uppvisade störst potential att vara militärt effektivt, även om Mistral med enstaka undantag också uppfyllde kraven till synes utan begränsningar. Då studien avgränsats till en teoretisk jämförelse i tre specifika typfall, rekommenderas fortsatta studier med såväl simuleringar som praktiska prov innan resultatet kan ges en högre validitet. Resultatet bidrar däremot redan nu till en förståelse för vad som ökar den militära effektivitetenvid genomförande av kustförsvarsoperationer.