Relevant bibliographies by topics / Ämnesplanen i svenska

Contents

  1. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Ämnesplanen i svenska'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 4 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Ämnesplanen i svenska.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Ämnesplanen i svenska"

1

Olsén, Sofia, and Tynkkinen Mona Larsson. "Svenska - ett kommunikationsämne? Kommunikationens förskjutning i ämnesplanen för svenska i Gy11 : En Foucaultinspirerad diskursanalys av ämnesplanen i svenska Gy11." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-6697.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Nertyk, Anja. "Skönlitteratur i andraspråksundervisning : Lärarnas tolkningar och realiseringar av ämnesplanen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-47335.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka huruvida beskrivning av skönlitteraturen i ämnesplanen och andraspråksundervisning på gymnasieskolan skiljer sig åt. Fokus i undersökningen har legat på lärarnas tolkningar och hur de realiserar ämnesplanen i svenska som andraspråk när det gäller undervisning i skönlitteratur.   Undersökningsmetoden utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio verksamma gymnasielärare.   Undersökningens resultat visar att lärarnas tolkningar och realiseringar av styrdokumenten i flera fall bygger på pedagogernas tidigare erfarenheter, bakgrund, kunskaper och skolkultur. Eftersom de flesta av respondenterna är verksamma lärare i både svenska som andraspråk och svenska kan det sistnämnda ämnet och ämnesplanerna i svenska inverka på lärarnas val av litteratur och även på undervisningen. Detta överensstämmer med tidigare forskning. I denna undersökning visar det sig emellertid att det också finns andra grunder till lärarnas val och tolkningar. Detta kan bero på olika faktorer, till exempel, den undervisningstraditionen som finns på respondenternas gymnasium, programmet som lärarna undervisar i och lärarnas egna uppfattningar och tolkningar av undervisningsprocessen. Min undersökning visar att det tydligt framstår två lärartyper avseende av synen på litteraturundervisningen: de som låter eleverna att välja böcker själva och de som mer eller mindre styr litteratururvalet. Samtliga respondenter är eniga att ämnesplanen i ämnet svenska som andraspråk är vag och oprecis.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ljunggren, Karl, and David Lundholm. "Demokrati i den svenska gymnasiereformens utvecklingsprocess. : En djupstudie om utvecklingen av ämnesplanen för programmering." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-212892.

Full text
Abstract:
Denna studie av utvecklingen av ämnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11 undersöker detaljerat hur utvecklingsprocessen gick till ur ett demokratiskt perspektiv, vilka typer av aktörer som medverkade i processen och på vilket sätt som aktörer påverkade Skolverket i utvecklingen. Studien undersöker Skolverkets dokumentation av arbetsgången för framtagningen av ämnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11. För att hitta förklaringar till hur utvecklingsprocessen gick till har vi även synliggjort vilka åsikter om programmering och tillhörande undervisning som har varit dominanta i processen. Studiens empiri består av remissvar och dokumentering av teknikprogrammets utvecklingsprocess under GY11 erhållna från Skolverkets arkiv samt en intervju med en ämnesexpert i programmering som var anställd på Skolverket under GY11-projektet. Utifrån en kvalitativ analys av remissvaren och dokumenteringen synliggjordes vilka åsikter om programmering och undervisning som har varit dominanta i utvecklingsprocessen av ämnesplanen. För studien konstruerades ett mätinstrument för att evaluera demokratin i en demokratisk statlig institution. Resultatet visar att det är en väldigt liten grupp av aktörer som var delaktiga i utvecklingen av ämnesplanen för programmering och att majoriteten av kontrollen och inflytandet på innehållet i ämnesplanen ligger hos enstaka personer. Demokratiska kvalitéer i processen synliggörs och visar främst på brister i den dokumentation som ska garantera de granskningsmöjligheter som bör finnas av en statlig institution.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Jakobsson, Linda. "Litteraturhistoria, ett förlegat begrepp i skolan och i undervisningen? : En studie av den nya ämnesplanen i svenska för gymnasiet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12503.

Full text
Abstract:
Detta examensarbete undersöker vilken plats litteraturhistoria har i dagens gymnasieskola utifrån vad den nya ämnesplanen i svenska tar upp. Hypotesen är att litteraturhistoria får en allt mindre plats i dagens skola. Metoden som använts i undersökningen är textanalys där den nya ämnesplanen i svenska med tillhörande kurser i urval analyseras i en noggrann närläsning. Enligt resultatet har det framgått att principerna för den nya ämnesplanen är tydlighet och att kurserna bygger på varandra. Momentet litteraturhistoria är till stor del knutet till litteraturvetenskap och användning av dess begrepp, samt tolkning och värdering av skönlitterära verk. Det framgår även att påbyggnadskurserna går upp på en mer avancerad nivå då det centrala innehållet blir allt detaljrikare och snävare formulerat. Några egentliga direktiv för hur läraren ska lägga upp sin undervisning i litteraturhistoria finns inte, utan läraren väljer själv vad som är viktigt för elevens fortsatta kunskapsutveckling inom ämnet. Detta gör undervisningen lättare att anpassa till varje elev och klass, fast samtidigt kan det bli svårare för läraren att göra ett relevant stoffurval. Slutsatsen är att litteraturhistoria finns kvar i skolan, men inte läses av alla då många program bara läser svenska 1 som obligatorisk kurs.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sandberg, Cindy. "På en litterär resa : från planering till genomförande." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9524.

Full text
Abstract:
Genom närläsning av ämnesplanen i svenska samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger är detta en undersökning som har fokuserat på varför och hur litteraturundervisning sker i klassrummet. Hur kan en pedagog tolka de nya styrdokumenten och därefter lägga upp undervisning i litteratur? Pedagogerna som intervjuades valde, ofta utan elevpåverkan, vilka skönlitterära texter som skulle belysas. Synen på hur litteraturhistorien skulle bearbetas skilde sig åt beroende på den gemensamma hållningen att låta elevernas intressen och erfarenheter stå i centrum. Under läsningen var den vanligaste inställningen att låta eleverna läsa enskilt hemma. Genom att besvara frågor, men även genom att ibland samtala bearbetades sedan läsningen. Såväl kunskapskraven i ämnesplanen som elevernas läslust satte upp ramarna för vilka didaktiska val som gjordes. Att använda multimediala texter var en av de främsta metoderna som nyttjades i syfte att skapa lust att lära om och av skönlitteratur.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Petersson, Klara. "Vad är svenska? : Ämneskonceptioner i ämnesplan och läroböcker inom gymnasieämnet svenska." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445168.

Full text
Abstract:
Sedan svenskämnet introducerades i skolväsendet har vad som ansetts centralt inom ämnet varierat. Över tid uppstod ämneskonceptioner inom ämnet; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne. Än idag anspelar styrdokument och läroböcker på de tre ämneskonceptionerna, och även en fjärde – svenska som erfarenhetspedagogiskt demokratiämne – har diskuterats. Forskning visar dessutom på en diskrepans mellan vilka ämneskonceptioner som berörs inom studieförberedande- och yrkesförberedande program på gymnasiet. Denna studie har genom en kvalitativ komparativ textanalys analyserat ämnesplanen för svenska 1, samt två läroböcker för svenska 1, för att urskilja vilka ämneskonceptioner som där är synliga. Analysen visade på skillnader mellan såväl ämnesplan och läroböcker, där olika ämneskonceptioner var framträdande, som mellan läroböcker för olika programtyper. Resultaten visade att svenska som färdighetsämne var mer framträdande inom läroboken för studieförberedande program, medan svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne var tydligare i läroboken för yrkesförberedande program. Detta resultat motsäger tidigare forskning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Forsell, Braf Rose-Marie. "Polyfoni, konflikter och ämnesparadigm i två kurs-/ämnesplaner i svenska för gymnasieskolan." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16192.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Olsson, Carolina. "De nya ämnesplanerna i svenska och den nya betygsskalan : En jämförelse." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12742.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.           Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.           I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.           Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Libert, Miranda. "Två ämnesplaner – samma matematik? : En komparativ studie mellan den svenska gymnasieskolan och International Baccalaureate." Thesis, Uppsala universitet, Matematiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-451178.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Österdahl, Pontus. "Informationskompetens i det svenska och bayerska gymnasiet : En jämförande analys av det svenska och det bayerska gymnasiets läro- och ämnesplaner." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226408.

Full text
Abstract:
This study is a comparative study of the occurrence and function of information literacy in the curricula of the Swedish and Bavarian Gymnasium and investigates the occurrence of the term ”information literacy” and shows through what other linguistic means the notion of information literacy is expressed in the curricula. The study also wishes to analyze how the notion of information literacy manifests itself in the different school systems. Relevant textual passages of both curricula are compared to each other through the theoretic lens of Bruce’s phenomenographic model of information literacy. This study shows that although the term of ”information literacy” is absent in the analyzed texts several other terms are used in both curricula to express similar notions. The study further shows that although all seven of Bruce’s conceptions of information literacy are represented in the curricula some major differences exist between the two educational systems. Thus the analysis shows differences in the use of information technology which in the Swedish curriculum is seen as an educational goal in the individual subjects whereas according to the Bavarian curriculum training in the use of information technology takes place in the subject of Informatik. Other differences concerning information literacy are shown through the notion of the control concept. Here it is shown that in the Bavarian curriculum emphasis has been put on the training of the memory capacity of the student as a form of information organization. Bruce’s wisdom conception is further used to show that the Bavarian curriculum emphasizes the use of subject knowledge for democratic purposes. This is shown most clearly in the syllabi of the humanities to be seen. Through the use of Bruce’s conceptions it can also be shown that both in a Swedish and a Bavarian context information retrieval is partly absent in the natural science syllabi, whereas it plays a major part in the syllabi of the humanities. This can be connected to a common lack of faith in the value of information retrieval in the natural sciences. This is a two years master’s thesis in library and information science.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Ämnesplanen i svenska' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography