Academic literature on the topic 'Ämnesintegrerat arbete'

Det står ingenstans i styrdokumenten att skolan ska vara rolig och att det är det undervisningen ska fokusera på. Men det är oftast mer intressant för elever att lära om undervisningen är rolig. Ämnesintegrerat arbete beskrivs i den här kunskapsöversiktens artiklar som ett roligt sätt både att undervisa på och att ta in nya kunskaper. Vidare står det i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11) (Skolverket 2011, rev. 2019, s. 8) att ”alla som arbetar i skolan ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.” Kunskapsöversiktens syfte är att undersöka lärares tankar kring ämnesintegrerat arbetssätt. Det här syftet mynnade ut i frågeställningen ”Vad är grundskollärares inställningar till ämnesintegrerat arbete?”. Inställningar syftar till lärarnas åsikter, känslor och attityder till att arbeta ämnesintegrerat. Efter att vi identifierat kunskapsöversiktens syfte kunde vi ta fram nyckelord med hjälp av syftet. Nyckelord nummer ett var ämnesintegrering och vi försökte sedan finna synonymer och begrepp på engelska. Anledningen till att vi ville finna synonymer var för att bredda vår möjlighet till urval av sökresultat. Ämnesintegrering kan benämnas som exempelvis ämnesövergripande vilket det gör i Lgr11 (Skolverket 2011, rev. 2019). Nyckelorden sökte vi på i databaser och de artiklar vi fick fram läste vi titeln på. I de artiklar vars titlar som var relevanta till syftet läste vi sedan abstract. Ansåg vi fortfarande att artikeln besvarade syftet läste vi igenom hela artikel. Resultatet visade att majoriteten av lärarna ansåg att den främsta anledningen till att arbeta ämnesintegrerat är den vinst som det ger eleverna. Eleverna får ett meningsfullt lärande genom att de får ett helhetsperspektiv på området och kan göra vardagsanknytningar till sitt liv utanför skolan. Vi kunde också finna att lärarna hade två olika sätt att se på begreppet ämnesintegrerat arbetsätt. Det ena sättet var att arbeta integrerat med närbesläktade ämnen och det andra vara att integrera två eller flera av skolans ämnen som inte var närbesläktade, som exempelvis matematik och musik.

Redan i 1970-talets läroplan rekomenderades samverkan mellan ämnen. I Lusten att lära med fokus på matematiken (Skolverkets rapport nr 221)skriver de att matematiken sällan ingår i ämnesövergripande arbeten trots att det i Lpo 94 står att eleverna skall få möjlighet till ett sådant arbetssätt. Syftet med denna undersökning är att se om lärarna arbetar ämnesintegrerat med matematiken och vad deras syfte är med integreringen. Vi vill även se vilka ämne och matematiska moment som integreras.Vidare vill vi också ta reda på vad som kan vara hinder och nackdelar för ett ämnesintegrerat arbetssätt tillsammans med matematiken. För att få svar på våra problemformuleringar, intervjuade vi åtta lärare i fyra olika skolor.

Syftet med de intervjuade lärarna var att få eleverna att förstå nyttan med matematiken, att man behövde den i vardagen. Det vanligaste ämnet man integrerade matematiken i var tillsammans med naturorientering.I integrering av de olikaämnena var det de fyra räknesätten som var de vanligaste momenten samt mätning och vägning. Lärarna som intervjuades är inte emot integrering men någon uttrycker oro över att missa något i matematiken om man arbetar med tema i en längre period.Någon lärare tycker det är mer tidsbrist som är nackdelen medan några andra uttrycker att det kan kännas "krystat" att försöka få in matematiken i vissa teman.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur olika lärare inom grundskolan kan organisera och planera ett ämnesintegrerat arbetssätt och hur det ämnesintegrerade arbetssättet kan främja elevernas lärande och utveckling. Bakgrunden är att samhället har utvecklats och blivit styrt av mål, resultat och individualisering. Vilket har gjort samhället till ett kunskapssamhälle som i sin tur påverkat lärarrollen. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har genomfört en kvalitativ studie med metoden intervjuer. Intervjuerna genomfördes på fyra olika skolor med åtta pedagoger, varav en av intervjuerna var en gruppintervju på tre personer. Av resultatet framgår det att lärarna anser att eleverna i ett ämnesintegrerat arbetssätt får en bredare kunskap som kan bidra till att eleverna blir självständiga och trygga samhällsmedborgare.

