Academic literature on the topic 'Ämneskonceptioner'

In this thesis, I will discuss subject conceptions among social studies teachers who work in upper secondary schools. The aim of this study is to investigate and analyse subject conceptions among social studies teachers and their relationship to the teachers’ personal background. Subject conceptions can be expressed in both planned and realized teaching, which are analysed in this study. The questions posed are: What subject conceptions are expressed in the social studies teachers’ descriptions of their teaching? Are there any relationships between the teachers’ personal background and the subject conceptions they express? Which subject conceptions are manifested in written tests and exercises? This study consists of three empirical sub-studies. The first sub-study is based on a questionnaire with 60 social studies teachers in upper secondary schools in two counties in Sweden. The second sub-study is based on in-depth interviews with eight social studies teachers who expressed different subject conceptions in the questionnaire. The last sub-study is based on a document analysis of 28 written tests and examinations that were collected from the interviewed teachers. The theoretical framework of this study consists of structuration, class, gender and didactic theories. Some conclusions can be drawn from this study. There are different subject conceptions among the social studies teachers. I have found four typical subject conceptions, which I have called the fact-and-concept–focused, value-focused, analysis-focused and citizenship-focused subject conceptions. The study also shows that the teachers’ personal background has a relationship with their subject conceptions, to a certain degree. Gender and the combination of subjects in the teachers’ academic exams are related to the subject conceptions that the teachers express. Also, internal framing factors, like social background, political views and years in the profession, and external frame factors, like steering documents, textbooks, current news events and the students’ interests and needs, influence the teachers’ subject understanding to different extents. The study also shows that there are differences between the subject conceptions, which are shown in the teachers’ descriptions of their teachings and their assessment materials. The majority of the teachers in the study expressed the citizenship-focused subject conception in the questionnaire, while the written tests and examinations are dominated by fact-and-concept–focused and analysis-focused questions. One conclusion drawn from the empirical results is that code, classification and framing vary among the different conceptions of the subject social studies.

Sedan svenskämnet introducerades i skolväsendet har vad som ansetts centralt inom ämnet varierat. Över tid uppstod ämneskonceptioner inom ämnet; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne. Än idag anspelar styrdokument och läroböcker på de tre ämneskonceptionerna, och även en fjärde – svenska som erfarenhetspedagogiskt demokratiämne – har diskuterats. Forskning visar dessutom på en diskrepans mellan vilka ämneskonceptioner som berörs inom studieförberedande- och yrkesförberedande program på gymnasiet. Denna studie har genom en kvalitativ komparativ textanalys analyserat ämnesplanen för svenska 1, samt två läroböcker för svenska 1, för att urskilja vilka ämneskonceptioner som där är synliga. Analysen visade på skillnader mellan såväl ämnesplan och läroböcker, där olika ämneskonceptioner var framträdande, som mellan läroböcker för olika programtyper. Resultaten visade att svenska som färdighetsämne var mer framträdande inom läroboken för studieförberedande program, medan svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne var tydligare i läroboken för yrkesförberedande program. Detta resultat motsäger tidigare forskning.

Denna studie har undersökt läroplanernas styrdokuments skrivelser om samhällskunskapsämnetssyfte och innehåll. De läroplaner som ingår i undersökningen är Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80samt LPO 94. Syftet med undersökningen är att undersöka likheter och skillnader i de olikaläroplanerna samt att jämföra respektive läroplaner med så kallade ämneskonceptioner. Metodensom använts i föreliggande undersökning är Charles Tillys rörande komparativa studier.Ämneskonceptioner betyder något förenklat vad som anses i fråga om att ämnet fyller försyfte samt vad ämnet ska innehålla. I denna studie framgick det att de tidigare läroplanernavisade på ett detaljrikt ämne med ett syfte för orientering i samhället samt yrkesförberedelse.Senare läroplaner visade på ett mindre detaljerat ämne med ett större inslag av problematiseringoch med en uttalad värdegrund. I relation till ämneskonceptioner stämde de tidigare läroplanernaLgr 62 och Lgr 69 bäst överens med de ämneskonceptioner vilka hade en orienterandeansatts med fokus på fakta och begrepp. De senare läroplanerna Lgr 80 och LPO 94vilka var mer målfokuserade och problematiserande stämde bättre överens med de ämneskonceptionervilka hade värdegrundsinriktade och medborgarfärdighetsinriktade ansatser

