Dissertations / Theses on the topic 'Amorteringskrav'

Till följd av att hushållens inkomster inte ökar i samma takt som hushållens skulder, har finansinspektionen på senare år strävat efter att införa ett amorteringskrav i svensk rätt. Sverige har även fått påtryckningar från Europeiska unionen att vidta åtgärder för att korrigera den rådande situationen med allt högre belåningsgrader hos hushållen. De flesta är överens om att ett amorteringskrav är en nödvändig åtgärd, dock har kritik riktats mot regleringen av amorteringskravet som Regeringen har föreslagit. Propositionen som lämnats till Riksdagen innebär ett bemyndigande till Finansinspektionen att lämna föreskrifter. Finansinspektionen ska förskriva om amorteringskrav inom uppdraget för makrotillsynen. För att ett bemyndigande ska vara grundlagsenligt får det inte avse något område som räknas upp i 8 kap. 2 § Regeringsformen. I teorin kommer en sanktion på grund av en överträdelse av bestämmelser om amorteringskrav att träffa förhållandet mellan kreditgivare och Finansinspektionen. Kritik har riktats mot att amorteringskravet kommer träffa det område som 8 kap. 2 § 2p. Regeringsformen nämner, förhållandet mellan enskild och det allmänna. Om amorteringskravet skulle anses träffa det nämnda förhållandet innebär det att bemyndigandet inte är grundlagsenligt. Av vikt, för att avgöra huruvida det är inkonstitutionellt eller inte, är en bedömning, om amorteringskrav hör till det offentligrättsliga området eller det civilrättsliga området. Gränsdragningen har tidigare uppmärksammats av Lagrådet, men utan en tydligt lösning på problemet. Många remissinstanser har lämnat svar på förslaget om amorteringskrav, svar som i de flesta fall talar för amorteringskrav men även ifrågasätter huruvida bemyndigandet är konstitutionellt eller inte. Om en statlig utredning hade tillsatts år 2014, när tankarna om amorteringskrav började, hade frågan utretts noggrant och troligtvis hade ett förslag som inte är kan ifrågasättas varit framlagt idag.

Under de senaste åren har de svenska hushållens tilltagande skuldsättning varit föremål både för debatt och politiska åtgärder. Denna uppsats undersöker effekterna av 2018 års amorteringskrav på relativpriserna mellan bostadsrätter i Uppsala. Hypotesen är att bostadsområden där det bor en stor andel unga ska ha förlorat mer i värde än övriga områden. Denna prediktion härleds från dels konsumtionsteori och dels en prissättningsmodell för bostadsrätter. Studien genomförs genom att analysera paneldata över genomsnittliga månatliga försäljningspriser i 50 bostadsområden mellan juni 2016 och februari 2019. I uppsatsen jämförs prisutvecklingen i bostadsområden med en stor andel unga invånare med prisutvecklingen i bostadsområden där det bor en liten andel unga. Resultatet från analysen visar inte på några statistiskt säkerställda samband mellan den relativa prisutvecklingen och genomförandet eller offentliggörandet av amorteringskravet. Detta är i linje med tidigare forskning på området men kontrasterar samtidigt ekonomisk teori och uttalanden från vissa politiska debattörer.

De svenska hushållen har idag en rekordstor skuldsättning, där bolån ofta utgör den största delen av hushållens skuld. Värdet på bostäder har ökat kraftigt sedan början på 1980--‐talet, vilket är en starkt bidragande anledning till den ökade skuldsättningen. I ett försök att kyla ner prisutvecklingen på bo--‐ städer införde finansinspektionen ett bolånetak under år 2010. Dock fick detta inte den önskade effekten utan ledde istället till att andelen blancolån ökade, medan storleken på bolån minskade. Detta har lett till att ett eventuellt amorteringskrav börjat diskuteras. Amorteringskravet skulle leda till att skuldsättningen minskar, men frågan är om det är det bästa sättet för hushållen att få ner sin skuldsättning. Skuldsättningsgraden kan påverkas på två sätt: antingen genom att minska hushållet skulder eller genom att öka hushållets egna kapital. Att tvinga hushållen att amortera innebär att de måsta använda sitt begränsade kapital till att betala av på sitt lån när de istället skulle kunna använda kapitalet till investeringar. Hushållen skulle på så sätt kunna skapa sig en högre nettoförmögenhet, genom till exempel investeringar på aktiemarknaden. Om man väljer att kliva ifrån amorteringskravet blir frågan för hushållen hur de ska välja att fördela sitt kapital på amortering och alternativinvestering. Hushållen står alltså inför ett portföljval där portföljen består av amortering och alternativinvestering. Syftet med studien är att undersöka om en investering på aktiemarknaden, historiskt sett, gett en överavkastning och högre nettoförmögenhet än amortering av ett bostadslån. Syftet är även att komma med en rekommendation på fördelning av eget kapital mellan amortering av bostadslån och investering på aktiemarknaden. Ett antal avgränsningar görs i studien. Dels ses inte bostaden som en tillgång i sig, detta i sin tur leder till att ingen hänsyn tas till hävstångseffekten på den del av kapitalet som är investerat i fastigheten och därigenom incitamentet att inte amortera. Dessutom görs en avgränsning i delen med risk av portföljen, då den endast kan innehålla amortering och aktier. Resultatet visar att en investering på aktiemarknaden gett en kraftig överavkastning och högre nettoförmögenhet än vid amortering. Vidare visar resultatet att aktiemarknaden varit väldigt mycket mer volatil än avkastningen från att amortera. Detta syns på exempelvis värdeackumulering som har gått upp och ned, medan den för amorteringen varit helt linjär. När det gäller den optimala portföljen visar resultatet att om bolåneräntan är låg och man förväntar sig en låg avkastning på aktiemarknaden så ska den absoluta majoriteten av kapitalet allokeras till amortering, men allt eftersom en av variablerna ökar bör mer och mer kapital tillföras aktiemarknaden. Dessutom visar resultatet att på grund av ränteavdraget som hushållen får genomföra i Sverige uppstår situationer när inget kapital ska fördelas till amortering. Dessa situationer uppstår när differensen mellan den riskfria räntan och bolåneräntan är mindre än 30 procent av bolåneräntan. Slutsatsen som dras från resultatet är att amortering bör ske när räntan är låg och förväntningarna på aktiemarknaden är låga. Detta eftersom ränteavdraget gör att avkastningen på att amortera hamnar under den riskfria räntan vid höga bolåneräntor. Hushållen bör dock ha i åtanke att amorteringen inte innebär någon tillgångsspecifik risk för värdeackumulationen, men det gör alternativinvesteringen. Hushållen bör således fundera kring sin riskaptit i sitt val av amortering eller alternativinvestering.

Background: In recent years, the rise in prices of real estate and condominiums has been extraordinary. At the same time, household debt levels have increased worryingly. A high level of indebtedness in households makes them more vulnerable to fluctuations in the market and can affect their entire private economy. When the upswing is too strong there is an obvious risk of a residential bubble arising. Problem: If the bubble bursts and a fall in prices on real estate and condominiums occur, the entire real economy is affected negatively. A financial crisis particularly affects one of the most important players in the market, the banks. To avoid falling into this situation, stricter amortization rules have been introduced on mortgages. Issue: How does the introduction of stricter amortization rules affect banks' credit for the acquisition of private housing? Purpose: To describe and analyze the effects of the introduction of stricter amortization rules from banks on acquisition of private housing and to find out the acceptance of this product change. Method: To get an answer to the essay's question, a qualitative method with an abductive approach has been used. The same questionnaires have been used for respondents to get a uniform structure both at the interview before the introduction of stricter amortization rules and after. Empirical evidence has been compared with theory and previous research. Then the answers have been interpreted and placed in their correct context. Conclusion: The respondents of the participating banks agree that the introduction of stricter amortization rules did not affect the credit process, as their respective banks demanded payment ability similar to the new rules already before. Acceptance for higher amortization is growing and without this change, housing prices would have been even stronger. Additional time needs to go before evaluation can be made by the effect of stricter amortization rules they claim.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att få en bredare förståelse för de verkliga effekterna av amorteringskrav hos hushållen på den svenska bostadsmarknaden och gällande hushållens förutsättningar i förhållande till bostadsbyte och konsumtionskraft. För att uppnå syftet med denna studie används en kvalitativ metod. Totalt genomförs elva stycken intervjuer från fyra olika respondentgrupper, uppdelade på en och två finansiärer, före och efter amorteringskrav. För att uppnå syftet med studien analyseras det empiriska resultatet och jämförs med tidigare forskning för att vidare kunna komma fram till en slutsats och föreslå framtida utveckling av detta forskningsområde. Resultatet av studien var att anledningen till amorteringskrav berott på en marknad som varit för okontrollerad och riskabel enligt svenska instanser. De svenska hushållen menar att amorteringskrav skapar en viss trygghet på marknaden, men de menar även att amorteringskrav begränsar hushållsekonomin och får dem som bostadsägare att tänka mer restriktiv gällande bostadsbyte och därmed får den svenska bostadsmarknaden att stanna upp. Därför menar även hushållen att amorteringskrav påverkar priserna på bostadsmarknaden. Slutligen visar studien att den främsta faktorn till införandet av amorteringskrav är att skapa ökad ekonomisk motståndskraft hos svenska hushåll och därmed minska makroekonomiska risker i landet. Amorteringskrav påverkar de svenska hushållen i form av begränsad köpvilja. Undersökningen visar att amorteringskrav har bidragit till en säkrare marknad men att det är andra faktorer än storleken på bolån som hade kunnat bidra till ekonomisk motståndskraft och minskat makroekonomiska effekter. Ensamma finansiärer hindras efter införandet av amorteringskrav i sin köpvilja med grund i begränsad ekonomisk möjlighet att byta bostad. Även de respondenter som är två finansiärer i samma bostad och inte omfattas av kraven, anser att de nya amorteringsreglerna skapar en tröskeleffekt. Endast en grupp, två finansiärer efter införandet av amorteringskrav, ser detta som positivt. Vår slutsats är att amorteringskrav har bidragit till ökad skuldsättning i Sverige. Detta på grund av att andra finansieringsalternativ efterfrågas av hushållen som en effekt av amorteringskrav. Vilket sker för att hushållen ska kunna behålla samma ekonomiska förutsättningar för bostadsbyte och konsumtionskraft som tidigare.

Hushållens höga skuldsättning är något som har ökat de senaste åren. Hushållens skuldsättning har blivit så hög att regeringen har ifrågasatt den finansiella stabiliteten och landets tillväxt. Flera åtgärder har införts för att kontrollera den höga skuldsättningen som kan leda till finansiella stabilitetsrisker. 2016 införde Finansinspektionen amorteringskravet som åtgärd vilket innebär att hushåll som har en hög belåningsgrad tvingas amortera en viss procent av sitt bolån. År 2018 införde Finansinspektionen en skärpning av amorteringskravet då skuldsättningen fortfarande låg på en hög nivå. Låga räntor och hög tillväxt i kombination med hushållens höga skulder i förhållande till inkomster i Sverige innebar en ökad risk för samhället och därav infördes skärpningen av amorteringskravet. Vidare har sparandet i finansiella tillgångar i Sverige ökat med 165% under de senaste 20 åren. Utav detta utgör fondsparande en stor del. Finansinspektionen nämner att amortering är ett tvångssparande i sin bostad som kan innebära en minskning av andra typer av sparande, till exempel fondsparande. Amorteringen innebär också ett sparande i sin bostad vilket innebär en investering inom fastighetsbranschen. Utöver detta har också amorteringskraven dämpat bostadspriserna vilket är en orsak till att investerare säljer av fastighetsfonder. Om amorteringskravet samt skärpningen av amorteringskravet påverkar hushållens sparande i fonder är ett outforskat ämne och denna studie syftar till att fylla detta forskningsgap. Tidigare forskning har endast sett till fondkapitalflöden och dess samband med andra faktorer och inte sambandet med amorteringskraven. Studien undersöker om amorteringskraven har haft en påverkan på hushållens sparande i fonder. Resultaten från studien visar på att amorteringskravet samt skärpningen av amorteringskravet har ett negativt samband med fondkapitalflöden. Detta innebär att amorteringskravet samt skärpningen av det har minskat hushållens sparande i fonder. Resultatet finner stöd för livscykelhypotesen då hushållens övriga sparande korrigeras till följd av ett tvingat sparande genom amorteringskraven. Detta för att optimera konsumtionen samt sparandet under livstiden. Resultaten visar på att Finansinspektionens åtgärd för att minska hushållens höga skuldsättning även påverkar hushållens sparande i fonder. Utöver detta visar resultaten att amorteringskravet inte har haft någon ytterligare påverkan på hushållens sparande till fastighetsfonder då resultatet inte är statistiskt signifikant. Däremot visar resultaten på att skärpningen av amorteringskravet har ett positivt samband med fastighetsfondernas kapitalflöden. Detta innebär att skärpningen av amorteringskravet har ökat hushållens sparande i fastighetsfonder.
Households' high indebtedness is something that has increased in recent years. Household indebtedness has become so high that the government has questioned financial stability and the country's growth. Several measures have been introduced to control the high level of indebtedness that can lead to financial stability risks. In 2016, Finansinspektionen introduced the amortization requirement as a measure, which means that households with a high loan-to-value ratio are forced to repay a certain percentage of their mortgage. In 2018, Finansinspektionen introduced a tightening of the amortization requirement as indebtedness was still at a high level. Low interest rates and high growth in combination with households' high debt in relation to income in Sweden meant an increased risk for the society and hence the tightening of the amortization requirement was introduced. Furthermore, savings in financial assets in Sweden have increased by 165% over the past 20 years. Of this, fund savings make up a large part. Finansinspektionen mentions that amortization is a compulsory saving in their home that can mean a reduction in other types of savings, such as fund savings. The amortization also means saving in their home, which means an investment in the real estate industry. In addition to this, the amortization requirement has also dampened housing prices, which is one reason why investors are selling real estate funds. Whether the amortization requirement and the tightening of the amortization requirement affect households' fund capital flows is an unexplored topic and this study aims to fill this research gap. Previous research has only looked at fund capital flows and their relationship with other factors and not the relationship with amortization requirements. The study examines whether the amortization requirement has had an impact on households' savings in funds. The results from the study show that the amortization requirement and the tightening of the amortization requirement have a negative relationship with fund capital flows. This means that the amortization requirement and its tightening have reduced households' savings in funds. The result finds support for the life cycle hypothesis as households' other savings are corrected as a result of forced savings through the amortization requirement. This is to optimize consumption and savings during the lifetime. The results show that Finansinspektionen's measure to reduce households' high indebtedness also affects households' savings in funds. In addition to this, the results show that the amortization requirement has not had any further impact on household savings to real estate funds as the result is not statistically significant. On the other hand, the results show that the tightening of the amortization requirement has a positive relationship with capital flows to real estate funds. This means that the tightening of the amortization requirement has increased households' savings in real estate funds.

I juni 2016 införde Finansinspektionen, i samtycke med regeringen, ett amorteringskrav för nya bolån med avsikten att minska de svenska hushållens skuldsättning. Syftet med uppsatsen är att analysera den effekt amorteringskravet har haft på bostadspriser inom den svenska marknaden för bostadsrätter. Detta har genomförts med en ekonometrisk modell, samt med stöd av nationalekonomisk teori och tidigare forskning. Studien har fokuserat på förändringen i bostadspriser för bostadsrätter i Sveriges tre största kommuner, Stockholm, Göteborg och Malmö. Resultatet visar på en statistiskt och ekonomiskt signifikant negativ effekt av amorteringskravet i Stockholms kommun medan resultatet för de två övriga kommunerna inte går att statistiskt säkerställa. Vidare visar uppsatsen att de faktorer som bestämmer bostadspriser går i en riktning som påverkar priserna positivt och begränsar amorteringskravets effekt på bostadspriser.
On June 1, 2016, the Swedish Financial Supervisory (Finansinspektionen), in agreement with the Swedish government, imposed an amortization requirement for new housing loans with the intention of reducing the households’ indebtedness. The purpose of this paper is to analyze the effect of the amortization requirement on housing prices in the Swedish housing market. This has been executed using an econometric model and with the support of economic theory and previous research. The study has focused on the change in housing prices in condominiums in Sweden’s three largest municipalities, Stockholm, Göteborg and Malmö. The result shows a statistically and economically significant negative effect of the amortization requirement in the municipality of Stockholm, while results for the other two municipalities fail to show statistical significance. Furthermore, this paper shows that factors determining housing prices have developed in a way that positively affects housing prices and limits the effect that the amortization requirement have on housing prices.

Amorteringskravet infördes den första juni 2016 som en åtgärd för att dämpa den oavbrutet ökande skuldsättningen i Sveriges hushåll. Hushållens höga skuldsättning har varit mycket omtalad de senaste åren och lett till diskussioner om huruvida den innebär risk för den makroekonomiska och finansiella stabiliteten. Banker, myndigheter och högskolor verksamma inom bostadsmarknaden har varit både positiva och skeptiska till amorteringskravet som åtgärd för att minska hushållens skuldsättning och menar att konsekvenserna på bostadsmarknaden kan vara både positiva och negativa. Med denna bakgrund är syftet med uppsatsen att studera om och hur amorteringskravet hittills har påverkat bostadspriserna och skuldsättningen för bolån, samt om regleringen har varit den ultimata åtgärden för att uppnå en sundare ekonomi. För att uppnå uppsatsens syfte, har en kvalitativ metod, som innefattat intervjuer och litteraturstudie, samt en kvantitativ studie, som baserats på statistik, valts. Genom intervjuer med aktörer verksamma inom bostadsmarknaden samt statistiska tester, har en slutsats dragits om att amorteringskravet har haft effekt på bostadsmarknaden. Bostadspriserna har fortsatt att öka men i en lägre takt i jämförelse med tidigare år, även skuldsättningens ökningstakt har sjunkit. Amorteringskravet anses endast vara en pedagogisk åtgärd för att införa amorteringsbeteendet hos hushållen snarare än en skuldnedsättande åtgärd.
The first of June 2016, an amortization requirement was introduced as a measure to halt the constantly growing household debt in Sweden. The high household debt has been widely discussed over the past few years which has led to the further discussion regarding whether the growing debt means a risk for the macroeconomic and financial stability. Banks and other actors active in the housing market have been both positive and skeptical of the amortization requirement as a measure to reduce the household dept. The actors argue that the consequences can be both positive and negative. The purpose of this essay is to study if and how the amortization requirement so far has affected the house prices and the debt for mortgage loans, and if it has been the ultimate measure to achieve a more stable economy. To achieve the purpose of the essay two research methods were used: qualitative method, interviews and literature studies, and quantitative method, based on statistics. Results suggest that the amortization requirement has had an impact on the housing market. Housing prices have continued to increase but at a slower pace in comparison with previous years, whilst the debt rate has fallen. The amortization requirement is considered more as an educational measure than a measure that reduces household depts. The conclusion drawn from the results is that the amortization requirement has fulfilled its purpose but whether this measure is the most optimal is hard to say.