Studien visar hur det ämnesövergripande arbetet ser ut i skolan i år 4-6 och i år 7-9 samt hur det arbetet förändras från år 4-6 till år 7-9, i en kommun i Sverige. Studien visar även på vad lärarna, som intervjuats, anser vara för och nackdelar med att arbeta ämnesövergripande samt om dessa lärare ser en vinst för både lärare och elever med att arbeta ämnesövergripande i skolan. Studien utgår från dessa frågeställningar: - Vilka ämnen förekommer mest frekvent i det ämnesövergripande arbetet? - Hur ser planering, organisation och utförande ut för det ämnesövergripande arbetet i år 4-6 samt i år 7-9? - Vilka för- och nackdelar kan lärarna se med att arbeta ämnesövergripande?   Det som kommit fram i studien är att man, i kommunen studien bedrevs i, arbetar mer ämnesövergripande i år 4-6 än i år 7-9. Det kommer också fram att man i båda grupperna, år 4-6 och år 7-9, ser ämnesövergripande arbete som en fördel då det gäller att samarbeta lärare emellan samt att sambedöma elev resultat. Lärarna i studien upplever att eleverna ser kopplingar mellan ämnena bättre vid ett ämnesövergripande arbetssätt, trots att eleverna ibland ser det som en genväg och forcerar ett arbetsområde. Fördelarna med ett ämnesövergripande arbetssätt är många och nackdelarna få, enligt lärarna som intervjuades i just denna studie. Den nackdel som nämns mest frekvent är att tiden inte räcker till för samplanering kring ett ämnesövergripande arbetsområde samt att rektorerna inte alltid ser att de behöver skjuta till tid genom att dra ner tid på något annat.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ge en bild av vad olika ämneslärare i grundskolan årskurs 7-9 anser om att påbörja ett ämnesintegrerat arbete med teknikämnet. Skolan där undersökningen utspelar sig arbetar i mycket liten omfattning ämnesintegrerat men uttrycker en vilja både från lärare och ledning att göra så mer. Studien utgår från intervjuer med sex ämneslärare sammanlagt representerande tretton ämnen samt en specialpedagog och en biträdande rektor. Undersökningen utgår från Deweys lärandeteori samt tidigare forskning som analyseras mot resultaten. Av resultaten framgår att ett ämnesintegrerat arbete med tekniken kan ge en bättre helhetssyn på skolarbetet, påverka inlärningen genom att blanda teori och praktik, ge en ökad begreppsförmåga, samt att stärka det kollegiala samarbetet. Resultaten visar även på organisatoriska hindrande och möjliggörande faktorer, möjligheter och hinder i styrdokumenten samt traditionens betydelse gällande implementering av nya arbetssätt.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om pedagoger i förskolan använder sig av musik för att främja barnens matematikinlärning och i sådana fall på vilket sätt de gör det, eller om de använder sig av matematik och musik var för sig. I undersökningen medverkade fyra förskollärare och intervjuerna utfördes både enskilt och i par och vi utförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I arbetet tar resultatet av intervjuerna upp och kopplas till den valda litteraturen samt våra tankar kring arbetet med matematik och musik som en helhet. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder matematik och musik tillsammans, men ofta omedvetet. Dock har de en positiv inställning till ämnesintegrerat arbete.

Vi har valt att skriva om tematiskt arbete i förskolan. Tematiskt arbete innebär att pedagogen integrerar flera olika ämnen under ett och samma tema. Grundidén är att barnen får möjlighet att utvecklas och lära sig om temat på olika sätt, både teoretiskt och praktiskt. Vårt syfte med denna undersökning är att belysa tematiskt organiserad verksamhet i förskolan. För att nå fram till detta undersökte vi hur en pedagog resonerar kring det tematiska arbetssättet samt hur det ter sig i den pedagogiska verksamheten. Undersökningen består av en kvalitativ studie där vi observerat verksamheten på en syskonavdelning vid tre tillfällen, samt intervjuat en av pedagogerna där. Bakgrunden till arbetet är att vi vill få en bredare syn på det tematiska arbetssättets utformning och för att få en bild över hur det kan se ut i praktiken. Resultatet har gett oss större kunskap om tematiskt organiserad verksamhet i förskolan. Vi har utifrån litteraturen och observationerna samt intervjun kommit fram till att den verksamhet vi besökt följer de grunder som litteraturen påpekar finns i ett tematiskt arbetssätt.

Syfte/Frågeställningar

Syftet med studien är att ta reda på möjligheterna kring ett ämnesintegrerat samarbete mellan ämnena svenska a, b och idrott och hälsa a på gymnasiet. För att uppnå syftet har två frågeställningar valts att få besvarade: Vilka möjligheter finns det enligt gymnasielärare för att en ämnesintegrerad undervisning skall ske så att kursmålen i båda ämnena uppnås? Hur ser intresset enligt gymnasielärare ut för att en ämnesintegrerad undervisning mellan idrott a och svenska a, b på gymnasiet skall kunna ske?

Metod

För att uppnå syftet och få svar på frågeställningarna så har kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering valts som forskningsmetod. Kvalitativa intervjuer valdes som forskningsmetod för att man då kan använda sig av den intervjuades språkbruk och ta frågorna i den ordning de passar under intervjun. Intervjun byggde på öppna frågor. Läraren fick styra ordningsföljden och sedan kunde följdfrågor ställas beroende på vilka svar som gavs. Studien riktar sig framförallt till lärare på gymnasienivå. Urvalsgruppen är sex stycken lärare, tre ifrån respektive ämne och tre olika gymnasieskolor. Två stycken män och fyra stycken kvinnor. Åldern på respondenterna är mellan 32år och 49år. Arbetslivserfarenheten som lärare var mellan fem och tjugo år. Fem stycken hade en lärarexamen och en hade en hälsopedagogisk examen.

Resultat

Det finns intresse och möjlighet att integrera svenska med idrott och hälsa. Ingen av lärarna har gjort den integreringen men de kan se att det finns ett behov av det när de läser varandras kursplaner. Det visar sig att det är okunskapen kring varandras kursplaner och mål som lett till att lärarna inte har gjort en integrering. De var inte införstådda med att deras ämnen hade så många bra integreringsmöjligheter. Det går att integrera ämnena så att båda uppnår kursmålen.

Slutsats

Ämnesintegrerat samarbete mellan färdighetsämnena idrott och hälsa a och svenska a, b är möjligt att genomföra så att kursmålen i båda ämnena kan uppnås. Intresse till en ämnesintegrering finns men då måste lärarna vara bättre insatta i de respektive kursplanerna. Ämnesintegreringen skulle kunna stärka båda ämnena och öka inlärningsglädjen hos eleverna.

Syftet med detta examensarbete är att studera F-3-lärares inställning till och möjlighet att ge elever daglig exponering av engelska. Studien gjordes med halvstrukturerade intervjuer samt tourist guide technique som datainsamlingsmetoder. Tre F-3-lärare med engelska som ett av sina undervisningsämnen från en kommun i Mellansverige deltog i studien. Resultatet visade att lärarna åstadkommer daglig exponering av engelska i olika former och i olika omfattning genom undervisning, morgonrutiner och genom dess synlighet i skolmiljön. Informanterna har generellt en positiv inställning till daglig exponering av engelska och ser det som en möjlighet för ytterligare utveckling hos eleverna i engelskämnet. Samtidigt ses hinder med att införliva en daglig exponering. Tidsbrist, elevernas begränsade kunskaper samt risken att exkludera elever med svårigheter i ämnet ses som försvårande omständigheter. Engelskämnets status undersöktes utifrån en önskan om förståelse kring förutsättningar för en daglig exponering av engelska. Här visar resultatet en varierad bild, även om de flesta undersökta faktorer tyder på en lägre status hos engelskämnet (än exempelvis matematik och svenska). Exponering av engelskämnet i skolmiljön görs, med några undantag, främst i klassrummen på de besökta skolorna. Förslag på vidare forskning handlar om ämnesintegrering med inkludering av engelska.

Engelska

Under senare år har flera satsningar gjorts på forskarskolor för lärare, i syfte att bygga upp skolans kunskapsbas och öka antalet lärare i skolan med utbildning på forskarnivå. Den här bokens innehåll baseras på resultaten från den nationella forskarskolan för språklärare De främmande språkens didaktik (FRAM) som bedrevs med stöd från Vetenskapsrådet under perioden 2012-2015. Forskarskolan möjliggjorde ett unikt kunskapsutbyte mellan aktiva lärare som fann intressanta studieobjekt i sin aktuella undervisningskontext och akademins forskare som såg relevansen hos projektidéerna mot bakgrund av forskningsfältet. Denna typ av samverkan inom forskning och utbildning uppfyllde det övergripande syftet med forskarskolan. En synergieffekt var att den språkdidaktiska forskningen i Sverige fick ett viktigt tillskott av klassrumsnära forskningsprojekt inom ett brett spektrum av inriktningar. Med utgångspunkt i forskarskolans tre huvudområden, nämligen språkinlärning, digitala resurser i språkundervisningen samt språklig bedömning, utmejslades projekt bland annat om flerspråkighet, motivation, språk- och ämnesintegrerad undervisning, feedback, (sam)bedömning med mycket mera. Medverkande författare är tio lärare som forskat om lärande, undervisning och bedömning av engelska och moderna språk. Deras arbeten presenteras i separata kapitel. I inledningen ger bokens redaktörer en inblick i hur en forskarskola för lärare kan vara upplagd och hur FRAM bidragit till det expanderande och mångfacetterade forskningsfältet Språkdidaktik.