Denna studie har syftat till att undersöka vilka särskiljande teman och ämneskonceptioner som innefattar Finlands motsvarighet till svenskämnet; Modersmål och litteratur, svenska som modersmål för gymnasiet ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. För att på bästa sätt uppnå studiens syfte har en diskursanalytisk metod tillämpats där kursplanen för Modersmål och litteratur i Finlands läroplan Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 varit studieobjekt. Utifrån de tre urskiljda teman eller nyckelbegreppen Litteratur och analytiskt tänkande, Språk och Retorik och kommunikation har det vidare i den ämneskonceptionella analysen av kursplanen kunnat utläsas att samtliga tre svenskämneskonceptioner; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne tas i uttryck. I och med detta är kursplanen svåridentifierad, men med ett visst övertag av svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne i interaktion med svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne. Resultatet utifrån analysen har vidare i diskussionen ställts i jämförelse med tidigare forskning, som fokuserat på analyser av kursplanen i svenskämnet i Sverige. I diskussionen har slutsatsen dragits att skillnaden mellan de svenska och finska kursplanerna för svenskämnet inte är särskilt stor. Detta har fastslagits eftersom tidigare forskning av den svenska kursplanen har påvisat att svenskämnet även där är ett ämne där samtliga tre ämneskonceptioner yttras till relativt lika stor del. Dock har svenska som färdighetsämne kommit att betonas eftersom samtliga avhandlingar påvisar det faktum att svenskämnet till största del är ett ämne som handlar om språket.

Det här arbetet handlar om hur lärare i årskurs nio arbetar med svenskämnet. Då kursplanen är ganska öppen och inte ger några direktiv om hur undervisningen bör gå till kan det vara svårt att få en enhetlig bild av svenskämnet. Syftet med min undersökning var att ta reda på vilka ämneskonceptioner som går att finna i lärarnas undervisning och kursplanen, samt om de är förenliga med varandra. Genom kvalitativa intervjuer har jag försökt få lärarnas syn på ämnet. Jag har utgått från teoretiska ämneskonceptioner och analyserat dessa intervjuer och även grundskolans kursplan i svenska. Resultatet av arbetet visar att det finns en rad olika konceptioner som gör att det inte går att tala om ett enhetligt svenskämne. Det finns heller inga renodlade ämneskonceptioner, utan snarare en kombination av flera olika. Vidare visar resultatet att det går att läsa in alla de teoretiska ämneskonceptionerna som undersökningen är baserad på i kursplanen, vilket i sin tur ger läraren möjlighet att relativt fritt välja stoff och arbetssätt.<br>This composition is about how teachers in the ninth grade work with Swedish as a subject. When the syllabus is rather open and does not give any directions about how the teaching should be it may be difficult to get a unitary picture of Swedish as a subject. The purpose with my inquiry was to find out which conceptions of subjects as one can find in the teachers instructions and syllabus and if they are consistent with each other. I have tried to get the teachers view of the subject using qualitative interviews. I have proceeded from theoretical conceptions of subjects and analyzed these interviews and also comprehensive school’s syllabus in Swedish. The result of the composition shows that there are a number of conceptions that makes it impossible to talk about a unitary Swedish as a subject. Neither there are any absolute conceptions of Swedish as a subject but rather a combination of several different. Further the result shows that one can find all the theoretical conceptions that the inquiry is based on in the syllabus which in its turn gives the teacher possibility to relatively free choose materials and ways of work.

Syftet med studien är att undersöka vilka överväganden lärare på högstadiet säger sig göra när de organiserar sin ensembleundervisning och i vilken utsträckning dessa rutiner motsvaras av de ämneskonceptioner som beskrivs av Frede V. Nielsen. Genom intervjuer med musiklärare på högstadiet samlades data in som underlag i för studien. Resultatet i studien utgår ifrån de fyra frågeställningarna som berör överväganden angående kursens mål, repertoar, ramfaktorer och elevers förutsättningar som sätts i relation till den tidigare forskningen i diskussionen. Resultatet tolkas även utifrån de ämneskonceptioner som beskrivs av Frede V. Nielsen. Resultatet visar att överväganden mot kursens mål varierar kraftigt då några använder sig av kursplanen i hög grad då de organiserar ensembleundervisning medan andra bortser från den helt. I val av repertoar visade det sig att det viktigaste inte var att lära sig spela låtar enligt de intervjuade lärarna utan att musicera med flyt samt att kunna göra en egen tolkning av en låt. Den mest begränsande ramfaktoriska aspekten var att tiden skulle räcka till under lektionerna. När det kommer till elevers olika förutsättningar menade de intervjuade lärarna i studien att det gäller att vara lyhörd och anpassningsbar. Musikämnet som ett musiskt ämne och gemenskapsämne var de ämneskonceptioner som framstod mest i linje med de intervjuade lärarnas musikpedagogiska grundsyn.

Denna studie undersöker vilken typ av skrivande och skrivuppgifter som ingår i kursen svenska 1 på gymnasiet. Studien är tänkt att bidra med kunskap om skrivpraktiker och skrivpedagogiska diskurser i gymnasieskolans kurs svenska 1, undersöka hur skrivpraktiker kan förstås som ämneskonceptionellt utformade och analytiskt undersöka vilka skrivpedagogiska diskurser som kan urskiljas i ämnesplanen för svenska 1. I denna studie ligger Ivaničs sex diskurser om skrivande (färdighetsdiskurs, processdiskurs, genrediskurs, kreativitetsdiskurs, diskurs för sociala praktiker och sociopolitisk diskurs) som huvudsaklig teoretisk grund för en undersökning om vilka skrivpedagogiska diskurser som återfinns i de olika skrivpraktiker som studiens informanter ämnar skapa. I den teoretiska bakgrunden finns även literacy och en ämnesplansanalys. Den metod som används är etnografiskt inspirerad och innebär kvalitativa intervjuer med tre inom svenska 1 verksamma svensklärare på gymnasienivå. I studien analyseras informanternas tal om skrivundervisningen, deras uppgiftsinstruktioner och planeringar för skrivande inom svenska 1. De skrivpraktiker som skapas kan förstås som ämneskonceptionellt utformade, där svenskämnets tre olika ämneskonceptioner utgör villkor för realiserandet. Denna studies huvudsakliga resultat kan sammanfattas i följande punkter: • Färdighetsdiskursen tillsammans med genrediskursen är de dominerande skrivpedagogiska diskurserna inom den skrivundervisning de intervjuade lärarna erbjuder. Kreativitetsdiskursen och den sociopolitiska diskursen saknas i stort sett inom svenska 1, enligt denna studie. • ”Svenska som färdighetsämne” är den dominerande ämneskonceptionen inom kursen svenska 1, där det finns två undergrupper: svenska som ”lägre färdighetsämne” på Vård och omsorgsprogrammet och delvis på Teknikprogrammet samt svenska som ”högre färdighetsämne” på Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsprogrammet, Ekonomiprogrammet och delvis på Teknikprogrammet. • Endast några få av Ivaničs skrivpedagogiska diskurser kan analytiskt urskiljas i ämnesplanen för svenska 1, främst färdighetsdiskursen och genrediskursen.

Föreliggande studie undersöker innehållet i ämnet svenska som andraspråk med fokus på vilken skönlitteratur som används i undervisningen och hur lärare motiverar sina val. Studien tar avstamp i Hellbergs (2012) ämneskonceptioner om svenska; svenska som färdighetsämne, svenska som personlig utveckling, svenska som kritisk litteracitet och svenska som litteraturtradition. Data har samlats in genom intervjuer och enkät.  Resultatet visar att det är stor spridning på de skönlitterära verken, från ungdomslitteratur och dystopier till biografier, relationsromaner, manga och klassiker. Undervisande lärare motiverar sitt val av litteratur i undervisningen på ett flertal grunder. Exempel på framträdande motiveringar är skönlitteratur som underlag för diskussion och analys. Vidare är det stort fokus på att införliva ett kulturarv på ett eller annat sätt både gällande litteraturhistoriska verk, så kallat klassiker, och svenska verk som eleverna bör känna till. Ytterligare motiveringar handlar om att skapa läslust och skapa igenkänning. Ur materialet framträder mer eller mindre spår av alla ämneskonceptioner. Svenska som färdighet är ämneskonceptionen som framträder i minst utsträckning och det är med relativt stor marginal i förhållande till de andra tre ämneskonceptionerna; svenska som personlig utveckling, svenska som kritisk litteracitet och svenska som litteraturtradition, som framträder desto mer och med jämn spridning.

I studien undersöker jag likheter och skillnader i ämnessyner gällande litteraturundervisning på högstadiet och gymnasiet. I studien undersöks hur elever i högstadiet förbereds för gymnasiet och hur gymnasiet arbetar för att möta upp dessa elever. Syftet med studien är att belysa glapp mellan skolstadierna som kan påverka elevernas utveckling och lärande inom litteraturundervisningen. Det empiriska materialet består av åtta kvalitativa intervjuer som är av semistrukturerad karaktär. Tidigare forskning är uppdelad på tre områden: Stadiumövergångar, ämneskonceptioner och litteraturundervisning. Det teoretiska perspektivet utgår ifrån Lars-Göran Malmgrens tre ämneskonceptioner och Gunilla Molloys fjärde ämneskonception Resultatet visar att alla lärare använder sig av olika ämneskonceptioner växelvis i sin litteraturundervisning och att det är olika ämnessyner på högstadiet och gymnasiet. Detta är en konsekvens av att inget explicit samarbete finns mellan skolorna inför elevernas övergång. Både lärarna på högstadiet och på gymnasiet efterfrågar ett större samarbete i svenska och litteraturundervisningen. Utifrån lärarnas svar och forskningen drar jag slutsatsen att bristen på samsyn och samarbete mellan skolstadier är ett vanligt förekommande problem som behöver lyftas i den allmänna skoldebatten.<br>In this study I examine similarities and differences in subject views regarding literature education in secondary school and upper secondary school. The study shows how secondary school students are prepared for upper secondary school and how upper secondary school works to meet these students. The purpose of the study is to shed light on gaps between school stages that can affect students' development and learning in literature teaching. The empirical material consists of eight qualitative interviews that are of a semi-structured nature. Previous research is divided into three areas: Stage transitions, subject conceptions and literature teaching. The theoretical perspective is based on Lars-Göran Malmgren's three subject conceptions and Gunilla Molloy's fourth subject conception. The results show that all teachers use different subject conceptions alternately in teaching literature and that is different subject views in secondary school and upper secondary school. This is a consequence of the fact that there is no explicit cooperation between the schools before the students' transition. Both teachers in secondary school and upper secondary school demand greater collaboration in Swedish language and literature education. Based on the teachers' answers and the research, I conclude that the lack of consensus and cooperation between school stages is a common problem that needs to be raised in the general school debate.

Det är lärarens ansvar att välja olika metoder för att nå uppsatta mål i läroplanen. Målen är desamma men hur lärare arbetar mot dessa mål ser olika ut. Läromedel är ett vanligt förekommande verktyg i undervisningen. Det sker ingen granskning av läromedel idag utan det är lärarens ansvar att välja ett läromedel som anses vara lämplig. Syftet med denna studie är att undersöka hur läraren väljer ett läromedel och hur det används i undervisningen samt vilka ämneskonceptioner som läromedlet representerar. Undersökningens teoretiska utgångspunkter är utifrån tre ämneskonceptioner, de didaktiska frågorna och det sociokulturella perspektivet. Studien är utförd genom kvalitativa forskningsmetoder som består av intervjuer, observationer och läromedelsanalys. Resultatet av min studie visar att undervisningen och läromedlen representerar ämneskonceptionen svenska som ett färdighetsämne. Den bygger på språkets uppbyggnad och struktur. Färdighetsträning av olika moment är vanligt förekommande i svenska som ett färdighetsämne. Studien visar att det inte finns några strategier eller urvalskriterier vid valet av läromedel. Det är ett gemensamt beslut som görs i arbetslaget med utgångspunkt att läromedlet uppfyller läroplanens mål. Elevernas delaktighet syns inte till varken vid valet av läromedel eller i undervisningen.