Vår uppsats syftar till att undersöka hur kapitalvinstbeskattningen på fastigheter och amorteringskraven på de lån som tas påverkar rörligheten på bostadsmarknaden idag. Vi kunde se att ämnet ofta är med i debatt men att det ändå inte utförts mycket studier i Sverige men det visade sig finnas studier som gjorts i USA. Vi har i vår studie på ett liknande sett valt att studera hur amorteringskravens införande påverkat bostadspriserna och hushållens utgifter genom att vi jämfört statistik, innan respektive efter dessa regleringars införande. Vi har valt att fokusera på enskilda fall då vi selektivt har valt ut 17 kommuner att undersöka. Detta kan beskrivas som en ”multiple case study” där vi vid varje enskilt fall gör en kvantitativ analys genom insamlad data. Det finns enligt teorin flertalet olika sorters inlåsningseffekter, exempelvis då hushåll aktivt väljer att undvika kostnader då deras nya boende kommer leda till högre månadskostnader efter flytt. Den data vi samlat in visar på att det i flertalet av de studerade kommunerna blir en betydande kostnad som uppkommer då individer väljer att flytta. Med tanke på den prisutveckling som skett på både bostadsrätter och villor över de senaste 20 åren borde respektive hushåll behöva låna mer pengar och därmed dra på sig högre kostnader även om de väljer att flytta till en mindre bostad. Teorin nämner ekonomiska inlåsningseffekter och inom dessa är vinstdriven inlåsning något som uppstår i samhällen som är liberala och globaliserade. Vår empiri visar på att de individer som bott en längre tid i en villa har fått en kraftig värdeökning på sina bostäder. Detta innebär att de behöver skatta mer, vilket är att se som en kostnad, vilket gör att de tjänar mindre när de säljer sina bostäder. Ökade skattekostnader leder enligt teorin till att benägenheten att flytta minskar. För varje 1000 USD, ca 10 000 kronor, som skattekostnader ökar minskar individens och hushållens benägenhet att flytta med 1 procent. Genomsnittet för de 17 studerade kommunerna ligger på ca 369 000 kronor vilket då borde innebära en minskning i benägenhet att flytta med 36,9 procent. Då tanken med amorteringskraven är att hushåll inte ska belåna sig lika högt som tidigare så kommer folk att bli mer restriktiva i sitt lånande vilket då gör att priserna kommer falla. Detta kommer innebära att de som köpt bostäderna då inte vill sälja eftersom de gör en förlust vilket i globalt och liberalt samhälle är ett vardagligt tänk. Därmed finns det inga bostäder som kan tänkas att säljas, flyttkedjornas rörlighet hämmas och inlåsningseffekter uppstår. Vår insamlade data visar på att det första amorteringskravet hade den efterfrågade effekten till viss del då priserna innan, under och kort efter just själva införandet av det första amorteringskravet minskade. Detta är dock mer påtagligt för bostadsrätter där det tydligt framgår att priserna per kvadratmeter sjönk medann K/T-talet för villor, trots att även kvadratmeterpriserna för dessa sjönk, låg kvar på mer stabila nivåer. Det tolkar vi som om att de skatteregler och amorteringskrav som finns idag leder till att folk inte vill flytta då de drar på sig stora kostnader vid en eventuell flytt. Både direkta, vinstskatten, men också retroaktiva i form av ökade månadskostnader.
This thesis analyzes the capital income taxes on real estate and the amortization of loans whether it will have an effect on the real estate market. The topic is up for debate but still not many studies have been made in Sweden. We found studies in the USA and have conducted our research in a similar way of studying the effects of the amortization requirements effect on the accommodation price and households costs. This is done by comparing statistics before and after the amortization requirements have been imposed. We decided to focus on specific cases and have chosen 17 different municipalities to look into. Our research can be described as a multiple case study where every individual case becomes a quantitative analysis though collected data. Different lock-in effects can be found and for example when a household chooses to avoid costs since a new house will lead in to higher monthly costs. The collected data shows that a majority of the municipalities will have significant increase in costs due to the development of both apartments and villas over the past 20 years. This results in higher loans and cost of moving, even when moving to a smaller accommodation. In the theory, we talk about economic lock-in effects due to a profit driven economy that arises in communities that are liberal and globalized. Our research show that people who have lived in their home for a long time have an accreted value. This accreted value leads to high taxes which can be seen as a cost that will make them earn less when trying to sell their home. Increased capital income taxes will lead to less tendency to move. For every 1000 USD a household pays in property taxes, the likelihood they will move decreases by 1 percent. The average capital gains taxation  of the municipalities studied is 369 000 SEK, which implies the households are less likely to move by 36.9 percent. The idea of amortization requirements is that households should not take as big loans as they would have done before so that people will be more restrictive while taking loans that will lead to falling house prices. This would lead to people who already own their homes to not sell since they will lose money, which in a global and liberal community is a colloquial thought. The result of this is: no housing for sale and the moving chain stops, thus the lock-in effects is inevitable. Our collected data shows that the first amortization requirements had the requested effect on the price before, under and for a short period of time after the imposition decline. However the effect is more significant on dwellings where falling square-meter prices clearly appears while the K/T numbers for houses dropped but still remains stable. We infer the tax law and amortization requirements today will lead to less people moving since it will result in increased costs with a potential move. Both direct, capital income taxes but also retroactive monthly costs.

Denna uppsats undersöker den initiala effekten på bostadsrättsmarknaden till följd av det statliga ingripandet på bostads- och kreditmarknaden som amorteringskravets införande inneburit. Effekten av amorteringskravet mäts empiriskt på bostadsrättspriser i Stockholm och Oslo. Faktumet att Sverige och Norge inte infört amorteringskravet samtidigt utnyttjas genom att städerna får turas om att agera kontroll- respektive behandlingsgrupp, i enlighet medDifference in Differences-metoden. Resultaten för både Stockholm och Oslo är signifikanta och indikerar en prisnedgång. En genomsnittlig lägenhet på 50 kvadratmeter i både Stockholm och Oslo har sjunkit i pris med ungefär en halv miljon svenska kronor i relation till hur trenden skulle ha fortsatt utan amorteringskravets införande. Resultaten tyder på att amorteringskravet har varit en effektiv marknadsåtgärd för att dämpa bostadsrättspristillväxten.

SammanfattningExamensarbetets titel: Den ekonomiska politiken begränsar flyttviljanSeminariedatum: 2019-05-27Ämne/kurs: FF321FFörfattare: Daniel Bokhari Friberg, Eric Lagerlöf och Jakob GustafssonHandledare: Martin GranderNyckelord: Transaktionskostnad, ekonomisk politik, ränta, amorteringskrav, uppskov,reavinstbeskattning, flyttkedjor, lock-in-effekt.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som påverkar äldre människors benägenhet att flytta samt vilken effekt den nuvarande ekonomiska politiken har på den svenska bostadsmarknaden. Vidare utreds varför rörligheten och flyttkedjan bland äldre ser ut som den gör med anledning av dessa faktorer.Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts i form av 15 semistrukturerade intervjuer.Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen är uppdelad i två avsnitt, tidigare forskning samt teori. I det första avsnittet berörs främst äldres rörlighet på bostadsmarknaden. I den andra delen återfinns följande rubriker: Marknadsteori, Pristeori bostadsrätter, Transaktionskostnader samt Flyttkedjor.Empiri: Studiens empiri består utav två avsnitt, en dokumentstudie samt ett intervjuresultat. Första delen består utav följande rubriker: Reavinstskatt, Fastighetsskatt och fastighetsavgift, Uppskov, Ränta samt Amortering och amorteringskrav. Intervjuresultatet är uppdelat i två huvudrubriker: Ekonomiska faktorer samt Personliga faktorer.Analys: Studiens intervjuresultat analyseras här med hjälp av den teoretiska referensramen samt tidigare forskning.Slutsats: Sammanfattningsvis vittnar studien om att dagens ekonomiska politik har stor inverkan på äldres flyttbenägenhet. Sveriges höga vinstbeskattning för permanentboende pekar mot en inlåsningseffekt som följaktligen leder till att bostadsbeståndet inte nyttjas optimalt. De ekonomiska faktorerna i kombination med de personliga faktorerna är avgörande för huruvida Sverige ska lyckas bearbeta den tröga rörligheten som råder på dagens bostadsmarknad.
AbstractTitle: The economic policy limits the willingness to moveSeminar date: 2019-05-27Course: FF321FAuthor: Daniel Bokhari Friberg, Eric Lagerlöf and Jakob GustafssonAdvisor: Martin GranderKey words: Transaction cost, economic policy, interest, amortization requirements, suspension, capital gains tax, relocation chains, lock-in effect,Purpose: The purpose of the thesis is to investigate which factors affect older people'sinclination to move and what effect the current economic policy has on the Swedishhousingmarket. As well as, why mobility and the migration chain among the elderly occurspresently as a result of these factors.Methodology: To achieve the purpose of the thesis, a qualitative study has been conducted in the form of 15 semi-structured interviews.Theoretical perspectives: The theoretical frame of reference is divided into two sections,previous research and theory. The first section deals primarily with elderly people's mobility in the housing market. The second section contains the following headings: Market theory,Price theory housing, Transaction costs and Moving chains.Empirical foundation: The study's empirical foundation data consists of two sections, adocument study and a part where the results of the interviews are presented. The first partconsists of the following headings: Capital gains tax, Property tax and Property fees, Deferral, Interest and Amortization and repayment requirements. The interview result is divided into two main headings: Economic factors and personal factors.Analysis: The study's interview results are analyzed using the theoretical frame of reference and previous research.Conclusions: In conclusion, the study testifies that today's economic policy has a great impact on the Elderly migratory propensity. Sweden's highest profit taxation for permanent residents points to alock-in effect which consequently leads to the housing stock not being used optimally. The economicfactors in combination with the personal factors is crucial for whether Sweden will succeed in processingit stagnant mobility that prevails in today's housing market

Hushållens skulder har under det senaste decenniet ökat fortare än vad hushållens inkomster gjort vilket inneburit en stigande skuldkvot. En alltför hög skuldkvot innebär en stor risk för enskilda hushåll och banker men också för den makroekonomiska utvecklingen och den finansiella stabiliteten. Därför införde Finansinspektionen 1 mars 2018 ett skärpt amorteringskrav som innebär ett ökat krav på amortering vid nya bolån för hushåll med höga skuldkvoter.Syftet med detta arbete är att analysera det skärpta amorteringskravet och hur det kommer att påverka bostadsmarknaden i Stockholm. Detta har genomförts med intervjuer av representanter från olika sektorer på marknaden.De viktigaste frågorna som undersökts var vilka effekter av det skärpta amorteringskravet som kommer att vara tydligast, vilken demografi det kommer påverka och huruvida regleringen är en bra åtgärd. Det visar sig att amorteringskravet sannolikt kommer sänka skuldsättningen i landet, vilket är en önskad effekt från Finansinspektionens sida. Kritiker mot kravet menar att alternativa åtgärder är bättre med motiveringen att det går att nå samma effekt utan de negativa konsekvenser det skärpta amorteringskravet för med sig. De alternativa åtgärderna handlar om mer övergripande förändringar på bostadsmarknaden istället för en enskild reglering på bolånen. Det skärpta amorteringskravet verkar vara det bästa alternativet Finansinspektionen till förfogande för att stabilisera svensk ekonomi, men det finns andra åtgärder som hade varit ett bättre alternativ för att uppnå samma effekt.
In the last few decades there has been a faster increase in household debts than household income, which meant a rising debt ratio. An excessive debt ratio represents a high risk not only for individual households and banks, but also for macroeconomic developments and financial stability. Because of this Sweden implemented a tightened amortization requirement on housing loans for households with high debt ratios. The legislation was created by Finansinspektionen and implemented on March 1, 2018.The purpose of this work is to analyze the tightening of the amortization requirement and how it will affect the housing market in Stockholm. This has been done with interviews of representatives from different sectors on the market.The most important issues examined were which effects will be most prominent from the requirement, which demographics it will affect and whether the regulation is a good measure. It turns out that the amortization requirement is likely to lower debt in the country, which is the desired effect from Finansinspektionen. Critics against the legislation claims that alternative measures are better with the argument that the same effect can be achieved without the negative consequences of the increased amortization requirement. Alternative measures are more general changes in the housing market instead of a single legislation on mortgage loans. The new amortization requirement appears to be Finansinspektionens’ best available option to stabilize the Swedish debts. However, there are other measures that would have been better alternatives for achieving the same effect.

This bachelor thesis aims to study the relationship between higher capital costs and the households' ability to repay their loans as well as how this affects the housing market. The work studies three areas in three different municipalities in the Stockholm region. The limitations for this report were that it primarily focused on areas that have relatively new housing developments where the interest rate was the sole alternating variable. Today, the interest rates for housing loans are very low which has resulted in that Swedish people has record breaking high leverages. Recently, a new amortization requirement was adopted. This will affect all households when they take new loans with an LTV of 50 percent. House prices in Sweden are at a historically high level, especially in the Stockholm region. Households’ expectations play a large impact on prices, and some experts believe that the market today is overvalued and that we are in a housing bubble, which, if it bursts, can bring negative impact on the housing market. Consequently, migration and housing demands has not previously been seen at these levels in Stockholm. In this paper, we intend to examine how rising interest rates will affect households with different leverage ratios in three different municipalities in the Stockholm county region. Utilizing data from sources such as InsightOne and Konsumentverket among others a spreadsheet was created comparing four different typical households that reflect the most common household composition within the selected municipalities. The disposable income, after all expenses for accommodation and necessities accounted for, will be examined. We will also analyze how these households would cope in a scenario where changing fundamentals give households higher housing costs and further how the selected municipalities, all of which have a relatively high rate of construction, would be affected by a sudden drop in prices on the market. A spreadsheet with data from Statistics Sweden was also set up to investigate the percentage of all households in Stockholm that have the same capital costs as a custom range of the selected mosaichouseholds’. Our results show that not all households could cope with increased housing costs such as higher interest rates among other factors. According to the calculated budget estimate for each typical household, it was concluded that some households would be unable to cover their monthly necessities. In a scenario where this would become reality, the households with a high leverage and a high interest rate would have a much smaller amount of money to live on each month. This would lead to a reduction in consumption and a decrease in demand for housing, which would result in a less secure position in the housing market and force households to reassess its choice of timing for this type of investment. Ultimately this could lead to vacancies in the municipalities we investigated that are located quite a bit outside the city center. Based on our results, we consider the hypothesis proven; due to half of the mosaic households in the study reflecting a deficit in their budget when the leverage and interest rates peaked at high levels. Based on the income statistics from SCB, we could also deduce that 49.8 percent of all households in the Stockholm region displayed a lower annual income than the investigated mosaic households. Consequently, these households would demonstrate a greater deficit in their budget if their housing costs rose.
Kandidatarbetet syftar till att studera hur högre kapitalkostnader påverkar hushållens betalningsförmåga och vilka effekter det kan få på bostadsmarknaden. I arbetet undersöks tre områden i tre olika kommuner i stockholmsregionen. I rapporten finns begränsningen att räntorna är den enda variabeln som ändras och att det i de områden som undersöks finns relativt nyproducerade bostäder. I dagsläget är räntenivåerna väldigt låga för bostadslån och det har medfört att svenskarna aldrig någonsin har varit så högt belånade. Nyligen har även ett nytt amorteringskrav antagits, vilket kommer att påverka alla hushåll som tar nya lån med en belåningsgrad över 50 procent. Bostadspriserna ligger idag på en historiskt hög nivå och speciellt hög är prisutvecklingen i Stockholmsregionen. Hushållens förväntningar har en stor inverkan på priserna och vissa experter menar att marknaden idag är övervärderad och att vi befinner oss i en bostadsbubbla som, om den spricker, kan innebära stora negativa konsekvenser för bostadsmarknaden. Samtidigt har inflyttningen och efterfrågan på bostäder aldrig varit så hög som nu inom Stockholms län. I denna uppsats avser vi att undersöka hur en stigande ränta kan påverka hushåll med olika belåningsgrader i tre olika kommuner inom Stockholms län. Med hjälp av data från bland annat InsightOne och Konsumentverket har en kalkyl för fyra olika typhushåll ställts upp som speglar den vanligaste hushållssammansättningen i de valda områdena. Här kommer sedan den disponibla inkomsten efter att alla utgifter för boende och nödvändigheter är betalade att undersökas. Vi kommer därefter att analysera hur dessa hushåll skulle klara sig i ett scenario där förändrade fundamentala faktorer ger hushållen högre boendekostnader och vidare hur de valda kommunerna, som alla har en relativt hög nybyggnadstakt, skulle komma att påverkas av ett plötsligt prisfall på marknaden. Dessutom har en kalkyl med data från SCB satts upp för att undersöka hur många procent av alla hushåll i Stockholms län som har samma årsinkomst som ett anpassat intervall av de valda mosaichushållen. Våra resultat visar att inte alla hushåll skulle klara av ökade boendekostnader, exempelvis som en följd av högre räntor. De skulle alltså gått med underskott varje månad enligt den budget vi ställt upp för varje mosaichushåll och som redovisar de viktigaste utgifterna ett hushåll med denna sammansättning har. I ett scenario där detta blir verklighet skulle alltså hushåll med en hög belåningsgrad och höga räntor få en betydligt mindre summa pengar att leva på varje månad efter att alla nödvändiga kostnader är betalde, vilket skulle leda till en minskad konsumtion och minskad efterfrågan på bostäder. Detta skulle i sin tur leda till ett osäkrare läge på bostadsmarknaden, vilket skulle få ytterligare hushåll att omvärdera sitt val av tidpunkt för denna typ av investering. I slutändan skulle detta kunna komma att leda till vakanser i de kommuner vi valt att undersöka och som ligger någon eller några mil utanför innerstaden med dess ständigt höga efterfrågan på bostäder. Utifrån våra resultat kan den uppställda hypotesen styrkas. Detta då hälften av de mosaichushåll vi utgick ifrån i undersökningen visade ett underskott i sin budget då ränta och belåningsgrad låg på en hög, om än inte orimlig, nivå. Utifrån inkomststatistiken från SCB kunde vi även utläsa att hela 49.8 procent av alla hushåll inom Stockholms län har en lägre årsinkomst än de undersökta mosaichushållen, vilket innebär att dessa hushåll skulle visa ett större underskott i sin budget om deras boendekostnader ökade.

The aim of this study was to investigate how the amortization requirements of 2016 and 2018 haveaffected the housing prices in Stockholm county, using an event-study approach and a regressionanalysis. Furthermore, the paper studies how the regulations have affected single-family housescompared to tenant-owned apartments, if the effect was different for tenant-owned apartments ofdifferent sizes and if existing housing compared to newly produced housing were affected differently.The reasoning behind the introduction of amortization requirements was to regulate and decreasegrowing household indebtedness that was making Swedish households vulnerable to changes in theoverall economy. The second requirement aimed to further regulate household indebtedness and wasexpected to lower housing prices, which it received criticism for. The report is limited to thedevelopment of house prices for single-family houses and tenant-owned apartments betweenDecember 2013 and February 2019.The primary findings of this report are that the amortization requirements have resulted in decreasedexpected returns. Consistent with previous literature, the introduction of macroprudential policiesreduced the price growth for existing tenant-owned apartments and decreased the housing prices ofsingle-family houses and newly produced homes. The amortization requirements accomplished theFinancial Supervisory Authority’s aim of reducing household indebtedness, but increased the averageloan-to-value ratios for households. Lastly, it has become increasingly difficult for younger householdsto finance their housing purchase due to increased monthly payments and thereby failing to pass theleft-to-live-on computations created by lenders. At the same time, the rental housing market remainslimited.
Syftet med denna studie är att undersöka hur amorteringskraven som infördes under 2016 and 2018,påverkade bostadspriserna i Stockholms län. Genom att tillämpa en eventstudie och enregressionsanalys försöker denna studie förklara hur regleringarna har påverkat priserna för småhusjämfört med bostadsrätter, om påverkan på priserna skilde sig mellan bostadsrätter av olika storlekaroch om påverkan skilde sig mellan befintligt bestånd och nyproducerade bostäder. Motivationenbakom amorteringskraven var att reglera och minska hushållens skulder, eftersom de gjorde hushållensårbara för ekonomiska störningar. Det andra amorteringskravet förväntades även sänkabostadspriserna och mottog därför en del kritik. Denna rapport är begränsad till utvecklingen avsmåhus- och bostadsrättspriser mellan december 2013 och februari 2019.De huvudsakliga slutsatserna i denna rapport är att amorteringskraven har minskat förväntade vinster.I tidigare litteratur har makroekonomiska regleringar minskat prisökningen, vilket också är resultatetför denna studie. För småhus och nyproducerade bostäder minskade också priserna jämfört medföregående period. Amorteringskraven har uppnått Finansinspektionens mål om att minska hushållensskulder men har samtidigt ökat skuldkvoten bland hushåll. Avslutningsvis har det blivit svårare förunga hushåll att finansiera sitt bostadsköp då amorteringskraven ökar månadsbetalningarna och gör attde inte klarar av kvar-att-leva-på-kalkylerna hos bankerna. Samtidigt är hyresmarknaden ärsvåråtkomlig och begränsar därmed bostadsalternativen på marknaden.

Syfte: Syftet med studien är att analysera yngre vuxna i Stockholms sparbeteende inför inträdelsen på bostadsmarknaden utifrån livscykelhyoptesen. Teori: Den främsta teoritillämpningen för studien är livscykelhypotes om människans generella och rationella sparbeteende. Även Maslows behovshierarki behandlas då den angriper det social- psykologiska perspektivet angående behovet av att ha en bostad och Behavioral Finance angriper andra yttre faktorer som kan påverka huruvida en människa sparar eller inte. Metod: Studiens metodansats består av en metodkombination, detta innefattar en enkätundersökning med svarsalternativ som skedde inom Stockholmsområdet. Det innefattar även tre intervjuer med etablerade experter inom studiens område. Studien har en hermeneutisk vetenskapssyn och en abduktiv slutledningsform. Empiri: Presenterar den data som är mest relevant för studien från samtliga tre intervjuer och enkätundersökningen. Erhållen kvantitativ data presenteras i diagram. Slutsats: Studien påvisar att majoriteten av populationen anser att bostadsmarknaden är svår att inträda och att det är främst på grund av bostadsbrist och likvida skäl. Tendenser visar dock ett möjligt behov om att sparandet inför bostadsmarknadsinträdet bör läras ut och implementeras av individer i tidigare ålder, än vad livscykelhypotesen antyder. Föräldrar eller vårdnadshavare kan bli för ekonomiskt belastade på grund av delvis ökade bostadspriser. Därför bör barn samarbeta med deras föräldrar eller vårdnadshavare för att förebygga och bemöta bostadsmarknadsinträdet på ett optimalt sätt. Dock ska det tas i beaktning att alla hushåll eller privatpersoner inte har dessa ekonomiska förutsättningar för att efterfölja studiens generella och rationella sparbeteende.

Bostad är för de flesta den största investeringen en person gör och finansieras med hjälp av bolån. Bolån medför makroekonomiska risker, till följd av höga skuldkvoter och minskad konsumtion. För att minska dessa infördes år 2016 samt år 2018 amorteringskrav. Amorteringskraven kan ses som mindre reglering hos bankerna men är av många ansedd som ett komplext införande. Rådgivare på svenska banker är de som ansvarar för utlåning till privatpersoner och de har behövt anpassa sig efter de nya regelverken. Syftet med studien är att undersöka hur amorteringskraven påverkat bolånerådgivare i form av stress, standardiserad arbetsprocess och inlärning. Detta för att undersöka om det upplevdes som stressande att behöva anpassa sig till amorteringskraven. Vidare undersöktes vilka konsekvenser amorteringskravens införande fått för bolånerådgivares arbete, huruvida det i takt med ett ökande antal regleringar blivit mer standardiserat. Slutligen studerades om amorteringskraven upplevdes som svåra att lära sig eller implementera i det dagliga arbetet. Genom en kvantitativ forskningsmetod, har rådgivare svarat på en enkät baserad på studiens syfte. Tidigare studier har i större utsträckning fokuserat på amorteringskravens ekonomiska konsekvenser samt hur de påverkat bostadsmarknaden. Syftet med studien är därmed intressant att undersöka utifrån ett yrkesprofessionellt perspektiv.  Resultatet av studien visade ett samband mellan amorteringskravens införande och en ökad stressnivå hos rådgivarna. Resultatet stödjer även tidigare forskning vad gäller att rådgivarna upplevt att amorteringskraven bidragit till en mer standardiserad arbetsprocess. Däremot fanns det inget stöd för att amorteringskraven varit svåra att lära sig eller att implementera i arbetet med bolånerådgivning.
For most people, housing is the biggest investment in life, and it is financed by mortgages. However, this entails macroeconomic risks as a result of high debt ratios and reduced consumption. To reduce these risks, amortization requirements were introduced in 2016 and 2018. The amortization requirements can be seen as a minor regulation for the banks, but it is considered by many to be a complex regulation. Advisors in Swedish banks are the ones responsible for lending to private individuals and have therefore had to adapt to the new rules. The purpose of the study is to investigate how the amortization requirements has affected mortgage advisors in terms of stress, standardized work process and learning. This is with the reason to examine investigate whether it was considered stressful to have to adapt to the amortization requirements. Furthermore, the consequences of the introduction of the amortization requirements for the work of mortgage counselors were examined, whether, as a growing number of regulations became more standardized. Finally, it was studied whether the amortization requirements were perceived as difficult to learn or implement in the mortgage advisors daily work. Through a quantitative research, advisors have responded to a survey based on the purpose of the study. Previous studies have focused to a greater extent on the financial consequences of the amortization requirements and how they have affected the housing market. The purpose of the study is thus interesting to investigate from a professional perspective.   The results of the study showed a link between the introduction of the amortization requirements and an increased stress level of the advisers. The result also supports previous research in that the advisers considered that the amortization requirements contributed to a more standardized work process. However, there was no support for the fact that the repayment requirements were difficult to learn or implement in the work of mortgage counseling.

De svenska hushållen har blivit högt skuldsatta under de senaste decennierna vilket har lett till att regeringen beslutat att införa ett amorteringskrav vilket träddei kraftfrån och med1 Juni 2016. I denna uppsats undersöks hushållens nuvarande amorteringsbeteende och huruvidaamorteringskravet eventuellt kan komma att få någraeffekter på de svenska hushållen och deras privatekonomi. Tidigare forskningharvisat att flera olika variabler påverkar hur hushållen väljer att amortera på sinabostadslån. Uppsatsen baseras på en enkätundersökning om amorteringsbeteende, som genomförtspå Luleå Tekniska Universitet, samt att information rörande amorteringsbeteendesomhämtas från tidigare forskning. Genom att analysera resultat från enkätstudien, granskas det hur resultaten från den genomförda enkätstudien stämmeröverens med tidigare forskning. Uppsatsens resultat tyder på flertalet av de tillfrågade hushållen skulle tvingas göra högre amorteringar ifall deras nuvarande bostadslån skulle omfattas av amorteringskravet.
Swedish households have become heavily indebted in recent decades and the government has decided to introduce an amortization requirement that will came into force 1 June 2016. This paper examines households’ current repayment behavior and whether the amortization requirement possibly will have an impact on Swedish households and their personal finances. Previous research has shown that several variables affect how households choose to amortize their mortgage. The essay is based on a survey of repayment behavior, which has been implementedatLuleå University of Technology,and information concerningthe repayment behavior retrieved from previous research. By analyzing the results of the questionnaire study this essay will examine how the variables from previous researches are consistent survey of the study population. Thesis results suggest that the majority of the surveyed households would be forced to make higher repayments if their current loan would be subject to repayment requirement.

After the financial crisis in 2008 Sweden implemented a stricter monetary expansionary enforcement trying to stabilize the overall economy of the country. These measures have led to discussions about secular stagnation and an increased savings glut when the interest rate is lowered.Between 2013 and 2018, Stockholm has seen an increase of construction levels trying to meet the market demand of a somewhat neglected supply of housing. The import of the new tenant-owned assets has shown indications of not fulfilling the market demand as after stricter amortization requirements was implemented, the possibilities to purchase these assets has been somewhat limited.The research will focus on four inner city areas in Stockholm between the timeline, aiming to determine the household effect of a larger intake of supply and implemented regulations onto the price point of tenant-owned assets.Regression analysis is utilized to statistically determine the effects of these market conditions together with an overall analysis of the imposed dataset with a theoretical framework capitalizing models of the Stock-flow theory, Tobin’s Q and the four-quadrant model.Statistically the research regression model is built up with newly imposed variables such as user cost and new supply together with a variation of other independent variables determining effects the variables have had on the price development of tenant-owned assets. The empirical analysis then researches the mentioned scenarios together with individual area analysis in all of the specific research areas imposed by a hedonic cross-sectional method.The results of the paper indicate the amortization requirements as having a large part of the declining price development within the research areas. The new supply entering the market has had a small effect. Nevertheless, the intake of new supply has been greater than previous years, amounting to 30% over thetransaction volume at the end of 2018 indicating a large supply of tenant-owned assets that are not being sold.We conclude that the market is not in equilibrium and together with a large intake of new supply in a certain segment and strict amortization requirements, the price development has decreased indicating myopic and herd behavior by construction firms and developers that are advised to further increase and advance their strategies as well as tactics with deeper market analysis before processing new construction.
Till följd av finanskrisen år 2008 implementerades striktare monetära krav på bostadsmarknaden med syftet att stabilisera ekonomin i landet och minska skuldsättningen hos hushållen. Dessa krav har skapat diskussioner om sekulär stagnation och en ökad benägenhet att spara vid låg ränta.Mellan 2013 och 2018 har Stockholm haft en betydlig ökning av nybyggda bostäder för att möta den efterfrågan som tillkommit som följd av tidigare låg byggnation. Tillkomsten av nya bostäder på marknaden har visat indikationer på att de inte möter den påstådda efterfrågan, detta till följd av de konsekvenser som striktare amorteringskrav har haft på hushållens förmåga att få tillgång till bostadslån.Denna uppsats kommer att fokusera på bostadsmarknaden i fyra områden av Stockholms innerstad med fokus på tidsramen innan samt efter implementeringen av amorteringskraven i samband med den ökade byggnationen. Målet är att redogöra för effekten på bostadspriserna av den ökade byggnationen i samband med de striktare amorteringskraven.Uppsatsen kommer att tillämpa regressionsanalys för att statistiskt kunna avgöra effekten av amorteringskraven samt nybyggnationen med data från Bostad 2.0 i samband med ett teoretiskt ramverk bestående av Stock-flow, Tobin’s Q och Four-Quadrant modellen.Regressionsmodellen består av variabler som beskriver hushållens kostnader och mängden nytt utbud med en variation av andra oberoende variabler som bestämmer prisnivån på en bostad som storlek, antal rum, område och tiden för försäljningen.Resultatet av analysen påvisar att amorteringskraven har haft en betydande effekt av den nedåtgående prisutvecklingen i Stockholms innerstad. Den stora mängd nytt utbud har haft en liten effekt men transaktionsnivån har sjunkit vilket indikerar på att många bostäder inte har blivit sålda.Slutsatsen är att marknaden är i obalans där en stor mängd nytt utbud inte möter efterfrågan. Priset på bostäder har sjunkit det senaste året till följd av amorteringskraven och mängden nytt utbud indikerar att bostadsutvecklare inte har lyckats förutsemarknadsutvecklingen där bättre modeller och strategier behövs med mer djupgående analyser för att i framtiden kunna tillgodose marknadsutvecklingen för nybyggnation.

In March 2018 an expanded amortization requirement was introduced in Sweden with the purpose of tapering off the continual growth in household debt and the rapidly rising housing prices. Growth in household debt has been a recurring topic of discussion by the Financial Department in recent year as it is seen as a macroeconomic risk and a threat to the financial stability. The amortization requirement has received mixed reactions from actors in the housing industry and financial sector, they argue whether the amortization requirement is the best measure to reduce growth in household debt. Most of the sceptics claim the amortization requirement have major negative impacts that surpasses the actual purpose and upsides of the action This study aim to investigate how the housing prices and household debt has changed in connection with, and after , the expanded amortization requirement. In order to investigate the purpose of this study a quantitative method based on statistical analysis was used. The results indicates that the expanded amortization requirement had impact on the housing prices and household debt to some extent. The average housing prices has initially gone down but there is no evidence of a decrease in growth rate. The household debt seems to be more stable due to the stagnated growth but the long term effects is yet to be investigated. In conclusion the amortization requirement seem to have both affected the housing prices and household debt in the short term and has somewhat fulfilled its purpose. But a further investigation of the long term effects, positive and negative, needs to be done to draw more exhaustive conclusions of the effects of the amortization requirements.
I mars 2018 infördes det skärpta amorteringskravet i Sverige i syfte att dämpa tillväxten av hushållens skulder och de snabbt växande bostadspriserna. Tillväxten av hushållens skulder har varit ett återkommande diskussionsämne av Finansinspektionen de senaste åren på grund av att det anses vara en makroekonomisk risk och ett hot mot den finansiella stabiliteten. Amorteringskravet har mottagits med blandade reaktioner av aktörer i bostadsbranschen och den finansiella sektorn, de argumenterar främst om amorteringskravet är den bästa åtgärden för att minska utvecklingen av hushållens skulder. De flesta skeptikerna till amorteringskravet anser att det har stora nackdelar som överväger syftet och de faktiska fördelarna med åtgärden. Syfte med denna uppsats är att undersöka hur bostadspriserna och hushållens skulder har förändrats i samband, och efter, det skärpta amorteringskravet. För att undersöka detta användes en kvantitativ metod som baseras på statistisk analys. Resultatet indikerar att det skärpta amorteringskravet har haft en inverkan på bostadspriserna och hushållens skulder till viss del. De genomsnittliga bostadspriserna har initialt gått ner men det finns inga bevisa på att tillväxttakten har avtagit. Hushållens skulder verkar vara mer stabil på grund av den stagnerade tillväxten men de långsiktiga effekterna behöver fortfarande undersökas. Sammanfattningsvis så verkar amorteringskravet haft en påverkan på både bostadspriserna och hushållens skulder på kort sikt och det har till viss del uppfyllt dess syfte. Men en fortsatt undersökning av de långsiktiga effekterna, både positiva och negativa, behövs göras för att dra mer omfattande slutsatser om effekterna av amorteringskravet.

Bostadspriserna har kraftigt ökat de senaste Åren i stora delar av Sverige. Ökningen av bostadspriserna har lett till högre skuldsättning. Något som Riksbanken, Regeringen och Finansinspektion ville påverka genom att införa ett utökat amorteringskrav som skulle minska den höga skuldsättningen. Kravet infördes den 1 mars 2018 som ledde till ökad amortering vid nya lån som överstiger 4,5 gånger bruttoinkomsten för låntagare. Innan införandet av kravet målade media upp en bild om att bostadspriserna kommer sjunka vilket påverkade bostadsmarknaden och dess priser. I denna kvalitativa studie undersöks det utökade amorteringskravets påverkan på bostadspriserna i Åre och Östersund samt hur priserna kommer påverkas i framtiden. Som grund till studien är det fyra intervjuer med mäklare som är verksamma i Åre och Östersund. En förändring på marknaden skedde under hösten År 2017 i Östersund. Det var i samband med medias skrivande om amorteringskravet som bostadspriserna sjönk. Marknaden i Östersund blev trögare och priserna stannade upp. I Åre skedde förändringen strax innan införandet av det skärpta amorteringskravet År 2018. Där blev även marknaden trögare, det blev färre budgivningar och svårare att få säljare och köpare att enas om ett pris. Effekten som hittills kunnat konstateras är en långsammare marknad som resulterat i fler objekt ute samtidigt. Amorteringskravet har haft en liten påverkan på bostadsmarknaden vilket har lett till dämpade bostadspriser. Det är dock svårt att fastställa om det enbart beror på det utökade amorteringskravet eller marknadsaktörernas förväntningar. Framtiden ser ut att påverka de dyra och större objekten i Åre och Östersund. Dock är det i de större städerna som bostadspriserna framförallt kommer påverkas. De yngre som ännu inte har etablerat sig på bostadsmarknaden anses vara de som kommer drabbas mest.