Dissertations / Theses: 'Amputation'

1

Sultana, V. "Amputations and invocations : a study of limb amputation in Malta." Thesis, University College London (University of London), 2011. http://discovery.ucl.ac.uk/1336528/.

Full text

Abstract:

Based on ethnographic research, “Amputations and Invocations” is a study of Maltese amputees. It is an examination of how the body is rebuilt following lower limb amputation surgery within a Maltese context. The study contributes to current arguments in medical anthropology because it shows how the body is a cultural artifact not only in its presence but also in its absence. The amputated person becomes the pragmatisation of significant aspects of Maltese culture. Roman Catholic beliefs, biomedical interventions and family support are simultaneously invoked when a person loses part of the body. These invocations reflect how society conditions the way fragmented bodies are perceived and rebuilt. This profound human change was interpreted from an emic and etic perspective by examining this experience as a symbolic “rite de passage” and by applying an original framework based on the Roman Catholic belief in Death and Resurrection. These explanatory models helped bridge the difficulty that arises when the ethnographer, without self-experience of amputation, writes about such a non-ordinary human experience. Various levels of analysis revealed that body rebuilding following limb amputation is not just a matter of substituting the flesh with technology. Rebuilding the mutilated body entails facing challenges imposed not only by the body with missing limbs, but also by society's reaction to the mutilated, broken body.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Hansson, Love, and Ljung Sebastian Björklund. "Livet efter en amputation." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26498.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Jakobsson, Martin, and Linn Mollberg. "Livet efter amputation - En litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-73005.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Rosengren, Niklas, and Martina Wahlén. "Diabetespatienters livskvalitet efter amputation : en litteraturstudie." Thesis, Karlstad University, Division for Health and Caring Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-880.

Full text

Abstract:

Varje år insjuknar många människor världen över i sjukdomen diabetes mellitus och antalet insjuknande per år väntas öka. Sjukdomen är i de flesta fall kronisk och för med sig flertalet komplikationer. En av dessa komplikationer är amputation av nedre extremiteter på grund av sämre blodförsörjning. Syftet med denna studie var att beskriva hur diabetespatienter upplever sin livskvalitet efter en amputation. Studien är en litteraturstudie som genomfördes enligt Polit, Beck och Hungler (2005). Resultatet redovisas i tre huvudkategorier; fysisk livskvalitet, psykisk livskvalitet och social livskvalitet. Studien visar att livskvaliteten för de diabetespatienter som amputerats är lägre än för de diabetespatienter som känner sig friska men bättre än för de diabetespatienter med pågående fotsår. Livskvaliteten efter amputation påverkas av en rad olika faktorer till exempel; rörlighet, smärta, psykisk status, protesanvändande och patientens sociala nätverk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Atherton, Rachel Jane. "Psychological adjustment to lower limb amputation." Thesis, University of Leicester, 2002. http://hdl.handle.net/2381/31329.

Full text

Abstract:

Rationale: Clinical reports have indicated that a significant number of lower limb amputees experience psychological adjustment problems. Research had demonstrated a relatively high prevalence of depression in this population but there has been inadequate attention to other aspects of adjustment. This study aimed to identify variables associated with increased psychological distress. Particular attention was given to cognitive models of emotion which postulate a key role for self-consciousness and appearance-related beliefs. Methods: A cross-sectional correlational design was employed. Participants were 67 lower limb amputees. Measures gathered information about different types of self-consciousness, appearance-related beliefs, psychological adjustment, and a range of amputation-related factors including activity restriction, prosthesis satisfaction, phantom and residual limb pain and other medical issues. Results: The prevalence of anxiety was 29.9% and the prevalence of depression was 13.4%. Activity restriction, prosthesis satisfaction and appearance-related beliefs were associated with both distress and psychosocial adjustment difficulties. Public self-consciousness was associated with distress and psychosocial adjustment difficulties but this was not the case for private self-consciousness. Psychological distress was more common amongst those who reported amputation-related pain or additional health problems. Distress was not influenced by age, time since amputation, cause of amputation or level of amputation. Implications: Clinicians need to monitor amputees for distress over a long time period. It is particularly important to assess for anxiety. Interventions that target appearance-related beliefs may be of benefit to this population. Limitations of the current study are addressed and areas for further research are highlighted.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Sansam, Katherine Alice Julia. "Predicting walking following lower limb amputation." Thesis, University of Leeds, 2011. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.659125.

Full text

Abstract:

Lower limb amputation is a common clinical problem with around 7,000 leg amputations occurring in the UK per year. This commonly results in impaired mobility, which may also influence an individual's quality of life and independence. However, it is difficult to predict walking ability with a prosthesis accurately. The objective of this thesis is to establish whether simple clinical tests can be used to predict walking outcome following lower limb amputation . A systematic literature review, performed to establish current knowledge regarding predictors of walking following lower limb amputation, found inconsistent results and variability in methodology making comparison difficult. Data were collected to ascertain the current clinical assessment practice and mobility outcome for lower limb amputees in Leeds. This indicated that only around one third of patients achieve independent walking with a prosthesis. A qualitative interview study was completed with clinicians experienced in amputee rehabilitation to explore in more depth the decision making processes that are used to determine whether a patient is supplied with a prosthesis and what components are prescribed. This identified four key themes, one of which was estimating outcome, emphasising the clinical importance of predicting walking outcome in amputee rehabilitation. The final section of the research took the form of an observational study looking at the predictive nature of simple clinical tests on walking outcome after prosthetic rehabilitation. Backward stepwise multiple linear regression analysis resulted in a model that was able to predict 59% of the variance in the timed up and go test and contained six predictor variables; age, gender, amputation level, presence of contracture, ability to stand on one leg and performance on the trail making test. If confirmed in a larger population and across multiple sites these simple tests could be used to improve estimation of walking outcome in the future.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

HILLION, GEORGES. "Algoneurodystrophie du membre inferieur apres amputation." Aix-Marseille 2, 1989. http://www.theses.fr/1989AIX20163.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Saruco, Elodie. "Imagerie motrice et amputation du membre inférieur." Thesis, Lyon, 2017. http://www.theses.fr/2017LYSE1237/document.

Full text

Abstract:

L'imagerie motrice, ou représentation interne d'un mouvement, est une technique d'entraînement mental ayant la particularité d'impacter la plasticité cérébrale activité-dépendante. La pertinence de son intégration au sein des programmes de rééducation fonctionnelle a été validée par de nombreuses études expérimentales, tout particulièrement pour les personnes victimes d'un accident vasculaire cérébral ou d'une lésion de la moelle épinière. Les résultats obtenus par ce travail de thèse élargissent l'éventail des populations pouvant bénéficier de cette approche en validant la faisabilité et en précisant les conditions optimales de l'intégration de l'imagerie motrice dans le cadre de la rééducation de personnes amputées du membre inférieur. Nous rapportons également des résultats préliminaires prometteurs quant à ses effets sur le recouvrement de leurs capacités locomotrices. Les données montrent que le travail en imagerie motrice devrait être spécifique aux mouvements fonctionnels bilatéraux et que, sous réserve d'une prochaine validation auprès de cette population, l'imagerie motrice de tâches posturales ainsi que l'utilisation conjointe de la stimulation transcrânienne à courant continu, devraient permettre de maximiser son pouvoir d'action sur le recouvrement de la locomotion de personnes amputées du membre inférieur
Motor imagery, which refers to the internal representation of a movement, has the potential to impact activity-dependent plasticity. The relevance of motor imagery, as a technique allowing substantial motor performance gains and motor recovery in the field of rehabilitation, has been validated by numerous experimental studies in stroke patients and persons suffering from spinal cord injury. By highlighting the possibility of integrating motor imagery within the framework of lower-limb amputees’ rehabilitation programs, and revealing promising preliminary data regarding locomotion recovery, the results of this thesis broaden the range of people which might benefit from this technique. Data further suggest that motor imagery should specifically focus on functional and bilateral tasks, and that concomitant use of transcranial direct current stimulation should contribute to potentiate the impact of motor imagery on locomotion recovery of lower-limb amputees

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Agdur, Klara, and Amaell Chausset. "Personliga upplevelser av fantomfenomen efter en amputation." Thesis, Karlstads universitet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47506.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lokman, Khorshed Shaima, and Jenilee Carlsson. "Patienters upplevelser inför en amputation : En litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77689.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Larrey, Dominique-Jean. "Dissertation sur les amputations des membres à la suite des coups de feu étayée de plusieurs observations présentée et soutenue à l'Ecole de médecine de Paris le 24 prairial an II /." Paris : BIUM, 2003. http://www.bium.univ-paris5.fr/histmed/medica/cote?TPAR1803x001.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Farabeuf, Louis Hubert. "De la confection des moignons et de quelques moignons en particulier (poignet, coude, jambe." Paris : BIUM, 2003. http://www.bium.univ-paris5.fr/histmed/medica/cote?TPAR1871x004.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Dauriac, Boris. "Contribution à la mise en œuvre et l’évaluation de technologies embarquées pour l’appareillage de personnes amputées du membre inférieur." Thesis, Paris, ENSAM, 2018. http://www.theses.fr/2018ENAM0017/document.

Full text

Abstract:

L’appareillage permet à aux personnes amputées de membre inférieur de retrouver une autonomie de déplacement. Actuellement, cette autonomie est limitée dans certaines situations de la vie courante comme la marche en pente ou en escalier. Des capteurs dits embarqués sont de plus en plus souvent intégrés dans les prothèses et permettent d’enregistrer des informations cinématiques et dynamiques au cours de la locomotion. Dans ce contexte, l’objectif de la thèse est de contribuer au développement de méthodes de traitement des données issues de ces technologies pour quantifier et améliorer l’adaptation de la prothèse à l’environnement. Ces méthodes ont été mises en œuvre et évaluées dans le cadre de l’utilisation d’un nouveau système prothétique contrôlé par microprocesseur de genou-cheville (SPCM), développé par la société Proteor et visant à faciliter la locomotion des personnes amputées au-dessus du genou dans les situations de pente ou de descente d’escalier. La première partie de cette thèse a été consacrée à la quantification des adaptations permises par le SPCM au cours de la locomotion dans différentes situations de la vie courante (plat, pente, escalier). La deuxième partie de la thèse s’est intéressée à développer des estimations de paramètres de la marche (vitesse de marche et inclinaison de la pente) et à la classification de 4 situations de la vie courante (plat, montée et descente de pente, descente d’escalier) à l’aide d’algorithmes d’apprentissage automatique pouvant être calculé par le SPCM en temps réel. L’ensemble de ces travaux permettra de mieux quantifier l’activité réelle de l’utilisateur. Cette quantification pourrait aider l’utilisateur ou l’équipe médicale pour le suivi d’activité mais aussi le constructeur pour améliorer l’adaptation des éléments prothétiques à l’environnement rencontré et pour vérifier l’utilisation réelle du SPCM
Prosthetic devices allow people with lower limb amputation to recover their autonomy. Currently, this autonomy is limited in several everyday life situations such as walking on a slope or in stairs. Embedded sensors, frequently integrated inside the prostheses, record kinematic and dynamic data during locomotion. In this context, this PhD thesis aims to contribute to the development of methods for the processing of data provided by these technologies to quantify and improve the adaptation of the prosthesis to the environment. These methods were applied and evaluated in the context of the use of a new prosthetic knee-ankle system controlled by microprocessor (SPCM) developed by Proteor to facilitate the locomotion in situations such as slope or downstairs walking for people with above knee amputation. The first part of the work was devoted to the quantification of the adaptations allowed by the SPCM in different situations of daily life (flat, slope, staircase). The second part of the thesis focused on the estimation of gait parameters (walking speed and slope inclination) and the classification of 4 everyday life situations (flat, slope ascent and descent, stair descent) using machine learning algorithms that can be computed by the SPCM in real time. The body of this work will make it possible to better quantify the user real life activity. This quantification could help the user or the medical team in the activity monitoring but also the manufacturer to improve the adaptation of the prosthetic components to the environment and to verify the SPCM actual use

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Hindgren, Jenny, Anna Nilsson, and Nathalie Stenberg. "Livet efter förlusten, Traumatisk amputation ur ett patientperspektiv." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2047.

Full text

Abstract:

I Sverige amputeras årligen cirka 2500 personer, merparten av dessa är benamputationer. Traumatiska amputationer är en av de mest kostsamma skadorna idag.

Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att bli

traumatiskt amputerad i en olycka eller efter en operation. Studien genomfördes som en litteraturstudie

där 11 artiklar analyserades. Resultatet kategoriserades

utifrån Cullbergs faser; chockfasen, reaktionsfasen,

bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. En traumatisk amputation är en stor förändring, inte bara för

den drabbade patienten utan även för närstående och

vänner. Reaktioner efter amputationen var ilska, rädsla,

osäkerhet och saknad av extremiteten. Patienterna

upplevde att deras kroppsbild förändrades och att de var

oförberedda på smärtan som kom efter amputationen.

För de flesta patienterna var positivt tänkande, hopp och

stöd från omgivningen viktigt för tillfrisknandet. Med

protesens hjälp blev patienterna mer självständiga och

självbilden förändrades till det positiva. Mer kvalitativ

forskning om patientens upplevelse i samband med

traumatisk amputation efterfrågas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Sundell, Cecilia, and Anna Olsson. "Personers upplevelse av livskvalitet efter amputation : en litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11806.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur personer som genomgått amputation upplever sin livskvalitet. Den deskriptiva litteraturstudien baserades på 14 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline (via PubMed) samt CINAHL. Huvudresultatet visade att amputation påverkade individerna utifrån ett fysiskt, psykisk och socialt perspektiv. Vanliga faktorer som påverkade livskvaliteten negativt var smärta och svårigheter med mobiliseringen. Ångest, depression och minskad självkänsla var förekommande psykiska problem. Svårigheter i att anpassa sig till den nya identiteten och social isolering var vanligt förekommande problem. Användandet av protes gjorde att känslan av att vara normal, och den fysiska förmågan att klara av aktiviteter i det dagliga livet, återkom. Den sociala anpassningen och relationer till familj och omgivning blev negativt förändrad efter amputationen. Individerna lärde sig att anpassa sig i sociala situationer vilket lindrade negativa känslor och osäkerhet. Sociala relationer upplevdes som viktiga för att få stöd och uppmuntran i rehabiliteringen samt minimera negativa känslor. Litteraturstudiens slutsats belyste vikten av att sjuksköterskan har kunskap om vanligt förekommande komplikationer som kan påverka livskvaliteten, detta för att kunna bearbeta eventuella problem innan de uppstår.
The aim of the literature review was to describe how people who have undergone amputation perceive their quality of life. The descriptive literature study was based on 14 scientific articles with both quantitative and qualitative approach. The literature searches were carried out in the databases Medline (via PubMed) and CINAHL. The main results showed that amputation affected individuals from a physical, mental and social perspective. Common factors that affected the quality of life negatively were pain and difficulty with the mobilization. Anxiety, depression and decreased self-esteem were common mental health problems. Difficulties in adjusting to the new identity and social isolation were common problems. The use of prosthesis gave the feeling of being normal and the physical ability to handle activities in daily life. The social adjustment and relationships with family and personal surroundings was negatively changed after the amputation. The individuals learned to adapt in social situations which eased the negative emotions and uncertainty. Social relationships were experienced as important for support and encouragement in the rehabilitation and minimize the negative emotions. The conclusion highlighted the importance of the nurse's knowledge about common complications that can affect quality of life, in order to deal with problems before they occur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Burström, Johannes, and Emma Wistrand. "Patienters upplevelser av nedre extremitet amputation : En litteraturstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-109137.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Amputation innebär att en extremitet eller ett organ tas bort från kroppen som ett resultat av långvarig sjukdom, fysiskt trauma, tumör eller missbildning. Globalt sett orsakas amputation av ett trauma, men i väst världen är hjärt-kärlsjukdomar den största orsaken till amputation. En traumatisk amputation kan ske oväntat, detta kan leda till förtvivlan och sorg. Människor som har hjärt-kärlsjukdomar eller diabetes kan ha levt med svåra smärtor i extremiteten under en längre tid, då kan amputation lindra smärtan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en systematisk litteraturstudie, vilket bygger på granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen genomfördes via databaserna CHINAHL, PubMed, PsycINFO och Scopus. Åtta vetenskapliga artiklar bedömdes relevanta för studiens syfte. Analysmetoden gick ut på att läsa de valda artiklarna och sedan jämföra studiernas resultat för att identifiera likheter och olikheter. Resultat: Efter sammanställning av de åtta studierna identifierades tre övergripande rubriker: sociala förändringar, leva med smärta och hantera vardagen. Konklusion: Studiens slutsats är att livssituationen förändras på olika sätt för patienter som genomgått amputation av nedre extremitet. Strategier och stöd hjälper patienterna att rehabilitera sig och återfå känsla av självständighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Lööv, Anna, and Matilda Jaktland. "Låt aldrig hoppet försvinna : Amputation ur ett patientperspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18755.

Full text

Abstract:

Amputation innebär en kroppslig förändring som inte enbart medför en funktionsnedsättning utan även påverkar den subjektiva upplevelsen av kroppen. De personer som genomgår en benamputation utgör en relativt liten patientgrupp sett ur ett samhällsperspektiv, trots detta är den påföljande rehabiliteringen både tidskrävande och kostsam. I sjuksköterskans arbete ingår att tillgodose patienters unika behov samt att i rehabiliteringsarbetet, understödja patienters egna resurser. Det är således viktigt för sjuksköterskan att nå ökad förståelse för de upplevelser som är förenade med en amputation samt att ha kunskap om de faktorer som kan bidra till en hälsosam rehabilitering. Syftet med denna studie är att utifrån ett patientperspektiv belysa upplevelser av benamputation. Studien bygger på analys av vetenskapligt granskade intervjustudier. Materialet är analyserat utifrån Evans (1997) kvalitativa innehålls- analys. De tre huvudteman som har framkommit i denna studie är: Initiala reaktioner på den levda kroppens förändring, Betydelsen av andras närvaro i efterförloppet av amputationen samt Att gradvis acceptera sin nya livssituation. Dessa huvudteman påvisar att de upplevelser som följer en amputation är bundna till patienters förväntningar, förberedelse, förkunskap samt var i rehabiliteringsprocessen patienten befinner sig. I resultatdiskussionen diskuteras sedan de faktorer som kan bidra till en hälsosam rehabilitering samt hur de benamputerade upplever vikten av dessa faktorer. Vidare diskuteras hur ökad kunskap och förståelse för dessa patienters upplevelser kan användas i det praktiska vårdarbetet och förhoppningsvis förkorta rehabiliteringstiden för denna patientgrupp.

Program: Sjuksköterskeutbildning

Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Room, Klara, and Linda Ohlson. "Livskvalitet efter amputation av nedre extremitet : en litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47473.

Full text

Abstract:

Introduktion: Amputation som åtgärd vid diabeteskomplikationer och vaskulära sjukdomar har använts sedan 1800-talets mitt. Trots framgångsrik forskning kring dessa sjukdomar förutspås amputation relaterat till diabetes och vaskulära sjukdomar öka i västvärlden. Det ingrepp som en amputation innebär påverkar individen både fysiskt och psykiskt och kan leda till förändrad livskvalitet. Syftet: Var att belysa individens livskvalitet efter amputation av nedre extremitet till följd av diabetes och/eller vaskulära sjukdomar. Metod: En litteraturstudie med Polit och Becks (2012) modell som grund. Cinahl och PubMed var de databaser som användes. Resultatet är en sammanställning av två artiklar från Cinahl och tre artiklar från PubMed, samt fem frisöksartiklar. Artiklarna har granskats och bearbetats för att slutligen sammanställts i tre kategorier samt underkategorier. Resultat: Amputation påverkar livskvaliteten rörande den fysiska och mentala funktionen, rollfunktionen och den sociala funktionen. Försämrad fysisk funktion, besvärande känslor och begränsad självständighet är några av de faktorer som har betydelse för den upplevda livskvaliteten. Amputation och synen på den förändrade kroppsbilden är ytterligare faktorer som spelar in, liksom tillgång eller brist på socialt stöd. Slutsats: Amputation är ett kirurgiskt ingrepp som påverkar människans livskvalitet på ett komplext vis då det berör ett flertal faktorer. Berörda omständigheter interagerar med varandra och kan leda till bland annat minskad fysisk förmåga, nedstämdhet och begränsad självständighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

BARRAUD, THOUVENY AGNES. "Replantation croisee dans une amputation bilaterale d'avant-bras." Nice, 1989. http://www.theses.fr/1989NICE6005.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Hanna, Eve N. "An analysis of workplace amputation injuries in Florida." [Tampa, Fla. : s.n.], 2003. http://purl.fcla.edu/fcla/etd/SFE0000094.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Hanna, Eve N. M. D. "An Analysis of Workplace Amputation Injuries in Florida." Scholar Commons, 2003. https://scholarcommons.usf.edu/etd/1383.

Full text

Abstract:

Nationally, 10,852 workplace amputation injuries in the US were reported in 1997. This number has been gradually decreasing over time to 9,658 amputations in 2000. In Florida, the amputation injuries have been increasing from 272 in 1997 to 417 in 2000. The reason for this increase is unclear and deserves further study. The purpose of a portion of this study was to examine the Federal and Florida BLS data to determine the characteristics of the typical worker with an amputation injury. A worker with an amputation injury was most likely to be a white male between the ages of 35 and 44 with 1 to 5 years of employment. The amputated part was usually a finger which was injured in a machinery source. The purpose of the self-designed survey was to determine if there were any differences in the amputation prevention strategies between companies with and without amputation injuries. The survey also attempted to uncover any changes made to the safety training program after an amputation injury occurred. Using the Florida workers compensation data, surveys were sent to all companies with amputation injuries for the years 1999, 2000, and 2001. An equal number of surveys were sent to companies without amputation injuries during the same years of interest. A total of 840 surveys were mailed out. 146 were returned as undeliverable. 35 surveys were returned in the amputation group and 35 surveys were returned in the control group. All SIC codes were represented except mining. In the amputation group during the years investigated, 15 out of 35 (42.9%) companies claimed amputation injuries and 20 (57%) companies did not. The true error rate for the workers compensation data was a 13% misclassification of amputation injuries into that category. Comparison of the prevention strategies between the amputation and control groups revealed no significant differences. Of the companies claiming amputation injuries, 8 out of 15 (53%) made no changes to their safety training program after the injury occurred. Proactive techniques and global changes in safety culture mindset will be necessary before major reductions in amputation injuries can occur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Roffman, Caroline Eileen. "Optimising Outcomes in Rehabilitation of Lower Limb Amputation." Thesis, Curtin University, 2017. http://hdl.handle.net/20.500.11937/70606.

Full text

Abstract:

Limited research exists on outcomes following lower limb amputation. This is the first study to develop and validate Clinical Prediction Rules for prosthetic non-use at 4, 8 and 12 months after rehabilitation discharge. Performance thresholds that identify increased risk of prosthetic non-use have been generated for locomotor tests. Long term outcomes and comorbidities have been described for people with lower limb amputation. This thesis has contributed to evidence based health reform to models of care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Zounon, Ornheilia Faith. "Trois études de santé publique au Bénin : maladies génétiques et accidents corporels." Thesis, Toulouse 2, 2014. http://www.theses.fr/2014TOU20019.

Full text

Abstract:

Ce travail porte sur deux thèmes principaux. Le premier est relatif à la drépanocytose et comprend deux études. La première a examiné les connaissances qu’ont 178 hommes et femmes vivant au Bénin sur la maladie, ses causes, ses effets et sa prise en charge. Ils ont répondu à un questionnaire et, leurs réponses ont été comparées à celles d’un groupe d’expert. Il en est ressorti qu’il existait une méconnaissance globale de la maladie, et plus particulièrement de ses symptômes les plus graves et de son traitement. Les résultats révèlent que plus on a un niveau d’éducation élevé, moins on se fait de fausses idées concernant la maladie. En outre, cette méconnaissance était plus accrue chez les personnes se déclarant porteuses du trait génétique (4.83) ou drépanocytaire (5.19) que chez les personnes ayant déclaré ne pas être porteuses (3.72) ou saines (3.62). La deuxième étude a quant à elle cherché à savoir si les 137 personnes interrogées vivant au Bénin, avaient intégré de façon adéquate les règles de transmission génétique de la maladie, en se basant sur la théorie fonctionnelle de la cognition. L’analyse des données a permis de distinguer trois clusters distincts. Dans le premier groupe (n=46), les personnes jugeaient ainsi le risque de transmission de la maladie plus élevé en présence de l’un ou l’autre des deux parents atteints. Dans le deuxième groupe (n=51), le risque était jugé d’autant plus grand que chacun des parents était lui-même gravement atteint. Dans le troisième groupe (n=40), le risque n’avait été jugé élevé qu’en présence des deux parents atteints. Le deuxième thème a donné lieu à une étude, visant à examiner les motifs pouvant sous-tendre un refus d’amputation chez 224 personnes vivant au Bénin, par l’approche de la théorie du renversement. Les résultats montrent que la peur de la perte de l’identité personnelle, la peur des hôpitaux et du personnel médical, la conviction que la chirurgie était inutile, le manque de confiance dans la compétence et le dévouement des médecins, la peur de la perte de l’estime de l’autre et celle de la perte de la force spirituelle, font partie des facteurs principaux pouvant motiver un refus d’amputation
This thesis focuses on two main themes. The first one is related to sickle cell disease and the second theme is related to limb amputations. For studying the first theme, this research proposes to examine the knowledge of 178 men and women living in Benin, on the disease, its causes, effects and care. They answered a questionnaire and their responses had been compared to those given by an expert group. It had been found that there was an overall lack of awareness on the disease, and especially its most severe symptoms and treatment. The results reveal that the higher level of education they have, the less misconceptions about the disease they have. In addition, this ignorance was increased by people declaring themselves carrying the genetic trait (4.83) or sickle cell (5.19) than those who reported not being carriers (3.72) or healthy (3.62). The second study about the first theme, investigated whether the 137 respondents living in Benin had integrated adequately the rules of inheritance of the disease, based on the functional theory of cognition. Three distinct clusters emerge with data analysis. In the first group (n=46), respondents considered a higher risk of transmission if the one or the other of two parents was/were affected by the disease. In the second group (n=51), the risk was considered even greater as both parents were seriously ill. In the third group (n=40), the risk was considered as high only if both parents were touched. The second theme, Accidents involving physical injury, has motivated a study which aim was to examine the reasons that may underlie a refusal of amputation for 224 people living in Benin, by the approach of the reversal theory. The results show that the fear of losing personal identity, the fear of hospitals and medical staff, the belief that the surgery was unnecessary, a lack of confidence in the competences and dedication of doctors, the fear of losing others esteem and the loss of spiritual strength, are among the main factors motivating a refusal of amputation

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Jonsson, Malin, and Maria Silén. "Människors livskvalitet efter amputation av en extremitet: en litteraturstudie." Thesis, University of Gävle, Faculty of Health and Occupational Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6655.

Full text

Abstract:

Sammanfattning

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet hos personer som genomgått en amputation av en extremitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av artiklar har utförts i databaserna Medline, Cinahl och genom manuell sökning i några av artiklarnas referenslistor. Sjutton artiklar valdes för analysen, som genomfördes på ett systematiskt arbetssätt där fynden i artiklarnas resultat grupperades i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av checklistor.

Resultatet visade att patienter som amputerats fick hela sin existens förändrad. Faktorer som gav lägre livskvalitet hos patienterna var smärta, sämre fysisk funktion, minskad rörlighet och psykisk ohälsa. En faktor som gav bättre livskvalitet hos patienterna var användning av protes. Bättre livskvalitet hos patienterna uppmättes i områdena arbetsmiljö och tillfredsställelse inom familjelivet, jämfört med icke amputerade personer. Författarna ansåg att efter en amputation så omvärderade patienten olika delar i livet och uppskattade andra saker mer än människor som var friska, som kanske tog dessa för givet.

Nyckelord: Amputation, Livskvalitet, Funktionshinder

Abstract

The aim of this literature study was to describe the quality of life of persons who have undergone an amputation of a limb from a physical, mental and social perspective. Search through Medline, Cinahl databases and additional manual search in some of the articles reference lists was conducted. Seventeen articles were chosen for the analysis, which was carried out through a systematic approach and the findings in the articles results were grouped into three categories and nine subcategories. The quality of the articles was reviewed using checklists.

The results showed that patients who had been amputated had their whole existence changed. Factors that resulted in lower quality of life of patients were pain, worse physical function, decreased mobility and mental illness. One factor that resulted in better quality of life for patients was the use of prosthesis. Better quality of life in patients was measured in the areas of work environment and satisfaction in family life compared to the healthy subjects. The authors believed that after an amputation the patient revalued different aspects of life and appreciated other things more than people who are healthy, who might have taken things for granted.

Keywords: Amputation, Quality of Life, Disability

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Eneroth, Magnus. "Amputation for vascular disease prognostic factors for healing, long-term outcome and costs /." Lund : Lund University, Dept. of Orthopedics, Lund University Hospital, 1997. http://catalog.hathitrust.org/api/volumes/oclc/39752358.html.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Fraser, Carole. "Upper limb absence and prosthetic use." Thesis, Open University, 2002. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.251411.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Jarajapu, Yagna P. R. "α1-Adrenoceptor subtypes in human reistance arteries : effect of critical limb ischaemia." Thesis, Glasgow Caledonian University, 2001. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.369994.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Michel, Valérie. "Programmation de la génération des forces de propulsion au cours de l'initiation de la marche : ajustements posturaux anticipateurs, stratégies motrices globales et locales mises en jeu chez le sujet amputé d'un membre inférieur." Paris 11, 2003. http://www.theses.fr/2003PA112265.

Full text

Abstract:

L'objet de la thèse est d'examiner la réorganisation du processus de génération des forces de propulsion d'un mouvement d'Initiation de la Marche lorsque les contraintes posturales sont modifiées par la perte unilatérale d'un membre inférieur. L'analyse du processus est réalisé en utilisant les forces de réaction du sol et l'activité électromyographique. Trois groupes de sujets ont participé à l'expérimentation : 7 sujets témoins; 6 sujets amputés unilatéraux tibial et 7 sujets amputés unilatéraux fémoral. 4 principaux résultats originaux sont mis en avant : 1- Rôle des ajustements posturaux anticipateurs. Chez le sujet témoin les paramètres des ajustements posturaux anticipateurs rendent compte de la vitesse de progression. Chez les sujets amputés, les ajustements posturaux anticipateurs ne permettent pas de prédire les caractéristiques cinématiques de la marche. Leur rôle serait limité à l'initiation du couple de déséquilibre, condition nécessaire à l'initiation du premier pas de la marche. 2- Stratégies de génération des forces de propulsion. Des stratégies fonction de l'état du membre qui initie le pas sont identifiées. Lors d'un départ avec le membre prothétique, rajustement des forces de propulsion est réalisée sur la phase d'exécution du pas. Lors d'un départ avec le membre intact, les forces de propulsion sont ajustées sur les ajustements posturaux anticipateurs et la phase d'exécution du pas. 3- Eléments déterminant les stratégies de génération des forces de propulsion : 2 éléments déterminent le choix des stratégies. La capacité du membre oscillant à générer les forces de propulsion et la capacité du membre d'appui à contrôler l'équilibre postural. 4- Rôle des fléchisseurs plantaires de la cheville au cours de la phase de simple appui. L'absence de différence dans la vitesse de progression maximale lorsque le pas est initié avec le membre intact, relativement à l'initiation du pas avec le membre prothétique, montre que les fléchisseurs plantaires ne sont pas nécessaires à la génération des forces de propulsion
The aim of the thesis was to analyze the reorganization of the propulsive forces process of a gait initiation when the postural constraints were modified by a unilateral lower limb amputation. The analyze use the reaction forces of the ground and electromyography. The results were collected from three groups of subjects were analyzed: 7 healthy subjects; 6 below-knee amputee subjects and 7 above-knee amputee subjects. Four main original results can be stressed : l- Role of the anticipatory postural adjustments. In the healthy subjects, the anticipatory postural adjustments were predictive of the progression velocity. In opposite, in the amputee subjects the anticipatory postural adjustments were not predictive of the kinematic characteristics of the progression velocity. Their role would be limited to the initiation of the desequilibrium couple which was a necessary condition to initiate the first step. 2- Strategy of generation of the propulsive forces. Strategies depend of the state of the limb which initiate the step. When the gait was initiated with prosthetic limb, propulsive forces were adjusted during the phase of step execution. When the gait was initiated with intact limb, the propulsive forces were adjusted both during the anticipatory postural adjustments and the phase of step execution. 3- Elements determining the propulsive forces strategies : 2 elements determine the choice of the strategies. The capacity to the swing limb to generate propulsive forces and the capacity to the stance limb to control postural equilibrium. 4- Role of ankle plantar flexors during the phase of step execution. Maximal progression velocity was the same whatever the state of the lower limb initiating the limb. This results shows that ankle plantar flexors were not necessary to generate propulsive forces

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Andersson, Mattias, and Francis Deighan. "Coping Strategies in Conjunction with Amputation : a literature study." Thesis, Karlstad University, Division for Health and Caring Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-283.

Full text

Abstract:

Amputation affects men and women of all ages, classes, races and religions. The patients’ reactions are, however, entirely unique. This is a literature study comprising fourteen scientific articles which make up the results. The psychosocial effects of amputation can be daunting and considering the mountain of literature on the subject, it is therefore necessary to start by explaining some of the research on stress, crisis, and coping. Brief descriptions of Lazarus’s and Cullberg’s work have been selected to represent a sample of existing theories which have grappled with these psychosocial concepts. The purpose of this study is to describe the various coping strategies utilized by patients who have undergone amputation. The results consist of seventeen coping strategies which are divided up into five theme groups (positive coping, avoidance coping, social support, maladaptive coping, and religion). Evidence is provided which describes how the various coping strategies can actually manifest themselves in reality as witnessed by amputee patients. In conclusion, amputees use various coping strategies at different stages of recovery to deal with the trauma of their loss; these strategies can be observed and identified in both clinical and out-patient settings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Ahmed, Xawo, and Pontus Källqvist. "Traumatisk amputation : Upplevelsen av en förändrad livssituation efter trauma." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12591.

Full text

Abstract:

Bakgrund och problemformulering Den vanligaste orsaken i världen till en amputation är trauma. En traumatisk amputation medför en förändrad livssituation för individen. En bättre förståelse för traumatiskt amputerades upplevelser ger sjuksköterskan ökad förståelse för att erbjuda god vård och kunskap som kan minska patientens lidande, öka livskvalitén och välbefinnande. Syftet Att undersöka upplevelsen av en förändrad livssituation efter en traumatisk amputation av en eller flera extremiteter. Metod En litteraturstudie med sammanlagt elva vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Databaserna som använts för artikelsökning var Cinahl, Pubmed, Psycinfo, Medline och andra artiklars referenslistor. Resultat I resultatet framkom det att en förändrad livssituation efter en traumatisk amputation innebar en förändrad självbild, försämrat självförtroende, daglig smärtupplevelse och sämre livskvalité. Diskussion De traumatiskt amputerade upplevde en stor omställning och utmaning att anpassa sig till den nya kroppen. Amputationen medförde begränsad vardag, psykisk ohälsa och försämrad livskvalité. Stöd och hjälp kunde både främja och försämra deras välbefinnande. Sjuksköterska har en viktig roll med sin kompetens för att förebygga ohälsa och minska lidande för den traumatiskt amputerade.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Lidén, Therése. "Att läraom : upplevelser av omlärande efter en traumatisk amputation." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för industriell ekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-4551.

Full text

Abstract:

Abstrakt Utifrån en hermeneutisk ansats har en enkät följd av djupgående intervjuer utförts i syfte att ge kunskap och förståelse för det omlärande en amputerad genomgår. Studien har även riktats mot upplevelse av omlärande i samband med spegelterapi och digital terapi för att ytterligare belysa de amputerades upplevelser av dessa terapier. Då digital terapi än så länge är en ny terapiform som endast testats på en patient har uppfattningarna om denna metod varit begränsade. De djupgående intervjuerna har i urvalet begränsats till amputerade till följd av ett trauma. Det omlärande de amputerade upplevt har tolkats utifrån en helhetsfokuserad lärandeteori för att belysa vidden av lärande för den traumatiskt amputerade personen. Omlärandet har berört både samspelsprocessen och tillägnelseprocessen och lärandeteorins samtliga tre dimensioner. Dessutom har de amputerade upplevt att deras identitet har påverkats till följd av den traumatiska amputationen. De intervjuade upplever dessutom att deras traumatiska amputation har medfört psykologiska påfrestningar som liknar dem vid psykiskt utmattningssymptom. Det är därför av betydelse att mer forskning görs inom detta fenomen för att på så sätt ge amputerade det stöd de behöver för en bra återhämtning. Abstract Based on a hermeneutical approach a questionnaire followed by in-depth interviews was conducted in order to provide knowledge and understanding of the relearning an amputee undergoes. This study was also directed to experienced relearning in connection with mirror therapy and digital therapy to further illustrate the amputee's experiences of these therapies. When digital therapy so far is a new form of therapy that has only been tested on one patient, perceptions of this method have been limited. For the in-depth interviews the selection was limited to amputees as a result of a trauma. The relearning the amputees experienced was interpreted on the basis of a whole-focused learning theory to illustrate the breadth of learning for the traumatic amputee. The relearning has involved both the interaction process and the appropriation process and all three dimensions of the learning theory. In addition, the interviewed felt that their identity has been affected as a result of the traumatic amputation. The interviewed also experienced that their traumatic amputation has led to psychological stresses similar to those of mental fatigue symptoms. It is therefore important that more research is done in this phenomenon so as to give amputees the support they need for a good recovery.
therese_liden@hotmail.com

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Heyes, Joanna Elizabeth. "Improving psychological adjustment to amputation through strategic self-presentation." Thesis, University of Southampton, 2002. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.396191.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Singleton, James. "Blast-mediated traumatic amputation : underlying mechanisms and associated injuries." Thesis, Imperial College London, 2015. http://hdl.handle.net/10044/1/58867.

Full text

Abstract:

Improvised explosive devices (IEDs) came to prominence in Iraq and became the primary weapon used by insurgent forces in Afghanistan against coalition troops and vehicles in the late 20th and early 21st century. IEDs caused over 50% of all UK combat fatalities in these conflicts, many of whom suffered extremity traumatic amputations (TAs). To date, understanding of the mechanism of blast-mediated TA has been based on limited anatomical and minimal radiological injury data. Blast-mediated TAs were first thought to be solely attributable to limb flail caused by a blast wind of sufficient velocity to bring about extremity avulsion. This injury mechanism theory was significantly modified in 1996 following UK military medical research: the shockwave – ‘primary blast injury’ – was thought to be pivotal in the creation of blast-mediated TAs, coupling directly into the limb and causing a long bone fracture prior to gross limb movement, with the blast wind – ‘tertiary blast injury’ - subsequently displacing the limb causing amputation through the aforementioned fracture. A strong link was believed to exist between TA and exposure to lethal levels of primary blast loading. Guillotine-type TAs were also seen due to large fragments energised by the blast (secondary blast injury). Modern battlefield blast casualty (survivors and fatalities) analysis, combined with incident data analysis of each blast event, has not shown the previously asserted link between TA and primary blast lung injury. Furthermore, the high proportion of through joint TAs (22.4% in fatalities vs. 1.3% reported previously), determined by postmortem CT imaging, has indicated pure flail as a valid injury mechanism. These injuries thus appear to have multiple blast injury mechanisms - primary and tertiary, secondary, and (previously unappreciated) pure tertiary – and a greater understanding of these injury modalities has significant implications for mitigation and prevention strategies.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Bennberg, Evelina, and Sandra Erlandsson. "Hur förändras livsvärlden efter en plötslig amputation? Ett patientperspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19664.

Full text

Abstract:

I Sverige amputeras cirka 2500 personer varje år, 80 procent av dessa beror på cirkulationsrubbningar, andra orsaker kan vara trauma eller olycka. Vi lever genom våra kroppar och när kroppen förändras kommer även livsvärlden att förändras. När en person genomgår en plötslig amputation påverkas personens välbefinnande och det blir också en omtumlande upplevelse att tvingas in i en ny livssituation, då arbetsliv, sociala livet och personliga livet påverkas av skadan. Då sjuksköterskans uppgift är att främja patientens hälsa och minska dennes lidande, är det viktigt att han/hon vet hur det är att ha drabbats av en plötslig amputation och hur patientens livsvärld har förändrats. Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter upplever att livsvärlden förändrats efter en plötslig amputation. En kvalitativ litteraturstudie användes som metod för att få en ökad förståelse för det valda fenomenet. Resultatet presenteras i teman och subteman, dessa visar på att en person som drabbats av plötslig amputation genomgår en fysiskt och psykisk förändring, personen måste lära sig att anpassa sig till detta. Personerna som genomgått en amputation använde olika strategier för att hantera det som inträffat, exempelvis; träffa och samtala med andra som genomgått amputation eller söka stöd hos anhöriga. Det som var viktigast för alla informanterna var att uppfattas som normala av omgivningen och de ville inte bli stämplade som ett handikapp. En viktig del i detta var att ha en välanpassad protes. I diskussionen ges praktiska implikationer samt förslag på nya forskningsfrågor.
Program: Sjuksköterskeutbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Tsai, Helen. "Redesigning a prosthesis for a golfer with transhumeral amputation." Thesis, Massachusetts Institute of Technology, 2009. http://hdl.handle.net/1721.1/50581.

Full text

Abstract:

Thesis (S.M.)--Massachusetts Institute of Technology, Dept. of Mechanical Engineering, 2009.
Includes bibliographical references (leaves 103-106).
The objective of this thesis was to determine the motions needed in a prosthesis that would enable a transhumeral amputee professional golfer, Michael Gibson, to play golf with similar dynamics to those of a two-armed golfer. Although he plays golf well using only one arm, his swings tend to have less power and are less consistent than his two-armed colleagues. Significant user testing was carried out using various prototypes with Gibson. Analysis was performed with Gibson's feedback, video comparisons of swings, and data from both motion capture and flight analysis software. Not only were differences in the dynamics of Gibson's swing and a two-armed golfer's swing studied, but the root causes of the differences were understood. It was determined that a prosthesis that enables wrist cock, forearm rotation, and slight elbow compliance would increase Gibson's golf performance.
by Helen Tsai.
S.M.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

El, Otmany Gina, and Roya Vedadi. "Upplevelser efter amputation till följd av diabetes : Ett patientperspektiv." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-3990.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Årligen insjuknar ett flertal människor i diabetes mellitus över hela världen och förekomsten förväntas öka. Den kroniska sjukdomen leder till en eventuell komplikation såsom amputation av en kroppsdel som uppstår av försämrad blodcirkulation. Amputation av nedre extremitet innebär livsomställning som upplevs påverka individens livskvalitet. Detta försvårar hantering av den nya situationen där individen ifrågasätter sin livsomvandling. Därmed vikten av att blivande sjuksköterskor känner till samt ha förståelse för individens upplevelse som har genomgått amputation. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av amputation till följd av diabetes mellitus. Metod: En allmän litteraturstudie baserat på tolv artiklar med tio kvalitativa och två kvantitativa ansats som tillämpades med en tematisk analys . Resultat: Tre huvudteman identifierades: Psykiskt lidande, försämrad autonomi och förändringar av fysiska förmågor samt sociala aspekter. Nämnda huvudteman delades in i fem subteman. Slutsats: Förlust av nedre extremitet är en emotionell upplevelse som tvingar individen till olika anpassningar såsom omställning av livet samt identitetsomvandling i relation till yttre världen. Människor i individens omgivning har stor betydelse på hur hen påverkas av att anpassa sig till sin nya fas i livet. Sjuksköterskan är medansvarig att stödja individens utmaningar som medföljer amputation. Förslag på fortsatt forskning: Författarna föreslår vidare forskning om människors upplevelse efter amputation i relation till sjuksköterskans förhållningssätt. Med fokus på förståelsen av individens upplevelse av hälsa samt vikten av bemötandet är viktigt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Falk, Sarah, and Malin Karlsson. "Diabetespatienters upplevelse kring amputation av nedre extremitet : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19623.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Diabetes mellitus är en global folksjukdom. Sjukdomen kan orsaka flera allvarliga komplikationer varav en är amputation av nedre extremitet. Förlust av en kroppsdel till följd av sjukdomen innebär både fysiska och psykiska påfrestningar, vilket kan resultera i positiva och/eller negativa upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser kring amputation av nedre extremitet till följd av diagnosen diabetes mellitus. Metod: En litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att patienternas upplevelser är individuell och innefattar både positiva och negativa aspekter. Upplevelserna involverade rörelseförmågan, känslor, stöd, information och utbildning. Stödet från anhöriga och vårdpersonal hade en avgörande inverkan på patienterna under hela amputationsprocessen. Stödet hade även betydelse för patienternas acceptans och anpassning till den förändrade livssituationen. Konklusion: Studien visar att patienterna upplevde ett bristande stöd från sin omgivning, vilket påverkade upplevelserna negativt. När sjuksköterskan erhåller en förståelse för patienten kan det underlätta bemötandet och den stödjande funktionen i vårdmötet.
Background: Diabetes mellitus is a public disease that is seen on a global scale. The illness can cause several complications and amputation of the lower extremity is one of them. To lose a limb as a result of the disease cause both physical and psychological distress, which can cause positive or negative experiences for the patient. Aim: To describe the patient's experience about amputation of the lower extremity as a result of the diagnose diabetes mellitus. Method: A literature review based on 11 qualitative scientific articles. Results: The results show that the patient’s experience is individual and include both positive and negative aspects. The experiences involved mobility, emotions, support, information and education. The support had a determinant effect on the patients whole amputationprocess. This was also crucial for patients ability to adapt and accept the changes in their life. Conclusions: The study showed that the patients felt a lack of support from the people around them, which had negative effects on their experience. When the nurse has a deeper understanding for the patient it might facilitate to be a supportive function for the patient.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Gabrielsson, Jenny, and Martin Liepe. "Patienters erfarenheter av rehabilitering efter amputation av nedre extremitet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25387.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Att genomgå en amputation är en livsomvälvande händelse som bjuder på utmaningar både fysiskt och psykiskt för den drabbade personen inte minst efter utskrivning från sjukhus. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att sammanställa tidigare kvalitativ forskning om patienters erfarenheter av rehabilitering efter amputation av nedre extremitet efter utskrivning från sjukhus. Metod: Scoping review. Resultat: Resultatet av den här studien byggde på tolv artiklar och fem huvudteman identifierades samt femton subteman. Studien visade bland annat på hur informationsbrist råder från sjukvårdspersonalen till patienten på olika nivåer och att tilliten till personalen är viktig. Bristande ekonomi minskade följsamheten till rehabiliteringen av olika anledningar, men har även en direkt korrelation till patientens överlevnad. Kostnaden för sjukvården beskrevs även som en fråga om liv och död där fri sjukvård var avgörande för socioekonomiskt utsatta grupper. Konklusion: Konklusionen belyste att partner och familj är viktiga för hur patienten tacklar själva rehabiliteringsprocessen. Därför är det viktigt att sjuksköterskan är lyhörd vid vårdövergång från sjukhus till hemmiljö eftersom vårdbördan för familjen ökar och patienten är som mest sårbar.
Background: Going through an amputation is a life-changing event followed by challenges physically and mentally for the affected person not least after discharge from hospital. Aim: The aim of this literature review was to compile previous qualitative research of patients’ experience of rehabilitation after amputation of lower extremity after discharge from hospital. Method: Scoping review. Result: Based on twelve scientific articles five main themes and fifteen subthemes were identified. This study illustrated how lack of information exists from healthcare professionals to the patient on different levels and trust towards the staff is important. Lack of financial resources reduced the adherence to rehabilitation and had a direct correlation to patient survival. The cost of medical care was described as a matter of life and death where free health care was crucial for socio-economically vulnerable groups. Conclusion: The conclusion illuminated the importance of the partner and family for how the patient deal with the rehabilitation process. It is important that the nurse is responsive when care transition occurs from hospital to home environment as the burden of care for the family increases and the patient is the most vulnerable.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Björk, Ohlsson Jessica, and Anna Nilsson. "AMPUTATION & COPING - EN LITTERATURSTUDIE OM COPINGSTRATEGIER VID REHABILITERING." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27130.

Full text

Abstract:

För att främja patientens fysiska hälsa måste sjuksköterskan även arbeta med det mentala tillståndet hos patienten. Sjuksköterskan möter individer som befinner sig i många olika skeden i livet. Vid en amputation går både funktion och kroppsuppfattning förlorad och individen måste hitta tillbaka till livet med helt andra förutsättningar än tidigare. Copingstrategier används av personal, patienter och anhöriga och är viktiga för att hantera en påfrestande situation. Syftet var att undersöka vilka copingstrategier individer som genomgått amputation använde sig av och vilken betydelse dessa hade för rehabilitering. Med ökad kunskap om copingstrategier kan sjuksköterskan hjälpa individen i den mentala rehabiliteringen och känna förståelse för de reaktioner hon möter. Metoden var en litteraturstudie och innefattar en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ metod inom ämnet. Resultatet visade att copingstrategier var viktiga för psykosocial anpassning. Problemlösning hade positiva effekter för individen som till exempel ökad förmåga till anpassning. Undvikande var vanligt i relation till upplevelsen av amputation och bidrog till lågt psykosocialt välbefinnande och svårigheter med anpassning. Att söka socialt stöd förbättrade individernas upplevelse av smärta och depressiva symtom. Förhoppningen är att den här litteraturstudien ska öka sjuksköterskors kunskap om copingstrategier och bidra till ökad förståelse för den mentala process som patienter och anhöriga genomgår vid amputation.
In order to promote the patient’s physical health the nurse also have to work with the mental state of the patient. A nurse often meet individuals who find themselves in many different stages of life. When it comes to amputation of a limb both function and body image is lost and the individual has to find a way back to a new life situation. Coping strategies are used by staff, patients and relatives and are important tools in order to manage a demanding situation. The aim of this literature review was to investigate which coping strategies patients who undergone an amputation are using and the meaning coping has for rehabilitation. Increasing knowledge concerning coping strategies will help nurses to aid patients in their mental rehabilitation and gain a better understanding about the reactions she meets. The method was a literature review and contains a summary of ten scientific articles with both quantitative and qualitative methods within the chosen subject. The results showed that coping strategies are important for psychosocial adjustment. A problem solving strategy showed positive effects in the individual’s life leading to for example increased ability to adjustment. Avoidance was common when dealing with an amputation and contributed to low psychosocial wellbeing as well as difficulties adjusting. Seeking social support improved the individuals experience of pain and symptoms of depression. This study will hopefully increase the nurses knowledge about coping strategies and contribute to an increase of understanding about the mental process patients that are amputated as well as their relatives experience.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Lindh, Kim, and Stella Manap. "Patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet : En litteraturöversikt." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8592.

Full text

Abstract:

Bakgrund: En amputation innebär ett avlägsnade av en kroppsdel. De flesta amputationer utförs i de nedre extremiteterna. I Sverige sker årligen ungefär 2250 amputationer i de nedre extremiteterna. Orsaken till amputation kan vara kärlsjukdomar, diabetes samt trauma. Sjuksköterskan har i sin profession en betydande roll i mötet med patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet. Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån Fribergs metodbeskrivning. Tio kvalitativa originalartiklar inhämtades via databaserna PubMed och Cinahl Complete. Primära sökord som användes var amputation, nedre extremitet och livsförändrade händelser med begränsningar såsom engelska och peer reviewed. Resultat: Fyra teman identifierades: Upplevelsen av psykiska och fysiska förändringar, Att uppleva rollförändring och förlust av självständighet, Förändrad kroppsuppfattning och känslan av sårbarhet samt Vägen tillbaka efter amputation. Resultatet visade att patienterna upplevde en förlust av självständighet vilket gav upphov till en känsla av att vara en börda för sin familj. Den fysiska förmågan försämrades vilket bidrog till att de inte kunde ta sig utanför hemmet. Detta resulterade i att de kände sig ensamma och isolerade. Slutsats: Patienter upplevde känslomässig chock och rädsla inför framtiden. Att inte kunna prestera till fullo, bidrog till en känsla av förlust av identitet och självständighet. Vikten av stöd från familj, vänner och vårdpersonal har en central betydelse för återhämtning efter amputation. Amputation innebär att patienten genomgår en övergång till en ny fas i livet, en transition.
Background: An amputation implies a removal of a body part. Most amputations transact at the lower extremities. In Sweden approximately 2250 lower extremity amputations are made a year. The causes of amputation may be vascular diseases, diabetes or trauma. The profession of a nurse has a major role in the relation to the patient. Aim: The aim was to investigate patients’ experiences after an amputation of lower extremity. Method: To approach the aim a literature review was performed by the method of Friberg. Ten qualitative original articles were collected by the databases PubMed and Cinahl Complete. Primary keywords were amputation, lower extremity and life change events. Limitations were English and peer reviewed. Results: Four themes were identified: Experience of psychological and physical changes, To experience changes of identity and loss of independents, Changes of self-perceptions and the feeling of being vulnerable and How to recover after an amputation. The result showed that the patients’ experienced a loss of independence which resulted in a feeling of being a burden. The physical ability was impaired and contributed to a feeling of being isolated and lonely. Conclusion: The patients’ experienced emotional shock and a fear for the future. Not being able to perform to the fullest produced a loss of identity and independence. Support from family, friends and healthcare professionals has a central value for the recovery. To be amputated results in a transitioning and a new phase in life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Ljungström, Ellinor, and Elmquist Vendela Wiener. "Patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet : En litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-64531.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I Sverige genomförs cirka 3500 amputationer per år och de flesta utförs på nedre extremitet. Globalt sett utförs amputation främst på grund av trauma och i Sverige är den vanligaste orsaken perifer cirkulationssvikt. Amputation ändrar patienters kroppsuppfattning och sätt att se på världen. Det är via kroppen vi förhåller oss till världen och det innebär att kroppen har betydelse för vår identitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet. Metod: Studien var utformad som en systematisk litteraturstudie. Genom sökning i databaserna cinahl, pubmed och psycinfo valde vi ut sju vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades enligt SBU:s granskningsmall. Kvalitativ metod och innehållsanalys genomfördes med stöd av Forsberg och Wengström (2015). Resultat: I analysen identifierades fem kategorier; att sakna vägledning, att isolera sig, att förlora sin självständighet, att få stöd och att acceptera sin situation. Patienter upplevde att vårdpersonal gav otillräcklig information om de förändringar amputation kunde medföra samt att deras roll och självbild förändrades efter ingreppet. Att få stöd och att acceptera sin situation visade sig underlätta patienternas livssituation. Resultatet diskuterades utifrån begreppet levd kropp. Slutsats: Information visade sig ha betydelse för patienternas återhämtning. Amputation av nedre extremitet kunde leda till en förändrad roll och självbild. Därför var det viktigt för patienter att försöka acceptera och anpassa sig till sin nya kropp. Patienter upplevde till viss del kunskapsbrist och otillräcklig information från vårdpersonalens sida. Ett behov av vidare forskning om patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet uppmärksammades.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Xiuqun, Wang, and Yang Yuru. "Persons’ experience before and after amputation : A descriptive review." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-30332.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Larsson, Fredrica. "Sjuksköterskans omvårdnad av patienter med krigsrelaterade amputationer : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-10506.

Full text

Abstract:

Background: War-related amputations are represented by a unique group of patients because of the wounds complexity and scope of several serious injuries. To prevent and avoid care suffering and suffering of the patient, this study focused on the nurse's way to manage and identify the needs of this unique group of patients who have suffered from war-related limb loss. To undergo a traumatic amputation is a big change for the victim, and the nurse has an important role in responding to the patient and their needs Aim: To illuminate nursing care of patients with war-related limb loss. Method: The chosen method was a literature review. The data consisted of nine qualitative and three quantitative studies. Results: Five themes were identified through the analysis. These where: “Initial treatment”, “The nurses management of pain”, “Identification of secondary complications”, “To treat the patients experiences” and “Rehabilitation”. Conclusions: The nurse has an important role in war-related amputations, from the acute stage to the final stage of rehabilitation. The nurse dispose, response and supports patients through the care process and it results in a well perform of the nurses work of care. The result also shows that more research on war-related patients needed from a nursperspective.
Bakgrund: Krigsrelaterade amputationer respresenteras av en unik grupp av patienter på grund av sårens komplexitet samt omfattning av flera svåra skador. För att förebygga och förhindra vårdlidande och lidande för patienten, så har denna studie riktat in sig på sjuksköterskans omvårdnad till denna unika patientgrupp. Dessutom innebär det att genomgå en traumatisk amputation en stor omställning för den drabbade, vilket gör att sjuksköterskan har en viktig roll i att bemöta patienten och dess behov.Syfte: Att belysa sjuksköterskans omvårdnad av patienter med krigsrelaterade amputationer.Metod: Vald metod var litteraturöversikt där nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar analyserades.Resultat: Vid analysen identifierades fem teman. Dessa var: ”Initialt omhändertagande”, ”Sjuksköterskans hantering av smärta”, ”Identifiering av sekundära komplikationer”, ”Bemöta patientens upplevelser” samt ”Rehabilitering”.Konklusioner: Sjuksköterskan har en betydande roll vid omhändertagandet av patienter med krigsrelaterade amputationer, från det akuta skedet till uppföljningen efter patientens hemgång. Sjuksköterskan stöttar patienten hos de olika vårdinrättningarna; sjukhus, vårdcentral, psykiatri och hemsjukvård. Genom att sjuksköterskan omhändertar, bemöter och stöttar patienten genom vårdförloppet visar det på ett bra genomfört omvårdnadsarbete av sjuksköterska hos patienten. Fortsatt forskning om krigsrelaterade patienter behövs från ett sjuksköterskeperspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Johansson, Ida, and Jonas Jönsson. "Hälsofrämjande faktorer vid benamputation." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15341.

Full text

Abstract:

En amputation innebär både en fysisk och en psykisk påverkan vilket är relaterat till en lång rehabilitering och anpassning till den nya livssituationen. För att som sjuk-sköterska kunna optimera vården av den amputerade personen är det viktigt att ha en ökad förståelse för vad ingreppet medför. Syftet var därför att beskriva faktorer som påverkar patientens upplevelse av hälsa i samband med en planerad benamputation. I denna litteraturstudie låg 15 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet där två huvudkategorier med betydelse för upplevelsen av hälsa framkom; stödets betydelse och kroppsbildens betydelse. Stödet innebar de yttre resurserna i form av professionellt och socialt stöd. Kroppsbilden innebar de inre resurserna vilka handlade om den egna kroppsbildens betydelse för att återfå kroppsfunktionen och självständigheten. För den amputerade var det därför viktigt att nyttja hälsofrämjande faktorer som resurser för att anpassas till sina nya förutsättningar. Mer forskning kring personens erfarenheter av en amputation eftersträvas i syfte att öka sjuksköterskans förståelse för upplevelsen av ingreppet. Även forskning kring preoperativ information eftersöks då detta påvisades ha en positiv effekt för den postoperativa bearbetningen.
An amputation implies both a physical and a psychological impact which is related to a long rehabilitation and adjustment to the new life situation. To optimize the care of the amputee it is important as a nurse to increase the understanding of what the procedure entails. Therefore the aim of this study was to describe the factors that affect the lived experience of health related to a leg amputation. In this literature review 15 articles were used and two major subjects were generated which were of importance regarding the lived experience of health; the importance of support and the importance of the body image. The support implied the external resources in the terms of professional and social support. The body image implied the internal resources in the terms of regaining the body function and the independence. For the amputee it was therefore of importance to utilize health-promoting factors as resources to adjust to the new condition. More research regarding the personal experiences of an amputation is required to increase the nurses’ understanding of the procedure. Research regarding the preoperative information is also required due to the positive effect that it has been proven to inflict on the postoperative processing.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Berg, Lina, and Johanna Johansson. "En lättnad eller en saknad? : Patienters upplevelse av att ha genomgått en benamputation orsakad av diabetes." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-41308.

Full text

Abstract:

Diabetes progredierar mot ett folkhälsoproblem, vilket innebär att prevalensen av sjukdomen ökar drastiskt i hela världen. Sjukdomen medför en rad komplikationer, varav benamputation är en av de mer livsomvälvande komplikationerna. Patienternas upplevelse av benamputation är av intresse att undersöka då sjuksköterskans förståelse och kunskap om patientens situation ökar och kan bidra till utförandet av god omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av benamputation orsakad av diabetes. Studiens metod utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Nio artiklar som svarade till studiens syfte granskades och sammanställdes. Tre huvudkategorier framkom; brist på information, betydelsen av stöd samt emotionell berg- och dalbana. Patienterna beskriver en brist på information, om livet efter amputationen och processen tillbaka till ett självständigt liv. Familj och vänner beskrivs som ett stort stöd för vissa patienter medan andra finner ett likvärdigt stöd i professionell personal. Den emotionella berg- och dalbanan beskrivs som känslor som pendlar mellan orättvisa, lättnad, panik och tacksamhet efter amputationen. Sjuksköterskor rekommenderas att använda standardiserade och individuella vårdplaner som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet med patienten för att säkerställa god och personcentrerad omvårdnad.
Diabetes progresses towards a public health issue worldwide and the prevalence increases. The illness causes several complications, which lower limb amputation is one of the more lifechanging complications. Patients’ experience of lower limb amputation is of interest to identify, which could increase nurses understanding and knowledge about the patients’ situation and the nurse’s ability to perform a safe and loving care. The aim of this study was to describe patients experience of undergoing a lower limb amputation caused by diabetes. The study was conducted as a general literature study with an inductive approach. Nine articles were found that matched this study’s aim and were reviewed and compiled. Main findings of the study results in three categories; lack of information, need for support and emotional roller coaster. The patients describe a lack of information about life and daily living after the amputation and the process towards being independent. Family and friends describes as very supportive by some patients and others find a equal support in professionals. The emotional roller coaster describes as feelings that are pendulating between injustice, relief, panic and gratefulness after the amputation. Recommendations towards nurses are that they should use standardized and individual care plans as an aid in their daily work around the patient to ensure good and person-centered nursing care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

吳煇雄 and Fai-hung Patrick Ng. "The predictive power of ankle brachial pressure index to limb status in patients undergone lower limb revascularisation." Thesis, The University of Hong Kong (Pokfulam, Hong Kong), 2001. http://hub.hku.hk/bib/B31970047.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

CORNILLEAU, BOURLION BRIGITTE. "Amputation du col ulterin : etude d'une serie continue de 164 dossiers." Angers, 1989. http://www.theses.fr/1989ANGE1092.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

TRICOTTEUX, JEAN-MARC. "La chirurgie d'urgence dans les amputations digitales distales et moyennes." Reims, 1989. http://www.theses.fr/1989REIMM023.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Lisfranc, Jacques. "Quelques propositions de pathologie, précédées de recherches, réflexions et observations thèse présentée et soutenue à la Faculté de médecine de Paris le 26 août 1813 /." Paris : BIUM, 2003. http://www.bium.univ-paris5.fr/histmed/medica/cote?TPAR1813x135.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Lindbom, Alexandra, and Frida Mårtensson. "Amputation av en extremitet : upplevelsen av att förlora en kroppsdel." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17696.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Att förlora ett ben innebär en påfrestning på livet och livskvalitén sänks. Amputation betyder att skadad vävnad och skelett avlägsnas och det kan bero på trauma, cirkulatorisk svikt eller infektioner. Syfte: Var att beskriva upplevelsen av att ha förlorat en nedre extremitet genom amputation. Metod: Allmän litteraturöversikt användes för att sammanställa och skapa en översikt över befintlig forskning. Analysmodellen var induktiv utifrån Fribergs trestegsmodell. Resultat: Fem huvudkategorier med tillhörande underkategorier sammanställdes. De fem huvudkategorierna var; upplevelser av hur livet förändrats och hur andra ser på en själv, upplevelsen av information och stöd från sjukvården, hjälpmedel som hinder eller möjlighet till självständighet, att behöva socialt stöd på vägen mot ett nytt liv och positivt tänkande – en nyckelfaktor. Diskussion: Litteraturstudien visade att behovet av information var av stor vikt under hela amputationsprocessen, de amputerade upplevde att det var lite information som gavs ut och det skulle vara relevant att ge ut information både muntligt och skriftligt. Litteraturstudien visade också att protesen spelade en stor roll för synen på framtiden. Många såg den som nyckeln tillbaka till det tidigare livet och till ökad självständighet. Vidare föreslås mer forskning med kvalitativt tillvägagångssätt avseende de psykiska aspekterna hos såväl de amputerade som deras anhöriga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Amputation'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles